Uppdragsrapport nr 2003:1 Bilaga A. Jesper Lindgren Miljöförvaltningen Göteborg

Relevanta dokument
Västra Götalands läns författningssamling

PM BERÄKNINGAR AV NO₂ för åren 2020 OCH 2025 FÖR PENNYGÅNGEN

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Luftkvalitetsutredning. Krokslätt 182:2. bild. Karta: Göteborgs Stad

Väg 155, Öckeröleden, avsnitt Lilla Varholmen Gossbydal, Göteborg Stad.

Luftutredning E6 Kållered. Rapport 2005:04

PM Södra staden, Uppsala kommun, Beräkning av NO 2 och PM 10

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

PM Luftkvalitet i Östra Kroppkärr, reviderad

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Härryda kommun 2009

PM Luftföroreningshalter vid ny bebyggelse i Huvudsta, Solna

Luftutredning ny hamnplan

Sammanfattande rapport. Bohusgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Miljözonsutredningen december 2018 En analys av resultatet

Ren Regionluft Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2006

Djurgårdsstaden. 1 Sammanfattning Jörgen Jones

Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan

Länsstyrelsens i Västra Götalands län lokala trafikföreskrifter om transport av farligt gods i Göteborgs kommun

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Alingsås kommun 2009

Gaturumsberäkningar av PM10 på östra Artillerigatan år 2020

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Haltbidragsberäkning av kvävedioxid - för några av Luftvårdsprogrammet medlemsföretag år 2009

Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2

Reviderat åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen - fastställt av Länsstyrelsen

Bilaga 4 Tidsrestriktioner Region Väst.

Beräkningar av halterna av PM10 och NO2 i närheten av Västlänkens stationslägen under drifttid

Utredningsrapport 2015:11. Luftutredning. Fyrklöversgatan. bild. Foto: Klas Eriksson

Restider i Göteborg En jämförelse mellan 2012 och 2013

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Renare stadsluft. Bilaga 3 Beräkningar. Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Mölndals kommun 2009

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Stenungsunds kommun 2009

Luftutredning Distansgatan

PM Luftföroreningshalter för ny detaljplan inom kvarteret Siv i centrala Uppsala

Väg 222, tpl Kvarnholmen

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

RAPPORT. Spridningsberäkningar med avseende på Partiklar som PM 10 vid Barnarpsgatan TOSITO INVEST AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS

Lars Burman Magnus Brydolf Nya och uppdaterade beräkningar av PM10-halter i Uppsala centrum Nedan följer beräkningar av partiklar, PM10 för

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftutredning Litteraturgatan

Beräkningar av kvävedioxidhalten i centrala Lerum vid olika vägtrafikscenarier, idag och år Uppdragsrapport 2009:3

GATURUMSBERÄKNING FREDRIKSDALSGATAN

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Partille kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

RAPPORT. Spridningsberäkningar, Kållered köpstad MÖLNDALS STAD GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS LUFTUTREDNING UPPDRAGSNUMMER

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Ren regionluft. Beräkningar av kvävedioxid i Kungsbacka kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Bedömning av luftföroreningahalter av kvävedioxid och partiklar för detaljplaneområdet Eds Allé, Upplands Väsby kommun

Kompletterande luftkvalitetsutredning för Forsåker

Luftkvaliteten vid utbyggnad av fastigheten Rickomberga 29:1

Ren Regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun 2009

Spridningsberäkningar i gaturummet Viktoriagatan, E4 i Skellefteå

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

Luftkvaliteten vid nybyggnad, kv. Rackarberget, Uppsala

Luftkvalitetsmätningar vid E Luftrapport

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Tjörns kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Beräkningar av partikelhalter för Inre hamnen i Oskarshamn

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

Luftkvalitetsbedömning vid Ängsgärdet i Västerås

Luftutredning Briljant- och Smaragdgatan

Kompletterande Luftkvalitetsutredning Packhusgatan

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Luftkvaliteten i Göteborg efter införandet av trängselskatten utvärdering av januari-juni 2013

Luftkvalitetsutredning Davidshallstorgsgaraget

Luftföroreningar i de Värmländska tätorterna

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Öckerö kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

RAPPORT. Luftutredning, Gårda/Ullevimotet STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORGS STAD UPPDRAGSNUMMER [PRELIMINÄRT KONCEPT]

Yttrande med anledning av översynen av EU:s luftpolitik

Utredning Luftkvalité Liljedalsområdet

RAPPORT. E39 Langeland Moskog SWECO NORGE AS SWECO ENVIRONMENT AB GBG LUFT- OCH MILJÖANALYS BEDÖMNING AV LUFTFÖRORENINGSHALTER I CENTRALA FØRDE

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

BÖR STOCKHOLM HA EN LOKAL MILJÖZON FÖR PERSONBILAR AV MILJÖSKÄL?

Betalstationslägen i trängselskattesystemet i Göteborg. 11 januari 2013

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Lilla Edets kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Rapport 2017:28. Åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen Reviderat program remissversion

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Västlänken en tågtunnel under Göteborg

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Regeringen har fastställt tio preciseringar av miljökvalitetsmålet Frisk luft om högsta halt av olika ämnen, se tabell 3.

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Mölndals kommun

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

BULLERBERÄKNING. Översiktliga bullerberäkningar som underlag för planprogram för Bräcke diakoni. Stadsbyggnadskontoret Göteborgs Stad

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

SLB 7:2010. Utsläpp och halter av kväveoxider och kvävedioxid på Hornsgatan

PM Utredning av luftföroreningshalter vid planerad nybyggnation vid Norra Frösunda Idrottsplatsen - Simhallen

Åtgärder för kvävedioxid och partiklar i Stockholm, Södertälje och Uppsala

Friskare luft i Sundsvall

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Omprövning av åtgärdsprogram för kvävedioxid i Göteborgsregionen. SLF Annika Svensson

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Härryda kommun

Ren regionluft - Beräkningar av kvävedioxid i Ale kommun Helene Olofson Miljöförvaltningen Göteborg

Ren regionluft Luftvårdsprogrammet i Göteborgsregionen Kungälvs kommun

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Nackstafjället, foto Martin Martinsson

Luftkvalitetsmätningar vid E4 i centrala Skellefteå under

Information om luftmätningar i Sunne

Beslut om att avsluta ärende och lämna klagomål angående luftkvaliteten på Hornsgatan utan ytterligare åtgärd

Transkript:

Underlag till Länsstyrelsens åtgärdsprogram Spridningssimuleringar över kvävedioxid för år 2006 och 2010 i och omkring Göteborg Extern bilaga A Uppdragsrapport nr 2003:1 Bilaga A Jesper Lindgren Miljöförvaltningen Göteborg

Omslagsbilden visar trafiken på E6 genom Kärramotet med Angeredsbron i bakgrunden. Foto Jesper Lindgren Bilaga3A Bilaga till underlagsrapport till Länsstyrelsen.doc Sidan 2 2003-01-28

1 SAMMANFATTNING...5 1.1 Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning av ej katalysatorrenade personbilar (50%) samt bättre arbetsmaskiner...5 1.2 Göteborg 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner...5 2 SIMULERINGAR...6 2.1 Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning av ej katalysatorrenade personbilar (50%) samt bättre arbetsmaskiner...6 2.1.1 Läget år 2006 miljöprogram A * + utskrotning av ej katalysatorrenade personbilar (50%) samt bättre arbetsmaskiner...6 2.2 Göteborg 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner....7 2.2.1 Läge år 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner...7 3 RESULTAT - PROGNOSER...8 3.1 Beräkningar...8 3.1.1 Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning av ej katalysatorrenade personbilar (50%) samt bättre arbetsmaskiner...9 3.1.2 Göteborg 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner...11 Bilaga3A Bilaga till underlagsrapport till Länsstyrelsen.doc Sidan 3 2003-01-28

FIGUR FÖRTECKNING Figur 1 Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning ej katalysatorrenade personbilar (50 %) samt bättre arbetsmaskiner årsmedelvärdet av NO 2...10 Figur 2 Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning ej katalysatorrenade personbilar (50 %) samt bättre arbetsmaskiner dygnsmedelvärdet av NO 2...10 Figur 3 Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning ej katalysatorrenade personbilar (50 %) samt bättre arbetsmaskiner timmedelvärdet av NO 2...10 Figur 4 Göteborg 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner årsmedelvärdet av NO 2...12 Figur 5 Göteborg 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner dygnsmedelvärdet av NO 2...12 Figur 6 Göteborg 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner timmedelvärdet av NO 2...12 Bilaga3A Bilaga till underlagsrapport till Länsstyrelsen.doc Sidan 4 2003-01-28

1 SAMMANFATTNING Denna rapport är en bilaga till rapporten Underlag till Länsstyrelsens åtgärdsprogram. Spridningssimuleringar över kvävedioxid för år 2006 och 2010 i och omkring Göteborg. Uppdragsrapport 2003:1. Utöver beräkningarna i förra rapporten finns i denna bilaga två ytterligare beräkningar över NO 2 -halter 2006 respektive 2010. Båda beräkningarna har med miljöprogram A * samt en halvering av ej katalysatorrenade personbilar, som punktinsats 2006, vilka har ersatts med katalysatorrenade personbilar, och även arbetsmaskiner med bättre reningsutrustning. Krav på bättre arbetsmaskiner kommer ge en minskning av emitterat NO x med 19 % från 2000 till 2006 och en minskning av emitterat NO x med 39 % från 2000 till 2010. En halvering av ej katalysatorrenade personbilar 2006 som punktinsats ger en emissionsminskning på 20 % av NO x från personbilstrafiken. Beräkningarna för 2006 visar att vissa avsnitt på E6 samt mot och tunnelmynningarna fortfarande kommer att överskrida normen för dygnsmedelvärdet. För 2010 är överskridandet lägre men även här har vissa avsnitt på E6 och de större tunnelmynningarna överskridande på dygnsnormen. 1.1 GÖTEBORG 2006 MILJÖPROGRAM A * + UTSKROTNING AV EJ KATALYSATORRENADE PERSONBILAR (50%) SAMT BÄTTRE ARBETSMASKINER Beräkningar över Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning av ej katalysatorrenade personbilar (50%) samt bättre arbetsmaskiner visar att MKN för år inte klaras på vägavsnitten Tingstadstunnelns södra mynning samt mynningarna på Lundbytunneln och Götatunneln. MKN för dygn klaras inte vid de större tunnelmynningarna samt vid Ringömotet, Olskroksmotet och Brantingsmotet. Även vägsträckorna på E6 mellan Ringömotet och Backamotet samt E6 mellan Olskroksmotet och Kallebäcksmotet samt på enstaka punkter mellan Kallebäcksmotet och Åbromotet överskrider MKN dygnsvärdet. MKN för timma överskrids vid mynningarna av Tingstadstunneln, Götatunneln och Lundbytunneln. De mot som har överskridande är Ringömotet. Även vägsträckorna på E6 mellan Ringömotet och Backadalsmotet samt E6 ett hundratal meter längsmed Ullevimotet ligger över gränsvärdet. 1.2 GÖTEBORG 2010 MILJÖPROGRAM A * + NORMAL FORDONS- UTVECKLING FRÅN ALTERNATIV 2006 SAMT FORTSATT BÄTTRE ARBETSMASKINER Beräkningar över Göteborg 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner visar att MKN för år klaras i Göteborg. Det kan dock vara någon enstaka punkt vid tunnelmynningar som överskrider normen. MKN för dygn klaras inte vid de större tunnelmynningarna samt vid Ringömotet och Olskroksmotet. Även vägsträckorna på E6 mellan Ringömotet och Backamotet samt E6 mellan Olskroksmotet och strax norr om Kallebäcksmotet ligger över normen. MKN för timma överskrids vid mynningarna av Tingstadstunneln, Götatunneln och Lundbytunneln. Även vägsträckorna på E6 mellan Ringömotet och Backadalsmotet samt E6 ett hundratal meter längsmed Ullevimotet ligger över gränsvärdet på vissa sträckor. * Är taget ur Underlag till Trafikkontorets Miljöprogram Spridningssimuleringar för år 2006, nr 2:2002 Bilaga3A Bilaga till underlagsrapport till Länsstyrelsen.doc Sidan 5 2003-01-28

2 SIMULERINGAR Följande två scenarier har simulerats 1. Läge Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning av ej katalysatorrenade personbilar (50%) samt bättre arbetsmaskiner 2. Läge Göteborg 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner I ingångsdata till databasen finns trafikuppgifter för Göteborg vid den senaste trafikräkningen år 2000, eller där aktuella data saknas har värdena uppskattats eller extrapolerats fram. För vägar utanför Göteborgs kommun där värden för senare år helt saknas har värdena räknats upp för de större vägarna med 10 % från 1990. 2.1 GÖTEBORG 2006 MILJÖPROGRAM A * + UTSKROTNING AV EJ KATALYSATORRENADE PERSONBILAR (50%) SAMT BÄTTRE ARBETSMASKINER Följande simulering har utförts. 1. Läge Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning av ej katalysatorrenade personbilar (50%) samt bättre arbetsmaskiner 2.1.1 Läget år 2006 miljöprogram A * + utskrotning av ej katalysatorrenade personbilar (50%) samt bättre arbetsmaskiner Miljöprogram A är framtaget av Trafikkontoret i Göteborg och innebär samlastningskrav av gods till centrala Göteborg och skärpta miljökrav för tunga fordon inom miljözonen. För situationen år 2006 har dels trafiken räknats upp med 9 % på lederna dels har emissionsvärdena korrigerats för att motsvara utvecklingen på fordonssidan de närmaste åren. Det rör sig om en minskning för personbilarna med 54 % och för den tunga trafiken med 34 % för NO x. Hela fordonsparken får en utsläppsminskning med 44 % m.a.p. NO x. Enligt GF-konsult kommer åtgärder med skärpta krav inom miljözonen och samlastningskrav att ge effekter på upptill 40 % inom miljözonen och 10 % i området utanför zonen för NO x. För att efterlikna dessa effekter i databasen har NO x -emissionerna för trafiken överlag minskats med 10 % och trafikmängderna för alla gator inom zonen minskades med 30 %. Enligt GF-konsult kommer åtgärder med att skrota ut alla personbilar utan katalysator och ersätta dessa av personbilar med katalysator att ge effekter på upp till 40 % lägre utsläpp för NO x. Med en utskrotning av 50 % av de ej katalysatorrenade personbilarna får man en halvering av reduktionen. För att efterlikna dessa effekter i databasen har emissionerna för personbilstrafiken överlag minskats med 20 % m.a.p. NO x på alla vägar. Enligt GF-konsult kommer åtgärder med att införa en förbättring av arbetsredskapen till 2006 innebära en reduktion av NO x från arbetsmaskiner med 19%. För att efterlikna dessa effekter i databasen har emissionerna för arbetsredskap överlag minskats med 19 % m.a.p. NO x. Är taget ur Underlag till Trafikkontorets Miljöprogram Spridningssimuleringar för år 2006, nr 2:2002 Bilaga3A Bilaga till underlagsrapport till Länsstyrelsen.doc Sidan 6 2003-01-28

2.2 GÖTEBORG 2010 MILJÖPROGRAM A * + NORMAL FORDONS- UTVECKLING FRÅN ALTERNATIV 2006 SAMT FORTSATT BÄTTRE ARBETSMASKINER. Följande simulering har utförts 2. Läge 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner 2.2.1 Läge år 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner Miljöprogram A * är framtaget av Trafikkontoret i Göteborg och innebär samlastningskrav av gods till centrala Göteborg och skärpta miljökrav för tunga fordon inom miljözonen. För situationen år 2010 har dels trafiken räknats upp med 15 % från år 2000 på lederna dels har emissionsvärdena korrigerats för att motsvara utvecklingen på fordonssidan de närmaste åren. Det rör sig om en minskning för personbilarna med 72 % och för den tunga trafiken med 53 % för NO x. Hela fordonsparken får en utsläppsminskning med 62 % m.a.p. NO x. Enligt GF-konsult kommer åtgärder med skärpta krav inom miljözonen och samlastningskrav att ge effekter på upptill 40 % inom miljözonen och 10 % i området utanför zonen för NO x. För att efterlikna dessa effekter i databasen har NO x -emissionerna för trafiken överlag minskats med 10 % och trafikmängderna för alla gator inom zonen minskades med 30 %. Enligt GF-konsult kommer åtgärder med att skrota ut alla personbilar utan katalysator och ersätta dessa av personbilar med katalysator att ge effekter på upp till 40 % lägre utsläpp för NO x. Med en utskrotning av 50 % av de ej katalysatorrenade personbilarna 2006 får man en halvering av reduktionen. Den förbättrade fordonsparken till 2010 har sedan beräknads från att 50 % av de ej katalysatorrenade personbilarna ersattes av katalysatorrenade personbilar 2006. Enligt GF-konsult kommer åtgärder med att införa en förbättring av arbetsredskapen till 2010 innebära en reduktion av NO x från arbetsmaskiner med 35%. För att efterlikna dessa effekter i databasen har emissionerna för personbilstrafiken överlag minskats med 35 % m.a.p. NO x. * Är taget ur Underlag till Trafikkontorets Miljöprogram Spridningssimuleringar för år 2006, nr 2:2002 Bilaga3A Bilaga till underlagsrapport till Länsstyrelsen.doc Sidan 7 2003-01-28

3 RESULTAT - PROGNOSER 3.1 BERÄKNINGAR Kartor och text nedan visar simuleringar och beskrivningar av NO 2 -halterna över Göteborg 2006 och 2010. Simulering av NO 2 halterna 2006 miljöprogram A *, utskrotning av 50 % av de ej katalysatorrenade personbilarna samt bättre arbetsmaskiner. Simulering av NO 2 halterna i Göteborg 2010 med miljöprogram A *, normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner. * Är taget ur Underlag till Trafikkontorets Miljöprogram Spridningssimuleringar för år 2006, nr 2:2002 Bilaga3A Bilaga till underlagsrapport till Länsstyrelsen.doc Sidan 8 2003-01-28

3.1.1 Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning av ej katalysatorrenade personbilar (50%) samt bättre arbetsmaskiner 3.1.1.1 MKN för år Beräkningarna för årsmedelvärdet av NO 2 visar att MKN överskrids vid Tingstadstunnelns södra mynning, Götatunnelns och Lundbytunnelns mynningar. Övre utvärderingströskeln på 32 µg/m 3 överskrids vid mynningarna på Tingstadstunneln, Götatunneln och Lundbytunneln med ca 50-100 meter. De mot som överskrider övre utvärderingströskeln är Ringömotet och Olskroksmotet. De vägsträckor som överskrids är färre punkter på E6 mellan Ringömotet och Backadalsmotet samt E6 mellan Olskroksmotet och Gårdamotet. Ser man till den nedre utvärderingströskeln på 26 µg/m 3 så får man ett större område som överskrids. Förutom alla tunnelmynningar, inklusive Gnistängstunneln och de större moten överskrids även vägsträckorna E6 mellan Ringömotet och Backadalsmotet, E6 mellan Olskroksmotet och Åbromotet. Överskridande sker också på Lundbyleden mellan Leråkersmotet och Lindholmsmotet. På E20 mellan Olskroksmotet och Ånäsmotet samt en sträcka öster om Fräntorpsmotet överskrits nedre utvärderingströskeln. Ett visst överskridande på vägområdet sker också på Rv45 mellan Gnistängsmotet och Jaegerdorfsmotet samt på Dag Hammarskjöldsleden. Utbredningsområdet ligger på ca 100-200 meter ut från vägområdet (Figur 1). 3.1.1.2 MKN för dygn Beräkningarna för dygnsmedelvärdet av 98-persentilen för NO 2 visar att MKN överskrids på och strax intill de större tunnelmynningarna i Göteborg. Den största utbredningen har södra mynningen av Tingstadstunneln, men överskridandet ligger inom vägområdet. De moten som har överskridande är Ringömotet och Olskroksmotet samt Brantingsmotet. De vägsträckor som överskrids är E6 mellan Ringömotet och Backadalsmotet samt E6 mellan Olskroksmotet och Kallebäcksmotet samt på enstaka punkter mellan Kallebäcksmotet och Åbromotet. Övre utvärderingströskeln på 48 µg/m 3 överskrids även vid vägsträckorna E6 mellan Ringömotet Bäckebolsmotet och E6 mellan Gullbergsmotet och Åbromotet. Överskridande sker också på Lundbyleden mellan Leråkersmotet och Lindholmsmotet. På E20 mellan Olskroksmotet och Ånäsmotet samt en sträcka öster om Fräntorpsmotet samt ett visst överskridande på vägområdet sker också på Rv45 mellan Gnistängsmotet och Jaegerdorfsmotet. Ser man till den nedre utvärderingströskeln på 26 µg/m 3 så får man ett större område som överskrids. Alla större lederna till och från Göteborg samt ett större område inom Göteborg överskrids också (Figur 2). 3.1.1.3 MKN för timma Beräkningarna för timmedelvärdet av 98-persentilen för NO 2 visar att MKN överskrids vid mynningarna av Tingstadstunneln, Lundbytunneln och Götatunneln. De moten som har överskridande är Ringömotet och Ullevimotet. De vägsträckor som överskrids är E6 mellan Ringömotet och Backadalsmotet samt E6 ett hundratal meter längsmed Ullevimotet. För övre utvärderingströskeln på 72 µg/m 3 överskrider förutom alla tunnelmynningar och de större moten även sträckan E6 mellan Ringömotet och Bäckebolsmotet och E6 mellan Olskroksmotet och Kallebäcksmotet. Ser man till den nedre utvärderingströskeln på 54 µg/m 3 så får man ett större område som överskrids. De flesta större lederna i Göteborg överskrider nedre utvärderingströskeln, de centrala delarna av Göteborg klarar sig under nedre utvärderingströskeln (Figur 3). Bilaga3A Bilaga till underlagsrapport till Länsstyrelsen.doc Sidan 9 2003-01-28

2 km Figur 1 Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning ej katalysatorrenade personbilar (50 %) samt bättre arbetsmaskiner årsmedelvärdet av NO 2 2 km Figur 2 Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning ej katalysatorrenade personbilar (50 %) samt bättre arbetsmaskiner dygnsmedelvärdet av NO 2 2 km Figur 3 Göteborg 2006 miljöprogram A * + utskrotning ej katalysatorrenade personbilar (50 %) samt bättre arbetsmaskiner timmedelvärdet av NO 2 Bilaga3A Bilaga till underlagsrapport till Länsstyrelsen.doc Sidan 10 2003-01-28

3.1.2 Göteborg 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner 3.1.2.1 MKN för år Beräkningarna för årsmedelvärdet av NO 2 visar att MKN överskrids vid Tingstadstunnelns södra mynning och vid mynningarna på Lundbytunneln. Övre utvärderingströskeln överskrids vid mynningarna på Tingstadstunneln, Götatunneln och Lundbytunneln. De mot som överskrider övre utvärderingströskeln på 32 µg/m 3 är Ringömotet och Olskroksmotet. Ser man till den nedre utvärderingströskeln på 26 µg/m 3 så får man ett större område som överskrids. Förutom alla tunnelmynningar och de större moten överskrids sträckan E6 mellan Ringömotet och Backadalsmotet och E6 mellan Olskroksmotet och Kallebäcksmotet. Från Kallebäcksmotet ner till Åbromotet sker överskridandet punktvis på vägbanan. Även Lundbyleden mellan Leråkersmotet och Lindholmsmotet, samt mindre överskridande på E20 på Olskroksmotet till Munkebäcksmotet finns. Ett visst överskridande på vägområdet sker också mellan Gnistängsmotet och Jaegerdorfsmotet på Rv45 (Figur 4). 3.1.2.2 MKN för dygn Beräkningarna för dygnsmedelvärdet av 98-persentilen för NO 2 visar att MKN överskrids på och strax intill de större tunnelmynningarna i Göteborg. Den största utbredningen har södra mynningen av Tingstadstunneln. De moten som har överskridande är Ringömotet och Olskroksmotet. De vägsträckor som överskrids är E6 mellan Ringömotet och Backadalsmotet samt på E6 mellan Olskroksmotet och strax norr om Kallebäcksmotet. Övre utvärderingströskeln på 48 µg/m 3 överskrids även vid vägsträckorna på E6 mellan Ringömotet Bäckebolsmotet och på E6 mellan Olskroksmotet och Kallebäcksmotet. Ser man till den nedre utvärderingströskeln på 26 µg/m 3 så får man ett större område som överskrids. Alla större lederna till och från Göteborg samt ett större område inom Göteborg överskrids också (Figur 5). 3.1.2.3 MKN för timma Beräkningarna för timmedelvärdet av 98-persentilen för NO 2 visar att MKN överskrids vid mynningarna av Tingstadstunneln, Lundbytunneln och Götatunneln. De moten som har överskridande är Ringömotet. De vägsträckor som överskrids är punktvis på E6 mellan Ringömotet och Backadalsmotet samt E6 ett hundratal meter längsmed Ullevimotet. För övre utvärderingströskeln på 72 µg/m 3 överskrider förutom alla tunnelmynningar och de större moten även sträckan E6 mellan Ringömotet och Bäckebolsmotet och E6 mellan Olskroksmotet och Kallebäcksmotet. Ser man till den nedre utvärderingströskeln på 54 µg/m 3 så får man ett större område som överskrids. De flesta större lederna i Göteborg överskrider nedre utvärderingströskeln, de centrala delarna av Göteborg klarar sig under den nedre utvärderingströskeln (Figur 6). Bilaga3A Bilaga till underlagsrapport till Länsstyrelsen.doc Sidan 11 2003-01-28

2 km Figur 4 Göteborg 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner årsmedelvärdet av NO 2 2 km Figur 5 Göteborg 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner dygnsmedelvärdet av NO 2 2 km Figur 6 Göteborg 2010 miljöprogram A * + normal fordonsutveckling från alternativ 2006 samt fortsatt bättre arbetsmaskiner timmedelvärdet av NO 2 Bilaga3A Bilaga till underlagsrapport till Länsstyrelsen.doc Sidan 12 2003-01-28

Bilaga3A Bilaga till underlagsrapport till Länsstyrelsen.doc Sidan 13 2003-01-28