Renare Mark 2012. Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering?

Relevanta dokument
Capability - Markekosystem

Hur använder man Multi-kriterieanalys (MKA) för utvärdering av efterbehandlingsåtgärders hållbarhet?

Hur skall vi bedöma markkvalitet?

Riskvärdering en viktig del av processen

Sanering av Limhamnsläge, Malmö på rätt väg mot hållbar schaktsanering. Eleonore Andersson, Petra Brinkhoff & Malin Norin NCC Construction

Multi-criteria analysis for identifying sustainable remediation alternatives with focus on soil functions

SCORE: Sustainable Choice Of REmediation

Bakgrund. Renare Mark, Vårmötet 2018, Norrköping mars

Hur gör man kostnads-nyttoanalys av efterbehandlingsalternativ?

Förorenade områden och hållbar sanering Malin Norin (NCC) & Lars Rosén (FRIST)

Hållbar sanering: Vad är relevant att mäta/bedöma i den sociala dimensionen?

Analys och hantering av miljörisker - tekniskt och naturvetenskapligt perspektiv

Platsspecifik bedömning av skyddet av markmiljön inom förorenade områden resultat från projektet Applicera

UTVÄRDERING AV STATLIG EFTERBEHANDLING AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Soil Security - Ett seminarium om markens värde

Eko-geokalkyl. - utveckling av ett verktyg för bedömning av ekosystemtjänster och markens byggbarhet vid fysisk planering.

Biologisk mångfald och ekonomi

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Värdering av ekosystemtjänster

REWARDS BESLUTSSTÖD FÖR EN HÅLLBAR REGIONAL VATTENFÖRSÖRJNING RISE RESEARCH INSTITUTES OF SWEDEN CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA ANTHESIS ENVECO

Kurs om åtgärdsutredning och riskvärdering, Örebro Pass 2 förståelse för begreppet riskvärdering

MultiKriterieAnalys (MKA)

FRIST Forum for Risk Investigation and Soil Treatment

Vad är risk? Exempel misslyckande. Olika synsätt och möjligheter för undersökning och efterbehandling. Vad är riskbaserad beslutsanalys?

Hållbara och kostnadseffektiva åtgärdslösningar

CODIFICATION - Något om Soil Security i svensk juridik

Riskvärderingskurs, Malmö Pass 1 förståelse för begreppet riskvärdering

Effektiv och hållbar sanering. Resultat från forskningsprojektet SAFIRE

Multikriterieanalys för hållbar efterbehandling. Metodutveckling och exempel på tillämpning

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Temagruppernas ansvarsområde

Balance 4P: Balancing decisions for urban brownfield regeneration people, planet, profit and processes. Jenny Norrman, Chalmers FRIST

Riskvärdering med SCORE-metoden för Järpens industriområde i Åre kommun

Sanering av Nässjö F.d. impregneringsanläggning

PlusMinus

FRAM-KLIV Framtagande av relevant och användaranpassad samhällsekonomisk modell för miljöåtgärder för kraft och liv i vatten

Riskvärdering med SCORE-metoden för f.d. sågverksområdet vid Köja i Kramfors kommun

Naturvårdsverkets vägledningsmaterial om riskvärdering i efterbehandlingsprojekt. Vilket vägledningsmaterial avses?

Beslutstödsmodeller - hur fungerar det och vilken nytta har dricksvattenproducenter?

Jord & mark - Vad pågår inom EU?

APPLICERA Applicerbar metodik för platsspecifik riskbedömning av effekter på markmiljön

Riskvärdering med SCORE-metoden för BT Kemi Södra området i Svalövs kommun

Läkemedel i avloppsvatten. Marinette Hagman, NSVA, Sweden Water Research och Michael Cimbritz, LTH

Riskvärdering vid exploatering

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. Antonia Nyström Sandman, projektledare, AquaBiota Water Research

System och principer för att redovisa hållbara odlingssystem Christel Cederberg OiB, Nässjö, 21 jan 2009

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Bedömning av markfunktion Capability och Condition

LANDSKAPET SOM VÅR LIVSMILJÖ VEM SKALL FATTA BESLUTEN?

Samförvaltning av interagerande ekosystemtjänster i Helgeås avrinningsområde

Fossilförbannelse? Filip Johnsson Institutionen för Energi och Miljö Pathways to Sustainable European Energy Systems

Internationell utblick och trendspaning om värdering och hantering av mark och jord

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

Teknik och innovationer i EBH - projekt finansierade av Naturvårdsverket

Platsspecifik ekologisk riskbedömning

In-situ övertäckning av förorenade sediment

SNOWMAN NETWORK. Nätverksmedlemmar som har bidragit:

Undersökning för miljökonsekvensbeskrivning

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster

DETALJPLAN FÖR SÖDERKÖPING 3:65 M FL, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Magnus Hennlock. Climate & Sustainable Cities IVL Swedish Research Institute. Department of Economics University of Gothenburg.

EGENKONTROLL AV FÖRORENADE OMRÅDEN

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Prioritering av åtgärder inom förorenade områden ekonomiska och etiska aspekter. Lars Rosén, FRIST, Chalmers

MARKMILJÖ I PRAKTIKEN VID EBH PROJEKT

NYTTAN AV SMARTA DAGVATTENLÖSNINGAR I STADEN

Myllrande våtmarker och torvbruket

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

SOIL PNEC calculator

Hur arbeta med förorenade massor

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Gräs till biogas gör åkermark till kolsänka LOVISA BJÖRNSSON

Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan

skogsbränsle för klimatet?

Baljväxtrika vallar på marginalmark som biogassubstrat

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

BILAGA RA8:4 BILAGA RA8:3. Brunnar - dagvatten, mm Y10 DNB301 DNB293 DNB562 DNB561 DNB560. Klippans kommun

IGE Trading AB Grovrent GR-09 1-(5) Säkerhetsdatablad

Vad är ett hållbart jordbruk?

Projektplan. Naturvetenskaps- och tekniksatsningen

Soil Security-konceptet applicerat på förorenad mark

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

Vad du behöver veta om riskvärdering

Kvalitativa och kvantitativa riskbedömningar som beslutsstöd

NYA BOSTÄDER SÖDER OM NYHEMSSKOLAN Del av fastigheten Nyhem 1:2. Finspångs kommun, Östergötlands län Enkelt planförfarande BEHOVSBEDÖMNING AV MKB

Människa, landskap och förutsättningar för hållbara lösningar

Kemisk stabilisering av spårämnen i förorenad jord: fungerar det? Jurate Kumpiene

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

Musselodling en lönsam miljöåtgärd. Odd Lindahl, Vetenskapsakademien

SÄKERHETSDATABLAD 1. NAMNET PÅ ÄMNET / PREPARATET OCH BOLAGET / FÖRETAGET

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

På väg mot hållbarhet?

Bedömning av miljöpåverkan Detaljplan i Hogstad

Täkter hot eller tillgång eller både och?

Transkript:

Renare Mark 2012 Markfunktioner Hur kan vi bedöma effekter på markens funktioner av en sanering? Y. Volchko 1, M. Bergknut 2, L. Rosén 1, J. Norrman 1, Tore Söderqvist 3 1 Chalmers University of Technology FRIST Competence Center 2 Department of Chemistry, Umeå University Northern Sweden Soil Remediation Center MCN 3 Enveco Miljöekonomi AB, Stockholm

Forskningssyfte att utveckla en procedur för Multikriterieanalys för utvärdering av åtgärders hållbarhet Specifik målsättning att utveckla en metod för att värdera ekologiska effekter av sanering med hjälp av markens funktioner Vad markens funktioner är? Föredragets innehåll Varför man bör ta hänsyn till markens funktioner när man gör sanering? Hur man bedömer effekter på markens funktioner av sanering? Sida 2 av 16

Utgångspunkter: 1. En prototyp för Multikriterieanalys (MKA) för identifiering av hållbara saneringsalternativ (Rosén et al. 2009). 2. EUs förslag på ramdirektiv för markskydd (COM 2006). Sida 3 av 16

Utgångspunkt 1: En prototyp för Multikriterieanalys Vad är multikriterieanalys (MKA)? Ett strukturerat angreppssätt för att beskriva hur väl olika alternativ uppfyller ett eller flera syften/mål. Syftena beskrivs med ett antal kriterier som definieras. Varje kriterium värderas på lämpligt sätt, t ex. genom poängsättning: -2 en stark negativ effekt -1 en negativ effekt 0 ingen effekt +1 en positiv effekt +2 en stark positiv effekt. Därefter vägs de ingående kriterierna samman till en samlad bedömning. På detta sätt kan man bedöma hur väl syftena uppfylls för vart och ett av alternativen och ett lämpligt alternativ kan identifieras. Sida 4 av 16

Kriterier för hållbarhetsbedömning vid saneringsprojekt (Rosén et al. 2009) Den sociokulturella domänen Rättvisa och acceptans Hälsa med avseende på områdets föroreningar Hälsa med avseende på åtgärdens utförande Kulturmiljö (inkl. landskapsbild) Rekreation och friluftsliv Omgivningens markanvändning Områdets markanvändning MKA för identifiering av hållbart åtgärdsalternativ Den ekologiska domänen Mark Grundvatten Ytvatten Luft Sediment Förbrukning av naturresurser Den ekonomiska domänen Samhällsekonomisk lönsamhet Sida 5 av 16

Utgångspunkt 2: Ett förslag på EUs ramdirektiv för markskydd De markfunktioner och ekosystemtjänster som inkluderas i EUs förslag till ramdirektiv från 2006 är : biomass production, including in agriculture and forestry; storing, filtering and transforming nutrients, substances and water; biodiversity pool, such as habitats, species and genes; physical and cultural environment for humans and human activities; source of raw materials; acting as carbon pool; archive of geological and archeological heritage (COM, 2006). Sida 6 av 16

Effekter på markens ekologiska funktioner vid sanering Ekologiska funktioner hotas av föroreningen Dåliga biologiska Sanering Dåliga biologiska Dåliga kemiska Bra fysikaliska Bra kemiska Dåliga fysikaliska Ekologiska funktioner hotas av både kompaktion och förlust av organisk substans De ekologiska funktionerna hos marken påverkas av kemiska samt fysikaliska och biologiska hos jordmaterial. Sida 7 av 16

Sanering i sig själv bör vara en hållbar aktivitet! Ekologiska funktioner hotas av föroreningen Dåliga biologiska Sanering Bra biologiska Dåliga kemiska Bra fysikaliska Bra kemiska Bra fysikaliska Ekologiska funktioner återställs Det innebär en holistisk syn på jordmaterialskvalitet. Med "holistisk" menas i det här fallet att synsättet omfattar kemiska såväl som fysikaliska och biologiska aspekter av jord vid sanering. Sida 8 av 16

Markens funktioner som en länk mellan jordkvalitet och hållbarhetsdomäner Biologiska Markens funktioner Sociokulturell domän Kemiska Fysikaliska Ekologisk domän Ekonomisk domän Markens ekologiska funktioner Hållbara lösningar vid sanering Ekologiska funktioner hos marken måste beaktas när man gör sanering för att skydda både ekologiska processer inom ekosystemet och markens förmåga att erbjuda ekosystemtjänster. Sida 9 av 16

Markfunktioner vs. ekosystemtjänster Markens funktioner är det som marken bidrar med till ekosystemet. Markens ekosystemtjänster är det som marken bidrar med till det systemet. socioekonomiska På så sätt är de markfunktioner som inkluderas i EUs ramdirektiv förslag (COM, 2006) : storing, filtering and transforming nutrients, substances and water; biodiversity pool, such as habitats, species and genes; och ekosystemtjänster som erbjuds av marken är: biomass production, including in agriculture and forestry; physical and cultural environment for humans and human activities; source of raw materials; acting as carbon pool; archive of geological and archeological heritage. Sida 10 av 16

Utvärdering av effekter på markens funktioner i MKA Markens funktioner Nyckelkriterier för den ekologiska domänen Ekosystemtjänster MKA Nyckelkriterier för den sociokulturella domänen Economic value of ecosystem services and goods Ekonomiska värdet av ekosystemtjänster Kostnadsnyttoanalys Nyckelkriterium för den ekonomiska domänen Sida 11 av 16

Hur utvärderar man effekter på markens funktioner i MKA? Steg 1 Identifiering av åtgärdsalternativ Steg 2 Bedömning av nyckelkriterier Steg 3 Kostnadsnyttoanalys Ekologisk domän Sociokulturell domän Ekonomisk domän Mark Grundvatten Ytvatten Luft Sediment Förbrukning av naturresurser Rättvisa och acceptans Hälsa med avseende på områdets föroreningar Hälsa med avseende på åtgärdens utförande Kulturmiljö (inkl. landskapsbild) Rekreation och friluftsliv Omgivningens markanvändning Områdets markanvändning Samhällsekonomiskt lönsamhet (dvs. bedömning om en viss insats vid saneringsprojekt är samhällsekonomiskt lönsam eller ej) Indikatorer för jordkvalitet Indikatorer för ekosystemtjänster Indikatorer för ekosystemtjänster Steg 4 Beräkning av hållbarhetsindex Sida 12 av 16

Utmaningar och möjligheter Litteraturgenomgång av möjliga positiva och negativa effekter av saneringstekniker på markens funktioner visar begränsade möjligheter att använda indikatorer för jordkvalitet i MKA: Okända orsak-effekt relationer mellan parametrar för att bedöma jordkvalitet och markens funktioner Ej standardiserat minsta dataset (minimal uppsättning) för utvärdering av markens funktioner Oklart vilken minimal uppsättning av parametrar som behövs för utvärdering av effekter på markens funktioner vid saneringsprojekt Sida 13 av 16

Preliminära indikatorer för utvärdering av effekter på markens funktioner vid saneringsprojekt: Textur, Andel Grovt Material, Vattenhållande förmåga, Kompaktion Organiskt kol, Organisk substans ph, Extraherbar fosfor Pågående arbete De preliminära indikatorerna kommer att testas i följande fallstudier: Hexion (Mölndal) Kvillebäcken (Göteborg) Limhamn (Malmö) Marieberg (Kramfors) Sida 14 av 16

Exempel på poängsättning av effekter på markens funktioner i saneringsprojekt Saneringsalternativ Jordkvalitetsindikatorer Noll alternativ Grävning Jordsiktning Jordtvätt Fysikaliska indikatorer Textur Grusig sand Sandig lera Grus Finsand Andel grovt material 45% 20% 100% 0% Vattenhållande förmåga 0.17 g/g 0.3 g/g 0 g/g 0.4 g/g Kompaktion 400psi 200psi 200psi 200psi Biologiska indikatorer Organisk substans 0% 2% 0% 1% Organiskt kol 400ppm 800ppm 0 ppm 400ppm Kemiska indikatorer ph 5.8 6.5 6.5 6.5 Extraherbar fosfor 19.7 mg/kg 40 mg/kg 0 mg/kg 7 mg/kg Jordmaterialstatus (Schindelbeck et al., 2008) Dålig Bra Dålig Medel Poäng +2 0 +1 Sida 15 av 16

Tack för att ni lyssnade! http://www.chalmers.se/cee/frist-sv/ Sida 16 av 16