Yrkesinriktad rehabilitering

Yrkesinriktad rehabilitering 23.11.2016

Innehåll 1 Förmånsanvisning... 1 1.1 God förvaltning... 1 1.2 Syfte... 2 1.2.1 Målsättningen för yrkesinriktad rehabilitering... 2 1.2.1.1 Uppställande av individuella mål... 3 1.3 Rätt och villkor... 4 1.3.1 Förutsättningar för beviljande... 4 1.3.1.1 Väsentlig försämring av arbetseller studieförmågan... 4 1.3.1.2 Bedömning av helhetssituationen... 5 1.3.1.3 Ändamålsenlighet... 6 1.4 Förhållande till annan rehabilitering... 7 1.4.1 Hindrande rehabiliteringsförmåner... 7 1.4.2 Primära rehabiliteringsförmåner... 8 1.4.3 Handledning av kunden... 9 1.4.3.1 Utredning av rehabiliteringsbehovet... 9 1.4.3.1.1 Utredningsskyldighet... 9 1.4.3.1.2 Säkerställande av rehabiliteringen... 10 1.4.3.1.3 Genomförande av utredningen... 10 1.4.3.2 Andra aktörer som ordnar rehabiliteringstjänster... 11 1.4.3.2.1 Arbetspensionsanstalternas rehabilitering... 11 1.4.3.2.2 Arbetsförvaltningens tjänster... 12 1.4.3.2.3 Rehabilitering som ordnas med stöd av lagstiftningen om olycksfalls- och trafikförsäkring... 13 1.4.3.2.4 Missbrukarvård... 14 1.4.4 Rehabilitering utomlands... 15 1.5 Åtgärder... 15 1.5.1 Yrkesinriktad rehabiliteringsutredning... 16 1.5.1.1 Förutsättningar... 16 1.5.1.2 Innehåll och genomförande... 17 1.5.2 Undersökningsutlåtande... 19 1.5.2.1 Förutsättningar... 19 1.5.2.2 Innehåll och genomförande... 19 1.5.3 Arbetsprövning... 19 1.5.3.1 Förutsättningar... 20 1.5.3.2 Innehåll och genomförande... 20 1.5.4 Utbildningsprövning... 23 1.5.4.1 Villkor... 23 1.5.4.2 Innehåll och genomförande... 23 1.5.5 Arbetsträning... 24 1.5.5.1 Förutsättningar... 24 1.5.5.2 Innehåll och genomförande... 25 1.5.6 Arbetsträning för mentalvårdsklienter... 27 1.5.6.1 Förutsättningar... 27 i

1.5.6.2 Innehåll och genomförande... 28 1.5.7 KIILA-rehabilitering... 30 1.5.7.1 Förutsättningar... 30 1.5.7.2 Innehåll och genomförande... 31 1.5.7.3 Ansökan... 33 1.5.8 TYK-rehabilitering... 35 1.5.8.1 Villkor... 35 1.5.8.2 Innehåll och genomförande... 36 1.5.8.3 Ansökan... 38 1.5.9 Utbildning... 39 1.5.9.1 Villkor... 40 1.5.9.2 Innehåll och genomförande... 40 1.5.9.2.1 Grundutbildning... 40 1.5.9.2.2 Yrkesinriktad utbildning... 41 1.5.9.2.3 Studier utomlands... 45 1.5.9.2.4 Utbildningstid... 45 1.5.9.3 Ansökan... 47 1.5.9.4 Uppföljning... 47 1.5.10 Hjälpmedel... 48 1.5.10.1 Villkor... 48 1.5.10.1.1 Medicinsk grund... 48 1.5.10.1.2 Dyra och krävande hjälpmedel... 49 1.5.10.1.3 Behov av hjälpmedel vid studier... 50 1.5.10.1.4 Behov av hjälpmedel i arbetet... 52 1.5.10.2 Ordnande av hjälpmedel... 53 1.5.10.2.1 Utredning av hjälpmedelsbehovet... 53 1.5.10.2.2 Användarhandledning... 54 1.5.10.2.3 Service, reparation och uppföljning av användningen av hjälpmedlet... 54 1.5.10.3 Anskaffning av hjälpmedel... 55 1.5.10.3.1 Begäran om anbud... 56 1.5.10.3.2 Handläggning av anbud... 56 1.5.10.3.3 Meddelande om valet av anbud... 57 1.5.10.3.4 Anbudshandlingarnas offentlighet... 57 1.5.10.3.5 Sökande av ändring... 58 1.5.10.4 Ansökan... 59 1.5.11 Näringsstöd... 59 1.5.11.1 Villkor... 60 1.5.11.2 Innehåll... 60 1.5.11.2.1 Näringsstödets belopp... 60 1.5.11.2.2 Stöd för grundande eller omläggning av företag... 61 1.5.11.2.3 Stöd för företag i drift... 61 1.5.11.3 Ansökan... 61 1.5.11.3.1 Utredning om yrkesskicklighet och förmåga att verka som företagare... 62 1.5.11.3.2 Verksamhets- och ekonomiplan... 62 1.5.11.3.3 Framgångsprognos... 63 1.5.11.3.4 Tillstånd att utöva näring... 63 1.5.11.3.5 Utredning om bolagsform... 63 1.5.11.3.6 Kostnadskalkyl... 63 ii

1.5.11.4 Ägarförhållanden - utrustning... 63 1.5.11.4.1 Förbindelse... 64 1.5.11.5 Uppföljning... 64 1.5.12 Yrkesinriktade rehabiliteringskurser... 64 1.5.12.1 Villkor... 64 1.5.12.2 Innehåll och genomförande... 65 1.5.12.3 Ansökan... 66 1.6 Internationella bestämmelser... 67 1.6.1 Förordning 883/2004... 67 1.6.1.1 Gränsarbetares rätt till rehabiliteringsförmåner... 68 1.6.1.1.1 Pensionerade gränsarbetares rätt till rehabiliteringsförmåner... 68 1.6.1.2 Den pensionssökande eller pensionstagaren börjar arbeta som anställd... 70 1.6.1.3 Pensionssökandes eller pensionstagares rätt till rehabiliteringsförmåner... 70 1.6.1.3.1 Pension enligt lagstiftningen i en eller flera andra medlemsstater än den medlemsstat man bor i, om rätt till vårdförmåner föreligger i bosättningsmedlemsstaten (883/2004, artikel 24)... 71 1.6.1.3.2 Pensionstagarens eller dennes familjemedlemmars vistelse i en annan medlemsstat än bosättningsmedlemsstaten - vistelse i behörig medlemsstat - rätt till nödvändig vård utanför bosättningsmedlemsstaten (883/04 artikel 25)... 72 1.6.1.4 Begreppet familjemedlem och prioritetsregler... 72 1.6.1.4.1 Familjemedlemmarnas rätt till förmåner i olika situationer... 73 1.6.1.5 Registreringsförfarande för att erhålla vårdförmåner... 73 1.6.1.6 Återbetalning mellan institutioner... 74 1.6.1.7 Ansvar för kostnaderna... 75 1.6.2 Rehabilitering utomlands (16 FRPL)... 76 1.6.2.1 Land där rehabilitering ges... 76 1.6.2.1.1 Annan EU-/EG-stat... 76 1.6.2.1.2 Andra stater... 76 1.6.2.2 Ansökan om rehabilitering... 77 1.6.2.3 Ersättning för kostnaderna... 77 1.6.2.4 Resekostnader... 78 1.6.3 Yrkesinriktad rehabilitering i de nordiska länderna... 78 1.7 Ansökan... 78 1.7.1 Hur ett ärende inleds... 79 1.7.1.1 Avsändarens ansvar... 80 1.7.1.2 Överföring av handlingar... 80 1.7.2 Vem kan söka förmåner?... 81 1.7.2.1 Personen själv... 81 1.7.2.2 Intressebevakare... 81 1.7.2.3 Intressebevakningsfullmäktig... 82 1.7.2.4 Ombud, dvs. befullmäktigad... 83 1.7.2.5 Nära anhörig eller annan person... 83 1.7.2.6 Kommun... 83 1.7.3 Ansökningstid för rehabiliteringsförmåner... 83 1.7.4 Val av serviceproducent... 84 1.7.4.1 Kundens val... 84 1.7.5 Skyldighet att lämna uppgifter vid ansökan om förmån... 85 1.7.6 FPA:s rätt att få uppgifter från andra myndigheter... 85 iii

1.7.7 Hänvisning till annan rehabilitering... 86 1.7.7.1 Samarbete mellan FPA och arbetspensionsanstalterna... 86 1.7.8 Tolktjänster... 87 1.7.9 Begäran om tilläggsutredningar... 87 1.8 Avgörande... 90 1.8.1 Handläggningsställe... 90 1.8.1.1 Handläggning av ansökningar om hjälpmedel... 93 1.8.1.2 Centralisering av avgöranden om näringsstöd... 93 1.8.1.3 Förhandsurval och centraliserat val av kursdeltagare... 95 1.8.2 Jäv... 96 1.8.2.1 Handläggnings- och avgörandeförbud... 97 1.8.2.2 Konstaterande av jäv... 97 1.8.3 Intervju... 97 1.8.4 Begäran om en sakkunnigläkares bedömning... 98 1.8.5 Hörande... 99 1.8.5.1 När ska kunden höras?... 99 1.8.5.2 Hur går hörandet till?... 99 1.8.6 Meddelande av beslut... 100 1.8.6.1 Meddelande av rehabiliteringsbeslut... 101 1.8.7 Beslutsmottagare... 101 1.8.7.1 Delgivning av beslut... 101 1.8.8 Handledning av kunden... 102 1.9 Betalning... 103 1.9.1 Ersättning för rehabiliteringskostnader... 103 1.9.1.1 Kostnader som ersätts... 103 1.9.1.1.1 Kostnader för utbildning... 104 1.9.1.1.2 Hjälpmedelskostnader... 106 1.9.1.1.3 Resekostnader och övernattningspenning... 107 1.9.1.1.4 Utlåtandearvoden... 107 1.9.1.1.5 Ersättning vid frånvaro på grund av akut insjuknande i samband med rehabiliteringstjänster i öppen vård... 107 1.9.1.2 Fakturering av rehabiliteringskostnader... 108 1.9.1.3 Faktureringstid... 109 1.9.2 Betalningsmottagare... 109 1.9.2.1 Kommun... 110 1.9.2.2 Utsökning... 110 1.9.3 Betalningsadress... 111 1.9.4 Förskottsinnehållning, allmänna principer... 111 1.9.4.1 Grunder... 111 1.9.4.2 Källskatt... 113 1.9.4.3 Beskattning av mottagare av arbetsersättning... 113 1.9.4.4 Erhållande och användning av uppgifter... 114 1.9.4.4.1 Direktöverföringsuppgifter... 114 1.9.4.4.2 Uppgifter från betalningsmottagaren... 115 1.9.4.4.3 Sparande av förskottsinnehållning... 115 1.9.4.4.4 Vad FPA bör kontrollera... 116 1.9.4.5 Verkställande av förskottsinnehållning... 116 iv

1.9.4.5.1 Rehabiliteringsförmåner... 116 1.9.4.6 Rättelse och återbetalning av förskottsinnehållning... 117 1.9.4.7 Återbetalda förmåner... 118 1.9.4.8 Regressbetalningar... 118 1.9.4.9 Årsanmälan... 119 1.9.4.10 Månatlig kontroll... 119 1.10 Anmälningsskyldighet... 119 1.10.1 Förändrade förhållanden... 120 1.10.2 Inhibering av deltagande... 120 1.11 Rättelse och undanröjande av beslut... 120 1.12 Justering... 120 1.13 Avbrytande... 121 1.14 Indragning... 121 1.15 Felaktig utbetalning... 121 1.15.1 Återkrav... 122 1.15.2 Regress... 122 1.16 Sökande av ändring... 122 1.17 Upphandling av rehabiliteringstjänster... 122 1.17.1 Val av serviceproducenter... 123 1.17.2 Listor över serviceproducenter... 123 1.17.3 Kvalitetskontroll... 123 1.17.4 Upphandling av rehabiliteringstjänster i öppen och sluten vård... 123 v

1. Förmånsanvisning Förmånsanvisningarna används som hjälp vid handläggningen av förmåner och vid förmånsrådgivningen. De är primärt avsedda för internt bruk vid FPA. Pdf-filen skapas automatiskt utifrån de webbsidor på FPA:s intranät där förmånsanvisningen finns. På grund av den tekniska utformningen förekommer några av rubrikerna två gånger i innehållsförteckningen och anvisningstexten. Det sätt på vilket pdf-filen tekniskt skapas förbättras senare till denna del. I pdf-formatet av anvisningarna saknas följande anvisningsavsnitt som innehåller delar som är gemensamma för alla anvisningar: rättelse och undanröjande av beslut återkrav sökande av ändring. För dessa finns separata anvisningar i pdf-format. 1.1. God förvaltning FPA är en del av den offentliga förvaltningen och myndighetsverksamheten. Principerna för god förvaltning ska tillämpas även vid FPA. Grundläggande rättigheter som ingår i god förvaltning, och som tryggas i grundlagen, är: rätten för var och en att få sitt ärende behandlat vid behörig myndighet, på behörigt sätt och utan ogrundat dröjsmål rätten att bli hörd rätten att få ett motiverat beslut och rätten att söka ändring i beslut. I god förvaltning ingår även krav på gott språkbruk och rådgivningsskyldighet. I förmånsärenden liksom i andra ärenden som behandlas vid FPA ska användas ett sakligt, tydligt och begripligt språk. Kunden ska ges råd i anslutning till skötseln av ett förmånsärende och ges svar på frågor och förfrågningar om ärendet. principer för behandlingen av handlingar. Om kunden av misstag har skickat FPA en handling för behandling av ett ärende i vilket FPA inte är behörig, ska handlingen utan dröjsmål överföras till rätt myndighet och kunden underrättas om överföringen. Om en handling inkommit till FPA i ett ärende som FPA är behörig att behandla men handlingen är bristfällig, ska avsändaren uppmanas att komplettera handlingen inom en viss tid. I annat fall avgörs ärendet utgående från de uppgifter som FPA har till sitt förfogande. objektivitet i handläggningen, vilket särskilt säkerställs genom bestämmelserna om jäv. En tjänsteman får inte delta i eller vara närvarande vid behandlingen av ett ärende där han eller hon är jävig. En tjänsteman är jävig t.ex. i förmånsärenden som gäller tjänstemannen själv eller en närstående till honom eller henne. Tjänstemannen ska själv avgöra om han eller hon är jävig. Också FPA:s sakkunnigläkare kan vara jävig. Jävsbestämmelserna är avsedda att säkerställa att ärendehandläggningen är opartisk och objektiv. Verksamheten ska vara opartisk, även i utomståendes ögon. utredningsskyldighet. FPA ska se till att ärendena utreds tillräckligt och på ett behörigt sätt och i detta syfte skaffa den information och de utredningar som behövs för att ärendet ska kunna avgöras. En part, dvs. den som inlett ett ärende, ska lägga fram en utredning om grunderna för sitt yrkande och även i övrigt medverka till att utreda det ärende som han eller hon har inlett. 1

1.2. Syfte Närmare anvisningar om dessa och andra allmänna grunder för god förvaltning ingår i anvisningen om tillämpning av förvaltningslagen i förmånsärenden avsnitten om ansökan och avgörande i förmånsanvisningarna. Se även förvaltningslagen (434/2003). FPA har en lagstadgad skyldighet att ordna och ersätta yrkesinriktad rehabilitering och medicinsk rehabilitering samt rehabiliterande psykoterapi. Yrkesinriktad rehabilitering ordnas för personer med nedsatt funktionsförmåga för att förebygga arbetsoförmåga eller förbättra arbetsoch förvärvsförmågan. Medicinsk rehabilitering ordnas för att trygga eller förbättra arbets-, studie- eller funktionsförmågan hos personer som beviljats krävande medicinsk rehabilitering. Rehabiliterande psykoterapi ordnas för att stödja arbetseller studieförmågan hos personer vars arbetseller studieförmåga äventyras på grund av mental störning. Förutom den rehabilitering som FPA är skyldig att ordna kan FPA ordna och bekosta rehabilitering enligt prövning inom ramen för den penningsumma som riksdagen årligen beviljar. Målet också för rehabilitering enligt prövning är att bevara och förbättra klientens arbetsoch funktionsförmåga. Förutom att ordna rehabiliteringen kan FPA under rehabiliteringstiden betala rehabiliteringspenning, vars ändamål är att säkerställa utkomsten under rehabiliteringen. FPA-rehabiliteringen grundar sig på lagen om Folkpensionsanstaltens rehabiliteringsförmåner och rehabiliteringspenningförmåner (566/2005). I denna anvisning används benämningen lagen om FPA-rehabilitering eller förkortningen FRPL. FPA är skyldig att hänvisa klienten till andra rehabiliteringsarrangörers tjänster och att samarbeta med andra instanser som ordnar rehabilitering. Se också förmånsanvisningen om krävande medicinsk rehabilitering, förmånsanvisningen om rehabiliterande psykoterapi och förmånsanvisningen om rehabilitering enligt prövning samt förmånsanvisningen om rehabiliteringspenning. 1.2.1. Målsättningen för yrkesinriktad rehabilitering Målsättningen för yrkesinriktad rehabilitering är att stödja eller förbättra klientens arbetsoch förvärvsförmåga eller förhindra att klienten blir arbetsoförmögen. Detta innebär att man med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering försöker trygga klientens möjligheter att hållas kvar i arbetslivet, att återvända dit eller att göra det möjligt för klienten att komma ut i arbetslivet. Den yrkesinriktade rehabiliteringen bör inledas tillräckligt tidigt, så att man så bra som möjligt kan stödja personen att stanna kvar i eller återgå till arbetet eller komma in på arbetsmarknaden. Yrkesinriktad rehabilitering kan inledas redan i det skede då man kan bedöma att personens arbetseller studieförmåga och förvärvsmöjligheter kommer att försvagas avsevärt inom de närmaste åren även om man beaktar möjligheterna till vård och medicinsk rehabilitering. Genom rehabilitering strävar man efter att klienten ska kunna behålla eller få ett sådant yrke som tryggar försörjningen, eller som ur försörjningssynpunkt ger väsentliga extra inkomster utöver exempelvis pensionen. En väsentlig extra inkomst kan anses vara att inkomsten ökar med cirka en fjärdedel. Det arbete som eftersträvas ska vara lönearbete i ett anställningsförhållande eller arbete som företagare. Arbetet kan också vara till exempel deltids- eller stödarbete. Arbete inom hushållet eller arbete av hobbykaraktär uppfyller inte de krav som ställs på det arbete som eftersträvas. Målsättningen för arbetet och för förvärvandet av inkomst ska vara realistisk med beaktande av 2

klientens sannolika arbetsförmåga efter rehabiliteringen. Då man gör en sådan bedömning räcker det om klienten sannolikt skulle klara av ett regelbundet arbete som ger väsentliga extra inkomster. 1.2.1.1. Uppställande av individuella mål Det har alltid ställts upp både individuella och samhälleliga mål för rehabiliteringsverksamheten. Att ställa upp mål för rehabiliteringen är viktigt eftersom detta ger verktyg för genomförandet av en effektiv rehabilitering och innebär att man kan granska huruvida målen har uppnåtts. Med hjälp av GAS-metoden (GAS = Goal Attainment Scaling) skapas ett enhetligt instrument för uppställande av individuella mål för rehabiliteringen. På individnivå baserar sig planeringen av rehabiliteringen på en bred och objektiv utvärdering av klientens totala situation, vilket förutsätter att tillförlitliga utvärderingsmått används. Det centrala i en effektiv rehabiliteringsprocess är att klienten blir motiverad och engagerar sig i de insatser som behövs. Målen har en väsentlig betydelse för klientens motivation och engagemang. GAS-processen i samband med rehabilitering Klientens livs- och arbetssituation samt hälsotillstånd inverkar på planeringen av rehabiliteringen. Förmånshandläggaren ska identifiera rehabiliteringsbehoven utifrån läkarutlåtandet/ rehabiliteringsplanen, ansökan och intervjun. Vid intervjun med klienten ska förmånshandläggaren diskutera hurdana behov rehabiliteringen i fråga kan uppfylla och hurdana mål man kan uppnå med rehabiliteringen. Målområdet diskuteras på ett allmänt plan såsom mål i anslutning till yrke eller hälsa. Klienten kan ha flera olika symtom som gäller hälsan och frågor som hänför sig till både arbete och livssituation, och av dessa kan endast en del åtgärdas med de rehabiliteringsresurser som står till förfogande. Det viktigaste vore att få klienten att på förhand fundera på egna mål i anslutning till rehabiliteringsprocessen och målområdet, så att det blir lättare för honom eller henne att ställa upp realistiska mål för sig själv när rehabiliteringen börjar. På så sätt blir klienten också medveten om vad man strävar efter med rehabiliteringen. Den FPA-anställda fyller inte i GAS-blanketten för målformulering (Mina mål) utan det gör serviceproducenten när rehabiliteringen börjar. Serviceproducenten och klienten ställer tillsammans upp mål för rehabiliteringen, eftersom en noggrann identifiering av rehabiliteringsmålet och fastställandet av skalan kräver att den som genomför rehabiliteringen har god erfarenhet av rehabiliteringsformen och dess effekt. Varje enskild klients beredskap och möjligheter till förändring varierar i olika situationer. Även om klienterna har samma sjukdom i utgångsläget kan de mål som i samarbete ställs upp för rehabiliteringen bli olika för att de ska passa varje enskild individ. En realistisk tidtabell för hur målen ska nås görs upp, och de utvärderas under rehabiliteringens gång. En slutlig utvärdering av måluppfyllelsen görs då rehabiliteringen slutar. Det resultat som erhålls med hjälp av GAS-blanketten (antalet GAS-poäng eller T-scorevärdet) kan inte användas i samband med avgörandet av ett rehabiliteringsbeslut, eftersom serviceproducenterna än så länge håller på att lära sig metoden. Det är många faktorer som inverkar på måluppfyllelsen, t.ex. är målen realistiska, kan de mätas eller hur är det möjligt för klienten att nå målen med tanke på livssituationen. De resultat som man fått genom GASmetoden i samband med tidigare rehabiliteringsperioder ger ingen information om kommande rehabiliteringsbehov eller direkta svar på hur rehabiliteringen har lyckats. Då rehabiliteringsbeslut fattas ska utvärderingen av klientens situation basera sig på en övergripande utvärdering som inbegriper sjukdomsuppgifter, klinisk bedömning samt andra utvärderingsmetoder (t.ex. uppgifterna i B-utlåtandet, rehabiliteringsplan, rehabiliteringsrapport, ansökan, metoder för utvärdering av arbetsoch funktionsförmågan). 3

Den färdiga GAS-blanketten Mina mål får FPA som en bilaga till rehabiliteringsrapporten. Förmånshandläggaren jämför resultaten med rehabiliteringsrapporten för att se hur målen har nåtts och tar ställning till eventuella fortsatta åtgärder. 1.3. Rätt och villkor Folkpensionsanstalten är skyldig att ordna ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering i enlighet med bestämmelserna i 6, 7 och 8 i lagen om FPA-rehabilitering. Kunden har rätt till rehabilitering inom ramen för anordningsskyldigheten då villkoren i lagen uppfylls. FPA betalar de nödvändiga och skäliga kostnader som rehabiliteringen medför. 1.3.1. Förutsättningar för beviljande FPA ordnar ändamålsenlig yrkesinriktad rehabilitering för att stödja eller förbättra den försäkrades arbetsoch förvärvsförmåga eller förebygga arbetsoförmåga, om en sjukdom eller en funktionsnedsättning (i FRPL: sjukdom, lyte eller kroppsskada) som konstaterats på behörigt sätt har medfört eller under de närmaste åren uppskattas medföra en väsentlig försämring av personens arbetseller studieförmåga och förvärvsmöjligheter. Vid bedömningen av om arbetseller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna är väsentligt försvagade beaktas personens helhetssituation. Förutom av sjukdomen eller funktionsnedsättningen påverkas bedömningen också av andra faktorer som inverkar på arbetseller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna. Sådana är personens fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga, livssituation, ekonomiska och sociala omständigheter, boendeförhållanden, utbildning, yrke, tidigare verksamhet och ålder samt andra motsvarande faktorer. Vid bedömningen beaktas också personens återstående förmåga att skaffa sig förvärvsinkomster genom sådant till buds stående arbete som han eller hon skäligen kan förutsättas utföra. Vid bedömningen av om det är ändamålsenligt med rehabilitering beaktas, förutom situationen som helhet, huruvida den rehabilitering som söks sannolikt leder till att den sökande fortsätter i eller återgår till ett arbete som är lämpligt med tanke på hans eller hennes hälsotillstånd eller inträder i arbetslivet. 1.3.1.1. Väsentlig försämring av arbetseller studieförmågan Beviljande av yrkesinriktad rehabilitering förutsätter att personens arbetseller studieförmåga har försämrats väsentligt. Bedömningen av om det är fråga om en väsentlig försämring av arbetseller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna görs i relation till både nuläget och de närmaste åren. Ingen tidsgräns ställs för de närmaste åren, utan den väsentliga försämringen granskas utifrån personens individuella helhetssituation. Till exempel i fråga om progredierande sjukdomar ska prognosen och sjukdomens inverkan på arbetsförmågan beaktas i ett tillräckligt tidigt skede. Avsikten är att stödja personens återstående arbetsförmåga med yrkesinriktad rehabilitering. Försämring av studieförmågan Studieförmågan och förvärvsmöjligheterna är väsentligt försämrade om en person har uppenbara svårigheter att söka sig till studier eller att klara sig i studierna. En liten fördröjning eller eftersläpning i studierna innebär inte ännu att studieförmågan skulle vara väsentligt försämrad. 4

Personens studieförmåga kan vara nedsatt redan då han eller hon söker sig till studierna. Då kan man med yrkesinriktad rehabilitering stödja personen att hitta ett lämpligt utbildningsområde. Studieförmågan kan också försämras under studierna och i värsta fall kan studierna avbrytas. Då kan man med yrkesinriktad rehabilitering stödja personen att klara av sina studier. Vid bedömningen av huruvida studieförmågan har försämrats väsentligt beaktas utom sjukdomen eller funktionsnedsättningen också hur personens situation som helhet begränsar möjligheterna att klara av studierna. Det viktiga är att bedöma om personen på grund av sin helhetssituation behöver stöd av yrkesinriktad rehabilitering för att kunna börja studera, klara av sina studier eller slutföra dem. Om personen ännu inte varit ute i arbetslivet ska det vara tillräckligt för beviljande av utbildning att personens situation som helhet väsentligt begränsar valet av yrke eller arbete. Försämring av arbetsförmågan Arbetsförmågan och förvärvsmöjligheterna är väsentligt försämrade om en person har uppenbara svårigheter att klara sig i sitt yrke eller arbete. Vid bedömningen av huruvida arbetsförmågan och förvärvsmöjligheterna är väsentligt försämrade beaktas utöver sjukdomen eller funktionsnedsättningen också hur personens situation som helhet begränsar och försvårar hans eller hennes möjligheter att klara av sitt arbete eller få ett arbete. Enbart arbetslöshet, utan konstaterad sjukdom, anses inte väsentligt försämra en persons arbetsförmåga eller orsaka behov av yrkesinriktad rehabilitering. I fråga om personer i arbetslivet betonas vid bedömningen sådana svårigheter att klara sig i arbetet som observerats på arbetsplatsen, hos företagshälsovården och inom hälso- och sjukvården. 1.3.1.2. Bedömning av helhetssituationen Vid bedömningen av om arbetseller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna är väsentligt försämrade beaktas den sökandes helhetssituation. Förutom av sjukdomen eller funktionsnedsättningen påverkas bedömningen också av andra faktorer som inverkar på arbetseller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna. Sådana är den sökandes fysiska, psykiska och sociala funktionsförmåga, livssituation, ekonomiska och sociala omständigheter, boendeförhållanden, utbildning, yrke, tidigare verksamhet och ålder samt andra motsvarande faktorer. Beviljande av yrkesinriktad rehabilitering förutsätter att den sökande har en sjukdom eller funktionsnedsättning som har konstaterats på behörigt sätt. Den konstaterade sjukdomen ska ha ett samband med den väsentliga försämringen av arbetseller studieförmågan. Personens helhetssituation är lika viktig som sjukdomen. Då behovet av rehabilitering bedöms beaktas sjukdomen inte i någon specifik proportion eller till något visst viktat värde. Personens situation ska betraktas som en helhet, där sjukdomen utgör en del av helheten. För en del personer orsakar enbart sjukdom eller funktionsnedsättning ensam en väsentlig försämring av arbetseller studieförmågan. För en del personer orsakar däremot sjukdom inte ensam någon väsentlig försämring av arbetseller studieförmågan, men helhetssituationen inklusive sjukdomen är sådan att arbetseller studieförmågan och förvärvsmöjligheterna är väsentligt försämrade. Helhetssituationen ska alltid bedömas, och särskilt när sjukdomskriteriet inte är tillräckligt för att yrkesinriktad rehabilitering ska kunna beviljas. 5

Vid bedömningen av behovet av yrkesinriktad rehabilitering beaktas också de möjligheter som behandling och medicinsk rehabilitering ger. Fysisk funktionsförmåga Vid bedömningen av den fysiska funktionsförmågan ska man bland annat beakta hur personen fysiskt klarar av följande: grundläggande dagliga funktioner såsom att sova, klä på sig, tvätta sig och röra sig dagliga sysslor såsom hushållsysslor och ärenden utanför hemmet meningsfull fritidsverksamhet och kontakter med ett socialt nätverk arbetsliv och studier. Psykisk funktionsförmåga Vid bedömningen av den psykiska funktionsförmågan ska man beakta bland annat personens förmåga att känna och uppleva, att bilda sig en uppfattning om sig själv och omvärlden, att planera sitt liv och fatta beslut och göra val som gäller det egna livet. Social funktionsförmåga Vid bedömningen av den sociala funktionsförmågan ska man beakta bland annat personens sociala nätverk och sociala isolering personens sociala samhörighet och ensamhet personens sociala aktivitet och delaktighet personens sociala kompetens: social flexibilitet och kommunikationssvårigheter Den sociala funktionsförmågan framgår bland annat av individens sociala kompetens såsom temperament, motiv, målsättningar och värderingar samt av individens växelverkan med sitt sociala nätverk, med omgivningen, gemenskapen och samhället. Annat som påverkar helhetssituationen Förutom av sjukdom eller skada och nedsatt fysisk, psykisk och social funktionsförmåga kan personens helhetssituation och arbetseller studieförmåga påverkas också av andra faktorer såsom marginalisering i fråga om utbildning, snabbt ökande skuldsättning, skilsmässa, långvarig bostadslöshet, långvarig arbetslöshet, tidigare drogmissbruk, risk för utslagning, problem i anslutning till arbetsförmågan som noterats på arbetsplatsen eller andra motsvarande faktorer. 1.3.1.3. Ändamålsenlighet Den yrkesinriktade rehabilitering som beviljas ska vara ändamålsenlig med avseende på de uppställda målen. Man bedömer då om yrkesinriktad rehabilitering kan stödja eller förbättra klientens arbetsförmåga så att klienten kan fortsätta arbeta, återgå i arbete eller komma ut i arbetslivet. För att den yrkesinriktade rehabiliteringen ska vara så resultatrik som möjligt bör den inledas i ett så tidigt skede som möjligt. Yrkesinriktad rehabilitering kan vid behov ordnas också vid sidan av andra tjänster som stöder personens situation. Vid bedömningen av rehabiliteringens ändamålsenlighet tar man hänsyn till personens individuella helhetssituation, där man beaktar t.ex. följande: om den rehabilitering som söks leder till ett yrke eller ett arbete som är lämpligt med hänsyn till personens hälsa 6

personens motivation och engagemang i fråga om de mål som ställts upp för den yrkesinriktade rehabiliteringen rehabiliteringens rättidighet (med beaktande av sjukdomsfas, behandlingsfas och livssituation) sjukvård och de möjligheter som medicinsk rehabilitering erbjuder om rehabiliteringen är lämplig i relation till framskridandet i yrket eller stödet för arbetsförmågan och möjligheterna att fortsätta arbeta personens ålder, tidigare utbildning och arbete. Personen kan beviljas yrkesinriktad rehabilitering även om han eller hon har rätt till sjukpension, om målet med rehabiliteringen är att göra det möjligt att återgå i arbete eller att skaffa väsentliga tilläggsinkomster. 1.4. Förhållande till annan rehabilitering I lagen om FPA-rehabilitering anges sådana hindrande rehabiliteringsförmåner som begränsar FPA:s skyldighet att ordna och ersätta rehabilitering. FPA har lagstadgad skyldighet att hänvisa klienten till rätt tjänst i fall där rehabiliteringsansvaret vilar på en annan instans. 1.4.1. Hindrande rehabiliteringsförmåner FPA ordnar inte rehabilitering om kunden kan få rehabilitering eller ersättning för rehabiliteringskostnaderna med stöd av någon av följande lagar: lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen lagen om skada, ådragen i militärtjänst lagen om olycksfall i militärtjänst. I sådana fall vilar ersättningsskyldigheten helt och hållet på försäkringsbolaget i fråga eller Statskontoret. Försäkringsbolaget ska i sin helhet ersätta den rehabilitering som personen behöver i enlighet med lagarna om rehabilitering som ersätts enligt lagstiftningen om trafikförsäkring och olycksfallsförsäkring, även om ersättningen för personskada enligt trafikförsäkringslagen eller lagen om olycksfallsförsäkring har jämkats på grund av personens egen medverkan. Om ersättning för personskada enligt trafikförsäkringslagen har förvägrats helt och hållet på grund av grovt vållande, ersätter inte försäkringsbolaget heller rehabilitering. Då förutsätts inte att klienten ansöker om rehabilitering hos försäkringsbolaget. När det är fråga om olycksfall, trafikskada eller militärskada ska handläggaren alltid ta reda på om klienten har rätt till rehabilitering som ersätts enligt ovan nämnda lagar. Försäkringsbolaget eller Statskontoret har inte meddelat något beslut om rehabilitering Om handläggningen av rehabiliteringsärendet ännu pågår eller rehabilitering inte ännu har sökts hos försäkringsbolaget, kan FPA inleda ordnandet av rehabiliteringen utifrån ett dröjsmålsintyg. För att få ett dröjsmålsintyg måste kunden ansöka om rehabilitering hos försäkringsbolaget. Dröjsmålsintyget begärs av kunden per telefon eller skriftligt (kundbrev KUL21r). För att FPA ska kunna inleda ordnandet av rehabilitering krävs att villkoren för beviljande uppfylls. Om FPA har ordnat eller ersatt rehabilitering som ska ersättas av ett försäkringsbolag eller av Statskontoret har FPA rätt till ersättning från bolaget i fråga. Detta gäller också rehabilitering 7

baserad på frivillig försäkring enligt 57 i lagen om olycksfallsförsäkring och 21 i lagen om olycksfallsförsäkring för lantbruksföretagare. Försäkringsbolaget eller Statskontoret har meddelat ett beslut om rehabilitering Om försäkringsbolaget eller Statskontoret har avslagit kundens rätt till rehabilitering i sin helhet och avlagsbeslutet har skickats till FPA, kan den rehabilitering som kunden ansökt om beviljas förutsatt att villkoren uppfylls. Kunden kan vid behov uppmanas att överklaga försäkringsbolagets eller Statskontorets avslagsbeslut. Förmånshandläggaren ska skicka kundbrev KUV31r till försäkringsbolaget eller till Statskontoret oberoende av om kunden har överklagat beslutet eller inte. I det beslut som skickas till kunden införs frasen KKBDDr. Om försäkringsbolaget eller Statskontoret har ersatt en del och avslagit en del av rehabiliteringen på grund av att den inte har ansetts nödvändig utifrån olycksfallet, trafikskadan eller militärskadan, kan FPA inte ordna den avslagna rehabiliteringen. FPA kan inte heller ordna rehabilitering om försäkringsbolaget eller Statskontoret har avslagit fortsatt rehabilitering på den grund att den inte är nödvändig. Vid bedömningen av rehabiliteringsbehovet följer FPA försäkringsbolagets linje. Försäkringsbolaget eller Statskontoret ersätter kunden för den nödvändiga rehabiliteringen. I det beslut som skickas till kunden införs frasen KKB45r. Om försäkringsbolaget eller Statskontoret har ersatt en del och avslagit en del av rehabiliteringen på grund av att rehabiliteringsbehovet inte anses bero på olycksfall, trafikskada eller militärskada, kan den rehabilitering som sökts beviljas ifall villkoren uppfylls. Så gör man också ifall fortsatt rehabilitering har avslagits på grund av att behovet inte beror på ett olycksfall. Kunden kan vid behov uppmanas att överklaga försäkringsbolagets eller Statskontorets beslut. Förmånshandläggaren ska skicka kundbrev KUV31r till försäkringsbolaget eller till Statskontoret oberoende av om kunden har överklagat beslutet eller inte. I det beslut som skickas till kunden införs frasen KKBDDr. Tillämplig lagstiftning (FPRL 566/2005 13 ) Läs mer: Rehabilitering som ordnas med stöd av olycksfalls- och trafikförsäkringslagarna. 1.4.2. Primära rehabiliteringsförmåner FPA är inte skyldig att ordna yrkesinriktad rehabilitering om yrkesinriktad rehabilitering ordnas enligt någon av följande lagar eller bestämmelser: arbetspensionslagarna bestämmelserna om specialundervisning Tillämplig lagstiftning (FRPL 566/2005 6 2 mom.) Folkpensionsanstalten är skyldig att ordna yrkesinriktad rehabilitering om sådan inte ordnas enligt arbetspensionslagarna eller enligt bestämmelserna om specialundervisning. Arbetsoch näringsbyrån ordnar inte längre yrkesinriktad rehabilitering. Däremot erbjuder arbetsoch näringsbyrån offentlig arbetskrafts- och företagsservice som kan utnyttjas vid sidan av eller efter yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA. För att exempelvis hitta och stödja ungdomar som löper risk för att bli utslagna har det ordnats olika ESF-finansierade projekt eller projekt finansierade av andra aktörer. I samband med projekten hänvisas klienterna till exempelvis arbetskraftsbyråns eller FPA:s yrkesinriktade rehabiliteringstjänster. I regel är projektet inte ett hinder för FPA att ordna yrkesinriktad rehabilitering om kriterierna är uppfyllda och om yrkesinriktad rehabilitering inte redan har ordnats av en annan aktör. Läs mer om FPA:s ansvar för ordnandet av rehabilitering 8

Arbetspensionsanstalternas rehabilitering och Samarbete mellan FPA och arbetspensionsanstalterna. 1.4.3. Handledning av kunden FPA är skyldig att handleda och instruera kunden så att möjligheterna till rehabilitering utreds och nödvändig rehabilitering ordnas. Om kunden behöver sådan rehabilitering som FPA inte ordnar, ska den tjänsteman som handleder kunden vid behov ge information om andra rehabiliteringsmöjligheter eller tjänster och de enheter som ordnar dem. Förmånshandläggaren ska enligt behov samarbeta med andra instanser som ordnar tjänster, så att kunden smidigt får de tjänster som behövs. Arbetsförmågerådgivningen i försäkringsdistrikten är ett stöd för handledningen av kunderna i rehabiliteringsfrågor. Bland dem som ansöker om sjukdagpenning väljer handläggarna ut för arbetsförmågerådgivning kunder vars arbetseller studieförmåga och förvärvsmöjligheter är väsentligt försvagade. Utöver att ge råd och handledning utreder arbetsförmågerådgivaren i samråd med handläggaren av rehabiliteringsärendet och sakkunnigläkaren kundens möjligheter till rehabilitering och stöd för att återgå i arbete. (Se Arbetsförmågerådgivning) Tillämplig lagstiftning (FPRL 566/2005 54 ). Läs mer under Utredning av rehabiliteringsbehovet. 1.4.3.1. Utredning av rehabiliteringsbehovet För att upptäcka behovet av rehabilitering i ett tidigt skede och för att säkerställa att rehabiliteringen verkställs, har i lagstiftningen fastställts vissa kontrollpunkter där FPA vid behov ska utreda kundens rehabiliteringsbehov eller kontrollera att rehabiliteringsmöjligheterna har klarlagts. 1.4.3.1.1. Utredningsskyldighet Enligt sjukförsäkringslagen (SFL 1224/2004 12 kap. 6 ) bör FPA utreda kundens rehabiliteringsbehov senast då sjukdagpenning har utbetalats för mer än 60 dagar. Vid behov kan rehabiliteringsbehovet utredas tidigare eller senare än detta. Vid utredningen är det av största vikt att i ett tillräckligt tidigt skede upptäcka en väsentlig nedsättning av arbetseller studieförmågan förorsakad av kundens sjukdom och helhetssituation samt behovet av rehabilitering i anslutning till dessa. Utredningen av rehabiliteringsbehovet förutsätter samarbete på byrån mellan dem som handlägger sjukdagpenningärenden och rehabiliteringsförmånsärenden och sakkunnigläkaren. Rehabiliteringsbehovet behöver inte utredas om man inte med beaktande av sjukdomens eller funktionsnedsättningens art eller personens helhetssituation kan påverka arbetseller studieförmågan med rehabilitering, eller behovet av yrkesinriktad rehabilitering utreds på annat håll. Också om undersökningar pågår inom hälso- och sjukvården kan rehabiliteringsbehovet utredas i FPA:s regi om detta är nödvändigt för att utreda om klientens arbetseller studieförmåga har försämrats väsentligt eller om det finns risk för att den försämras inom de närmaste åren. Läs mer under Genomförande av utredningen. 9

Efter att rehabiliteringsbehovet har utretts hänvisas klienten vid behov till FPA:s eller till andra enheters rehabiliteringstjänster. 1.4.3.1.2. Säkerställande av rehabiliteringen Enligt folkpensionslagen ska FPA, innan ett beslut om sjukpension fattas, vid behov utreda om den sökande har rätt till rehabilitering som ordnas av FPA och vid behov hänvisa den sökande till rehabilitering enligt annan lagstiftning. Om sjukpensionshandläggaren bedömer att den sökande kan ha rätt till rehabilitering som ordnas av FPA ska handläggaren hänvisa den sökande till att ansöka om rehabilitering. Sjukpensionshandläggaren ska skapa ett Hakemuspyyntö-arbete för rehabiliteringsförmånen och i kommentarfältet kort beskriva varför arbetet skapats. Efter att ansökan anlänt tar rehabiliteringshandläggaren upp arbetet för behandling enligt överenskommet tillvägagångssätt. Sjukpensionshandläggaren tar ärendet under arbete om kundens rätt till yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA behöver utredas med hjälp av en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning. Om den sökande rekommenderas medicinsk rehabilitering ska sjukpensionshandläggaren i Oiwa skapa ett Toimeksianto-työ för rehabiliteringsförmånen och som Tarkenne välja Selvitettävä asia. Det dokument där rehabiliteringsbehovet framgår kan fogas till arbetet och/eller så kan man i kommentarfältet kort beskriva varför arbetet har skapats. Rehabiliteringshandläggaren tar sedan upp arbetet för behandling enligt överenskommet tillvägagångssätt. Tillämplig lagstiftning (FPL 568/2007 3 kapitlet 13 ) 1.4.3.1.3. Genomförande av utredningen Rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna utreds i första hand med ledning av utlåtanden och motsvarande uppgifter och dokument som finns på FPA samt utifrån en intervju med kunden. Samarbete mellan sakkunnigläkaren, rehabiliterings- och sjukdagpenningshandläggaren är av central betydelse då rehabiliteringsbehovet utreds och möjligheterna kartläggs. Om rehabiliteringsbehovet inte kan utredas på byrån ska man skaffa ytterligare utredningar. Sådana är till exempel medicinska utredningar arbetsgivarens utredning om arbetet och arbetsförhållandena utredningar från socialväsendet andra eventuella expertutlåtanden För att utreda behovet av rehabilitering kan man också göra en yrkesinriktad rehabiliteringsutredning vid en rehabiliteringsinrättning. Man skickar då tillräckliga medicinska uppgifter och andra redan tillgängliga uppgifter om kunden till den serviceproducent eller den undersökningsinstans som genomför den yrkesinriktade rehabiliteringsutredningen. Kundens rehabiliteringsärende och tillhörande frågor (t.ex. specificerade frågor och mål som gjorts upp med kunden) antecknas så noggrant som möjligt i undersökningsremissen. Se yrkesinriktad rehabiliteringsutredning 10

1.4.3.2. Andra aktörer som ordnar rehabiliteringstjänster Förutom FPA ordnar arbetspensionsanstalterna yrkesinriktad rehabilitering. Försäkringsbolagen svarar i första hand för yrkesinriktad rehabilitering på basis av yrkessjukdom, olycksfall i arbetet eller trafikskada. De klienter som har fått ett rehabiliteringsbeslut från FPA har förtur då det gäller att delta i rehabilitering som ordnas av FPA. Om det en månad innan en rehabiliterings- eller anpassningskurs börjar finns lediga platser kvar kan serviceproducenten höra med FPA om det är möjligt att ta med också klienter som remitterats och betalas för av andra aktörer eller klienter som betalar själva. Serviceproducenten skickar en förfrågan om saken till gruppen för rehabiliteringstjänster vid Kompetenscentret för arbetsoch funktionsförmågeärenden per e-post teosku_kurssimuutokset@kela.fi. Ett villkor för att en klient som någon annan aktör betalar för, eller som betalar själv, ska kunna delta är att den rehabilitering som gäller FPA-klienterna genomförs i enlighet med den allmänna delen av standarden och den servicelinjespecifika standarden och att det maximala antalet deltagare inte överskrids. Därtill förutsätts att en sådan annan klient hör till den målgrupp som anges i den servicelinjespecifika standarden. FPA ansvarar inte för andra aktörers klienter eller för klienter som betalar själva. 1.4.3.2.1. Arbetspensionsanstalternas rehabilitering Arbetspensionsanstalterna har huvudansvaret för den yrkesinriktade rehabiliteringen för dem som alltjämt är kvar i arbetslivet eller som har varit i arbetslivet och vars kontakter till arbetslivet inte slutgiltigt har avbrutits. Den rehabilitering som ges inom arbetspensionssystemet regleras av arbetsoch tjänstepensionslagstiftningen (ArPL, KomPL, LFöPL, FöPL, SjPL, StaPL, KyPL). Enligt arbetspensionslagstiftningen har man rätt till yrkesinriktad rehabilitering inom arbetspensionssystemet om man har konstaterats löpa risk för att bli sjukpensionerad och det anses ändamålsenligt att ordna rehabilitering. Den som har fått avslag på sin ansökan om yrkesinriktad rehabilitering kan ha rätt till yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av arbetspensionsanstalten. Ett syfte med rehabiliteringen inom arbetspensionssystemet kan också vara att hjälpa den som har rehabiliteringsstöd att återgå till arbetslivet. Då arbetspensionsanstalten överväger en persons rätt till arbetspensionsrehabilitering utreds om det finns risk att personen blir sjukpensionerad inom cirka fem år utan yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder om den förväntade arbetsoförmågan kan skjutas fram eller förebyggas med hjälp av yrkesinriktad rehabilitering om rehabiliteringen minskar på pensionsutgifterna. Beviljandet av arbetspensionsrehabilitering förutsätter att personen har kontakt med arbetslivet, vilket i praktiken innebär att personen ska ha en gedigen arbetslivserfarenhet och minst 34 508,16 euro (2016 års index) i förvärvsinkomst under de närmast föregående fem kalenderåren före rehabiliteringen. Kunden kan i regel inte välja vilken aktör som ska ordna rehabiliteringen, utan den lagenliga arbetsfördelningen mellan olika akatörer genomförs med hänvisningsförfarande. Undantag utgör de fall där rehabiliteringspenningen under arbetspensionsrehabiliteringen skulle bli mindre 11

än minimibeloppet av FPA:s rehabiliteringspenning. Då kan klienten välja det förmånligare alternativet. Rehabilitering som ordnas av arbetspensionsanstalterna omfattar rådgivning och handledning arbetsprövning på den egna arbetsplatsen eller i annat arbete arbetsträning komplettering av yrkesskickligheten eller utbildning som leder till ett yrke stöd för företagarverksamhet. Trots arbetsfördelningen kan FPA för kunder som är berättigade till arbetspensionsrehabilitering ordna och ersätta TYK-rehabilitering yrkesinriktad rehabilitering i grupp, såsom rehabiliterings- eller anpassningskurser hjälpmedel för studier och arbete samt nödvändiga undersökningar för att kartlägga behovet av hjälpmedel yrkesinriktad rehabiliteringsutredning för personer med synskada arbetsträning för mentalvårdsklienter Se också Samarbete mellan FPA och arbetspensionsanstalterna. 1.4.3.2.2. Arbetsförvaltningens tjänster Arbets- och näringsbyråernas (TE-byråernas) tjänster riktas i första hand till arbetslösa arbetssökande och till arbetssökande som riskerar att bli arbetslösa. Inom arbetsoch näringstjänsterna fokuserar man på att stödja en snabb sysselsättning för de arbetssökande, att förbättra tillgången till kunnig arbetskraft och att trygga företagens verksamhetsförutsättningar. Arbets- och näringsbyrån ordnar inte längre yrkesinriktad rehabilitering. Däremot erbjuder arbetsoch näringsbyrån offentlig arbetskrafts- och företagsservice som kan utnyttjas vid sidan av eller efter yrkesinriktad rehabilitering som ordnas av FPA. Servicemodellen inom arbetsoch näringstjänsterna bygger på tre servicelinjer: arbetsförmedlings- och företagstjänster tjänster för kompetensutveckling tjänster för stödd sysselsättning Den arbetssökandes servicebehov avgör till vilken servicelinje han eller hon styrs. En servicelinje fastställs för alla arbetssökande kunder vid arbetsoch näringsbyrån. Arbets- och näringsbyrån erbjuder följande tjänster: arbetsförmedling information och rådgivning utvärderingar som görs av sakkunniga yrkesvals- och yrkesvägledningstjänster träning (jobbsökarträning, karriärträning och arbetsträning) prövning (utbildningsprövning och arbetsprövning) arbetskraftsutbildning frivilliga studier med stöd av arbetslöshetsförmån lönesubvention start- och utvecklingstjänster för företagsverksamhet (startpeng) 12

Arbets- och näringsbyrån kan bevilja arbetsgivaren stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen om en person som anställs eller är anställd har en funktionsnedsättning eller sjukdom som förutsätter anskaffning av arbetsredskap eller förändringar på arbetsplatsen och de kostnader som anskaffningen eller förändringen orsakar arbetsgivaren måste betraktas som betydande med tanke på arbetsgivarens ekonomiska situation. Se Anvisning om hänvisning av partiellt arbetsföra, arbetslösa kunder till FPA:s rehabiliteringstjänster och till arbetsoch näringstjänster Sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (TYP) Lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (TYP) trädde i kraft 1.1.2015. År 2015 var en tid av förberedande arbete för verkställandet av lagen, som trädde i kraft i sin helhet 1.1.2016. Med sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen avses en modell för samverkan där arbetsoch näringsbyrån, kommunen och Folkpensionsanstalten tillsammans bedömer arbetslösas behov av service och planerar service som i sin helhet är relevant med avseende på sysselsättningen av arbetslösa. De ovan nämnda aktörernas uppgift är också att i enlighet med lagen svara för att sysselsättningsprocessen för de arbetslösa framskrider och följs upp under kundprocessen inom den sektorsövergripande samservicen. Målet för denna samservice är att erbjuda de arbetslösa offentlig arbetskraftsservice och socialservice, hälso- och sjukvårdstjänster samt rehabiliteringstjänster i enlighet med deras servicebehov. FPA:s uppgift inom den sektorsövergripande samservicen är att med sin egen sakkunskap komplettera det gemensamma kundarbetet och att erbjuda de arbetslösa rehabiliteringstjänster som förbättrar deras arbetsoch funktionsförmåga. FPA:s alla försäkringsdistrikt har redan innan lagen trädde i kraft utsett en arbetstagare med kännedom om rehabiliteringsförmåner och andra förmåner i anslutning till arbetsförmåga och med uppgift att på deltid eller heltid utföra arbete inom den sektorsövergripande samservicen. FPA:s utsedda arbetstagare är arbetsförmågerådgivare inom den sektorsövergripande samservicen som erbjuder lagstadgad service i proportion till nätverkets kundmängd och kundernas behov inom minst 33 samservicenätverk. FPA:s förmånstjänster informerar försäkringsdistrikten om de riksomfattande riktlinjerna. Förmånstjänsterna instruerar dessutom och samarbetar med de personer som ansvarar för samserviceverksamheten i försäkringsdistrikten, med arbetstagarna inom den och med FPA:s övriga resultatenheter. För ytterligare uppgifter se sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen 1.4.3.2.3. Rehabilitering som ordnas med stöd av lagstiftningen om olycksfalls- och trafikförsäkring Rehabilitering ordnas i första hand med stöd av lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring eller lagen om rehabilitering som ersätts enligt trafikförsäkringslagen ifall rehabiliteringsbehovet föranleds av: yrkessjukdom arbetsolycksfall trafikskada. Lagen om rehabilitering som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring tillämpas också på lantbruksföretagares olycksfall, militärolycksfall, statstjänstemäns olycksfall och övriga olycksfall, skador och sjukdomar som ersätts enligt lagen om olycksfallsförsäkring. Angående FPA:s möjlighet att på basis av ett dröjsmålsintyg ordna rehabilitering som eventuellt ska ersättas enligt ovan nämnda lagar, 13

se även Hindrande rehabiliteringsförmåner. Som åtgärder inom ramen för medicinsk rehabilitering kan ersättas: undersökningar för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna rehabiliteringsperioder i öppen- eller slutenvård kostnader för ändringsarbete i bostaden eller merkostnader föranledda av serviceboende samt tolktjänst kostnader föranledda av nödvändiga hjälpmedel eller av deltagande i rehabilitering boende- och resekostnader för klienten och anhöriga föranledda av anpassningsträning. Som åtgärder inom ramen för yrkesinriktad rehabilitering kan ersättas: undersökningar för att reda ut rehabiliteringsbehovet och rehabiliteringsmöjligheterna arbetsoch utbildningsprövning arbetsträning nödvändig och tillräcklig utbildning bidrag eller lån t.ex. för anskaffning av arbetsmaskiner eller arbetsredskap eller fortskaffningsmedel nödvändiga hjälpmedel och anordningar övriga rehabiliteringskostnader jämförbara med de ovan nämnda. För rehabiliteringstiden betalas till klienten dagpenning, olycksfallspension eller ersättning för inkomstbortfall enligt trafikförsäkringslagen. Som rehabilitering ersätts dessutom alla nödvändiga rehabiliteringskostnader (t.ex. behandlings- och resekostnader). En fritt formulerad rehabiliteringsansökan ställs till försäkringsbolaget eller till Försäkringsbranschens Rehabilitering. Initiativ till rehabilitering kan tas av den skadade själv, arbetsgivaren, en sjukvårdsinrättning, arbetskraftsmyndigheten eller en annan instans som reder ut rehabiliteringen. I fråga om yrkesinriktad rehabilitering är försäkringsanstalten enligt lag skyldig att inleda ett rehabiliteringsärende, om en skada som berättigar till ersättning medför långvariga begränsningar av arbetsoch funktionsförmågan samt av förvärvsmöjligheterna. Försäkringsanstalten ska vidare se till att rehabiliteringsbehovet och -möjligheterna reds ut. Rehabilitering enligt olycksfalls- och trafikförsäkringslagen sköts centraliserat av Försäkringsbranschens Rehabilitering. Ytterligare upplysningar om rehabilitering enligt olycksfallsförsäkrings- och trafikförsäkringslagen fås på Försäkringsbranschens Rehabiliterings webbplats www.vkk.fi. 1.4.3.2.4. Missbrukarvård Kommunen ska sörja för att missbrukarvården ordnas så att den till sitt innehåll och sin omfattning motsvarar behovet i kommunen. I kommunen är social- och hälsovårdsnämnderna gemensamt ansvariga för att ordna missbrukarvården. Bestämmelser om att ordna missbrukarvård finns i lagen och förordningen om missbrukarvård samt i socialvårdslagen och -förordningen. FPA ordnar inga egentliga rehabiliteringstjänster inom missbrukarvården. För att få rehabiliteringstjänster inom missbrukarvåden ska kunden uppmanas att kontakta kommunens social- eller hälsovårdsservice. 14