Resiliens i en förändrad omvärld

Relevanta dokument
Informationssäkerhet trender OffSÄK, Malmö

Christina Goede, Peter Jonegård, Cecilia Laurén, Svante Nygren

Informationssäkerhet trender Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser (RSA), WTC, Stockholm

Grundsyn - gemensamma grunder för en sammanhängande planering för totalförsvaret (10 juni 2016) Version juni 2018

Planeringen för det civila försvaret ska återupptas. OffSÄK:s vårkonferens 5-6 april 2016

Civilt försvar Elförsörjningens beredskapsplanering påbörjas. Magnus Lommerdal

Den komplexa hotbilden

Civilt försvar grunder och aktuell information. Version juni 2018

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Så är vi redo om krisen kommer

Sverige kommer att möta utmaningarna

Nationell risk- och förmågebedömning 2017

Post- och telestyrelsen arbetar för att alla i Sverige ska ha tillgång till bra telefoni, bredband och post.

HÖGRE REGIONAL GRUNDSYN FÖR MILITÄR- REGION MITT

Legala aspekter - dispostion

Plan för ökad civilförsvarsberedskap KS

Perspektiv på totalförsvaret Underlag till workshop den 7 december 2016

Civilt försvar och Räddningstjänst under höjd beredskap (RUHB) Dennis Skog Räddningstjänsten Syd

Konferens om landstingens krisberedskap Utvecklingen av det civila försvaret. Magnus Dyberg-Ek Avdelningen för Utvärdering och lärande

MSB för ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

Bilaga 5. Mål och krav på förmåga i Försvarsmaktens regleringsbrev

Riksintresse för totalförsvarets civila del

Övningsinriktning för bevakningsansvariga myndigheter på nationell och regional nivå avseende tvärsektoriella övningar under

Nationell risk- och förmågebedömning 2018

Säkerhet, krisberedskap och höjd beredskap. Christina Goede Programansvarig Skydd av samhällsviktig verksamhet och kritisk infrastruktur, MSB

KSLA 9 nov Livsmedelsförsörjning - Vem ansvarar för vad och hur ser samordningen ut? Therese Frisell

Plan för civilt försvar i Sävsjö kommun 2020-

MOTSTÅNDSKRAFT Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret Sammanfattning

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Utlysning av forskningsmedel: Civilt försvar med nya förutsättningar

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

CIO och Chef för Cyberförsvarsfrågor i FM Generalmajor. Fredrik

Fred kris krig Lagstiftning ur kommuners och landstings perspektiv

Kommittédirektiv. En ny myndighet för psykologiskt försvar. Dir. 2018:80. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018.

Civila aktörers beredskap SKYDD MOT OLYCKOR, KRISBEREDSKAP OCH CIVILT FÖRSVAR

Lägesbild av dagens totalförsvar och den återupptagna totalförsvarsplaneringen. Öv. Mats Klintäng, Försvarsmakten Magnus Dyberg-Ek, MSB

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (11) Datum Diarienr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2018

ÖB Micael Bydén Rikskonferensen Folk och Försvar Sälen, 14 januari Svensk försvarsförmåga

Planering och förberedelser pågår

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Överenskommelse om kommunernas arbete med civilt försvar

Försvarsdepartementet

Information från Länsstyrelsen Skåne

MILITÄRREGION SYD NYTT FRÅN FM. Kenneth Svasse Militärregion Syd

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Handlingsplan för Samhällsstörning

Svensk författningssamling

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Folk och Försvar - Rikskonferensen Det nya totalförsvaret. Anförande av Försvarsberedningens ordförande,

Regional grundsyn för totalförsvarsplanering inom de fyra nordliga länen

Anvisningar för användning av statlig ersättning för landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Övningsinriktning under för tvärsektoriella övningar på nationell och regional nivå

Kravprofil generaldirektör och chef för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Hur värnar kommuner digital säkerhet?

Nationell risk- och förmågebedömning 2019

Styrning och struktur FMV Systemledning

Stockholm Ju2015/30/SSK. Justitiedepartementet Stockholm.

Strategi för förstärkningsresurser

Kommittédirektiv. Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel 2018:64

ADMINISTRATIV BEREDSKAP

Kommittédirektiv. Ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar. Dir. 2018:79. Beslut vid regeringssammanträde den 16 augusti 2018.

FMV. Marinens utveckling

Anslag 2:4 Krisberedskap, inriktning 2016

Strategi för hantering av samhällsstörningar

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Inriktning för att söka medel från anslag 2:4 Krisberedskap 2017

PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

0 Österåker. Tjänsteutlåtande. Till Kommunstyrelsen. Krisledningsplan Österåkers Kommun. Sammanfattning. Beslutsförslag

Anförande av Nils Svartz på Folk och Försvars rikskonferens i Sälen 15 januari 2018.

Försvarspolitiska ställningstaganden

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI

Överenskommelse om landstingens arbete med krisberedskap och civilt försvar

Inriktning för projektmedel till myndigheter Anslag 2:4 Krisberedskap

Stärkt krisberedskap för Sverige

Öppen sammanfattning av Försvarsmaktens och MSB:s redovisning av regeringsbeslut 11 maj 2017

Regional grundsyn. för en sammanhängande planering av totalförsvaret i de fyra nordliga länen. Norrbotten, Västerbotten, Jämtland och Västernorrland

Krisberedskap och civilt försvar 2019

Krisledningsplan för Sundsvalls kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Datum Dnr Inriktning anslag 2:4 Krisberedskap 2019

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

TMALL 0141 Presentation v 1.0. Cybersäkerhet och ny lagstiftning

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden

Plan för hantering av extraordinära händelser. Motala kommun

Redovisning över Försäkringskassans planering inom ramen för det civila försvaret

Risk-och sårbarhetsanalyser Sekretess

Plan. för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Beslutat av: Kommunfullmäktige. Beslutandedatum:

Nationell risk- och förmågebedömning 2016

Försvarsmaktens Forskning och Utveckling Rickard Stridh

Remiss angående säkerhetspolicy med tillhörande riktlinjer

Svenska Lottakåren och totalförsvaret

Ett starkare försvar utmaningar och möjligheter

Anvisningar för användning av statlig ersättning för kommunernas arbete med krisberedskap och civilt försvar

Krigsduglighet (KDU) xx Verktyg för att fastslå och följa upp ambition i den egna krigsorganisationen

Grundläggande begrepp och regelverk

Förmågor idag och imorgon

Norrbottens regemente

Militärregion Syd. MRLäk Syd

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

Transkript:

WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Resiliens i en förändrad omvärld 2015-03- 27 1

AGENDA Kort presentation inklusive Försvarsmaktens uppgifter Förändrad omvärld och förändrat samhälle hur ser hotbilden ut? Förändrat försvar militärt och civilt Totalförsvarskonceptet Trender, möjligheter och hot - informationssäkerhet 2014-05-22 2

FÖRSVARSMAKTENS UPPGIFTER WWW.FORSVARSMAKTE N.SE Försvarsmakten bidrar till Sveriges säkerhet genom att enskilt och tillsammans med andra myndigheter, länder och organisationer lösa följande uppgifter: Upprätthålla tillgänglighet i fred samt vara beredda att inta höjd beredskap för att kunna förebygga och hantera konflikter och krig, skydda Sveriges handlingsfrihet inför politisk, militär eller annan påtryckning och om det behövs försvara Sverige mot incidenter och väpnat angrepp 2014-05-22 3

FÖRSVARSMAKTENS UPPGIFTER Främja vår säkerhet genom att delta i operationer på vårt eget territorium, i närområdet och utanför närområdet Upptäcka och avvisa kränkningar av det svenska territoriet och i enlighet med internationell rätt värna nationella suveräna rättigheter och intressen i områden utanför territoriet och med befintlig förmåga och resurser bistå det övriga samhället och andra myndigheter vid behov 2014-05-22 4

FÖRÄNDRAD OMVÄRLD OCH FÖRÄNDRAT SAMHÄLLE Teknikutvecklingen Infrastrukturer Tillgängligheten Rationell drift Just in time Demografi Internationalisering Komplexitet och beroenden 2014-05-22 5

Försämrat omvärldsläge HOTBILDEN Komplex hotbild varken entydigt eller territoriellt fokuserat gråzon mellan fred och krig Terrorism instabilitet - flyktingströmmar Öppna och dolda hot olika medel Politiska, psykologiska, ekonomiska och militära Mer sårbart samhälle men samtidigt starkare 2014-05-22 6

HOTBILDEN Utökad underrättelseverksamhet Intensifierade cyberattacker och påverkansoperationer 2014-05-22 7

Påverkansoperationer Påverkansoperationer är en samordnad användning och skräddarsydd blandning av diplomatiska aktiviteter, informationsoperationer, militära operationer och ekonomiska aktiviteter bortom en stats öppna, accepterade och lagliga aktiviteter för att uppnå sina politiska mål 2014-05-22 8

HOTBILDEN- BEREDSKAP Grundberedskap kunna hantera normala störningar samhällets krisberedskap Med krisberedskapen som grund kan förmågan att hantera samhällsstörningar över hela hotskalan utvecklas Höjd beredskap och högsta beredskap planera för och kunna förbereda Sverige för krig 2014-05-22 9

TOTALFÖRSVARSKONCEPTE Civilt och Tmilitärt försvar Förändringar i uppgifter över tid kalla kriget- mer komplext idag Uppdrag av regeringen till FM och MSB (Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap) att 10 juni 2016 lämna förslag till gemensamma grunder (grundsyn) för en sammanhängande planering av totalförsvaret 2014-05-22 10

TOTALFÖRSVARSKONCEPTET Hela samhället måste ha en inneboende robusthet, uthållighet motståndskraft och förmåga att hantera komplexa händelser, det vill säga vara RESILIENT Det militära försvaret är beroende av det civila samhället för att säkerställa sin operativa förmåga vid höjd beredskap och ytterst vid krig Ökad kunskap och medvetenhet hos befolkningen och medborgarna hur kan detta påverka mig och vad kan jag göra? 2014-05-22 11

Gemensamma principer för samordning, prioritering och resursförstärkningar Samverkan och ledning inför och vid säkerhetspolitiska kriser i Sverige eller i vårt närområde måste kunna ske under störda förhållanden och med korta ledtider. Det yttersta hotet väpnat angrepp- kommer vara dimensionerande Kräver: Samlade lägesbilder och lägesanalyser med fokus på hot som riskerar att ge allvarliga nationella konsekvenser Kunna dela information med höga krav på robusthet och sekretess Larma och starta upp krisorganisationer på alla nivåer 2014-05-22 12

Gemensamma principer för samordning, prioritering och resursförstärkningar Svåra prioriteringar kommer att behöva göras under höjd beredskap men kan också behöva göras när det fredstida regelverket sätter ramarna. Det måste därför finnas kända principer för prioriteringar Identifiera oklarheter känd och accepterad beslutsmetod som är välövad Kunna tillämpa regelverket Bereda underlag för väl avvägda beslut 2014-05-22 13

Gemensamma principer för samordning, prioritering och resursförstärkningar Det civila försvaret ska bidra till FM operativa förmåga vid höjd beredskap och då ytterst vid krig. Förberedelser för detta ska genomföras eftersom det är prioriterat. Erfarenheterna från detta arbete ska också kunna användas för lösandet av uppgifterna att värna civilbefolkningen samt säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna. Analysera och bedöma behov av förberedelser för förfogande och ransonering Genomföra företagsplanering 2014-05-22 14

Att planera för det värsta Krig och väpnat angrepp låg sannolikhet för ett enskilt militärt angrepp på Sverige Genom att planera och förbereda oss för det värsta kan vi bättre lära oss att hantera de dagliga hot, risker, incidenter, olyckor och kriser som inträffar Hela samhället, statliga myndigheter, kommuner, landsting företag och befolkningen, måste omfattas och ha kunskap och förmåga samt vara riskmedvetna -Samarbete och övning - tillsammans 2014-05-22 15

CYBERSÄKERHET OCH TRENDER INOM IT

Trendspaning mot framtiden FRÅGOR Strategiska beslut om informationssäkerhet tas alltid i en kontext där säkerhet vägs mot andra värden Infosäkerhet en fråga om att skydda hela samhället mer än bara teknik Lagar och praxis allt viktigare för god infosäkerhet som en fördel snarare än nackdel i den globala konkurrensen Utveckling av programvara och tjänster ställer höga krav på både beställarkompetens och säkerhetsmedvetande för att uppnå tillräcklig säkerhetsnivå Kalkylerad risk

FRÅGOR IT- tjänster i moderna verksamheter är ofta komplexa och utspridda både fysiskt och organisatoriskt. Det får konsekvenser för säkerheten Riskerna blir mer svårbedömda och beroendena mer svåröverskådliga Större krav på beställarkompetensen även för att leva upp till lagkrav, exvis PUL Vanligare med löpande bevakning och åtföljande åtgärder snarare än preventiva skydd

Allt mer information om oss själva och våra tekniska lösningar blir allmänt tillgänglig Frågor om privatlivet aktualiseras allt mer Ökad delning av info vem äger data? Snabb teknikutveckling författningar och regler för informationsutbyte måste utvecklas 2014-05-22 19

FRÅGOR Informationssäkerhet har på senare år fått en växande säkerhetspolitisk dimension. Informationsoperationer där internetbaserad propaganda kombineras med diplomati, lögner, medieutspel och traditionell militär verksamhet har blivit vanligt förekommande i väpnade konflikter = hybridkrigföring Cyberspionage och cybersabotage har blivit allt vanligare som ett verktyg i den säkerhetspolitiska verktygslådan Internets möjligheter till fri och svårkontrollerad kommunikation leder till motreaktioner i flera stater

FRÅGOR I det moderna samhället har så gott som all brottslighet en it-koppling Ekonomiska drivkrafter internetbaserad tjänstesektor har vuxit fram Även riktad mot IT - Det sker en ständig kapplöpning mellan angripare och försvarare Förekomsten av programvara som identifierar sårbarheter samt enkla och billiga tekniska hjälpmedel för angrepp har sänkt tröskeln och satt vapnen i händerna på fler angripare. Trots de tekniska sårbarheterna är människan i systemet ofta den svagaste länken Bestämmelser faktiskt säkerhet steget kan vara längre än man tror

FRÅGOR När samhället blir alltmer beroende av tekniska system måste dessa vara robusta I det moderna samhället blir konsekvenserna av driftavbrott i informationssystemen större och mer svåröverskådliga Riskhantering och kontinuitetsplanering blir allt viktigare för att uppnå robusthet, liksom förståelsen för den egna verksamhetens allt mer komplexa it-beroenden

CYBERSÄKERHET cybersäkerhet robust infrastruktur aktiv övervakning aktiv drift och förvaltning kunniga användare resurser (personal och ekonomi)