Europeiska unionens råd HUMANITÄRT BISTÅND Rädda liv och minska mänskligt lidande Italian Cooperation/Annalisa Vandelli
ETT UTTRYCK FÖR SOLIDARITET Genom att tillhandahålla humanitärt bistånd försöker EU och dess medlemsstater rädda liv och minska mänskligt lidande till följd av krig, konflikter, naturkatastrofer och andra kriser. Enligt Förenta nationerna kommer omkring 75 miljoner människor världen över att behöva humanitärt bistånd under 2015 från syriska krigsflyktingar till offer för sexuellt våld i väpnade konflikter, från ebolasjuka i Västafrika till öbor som drabbats av tropiska stormar. Naturligtvis har varje stat ansvaret för att skydda sin egen befolkning. Men om regeringen är oförmögen eller ovillig att göra detta försöker EU och dess medlemsstater hjälpa de behövande. WFP/Rein Skullerud Undernärda barn i Tchad får mat och medicinsk behandling. VAD VI BIDRAR MED OCH PÅ VILKET SÄTT Oavsett om det handlar om hantering av väpnade konflikter eller sviter av en naturkatastrof finansierar EU och dess medlemsstater humanitära partnerorganisationer som ger bistånd på plats. Dessa partner är bland annat Förenta nationernas organ, internationella organisationer såsom den internationella rödakors- och rödahalvmånerörelsen samt icke-statliga hjälporganisationer. De levererar bistånd direkt till de behövande utan att gå via regeringar, ofta genom att finansiera lokala partnerorganisationer. Beroende på de särskilda behoven och krisens särart tillhandahåller EU och dess medlemsstater materiellt bistånd (livsmedel, kläder, medicin, skydd, vatten, sanitet osv.), kontanter och/eller kuponger som kan lösas in mot livsmedel eller andra varor, tekniskt och logistiskt stöd, finansiering av infrastruktur och personal (flyktingläger, fältsjukhus osv.).
EU VÄRLDENS STÖRSTA KOLLEKTIVA GIVARE AV HUMANITÄRT BISTÅND EU:s 28 medlemsstater ger var för sig humanitärt bistånd bilateralt. Dessutom tillhandahåller Europeiska kommissionen humanitärt bistånd som finansieras genom EU:s budget (och därmed också betalas av medlemsstaterna). Under 2014 gav regeringarna i hela världen 21,6 miljarder US-dollar i humanitärt bistånd. Mer än en tredjedel kom från EU, varav över två tredjedelar kom från medlemsstaterna bilateralt. Detta bekräftar EU:s ställning som världens största givare av humanitärt bistånd. EBOLA: SAMVERKAN FÖR ATT HEJDA EPIDEMIN EU och dess medlemsstater har varit avgörande för att nå en vändpunkt i de internationella insatserna mot epidemin och göra framsteg mot målet noll ebolafall. Stora ekonomiska bidrag till de FN-ledda internationella insatserna har spelat en nyckelroll. Medlemsstaterna har dessutom skickat medicinsk personal, epidemiologer och civil och militär personal till Guinea, Sierra Leone och Liberia samt tillhandahållit logistiskt och mate riellt bistånd. Mer än 100 hjälpflyg från medlemsstaterna fick stöd via EU:s civilskyddsmekanism. Elva medlemsstater gick samman och skickade flera hundra containrar och Nederlands Ministerie van Defensie Nödhjälp ombord på Karel Doorman. fordon och mer än 1 000 lastpallar bistånd till Afrika ombord på det nederländska militära försörjningsfartyget Karel Doorman, i samordning med Europeiska kommissionen. Storbritannien och Frankrike ledde samordningen av biståndet i Sierra Leone respektive Guinea. Sverige inrättade ett basläger för internationell hälso- och sjukvårdspersonal i Liberias huvudstad Monrovia. Italien bidrog med ett mobilt laboratorium för att analysera prover från misstänkta ebolafall. Tyskland utvecklade och började använda ett evakueringsflygplan med intensivvårdsutrustning ombord för mycket smittsamma ebolapatienter. För att ytterligare stärka EU:s insatser utsåg Europeiska rådet Christos Stylianides, kommissionsledamot med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering, till EU:s ebolasamordnare. Han meddelade att EU som kollektiv, fram till mars 2015, hade utlovat omkring 1,4 miljarder euro med anledning av krisen, varav nästan 1 miljard euro tillhandahölls av medlemsstaterna bilateralt.
SYRIEN: STÖD TILL DIEM SOM TRAUMATISERATS AV VÅLD OCH KRIG EU och dess medlemsstater har varit pådrivande när det gäller hanteringen av världens största humanitära kris sedan andra världskriget. Fram till början av 2015 hade 3,6 miljarder euro mobiliserats för nödhjälp och hjälp till återhämtning för miljoner syrier i deras hemland och nästan 4 miljoner syriska flyktingar och deras värdsamhällen i Libanon, Jordanien, Irak, Turkiet och Egypten. Vid givarkonferensen i Kuwait i mars 2015 utlovade EU:s medlemsstater och Europeiska kommissionen tillsammans ytterligare 1,1 miljarder euro i humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Att tillhandahålla bistånd till oskyldiga offer för detta förödande krig är en moralisk plikt för EU och dess medlemsstater. I slutändan måste konflikten få en politisk lösning. Italian Cooperation/Annalisa Vandelli SAMORDNING INOM RÅDET EU:s medlemsstater och Europeiska kommissionen försöker se till att deras humanitära insatser kompletterar och ömsesidigt förstärker varandra samt stöder de övergripande krishanteringsinsatserna som leds av FN:s kontor för samordning av humanitära frågor. Rådets arbetsgrupp för humanitärt bistånd och livsmedelsbistånd, med en ordförande från den medlemsstat som innehar ordförandeskapet i rådet, övervakar denna samordning. Arbetsgruppen samordnar också EU:s insatser för att förespråka humanitära angelägenheter och främjar arbetet med att hitta bättre sätt att skydda utsatta grupper, dra nytta av synergier med civilskyddsmyndigheterna, höja motståndskraften i krisbenägna länder samt underlätta övergången från katastrofhjälp till mer långsiktigt utvecklingsstöd. En flicka äter ett av Världslivsmedelsprogrammets extra energirika kex på Tacloban flygplats i Filippinerna, i väntan på att evakueras efter tyfonen Haiyan. WFP/Marco Frattini
DE HUMANITÄRA PRINCIPERNA Det humanitära bistånd som EU och dess medlemsstater tillhandahåller bygger på följande fyra internationella humanitära principer som också fastställs i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd från 2007: Humanitet: Det är nödvändigt att ta sig an mänskligt lidande överallt där det påträffas, med särskild uppmärksamhet på de mest utsatta människorna. Opartiskhet: Det humanitära biståndet får endast ges på grundval av behov, oberoende av nationalitet, religion, kön, etniskt ursprung eller politisk tillhörighet. Neutralitet: Det humanitära biståndet får inte gynna någon sida i en väpnad konflikt eller annan tvist. Oberoende: Humanitära mål ska vara oberoende av politiska, ekonomiska, militära eller andra mål. Det enda syftet är att mildra och förhindra krisoffrens lidande. UNHCR/Y.Gusyev Stöd till internflyktingar i östra Ukraina. Det är grundläggande att respektera dessa principer, inte bara för att visa solidaritet med alla personer som utsätts för lidande och förstörelse utan även för att trygga leveranser av humanitärt bistånd och för att skydda biståndsarbetare. Om hjälporganisationerna inte var opartiska, neutrala och oberoende och om det uppfattades som att de endast stödde den andra sidan skulle de löpa en ännu större risk att bli måltavlor i väpnade konflikter eller hindras från att nå fram till de behövande. Det är därför av avgörande betydelse att förklara för alla parter i en konflikt att bistånd ges med full respekt för de humanitära principerna. Samtidigt som principerna respekteras kan humanitärt bistånd och andra områden för yttre åtgärder dra ömsesidig nytta av informationsutbyte och gemensamma analyser av orsakerna till och dynamiken i en kris. Detta bekräftades i rådets slutsatser om EU:s övergripande strategi från 2014.
Rue de la Loi/Wetstraat 175 1048 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tel. +32 (0)2 281 61 11 www.consilium.europa.eu Denna publikation har framställts av rådets generalsekretariat. Den tillhandahålls endast i informationssyfte. Den medför inte något ansvar för EUinstitutionerna eller medlemsstaterna. Foto framsida: Syrisk flicka i flyktinglägret Zaatari i Jordanien. Europeiska unionen, 2015 Print: ISBN 978-92-824-5340-7, doi:10.2860/453150, QC-04-15-260-SV-C PDF: ISBN 978-92-824-5328-5, doi:10.2860/07897, QC-04-15-260-SV-N