Så renoverar vi miljonprogrammet hållbart Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut LTH, Byggnadsfysik
Bakgrund Renoveringsbehov i befintliga byggnader. Minska energianvändningen för att nå energimålet 2050. Höga kostnader, hyreshöjningar och bostadsbrist. Kunskap om renovering är fragmenterad. Ny typ av arbetskraft, kompetens och arbetssätt. Låg kostnad prioriteras på bekostnad av miljö och sociala aspekter. Historisk och kulturell mångfald riskerar att förloras. Helhetsgrepp utifrån ekonomisk, ekologiskt, socialt och kulturellt perspektiv.
Många lägenheter är i stort behov av underhåll och renovering I Sverige finns ca 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus Ca 1 miljon lägenheter är byggda under modernismen och rekordåren och är i stort behov av underhåll och renovering. 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 Antal lägenheter Figur: Antal lägenheter i flerbostadshus i Sverige. Källa: SCB (2009).
Rekordårens hus byggda 1961-1975 Likartade konstruktionsutformning underlättar vid framtagande av rationella lösningar som ska kunna upprepas. 800000 700000 600000 500000 400000 300000 200000 100000 0 Antal lägenheter uppförda 1961-1975 Figur: Lamellhus på Brogården, Alingsås. Figur: Antal uppförda lägenheter 1961-1975 fördelat på byggnadstyp.
Underhållsbehov i flerbostadshus Antal lägenheter 900 000 Underhållsbehov i flerbostadshus 800 000 700 000 600000 500000 400000 300000 200000 Tot antal lägenheter 2002 Ventilationsförbättringar Fasad och tak 3-glasfönster Balkonger 100 000 0 1930 och tidigare 1931-1945 1945-1960 1961-1975 Figur: Underhållsbehov beräknat på antal lägenheter. Källa: BOOM gruppen.
Fördubbla renoveringstakten för att nå energimålet 2050 Riksdagens beslut att halvera energianvändningen till 2050 (basår 1995) 1,5-2 miljoner lägenheter kommer att behöva renoveras till år 2050 Figur. Antal lägenheter som har nyproducerats, byggts om och rivits under perioden 1990-2010. Källa SCB. Referens: IVA rapport Energieffektivisering av Sveriges flerbostadshus.
Svenska beståndet av flerbostadshus Table: Overview of the Swedish building stock in numbers. Source: AERTO project Multifunctional facades. Year of construction -1940 1941-1960 1961-75 1976-1985 1986-1995 1996-2005 References for statistics Picture (representative) Number of buildings in Tsd. 38 46 32 12 35 12 ELIB 6/BETSI Number of dwelling units in Tsd. 365 (382 acc. to SCB 2007) 746 (646 accord. to SCB 2007a) 698 192 ELIB 6 Living space, total in Tsd. m² 26 400 38 300 60 000 20 000 35 000 15 000 Energistatistik Facade surface area (milj. m²) 18 34 26 10 ELIB 6 Facade U-value (W/m²K) 0,58 0,54 0,43 0,27 0,25 0,19 ELIB 6/BETSI Fraction of buildings facades already renovated (%)(estimation) 50% 25% 10% PM Miljonprogrammet Average energy for heating 149 155 144 144 ca 135 ca 126 Energistatistik (kwh/(m 2 a)) Energy saving potential 50% 50% 50% 30% Σ8TWh
Hur långt kan vi komma? Pilotprojekt: Katjas gata 119.. i princip som ett nytt hus..! BBR före: 178 kwh/m² BBR efter: 60 kwh/m² Omfattande åtgärder..!
Brogården.. helt område i etapper..! BBR före: 177 kwh/m² BBR efter: 65 kwh/m² Omfattande åtgärder..!
Maratongatan, Halmstad (HFAB).. 2011 BBR före: 145 kwh/m² BBR efter: 92 kwh/m² Självdrag till FTX..!
Helhetsperspektiv på renovering SOCIAL UTHÅLLIG RÄTTVIS EKOLOGISK HÅLLBAR GENOMFÖRBAR EKONOMISK c c
SIRen-SustainableIntegratedRenovation -en stark forskningsmiljö
Enligt Formas: Vad är en stark forskningsmiljö? Miljön ska bestå av forskare som samverkar med andra relevanta aktörer, nationellt och internationellt och i nära samverkan med planerings-, byggoch bostadssektorn. Ska behandla frågeställningar som främjar och kritiskt studerar samhällsbyggandets utmaningar ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Forskningen ska vara ämnesövergripande, djärv och nydanande.
Forskare Kristina Mjörnell SP/LTH Paula Femenías Chalmers Jan-Olof Dalenbäck Chalmers Hans Lind KTH Thomas Olofsson LTU Jesper Arfvidsson LTH Jenny Stenberg Chalmers Stefan Olander LTH Katarina Malaga CBI Dennis Johansson LTH Ivo Martinac KTH
Samfinansiärer/samarbetspartners
Fem forskningsområden
1. Förvaltningsperspektiv i beslutsprocessen och byggherrens roll Långsiktighet, livscykelperspektiv på förvaltning Helhetsperspektiv: ekonomiskt, ekologiskt, socialt, kulturellt och historiskt Fler kunskapsområden måste samverka (rundabord samtal) Tidiga processer och dialog Utveckla processer, kompetenser, modeller och verktyg för att hantera komplexitet och samverkan
2. Integrerad, holistisk design och effektiv renoveringsprocess Byggnaden som system (teknik, användare, förvaltning) Optimerade renoveringslösningar Integrerad design (helhetstänk) Implementera ny teknik
3. Ekonomiska utmaningar och möjligheter vid renovering När är rätt tid att renovera/energieffektivisera? Hur ska vi beräkna lönsamhet? Hur bedömer vi byggnadens värde? Har vi rätt incitamentstrukturer? Utformning av policyverktyg i relation till beslutsfattande.
4. Medborgardelaktighet och demokratiska beslutsprocesser Utveckla metoder för att få kunskap om vad brukarna vill tidigt i processen Diskutera med alla aktörer vad livsstil innebär för hållbar renovering Hitta former för hur brukare ska involveras i själva beslutsprocessen
5. Innovation och lärande Varför tas inte goda exempel tillvara? Vad är lärdomen? Hur öka förståelsen för innovation? Det måste finnas långsiktiga innovationsprocesser i sektorn. Behövs nya roller och ny kunskap? Byggherren som förändringsagent.
Fem arbetspaket
WP 1 Upprätta en kunskapsbas Samla, utvärdera och strukturera resultat från tidigare forskningsprojekt Samla, utvärdera, strukturera kvalitetssäkrad information från genomförda renoveringsprojekt
WP2 Analysera tidigare och pågående renoveringsprojekt Fallstudier: Identifiera och analysera intressenter, förhandling om mål med renovering, värderingar, maktförhållanden, konflikter och kunskapsgap. Visualisering av data med hjälp av GIS (teknik, miljö, ekonomi, kultur och sociala aspekter).
WP3 Innovation, demonstration, Living Labs aktionsforskning Utvärdera ny teknik och nya modeller för finansiering, dialog, management Demonstrationsprojekt ihop med företagen Initiera och utvärdera minst ett Living Lab projekt i framkant Studera innovation och lärande i demoprojekt
LivinglabHammarkullen Den generella fråga vi ska söka svar på är: r Hur kan hållbar förvaltning påverka framtida renoveringsbehov? FOTO: JENNY STENBERG
LivinglabHammarkullen SIRen: Användarna är medskapandei kunskapsproduktionen Möta hyresgästerna som grupp Utveckla modell för hållbar förvaltning och renovering det får inte bli dyrare att bo i Hammarkullen FOTO: FOTO: JENNY JENNY STENBERG STENBERG
WP4 Utveckla modeller, metoder och verktyg för hållbar renovering Optimala renoveringslösningar Stöd i renoveringsprocessen Dialog och samverkan
WP5 Kommunikation, dialog och spridning av resultat Hemsida Utbildning Bygga Om dialog Doktorandkurser Publikationer Seminarier
Tack!