Exkursionsguide: Väddö

Exkursionsguide: Väddö Väddökusten i östra Uppland ger en god inblick i Bergslagens geologiska uppbyggnad. Här kan man förundras över naturens komplexitet. En bra startpunkt för upptäcksfärden är det lilla fiskarsamhället Nothamn. HITTA HIT Följ väg 283 från Norrtälje norrut till Älmsta, fortsätt ut på Väddö några kilometer i riktning mot Grisslehamn och tag av åt höger vid skylten Nothamn 3 km varpå vägen leder fram till havet. TEXT OCH FOTO Per Nysten Skarnkontakt mellan diorit och marmor, belägen mellan lokal 1 och 2a. skarn är en metamorft bildad bergart ofta bestående av kalksilikater så som pyroxen och granat. Bergarten bildas genom reaktion mellan karbonatsten och magmatiska bergarter. Ordet härrör från svenska bergsmäns uttryck för skräpsten, dvs det de fann i karbonatstensbundna malmer men som inte gav nyttiga metaller. Mineral 1 10 och 22 i tabellen på sida 25 - sitter i skarnmiljö. (Mineral 21 sitter i breccian, se bild på sid 25, lokal 2b.) pegmatit är en extremt grovkorning gångbergart bildad från vattenrika smältor. Förutom kvarts, fältspater och glimmermineral innehåller pegmatiter ofta sällsynta mineral. Mineral 11-20 i tabellen på sida 25 - återfinns i dessa pegmatiter. Nothamn ligger åtta kilometer!"##$"%$&'%()*$"+,$-.)$!"#$%&$'(#)*#()#+,-#.,(#/$0#1,'2#3/"40$(#&",%-#56(.)/%# 7,+)"#$%#/4%-8)'0#)7#1$"-)"($"#/$%#!7$%#+("9&(9"$":# /$()/6"8)#6/7)%0',%-)"#6;.#/,%$")',+$",%-)"2# <!"#-4"#0$(#)*#/$0#',($#0$($&(,7)"1$($#9(86"+&)#0$(# -$6'6-,+&)#+&)=$'+$/>%+("$(#?#/$0#.@!'=#)7#+4#&)'')0# "$')(,7#0)($",%-2#A$*)#,%%$1!"#,#=",%;,=#)*#/)%# (6'&)"#6"0%,%-+8>'@0$%#8>"#0$#-$6'6-,+&)#.!%0$'+$"# +6/#0)%)(#6/"40$(2#B$0("40)"#!"#7$;&%,%-+/>%+($":# +&!")%0$#-4%-)":#8>"&)+(%,%-)":#8")-/$%(#)7#$%# 1$"-)"(#,%%$+'9($%#,#$%#)%%)%:#9"+="9%-',-)#')-",%-)":# +$&9%0!"(#1,'0)0$#=')%+("9&(9"$"#C8>"+&,D",%-E#6;.# ',%@$"#C+(!%-',-.$($"E:#/)-/)(,+&)#6;.#/$()/6"8)# /,%$")'F6%$",%-)"#/$0#/$")2#G$0#)%0")#6"0H#0$(#-4"# )*#'!")#+,-#)*#'!+)#%)(9"$%#+4#+6/#,#$%#'!"616&I#!"#$#$%&'()*+*,%%+,-+.,$/)-* JE#56""900$%H#,#0$%#.6",+6%($'')#.!''K()%#+K%+#$*# +/)'(#')-$"#)7#$%#1")%(#9=="$+(#?#,%($%+,7(#7$;&)0# "K6',(,+&#')7)#6/-,7$%#)7#&6"%,-#/)"/6"2#<!"# L%%+#!7$%#/$($"1"$0)#)/L16',(-4%-)"#+6/#7,+)"# &6%()&(/$()/6"86+#/6(#6/-,7)%0$#&)"16%)(+($%2#M# 1 -"!%+F6%$%#/$'')%#-4%-$%#6;.#/)"/6"%#L%%+#'@9+1"9%# -")%)(#6;.#-">%#=K"6N$%2#G6(#+&6-+&)%($%#-4"#0$(#)*# L%%)#1'6;&#)7#+7)-(#1"9%7,*")0#-"67&6"%,-#&)/1",+&# +)%0+($%#C&6%-'6/$")(E#+6/#.!"">"#8"4%#/!&(,-)#')-$"#,#O6*$%.)7$(2#P,0)"$#/6(#%6""#L%%+#/)"/6"#+6/#,%%$.4''$"#9==+(4$%0$#(9%%)#.4"0)#)+&+&,&(:#+)/(#'@9+)# "K6',(,+&)#6;.#/>"&)#)/L16',(,+&)#')7)')-$"2#Q+&)%# 7,+)"#)*#0$%#79'&)%,+&)#)&(,7,($($%#7)",(#$N='6+,72# O$"-)"($"%)#!"#)'')#1")%(+(4$%0$#-$%6/#7$;&%,%-#6;.# +&,&(#='9+#')-$"#!"#6",$%($")0$#7,%&$'"!*#&9+(',%@$%# CR#S#PE#7,'&$(#7,+)"#)*#$%#5#S#T#",&()0#&6/="$++,6%#.)"# 0$86"/$")(#0$/2 U)E#V$-/)(,(+(")%0$%H#.!"#'4-#8>""#$%# 9(+&$==%,%-+=')(+#8>"#8!'(+=)(2#V$-/)(,(1"6*$(# 2a C56(.)/%#J#$%'#W,&#/#X2#UYYZE#+6/#8!'(+=)($%#.!"+()//)"#,8"4%#',--$"#%4-")#.9%0")#/$($"#7!+($"# 6/#56(.)/%2#A$(#7)*$%8K''0)#.4'$(#',--$"#,#0,"$&(# )%+'9(%,%-#(,''#7!-$%#C=4#%6"0+,0)%#)7#0$%%)E2# T(")%0/)($",)'$(#06/,%$")+#)7#')N"6+)#&)',8!'(+=)(# 6;.#-"4#&7)"(+2#M#0$*)#-4"#0$(#)*#L%%)#;$%(,/$($"+(6")# 22 GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006

Exkursionsgudien visar till sju lokaler på Väddös östra sida. Mellan Skottviken och Tistronviken är det cirka en kilometer. Kartunderlaget är framtaget med tillstånd från Lantmäteriverket. 1"9%+7)"()#1$;&?#(,''#-')+-'!%+)%0$#&>"(')"#)7#%,61? ()%()'/,%$")'#C8$"-9+6%,(#6;.#1$+'!&()0$#/,%$")'E2# A$++)#.)"#!7$%#")==6"($")(+#8"4%#)%0")#=$-/)(,($"#=4# P!00>#CW,&#/2X2#UYYZE2#M#7)"=/)($",)'$(#7,0#7!-&)%($%# ;,"&)#J[Y#/$($"#8"4%#+(")%0$%#L%%+#7);&")#6',7-">%)# &",+()''$"#)7#7$+97,)%2#G,%$")'$(#1,'0)"#+("4',-)#/)++6"#,#/)"/6"#6;.#7!'86"/)0$#8K"&)%(,-(#'4%-+("!;&()# =",+/6"#,#&)';,(2 U1E#\($#=4#0$%#7,()#900$%:#OK(+900$%:#C0,"$&(#,# 1,'7!-$%+#8>"'!%-%,%-E#L%%+#/)"/6"#/$0#()'",&)# +/4#-"6=)":#1,'0)0$#-$%6/#&$/,+&#7,*",%-#)7#.!''K()%2#B!%-+(#9(#=4#900$%#+K%+#!7$%#$%#/>"&# 2b 8!'(+=)(=6"8K",+&#)/L16',(-4%-#+6/#)7+%>"(+#(,''# X$")#&6"7',&%)%0$#1,()"2#T("9&(9"$%#&)'')+#1690,%)-$# C$]$"#0$(#8")%+&)#6"0$(#8>"#&6"7E#6;.#9==+(4"#%!"# $*#+=">*#/)($",)'#6/-,7$(#)7#$*#/$"#=')+(,+&(#0,(6# 0$86"/$")+#)7#$*#",&()(#("K;&#C.!"#5#S#T#6",$%($")(E2# A$%#+=">0)#)/L16',($%#1",+($"#6;.#0$%#/$"#=')+(,+&)# /)"/6"%#XK($"#,%#,#("K;&+&9--)%#/$'')%#0$#+7)"()# 1"6*+(K;&$%)2#P,0#0$%#.!"#'6&)'$%#+K%+#!7$%#.9"#+/)')# '@9+)#')7)')-$"#+&!"+#)7#/>"&)#)/L16',(')-$"#7,'&$(# 7,+)"#)*#)/L16',($%#!"#1,'0)0#+$%)"$2#T(")N#%6""#6/# 0$%%)#900$#8>'@$"#">0X)//,-)#&6/=)&()#"K6',(,+&)# /$()79'&)%,($"#C.!''$X,%()#?#'$=(,(E#/$0#7);&$"(# -9'-">%(#$=,06(6/7)%0')0$#)/L16',(,%')-",%-)"2#G)%# =)++$")"#.!"#!7$%#$%#F6%#)7#+=">0#0$86"/)(,6%#+6/# +K%+#,#$%#+K07!--#1$+(4$%0$#)7#/)"/6"2#A$(#,%($%+,7(# ($-$'">0)#/,%$")'$(#')9/6%(,(#.)"#8K''(#$*#%!"7$"&#)7# +=",;&6"#,#+7)"(#)/L16',(#6;.#-"47,(#/)"/6"2#B)9/6%(,(# 1,'0)+#7,0#"$')(,7(#'4-#($/=$")(9"#CJYY#S#J[Y#^_E2 `E#a"97)%H#7,0#'4-7)*$%#-4"#0$(#)*#9()%#="61'$/# 86"(+!*)#%!")#+(")%0$%#%6""9(#8"4%#'6&)'$%#\00$%:# 06;&#84"#1$+>&)"$%#7)")#1$"$00#=4#)*#&'!*")# %4-6(2#G$'')%#'6&)'$"%)#U#6;.#`#L%%+#$%#/)"&)%(# 8>"+&,D",%-+F6%#+6/#$%#+&)"=#+!%&)#=4#-"!%+$%#/$'')%# 3 $%#'@9+#/$()"K6',(#6;.#$%#/>"&#0,6",(2#A$%#/>"&)# 1$"-)"($%#.)"#6/7)%0')(+#(,''#$%#+&,7,-#&'6",(+&,D$"#,# 16*$%#=4#+!%&)%#6;.#6/#/)%#+'4"#=4#0$%%)#.>"+#$%# 067#&')%-#+6/#7,+)"#=4#-")0$%#)7#6/7)%0',%-2#T!%&)%#!"#6;&+4#6])#89&(,-#C7)*$%8>")%0$E2#T(")N#%6""#6/# 8>"+&,D",%-+F6%$%:#,#$*#(6=6-")L+&(#%$0+!%&(#6/"40$:# L%%+#/)"/6"#/$0#(@6;&)#+&)"%')-$"#)7#6',7-">%# 7$+97,)%#/$0#7,()#X!;&)"#)7#+&)=6',(2#M#+&)=6',($%#.)"#+/4#/!%-0$"#)7#+,'7$"7,(#7,+/9(-')%+#=4("!D)(+2# b*$"',-)"$#%4-")#/$($"#%6""9(#l%%+#$%#/$($"1"$0# (K0',-#=$-/)(,(-4%-#+6/#,%%$.4''$"#/9+&67,(#6;.# Bytsudden, lokal 2b: I marmorn finns en fältspatporfyrisk amfibolitgång som avsnörts till korvliknande bitar (så kallad boudinage). Notera gropvittringen i marmorn. GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006 23

&",+()''$"#)7#-9'-">%#1$"K''2#56""#6/#=$-/)(,($%#L%%+# $*#6/"40$#/$0#7);&")#@!*$-"K(6"#6;.#+(")N#67)%8>"# 0$++)#L%%+#0$%#','')#@!"%/)'/+8K%0,-.$($%#T&6*-"97)%#J$ /$0#(,''.>")%0$#/)'/.>-)"2#G)-%$(,($%#+6/#9(->"# /)'/$%#',--$"#+6/#$*#1")%(+(!''(#')-$"#,#/)"/6"2# O$"--"9%0$%#/$'')%#+(")%0$%#6;.#-"97)%#!"#+(!''7,+#.$'(#&7)"(+0"!%&(#6;.#.!"#&)%#/)%#L%%)#+/4#.4'"9/# /$0#1$"-&",+()''$"2!"#$#$%&'()*+#012%+,-+.,$/)-* A$#1$"-)"(+.!'')"#+6/#L%%+#7,0#.)/%$%#1$+(4"# )7#$%#-"4+="!;&',-#0@9=1$"-)"(#1$%!/0#0,6",(2#V4# 0$%#"9%0)0$#%6""+,0)%#)7#0$++)#.!'')"#+$"#/)%# (K0',-)#,+"!f6"2#A,6",($%#+&!"+#.!"#)7#$%#/$($"1"$0# =$-/)(,(-4%-#7,'&$(#7,+)"#)*#=$-/)(,($%#!"#$%(K0,-(# K%-"$#!%#0,6",($%2#A4#/)%#7)%0")"#+>0$"9(#(,''#%!+()# ','')#.)/%#C<)7+!%-+7,&$%E#&)%#/)%#(K0',-(#+$#.9"# 0$%#-"4#0,6",($%#&6%(,%9$"',-(#>7$"-4"#,#$%#/$"# 1)+,+&#+7)"(#-)11"62#M%%$"+(#,#56(.)/%+7,&$%#+K%+# (K0',-)#+(")%07)'')"#+6/#7,+)"#)*#')%0.>@%,%-$%#!"#)&(,7#,#74"(#')%02#<!"#L%%+#!7$%#$%#X$")#/$($"# 1"$0#8!"--")%%#+&)"%F6%#/$'')%#/)"/6"#,#%6""# 6;.#0,6",(#,#+>0$"2#T&)"%$(#1$+(4"#)7#$%#%!"/)+(# &6/=)&(#(,''#-"9+7,*")%0$#1"9%#-")%)(/)++)#+)/(# -">%#=K"6N$%#6;.#$=,06(2#M#+/4#&)';,(8K''0)#&>"(')"# +K%+#;$%(,/$($"+(6")#7!'9(1,'0)0$#-')+-'!%+)%0$# -"6++9')"-")%)($"2 ZE#G)"/6"1"6*$(H#04#/)%#8>'@$"#+(")%0',%@$%#%4"# /)%#=4#7,&$%+#+K0+,0)#$%#(K0',-#+(6"#+&)"=#+!%&)# 4,#1$"-$(2#A$*)#!"#$*#+($%1"6*#+6/#-"!%+)"#(,''#$%# (6/(#?#0$(#-4"#)*#%4#1"6*$(#8"4%#+K0+,0)%#9()%#)*# 1$("!0)#(6/(/)"&$%2#g)"16%)(+($%$%#.)"#.!"#1"9(,(+# (,''#/)+9-%+&)'&2#M%%$#,#1"6*$(#+K%+#$%#'60"!*# +(9=)%0$#)/L16',(#/$0#(K0',-)#+&)"%&6%()&($"#/6(# 6/-,7)%0$#/)"/6"2#M#0$%#+7)"()#)/L16',($%#+K%+#.6"%1'!%0$%4')":#/6(#+,06"%)#8>'@$"#$%#+&)"=#F6%# )7#-">%#=K"6N$%:#1"9%6")%-$#-")%)(#6;.#+$0)%#7,(# /)"/6"2#<!"#.)"#$*#/)($",)'9(1K($#+&$*#04#0$%#.$()# )/L16',($%#C9"+="9%-',-$%#$%#0,)1)+E#("!%-0$#,%#,# /)"/6"%#C9"+="9%-',-$%#&)'&+($%E2#g,+$':#@!"%#6;.# /)-%$+,9/#8"4%#-4%-$%#.)"#"$)-$")(#/$0#&)';,9/#8"4%# 6/-,7%,%-$%#6;.#-$*#+&)"%/,%$")'$%2#A$*)#8$%6/$%# +K%+#>7$")''(#'!%-+#0$%#1$+&",7%)#&9+(+("!;&)%2#V4#.!''K()%#67)%8>"#+($%1"6*$(#+$"#/)%#79'&)%,+&)#')-$"# 6;.#-4%-)"#,#/)"/6"%2#A$++)#!"#.4"0)#6;.#1,'0)"#"$',$8# /6(#0$%#/@9&)#&)"16%)(+($%$%2 [E#G9+&67,(=$-/)(,(H#+>0$"#6/#/)"/6"1"6*$(#7,0# c,+("6%7,&$%#l%%+#7);&$"#0,6",(#s#-)11"6#/$0#(9%%)# 7,()#=$-/)(,(40"6"#+6/#'6&)'(#!"#8>"&)+()0$#%4-")# 5 ;$%(,/$($"#,#+,0'$02#V4#-"9%0#)7#8!"-&6%(")+($%#+K%+# 0$++)#/,%,8>"&)+(%,%-)"#$N(")#(K0',-(2#M#0$%#/>"&)# 0@9=1$"-)"($%#+K%+#!7$%#$%#(74#/$($"#1"$0#=$-/)(,(# +6/#!"#",&#=4#1')0=);&)"#)7#/9+&67,(2#<!"#L%%+#!7$%# $%#-")L+&#+)//)%7!N%,%-#/$'')%#&7)"(+#6;.#8!'(+=)(:# +4#&)'')0#+&",]-")%,(#C1$%!/%,%-$%#&6//$"#)7#)*# 0$%#',&%)"#+9/$",+&#&,'+&",]E2#A$#;$%(")')#=)"(,$"%)# )7#=$-/)(,(-4%-$%#1$+(4"#)7#-"4#&7)"(+#,#7,'&$%#X$")# 0$;,/$($"#+(6")#&)',8!'(+=)(&",+()''$"#!"#,%7!N()2#<!"# -4"#0$(#)*#+$#)*#&7)"(+$%#C"$%#&,+$'0,6N,0E#!"#0$(#+,+()# /,%$")'$(#+6/#8K''(#9(#.4'"9/#,#0$%#&",+()'',+$")%0$# =$-/)(,($%2 de#e>01$"-$(h#8"4%#'6&)'#%"#[#=)++$")"#/)%#$%#7,&#/$0# ()'",&)#+/4#"9%0)#+($%)"#7)"=4#$*#"6+)#1$"-#1$+(4$%0$#.$'(#6;.#.4''$(#)7#=$-/)(,(#8>'@$"2#T6/#"$+9'()(#)7# +="!%-%,%-#8>""#,#(,0$%:#L%%+#0$(#-"6=)"#&7)"#6;.#.!"#-4"#0$(#)*#+(90$")#=$-/)(,($%+#/,%$")',%%$.4''# %!"/)"$2#<!"#L%%+#$%#67)%',-(#/>"&#0$'7,+#+7)"(:# ">&&7)"(+:#"6+)#/,&"6&',%:#7,(#)'1,(:#/9+&67,(:#",&',-(# /$0#+/4#CJ?`#/,'',/$($"E#">0)#-")%)($"#C)'/)%0,%? 6 +=$++)"(,%E#6;.#+6/#+!''+K%(.$(H#+7)"()#=')*6"#)7#!"#$%&'(#6;.#1"9%)#=')*6"#)7#%")*+'(2#A$#+,+(%!/%0)# /,%$")'$%#&)%#)%7!%0)+#8>"#")0,6/$(",+&#0)($",%-#)7# 1$"-)"($%#04#0$#,%%$.4''$"#+=4"#)7#9")%2#V4#.!''K()%# /$'')%#0$#(74#+/4#+($%1"6*$%#L%%+#.)'7/$($"+(6")# "$&()%-9'!")#8!'(+=)(&",+()''$"#,%7!N()#,#$%#L%&6"%,-)"$# =$-/)(,(/)++)2#5!"#/)%#8>'@$"#+(")%0&)%($%#+>0$"9(# >7$"#.$')#e>01$"-$(#&6//$"#/)%#(,''#$%#&6%(")+(",&# 1$"-)"(+&6%()&(#04#0$%#"6+)#1$"-)"($%#+&)"=(#>7$"-4"#,# &6"=+7)"(#-)11"62#V$-/)(,($%#',--$"#+6/#$%#(@6;&#&)&)# =4#-)11"6%#6;.#0$%%)#L%%+#0$++9(6/#+6/#8")-/$%(#,#=$-/)(,($%#7)"8>"#-)11"6%#/4+($#7)")#!'0"$2#M# =$-/)(,($%+#&6%()&(F6%#+K%+#-"671')0,-#/9+&67,(# +6/#7!N$"#7,%&$'"!*#/6(#&6%()&($%2 Till vänster: Närbild på veckad lava, lokal 1 Norrudden. Till höger: Stora kalifältspatkristaller omgivna av skriftgranit, återfinns mellan de två små pegmatitbrotten, Rödberget (se faktarutan, sid 26). 24 GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006

Utsikt över Nothamn mot norr. De ljusa bergarterna består av marmor och vulkaniter. MINERAL PÅ VÄDDÖ Övre bilden: Nära lokal 2b Bytsudden. Rödflammiga metaryoliter med inlagrade basiska mörka lavalager. I bakgrunden syns marmor. Nedre bilden: Zonerad pegmatit i gabbro mellan lokal 6 och 7 - nära kontakten med gabbrofragmentet. Mineral Kemisk formel 1 Grossular-andraditgranat Ca 3 (Al,Fe) 2 (SiO 4 ) 3 2 Kalcit CaCO 3 3 Epidot Ca 2 (Al,Fe) 3 Si 3 O 12 (OH) 4 Pyroxen (diopsid + augit) Ca(Mg,Fe)Si 2 O 6 5 Vesuvian Ca 19 (Al,Mg,Fe) 13 Si 18 O 68 (O,OH,F) 10 6 Hornblände NaCa 2 (Mg 4 Al)(Al 2 Si 6 )O 22 (OH) 2 7 Skapolit Na 4 Al 3 Si 9 O 24 Cl-Ca 4 Al 6 Si 6 O 24 CO 3 8 Vismutglans Bi 2 S 3 9 Pyrit FeS 2 10 Magnetit Fe 3 O 4 11 Plagioklas (albit + labradorit) NaAlSi 3 O 8, 12 Kalifältspat KAlSi 3 O 8 13 Kvarts SiO 2 14 Muskovit KAl 2 AlSi 3 O 10 (OH) 2 15 Biotit K(Mg,Fe) 3 AlSi 3 O 10 (OH) 2 16 Monazit CePO 4 17 Beryll Be 3 Al 2 Si 6 O 18 18 Fergusonit YNbO 4 19 Kolumbit (Fe,Mn)(Nb,Ta) 2 O 6 20 Granat (almandin-spessartin) (Fe,Mn) 3 Al 2 (SiO 4 ) 3 21 Molybdenglans MoS 2 21 Laumontit Ca 4 Al 8 Si 16 O 48 18H 2 O 22 Scheelit Ca WO 4 Detalj från lokal 5 visande en tre decimeter stor kalifältspatkristall i kvarts. Vid Bytsudden, lokal 2b. Laumontitläkt breccia i marmor och amfibolit. GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006 25

he#a)11"6h#0$%%)#1$"-)"(#+("!;&$"#+,-#%!+()%#.$')# 7!-$%#(,''#<)7+!%-+7,&$%2#V)")''$''(#/$0#&9+(',%@$%# &)%#/)%#+(90$")#.9"#-)11"6%#&"6++)(+#6;.#6/7)%0')(+# 7 (,''#$%#+&,7,-#.6"%1'!%0$+&,D$"#,#$%#8>"&)+(%,%-+',%@$# +6/#-4"#)*#8>'@)#X$")#.9%0")#/$($"2#<!"#L%%+#!7$%# $%#7,(#0$;,/$($"1"$0#7);&$"(#F6%$")0#=$-/)(,(#+6/# +&!"#&%,7+&)"=(#-$%6/#-)11"6%2#V$-/)(,(-4%-$%#.)"# 0")11)(+#)7#+)//)#($&(6%,+&)#+(>"%,%-#+6/#-)11"6%# 6;.#0!"8>"#7$(#7,#)*#">"$'+$%#+&$*#%4-6%#-4%-#+$%)"$#!%#JiYY#G)#C/,'@6%$"#4"E#+$0)%#C4'0$"%#8>"#=$-/)(,($%E2# A!"#-)11"6%#>7$"-4"#(,''#=$-/)(,(#4%K6:#+K%+#$%# (K0',-#1")%(+(4$%0$#+(!%-',-.$(#C+$"#9(#+6/#&!==)"E#,# -)11"6%:#0!"#.6"%1'!%0$%4')"#6",$%($")(#+,-#7,%&$'"!*# $*#",&()(#("K;&2 Geologisk översikt:$j%#-60#1,'0#)7#>+(")#\==')%0+# -$6'6-,#84"#1$+>&)"$%#-$%6/#)*#+(90$")# 1$"--"9%0+&)"()%#\==+)')#CTa\#O)#ZhE2#P!00>+# 1$"--"9%0#06/,%$")+#)7#+7)-(#-%$@+,-#-")%,(#?# -")%60,6",(#/$0#,%')-",%-)"#)7#79'&)%,+&#1$"--"9%0# C+9"#S#,%($"/$0,!"#/$()79'&)%,(E2#\%0$"6"0%)(#L%%+#!7$%#0@9=-">%+($%)"#C9'(")1)+,(?-)11"6?0,6",(E2#A$++)# 1$"-)"($"#.)"#1,'0)(+#8>"#;,"&)#JikY#/,'@6%$"#4"#+$0)%2# P!00>#+&,'@+#8"4%#8)+(')%0$(#)7#P!00>#&)%)'#+6/#9(->"# $%#($&(6%,+&(#1,'0)0#55P#",&()0#+("9&(9"#,#')%0+&)=$(2# B,&%)%0$#=)")''$'')#+("9&(9"$"#+K%+#(K0',-(#,#&)"(1,'0$%# 04#X$")#'4%-+("!;&()#9=='!%0+&)#+@>)"#.)"#0$%%)# 6",$%($",%-2# Sammanfattning av den#-$6'6-,+&)#.!%0$'+$? 9(7$;&',%-$%H#l>"#JkYY#G)#+$0)%#)7+)*$+#&)'&,-)# +$0,/$%(#(,''+)//)%+#/$0#8$'+,+&)#C&,+$'",&)E# "K6',(,+&)#')76"#6;.#)+&6"#,#$%#79'&)%,+&#>14-$/,'@>2# \%0$"6"0%)(#.)"#!7$%#/)L+&#C&,+$'8)*,-E#79'&)%,+/# 7)",(#)&(,72#T)/(,0,-(#/$0#&)'&+$0,/$%()(,6%$%# 9(8!''0$+#/)-%$(,(#,#/)",%#/,'@>2#M#0$++)# K(1$"-)"($"#.)"#0,)1)+-4%-)"#("!%-(#,%#6;.#$%#7,++# &6%()&(/$()/6"86+#.)"#+&$*#"$0)%#.!"2#V4#0@9=$(#.)"#0,6",(#6;.#-)11"6#1,'0)(+2#\%0$"#0$#8>'@)%0$# [Y#S#JYY#G)#.)"#/$()/6"86+#6;.#0$86"/)(,6%# (,''()-,(#6;.#$%#-$%6/-",=)%0$#8>"!%0",%-#)7#0$# 9"+="9%-',-)#1$"-)"($"%)#.)"#+&$*2#g)'&+($%$%#.)"# 6/&",+()'',+$")(#(,''#/)"/6":#0$#"K6',(,+&)#79'&)%,($"%)#.)"#6/7)%0')(+#(,''#/$()79'&)%,($":#)7#1)+)'(#6;.# 0,)1)+#.)"#)/L16',(#1,'0)(+2#M%($%+,7#7$;&%,%-#.)"# 1")%(+(!''(#0$#9"+="9%-',-$%#.6",+6%($'')#')-"$%#)7# +$0,/$%(1$"-)"($"#6;.#79'&)%,($"m#7$;&6/1>@%,%-)"%)#!"#6])#16"()#6;.#0!"8>"#+$"#7,#,0)-#$%1)"(#1")%(+(4$%0$# +&,76"2#j%1)"(#0!"#'60"!()#+&!"%,%-+K(6"#+K%+#&)%# /)%#L%%)#6/1>@%,%-)"%)2#l>"#JiUY?JhkY#G)#.)"# %K1,'0%,%-#)7#+/!'(6"#+&$*#7,'&)#("!%-(#,%#+6/# =$-/)(,($"2#A$86"/)(,6%$%#.)"#86"(+)*#K*$"',-)"$# 04#/)%#&)%#+$#)*#!7$%#0$++)#=$-/)(,(-4%-)"#'6&)'(# 7$;&)(+:#+',(,(+#)7#(,''#8")-/$%(#6;.#!7$%#8>"+&,D")(+2# T$%)"$#.)"#1$"--"9%0$%#0$86"/$")(+#9%0$"#/$"#K(%!")# 8>".4'')%0$%#7)"=4#1"$;;,6"#6;.#8>"&)+(%,%-)"#9==+(4*2# T'9(',-$%#.)"#>==%)#+=",;&6"#1,'0)(+#=4#-"9%0#)7# ("K;&)7')+(%,%-#$]$"#+,+()#,+(,0$%2 PER NYSTEN är universitetslektor vid Institutionen för Geovetenskaper samt intendent vid Evolutionsmuseet, båda vid Uppsala universitet. REFERENSER j"0/)%%:#j07)"0:#jik[h#32#(%45*4*6+$477+()%$87)12$+ 9%4##72/)-*:+Ta\#T$"#Q)#JJJ:#J?[Z2 W,&:#5,'+?a9%%)":#T($=.$%+:#G,;.)$'#O2#6;.#T9%01$"-:# Q"%$:#UYYZH#;)7-2%<+4*1"#$%4277)+-4*2%)7+,'/+82%6)%$2%+ 4+=$,'(/,7-#+7&*:#T7$",-$+#-$6'6-,+&)#9%0$"+>&%,%-# ")==6"($"#6;.#/$00$')%0$%#JJh2# VÄDDÖ - GRUVHISTORIK På Väddö har brutits kvarts och fältspat i många pegmatiter, kalksten till järnframställning, magnetit och zinkmalm samt den värdefulla metallen volfram. I en opublicerad sammanställning av Birgitta Tisell 1999, kan man läsa: Brytning av fältspat i Edeby påbörjades redan på 1860-talet och man erhöll då 10-15 öre riksmynt för utskeppad fältspat och 5 öre för kvarts. Periodvis bröt man fram till 1913-1914 då ca 3960 ton erhölls. Brottet Nothamn 1 är idag 30 m djupt men vattenfyllt. Kalksten bröts på södra sidan av Nothamnsviken av Herrängs Grufbolag under åren 1845 1865 och av brukspatron Mickelsson på Skebo bruk under 1870-talet. Stenen användes för järnframställning i masugnsprocessen. Norr om Nothamn pågick brytning under 1850-talet och stenen såldes till norra Sverige. Här omtalas även marmor i en av fyndigheterna. Enligt Wik med flera, 2004 har magnetitskiktad manganhaltig karbonatsten brutits i Skottgruvan vilken utmålslades år 1876. Gruvhålen närmast vattnet är blott 4 x 5 x 4 meter stora och närmast att betrakta som brytningsförsök. Norrfjällsgruvan ligger på Väddös västra sida och här börjademan bryta koppar och nickel år 1873. År 1951 hittades här i den nordvästra delen av gruvväggen grov scheelit (Ca-volframat) i ett sulfidrikt grönskarn. Borrningar påvisade en mineraliserad zon i detta skarn och analys av varpmaterial gav en medelhalt av1.6 viktsprocent volfram. Här finner man lätt blåfluorescerande scheelit med hjälp av en UVlampa och man kan dessutom skilja scheelit och snarlik kvarts genom att väga stenarna i handen då scheelit är mer än dubbelt så tungt som kvarts. 26 GEOLOGISKT FORUM nr 50 / 2006

3 2b 2a P Nothamn 1 4 5 6 7