RAPPORT U2011:06. Med blicken mot 2020. Omvärldsanalys och scenarier för kommunernas roll i framtidens avfallshantering ISSN 1103-4092

RAPPORT U2011:06 Med blicken mot 2020 Omvärldsanalys och scenarier för kommunernas roll i framtidens avfallshantering ISSN 1103-4092

Förord År 2000 genomförde Avfall Sverige en scenariostudie kring kommunernas roll i framtidens avfallshantering med sikte på år 2010. Tio år senare har en ny process genomförts, återigen med fokus på framtiden. Denna process har bestått av två delar. Dels en omvärldsanalys med scenarier, som redovisas i denna rapport. Dels en vision med målbilder som redovisas i en separat skrift. Avfall Sveriges medlemmar har tagit en mycket aktiv del i arbetet med båda delarna. Workshops har genomförts med medlemmarna vid föreningens årsmöte och höstmöte 2010 och har bidragit med underlaget till processen. En särskild analysgrupp med representanter från medlemmarna och kansliet har bearbetat resultaten och föreningens styrelse har efter behandling lagt fram förslaget till vision inför årsmötet 2011. Processledare och författare till denna rapport har varit Erik Herngren och Jessica Carragher Wallner från Kairos Future AB. Malmö maj 2011 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingskommitté Weine Wiqvist VD Avfall Sverige

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Arbetsgång 1 1.3 Läsanvisning 1 2 Att arbeta med framtiden 2 2.1 Varför bry sig om framtiden? 2 2.2 Metod och ansats 2 3 Trender som formar framtiden 5 3.1 Fem övergripande drivkrafter 5 3.2 Generella omvärlldsförändringar 11 3.3 Närvärlden 15 3.3.1 Kommunarenans utveckling 15 3.3.2 Värderingar och livsstil 16 3.3.3 Medieutvecklingen 16 3.3.4 Politik och juridik 18 3.3.5 Avfallshanteringen 18 4 Framtidscenarier 20 4.1 Guld och gröna skogar 21 4.2 Engagemang och ansvar 22 4.3 Tuta och kör 23 4.4 Snålt och stadigt 24

1 Inledning 1.1 Bakgrund Avfall Sverige är medlemsorganisation med syfte att tillvara ta medlemmarnas intressen. Medlemmarna utgörs av kommuner och kommunala bolag inom avfallssektorn. Ett antal privata företag inom avfall och återvinning är associerade medlemmar. År 2000 genomförde Avfall Sverige (på den tiden Svenska Renhållningsverksföreningen, RVF) en scenariostudie kring kommunernas roll i framtidens avfallshantering under ledning av Kairos Future. Den tog sikte på år 2010. När 2010 väl stod för dörren kände Avfall Sveriges ledning behov av att genomföra en ny framtidstudie, den här gången med sikte på 2020. Återigen är fokus kommunernas roll i framtidens avfallshantering. Den här rapporten är resultatet av en process som pågått juni-september 2010. Syftet är att presentera en omvärldsanalys samt ett antal framtidsscenarier som illustrerar hur framtiden skulle kunna se ut. 1.2 Arbetsgång Arbetet startade med en bred trendspaning vid Avfall Sveriges årsmöte i juni 2010 där närmare 400 personer deltog. Spaningen gick till så att deltagarna först individuellt uppmanades identifiera viktiga omvärldsförändringar som sker just nu. Därefter disktuerades spaningarna i grupper om 6-7 personer. Resultatet av gruppernas arbete togs sedan om hand av en analysgrupp beståendes av Weine Wiqvist och Per Nilzén, Avfall Sverige, Eva Myrin, VAFAB Miljö, Ingrid Olsson, SÖRAB, Christian Baarlid, Renova, samt Håkan Rylander, SYSAV., Analysgruppen fördjupade trenderna och har tagit fram fyra framtidsscenarier som presenteras i rapporten. Scenarierna har stämts av i Avfall Sveriges utvecklingskommitté och styrelse. De diskuterades även vid Avfall Sveriges höstmöte i Upplands-Väsby 2010. Hela arbetet har letts av konsulterna Erik Herngren och Jessica Carragher Wallner från Kairos Future 1.3 Läsanvisning Rapporten är inte skriven med ambitionen att vara den enda sanningen. Vår förhoppning är snarare att den ska inspirera till eftertanke och dialog bland medarbetare och politiker som är engagerade i utvecklingen av avfallsbranschen och kommunernas roll i densamma. Därför lyfter vi fram ett antal trender samt fyra scenarier och vi hoppas innerligt att ni läser texterna med kritiska ögon. Dels vill vi att ni ställer er frågan ligger det någonting i detta? Vad betyder det i så fall för vår organisation. Vi vill också att ni som läsare ställer er frågan saknas några trender? Vilka tycker ni borde kompletteras? Ambitionen är inte att samla in eventuella kompletteringar. Inte heller tänker vi tvinga alla Avfall Sveriges medlemmar att diskutera framtiden på det här sättet. Men vi hoppas att ni tar chansen att diskutera hur framtiden kan komma att se ut och vad det betyder för er. Oavsett vilken roll eller position ni har i avfallshanteringen. 1

2 Att arbeta med framtiden 2.1 Varför bry sig om framtiden? Framtiden påverkar oss ständigt, som individer och som organisationer. Varje beslut vi fattar i livet tas utifrån en eller flera bilder vi har av framtiden. Positiva förhoppningar varvade med hotbilder vi vill undvika. För Avfall Sverige och dess medlemmar handlar det om att ställa sig frågan om hur förutsättningarna att bedriva avfallsverksamhet i framtiden ser ut. Oavsett om man gör det i förvaltningsform eller med ett bolag som utgångspunkt. Vilka förutsättningar tror ni kommer att styra den roll som kommunerna får eller tar sig? 2.2 Metod och ansats I detta avsnitt beskrivs grundtanken med att bedriva strukturerad omvärldsanalys. Nyckeln är att inte stirra sig blind på tillfälliga modenycker utan istället försöka identifiera de långsiktiga förändringar (så kallade trender) som har störst inverkan på den arena som en organisation agerar på. En trend är enligt ordboken en långsiktig förändring i samhället. Vår definition av en trend är mönster i utvecklingen som kan utgöra en grund för resonemang kring framtiden. I praktiken handlar omvärldsanalys om att lyfta blicken, använda fågelperspektivet och identifiera trender som kan komma att påverka den aktuella frågeställningen. Eftersom trendanalys handlar om att identifiera förändringar är det viktigt att fundera på vilken nivå förändringarna sker på. Är det förändringar inom den egna organisationen, förändringar på den arena där organisationen agerar eller är det generella samhällsförändringar? Vi använder oss av tre systemnivåer: Omvärlden är den värld som aktören inte direkt kan påverka. Förändringar i omvärlden kan ha stor påverkan på den egna verksamheten. Närvärlden är den sfär eller plattform där organisationen agerar som en central aktör. På denna arena har aktören möjlighet att påverka, men möjligheten är begränsad och det finns andra som också har stort inflytande. Invärlden är den egna organisationen. Här har aktören ett stort inflytande samtidigt som invärlden påverkas av förändringar i omvärld och närvärld. Företag och organisationer är generellt sett mest medvetna om vad som händer i invärlden och närvärlden. 2

För Avfall Sverige har vi tillsammans med analysgruppen ritat upp nedanstående omvärldskarta: Vi vill påpeka att vår ambition inte är att ta fram den stora sanningen i eldskrift. Snarare vill vi lyfta fram centrala förändringar som vi ser sker i samhället just nu. Vid sidan av dessa kommer naturligtvis mycket att vara sig likt även om tio till femton år men denna bild har vi inte lagt lika stor tonvikt vid i rapporten. En del i omvärldsanalysarbetet är att göra en bred trendinventering. En annan är att rangordna deras inbördes betydelse och att välja de trender som har störst påverkan på frågeställningen. Svaret på en viss fråga erhålls i regel genom att undersöka mer övergripande förändringar (d.v.s. att svaren finns på en högre systemnivå än själva frågeställningen). För att kunna kartlägga hur avfallsarenan kommer att utvecklas behöver vi därför titta på vilka konsekvenser generella samhällsförändringarna/-trenderna får. Hur utvecklas och växer trender? Utgångspunkten för omvärldsanalysarbetet är en kartläggning av ett antal trender som vi tror påverkar kommunernas roll i framtidens avfallshantering. Många trender bygger på att enskilda människor förändrar sitt beteende och därmed driver utvecklingen i en ny riktning. Andra trender nu är effekter av beslut inom politik och juridik medan en del trender har sin upprinnelse i de möjligheter som teknikutvecklingen ger. Trender är komplexa och utvecklas ofta i samspel mellan olika aktörer i samhället, t.ex. politiska spelregler, individers förändrade beteenden samt vetenskaplig och teknisk utveckling. 3

I bedömningen av en trends utveckling är det viktigt att ta hänsyn till medias roll samt hur trenden sprids. Det är framför allt breda medier som tv och dagstidningar som spelar en avgörande roll för spridningen av nya trender men även blogosfären påverkar utvecklingen. Inte sällan uppmärksammar media nya trender innan de tagit fart på allvar. Ofta är allmänheten inte mogen i detta tidiga skede. Istället blir trenden ifrågasatt. Först därefter kommer en stabil tillväxt lite i det tysta. Bilden intill illustrerar just detta. 4

3 Trender som formar framtiden Vid trendspaningen vid årsmötet i Piteå och det efterföljande analysarbetet har vi identifierat ett stort antal trender som vi sedan sammanfattat på följande omvärldskarta. Vi ska nu ge alla dessa trender och drivkrafter lite mer kött på benen genom att kortfattat beskriva vad vi menar med varje trend. 3.1 Fem övergripande drivkrafter Inledningsvis vill vi peka på fem skiften av genomgripande karaktär som vi menar kommer att påverka de allra flesta, både människor företag och institutioner de kommande decennierna. Den som vill ha lite mer kött på benen vad gäller dessa skiften kan läsa fördjupningsavsnittet längst bak i rapporten. Ökat hållbarhetsfokus Under hela mänsklighetens historia har ekonomi varit styrande utifrån ordets grundläggande betydelse (hushållning med resurser). Under de senaste årens klimatoro har det börjat ske ett skifte kring synen på vad som ska räknas in i de resurser varpå den industriella epokens penningekonomi grundas. Naturens resurser är inte oändliga utan prissätts i allt högre grad. Handel med utsläppsrätter innebär att även ickebegränsade resurser (utsläpp av koldioxid) prissätts och räknas in i ekonomin. Bidragande till detta är också när Världsbanken och andra tunga organ plötsligt satte kostnader på vad de framtida klimatkonsekvenserna skulle bli (som t ex Sternrapporten pekade på). På motsvarande sätt kan vi se tendenser att även försöka prissätta social utsatthet och föra in de kostnaderna från nationalekonomi till företagsekonomi (t ex via CSR-balansräkningar) även om det än så länge inte har fått lika tydligt genomslag. Man kan uttrycka detta som att det sker ett skifte från ekonomi till ekologi. 5

Konkret kan vi se stora satsningar och ambitioner att åstadkomma långsiktig hållbarhet idag. Inte minst inom samhällsbyggnadsområdet där hållbara städer är ett av tidens mantra samtidigt som intresset för s k green buildings har ökat markant och det förs heta diskussioner kring hur energin till framtidens transportlösningar skall produceras. Det är helt enkelt en mer levande och beslutspotent diskussion kring de här frågorna idag än det var för tio år sedan. Ökad urbanisering Hur många människor det bor på jorden och i Sverige och var de bor spelar en avgörande roll för framtidens avfallshantering. Och alltsedan västvärlden började få bukt med sin barnadödlighet har det skett en tillväxt av antalet människor i världen. Under många år tycktes tillväxttakten peka evigt uppåt och prognoser om att världens befolkning skulle passera både tio- och femtonmiljardersstrecket så småningom. Idag har tillväxttakten mattats av även om det fortsätter att bli fler människor totalt sett i världen. Numera bedömer de flesta befolkningsexperter att jordens befolkning kommer att plana ut vid ca nio miljarder människor om 40-50 år. Det beror i huvudsak på att antal födda barn per kvinna sjunker i stort sett i varenda land på jorden. Även i de mest fattiga länderna sker denna utveckling. Nyckeln stavas att kvinnor får ökad makt över sina liv och då föder de inte lika många barn längre. Det betyder att expansionstakten i världen sjunker. Samtidigt sker en annan geodemografisk förändring med konvultionsartade konsekvenser. Det handlar om den fortsatt starka urbaniseringen. Idag bor mer än hälften av världens befolkning i städer och om fyrtio år beräknas siffran vara en bit över 60 procent. Staden är helt enkelt den samlevnadsform mänskligheten måste klara av att hantera. Det betyder att vi ser en värld som går mot ökad kontraktion, dvs koncentrerad till täta befolkningsrika regioner samtidigt som tillväxttakten totalt sett minskar. Andel av befolkningen som bor i städer Källa: FN 6

Nya värderingar och livsstilar Alla människor bär med sig grundläggande värderingar. Värderingar som djupast avgör hur vi möter världen runt omkring oss. De flesta forskare inom området är överens om att våra värderingar formas under våra uppväxtår, framför allt under tonårens befrielsetid när vi frigör oss från föräldrarnas åsiktspaket. De värderingar vi anammar ligger sedan fast genom livet. Samtidigt har värderingarna under 1900-talet ändrats väldigt mycket och mycket talar för att även 2000-talet kommer att se både väntade och oväntade skiften. För att illustrera ett par värderingsförändringar som skett under det senaste halvseklet vill vi skicka med ett par illustrationer: 1. postmaterialiseringen av världen Människors subjektiva upplevelse av tillfredsställelse med livet ökar till en början kraftigt i takt med samhällets ekonomiska tillväxt. Vid en viss nivå av materiellt välstånd börjar dock den välståndsbaserade lyckoökningen avta. Man lever inte längre lyckligare för att man får det ytterligare materiellt bättre. Fortsatta satsningar på välstånd drabbas av avtagande marginalnytta, helt enkelt. När människor uppnått en tillfredsställande nivå av materiellt välstånd, börjar de istället basera sin lyckoupplevelse på andra värden än de materiella. Postmaterialister är vi på grund av vårt materiella välstånd postmaterialismen är inte en reaktion mot materialismen. I takt med den ekonomiska tillväxten satsar vi allt mer på välmående snarare än välstånd. Även om man skulle kunna tro att postmaterialiseringen är en ren effekt av det ekonomiska läget, så är det inte riktigt så. Skillnaderna mellan kohorter eller generationer består oberoende av ekonomiskt läge. Sambandet mellan ekonomisk utveckling och tillfredställelse med livet Källa: R. Inglehart/ World Values Survey 7

2. Svenskarna Världens besvärligaste folk Sverige präglas allt mer av mångfald, heterogenitet och förväntan om individuellt bemötande. Ingen, varken företag eller personer, vill vara en del av ett anonymt kollektiv, alla vill vara unika. Framför allt i storstäderna har individen ersatt gruppen som den centrala enheten i samhället. Denna tendens är mycket tydlig i Sverige enligt den internationella livsåskådningsundersökningen World Values Survey Study. Samma studie visar också att Sverige är ett av de länder i världen som har den största andelen medborgare med sekulära, icke-auktoritära värderingar. I praktiken innebär det att svenskarna är ett av jordens mest kräsna folk som inte böjer sig för personer som gömmer sig bakom en titel eller formell position. Detta är troligen delvis en effekt av en stark kultur med ett underifrånperspektiv men det innebär idag en utmaning för samma kultur eftersom svensken i gemen är väsenligt mer kritisk gentemot allt idag än i kulturens barndom. Jämförelse mellan värderingar i olika länder i världen Källa: World Value Survey 3. Den postmoderna människan blir norm Under 1900-talet har postmodern identitet blivit ett allt tydligare kännetecken på människor i den industrialiserade delen av världen. De är välutbildade, har det relativt bra ställt rent materiellt och har en mängd olika roller och identiteter som de obehindrat vandrar ut och in i. Just det sistnämnda är själva essensen i den postmoderna identiteten, nämligen att vi inte har EN identitet, utan många identiteter som vi växlar mellan och leker med. Vi ser ett tydligt skifte i värderingar bland unga vuxna idag jämfört med motsvarande åldersgrupper de senaste 25 åren (se faktaavsnittet längst bak i rapporten). Dagens unga generation tar avstånd från de postmaterialistiska värderingarna på ett sätt som saknar motsvarighet bland efterkrigstidens ungdomsgenerationer. Fenomenet är dessutom globalt den globala ungdomen världen över är mindre postmaterialistisk än sina storasyskon. 4. Ett nytt värderingsskifte: Från rave till behave Idag kan vi notera ett skifte bland den unga generationen (under 25 år). De är inte längre mer individuella och postmateriella än deras äldre kusiner vilket är ett skifte vi inte sett på trettio år. Deras värderingar är istället präglade av ett politiskt värdekonservativt och ängsligt 00-tal med förebilder som är helnykterister och har händerna på täcket. Troligen är deras uttryck för strävan efter ordning och reda likt ett socialkonservativt sextiotal också ett sätt att göra revolt mot dagens vuxna som, till skillnad från deras föräldrar, anser att ungdomar bör göra revolt och leva rövare några år innan de blir vuxna. 8

Allt snabbare utveckling och spridning inom teknik och forskning Teknik som möjliggör ett bättre, drägligare liv har i alla tider förändrat samhällen och ritat om kartan för organisationer och människor. Idag är det informationstekniken som står i fokus. Samtidigt är det inte tekniken i sig själv som är intressant utan det är effekterna av den, dvs det som händer när människor börjar agera med nya tekniska möjligheter som ett nytt fundament i livet. Och hastigheten i teknikgenombrotten är idag rekordhög. När radion kom fram tog det nästan fyrtio år innan hälften av befolkningen hade en egen radioapparat, teven tog tolv år, gsm-telefonen fyra år. Bilden nedan från SOM-institutet visar utvecklingen av svenskarnas tillgång till ny teknik de senaste åren. Även produktutvecklingstakten har exploderat under det senaste decenniet. De flesta produktbaserade konsumentvarubranscherna har halverat utvecklingstiden för nya produkter sedan mitten av nittiotalet samtidigt som antalet nya produkter som lanseras årligen har flerdubblats. Fem gånger nya produkter på hälften så kort tid är ett utryck som illustrerar utvecklingen rätt väl. Oavsett om vi pratar om bilar, mobiltelefoner eller dammsugare. Dagens teknikutveckling möjliggör dessutom ett verkligt skifte där information inte längre är exklusiv, tillhörig några få utvalda och därmed det maktmedel det traditionell varit. Det innebär i sin tur att dammluckorna öppnas för ny forskning och spridning av nya tekniska landvinningar. Utvecklingen av antalet patentansökningar i världen har även den accelererat vilket kan ses som en intäkt på både vikten av att äga idéer men också på en allt snabbare utveckling inom forskning och utveckling, inte bara teknikbaserad sådan. Andel ax svenskarna som har haft tillgång till respektive teknikslag över tid Källa SOM-institutet 9

Ökad globalisering och gränslöshet Världen krymper och vår medvetenhet om dess litenhet ökar. Människor reser mer, har fler internationella kontakter osv. Produkter, tjänster ser alltmer lika ut världen över. Drivkrafter bakom denna utveckling är den tekniska utvecklingen, gradvis nedmonterade handelshinder, kommunikationsexplosionen och en kulturell homogenisering främst förmedlad via allt mer globala medier. Som en konsekvens av de allt mer lika produkterna blir konkurrensen hårdare och marginalerna pressas. Samtidigt blir det lokala allt viktigare. Lokala fenomen, kulturer och avvikelser väcker människors intresse. Det sker med andra ord en global likriktning samtidigt som den lokala mångfalden ökar. En viktig drivkraft bakom utvecklingen är den ökande frihandeln och den förmenta gränslösheten. De senaste decennierna har inneburit stora framsteg för frihandelsförespråkarna. Världshandeln har ökat markant de senaste 20 åren. Idag står handeln för närmare 60 procent av världens samlade BNP jämfört med ca 30 procent 1981 (se bilden intill). Till stor de beror detta på minskad protektionism bland världens länder. Även om det fortfarande råder stor obalans mellan den rika och den fattiga världen har det skapats flera delmarknader där det i princip råder fri handel. Det är dock i huvudsak gentemot den rika världen som handeln försiggår. Handeln mellan utvecklingsländer är relativt liten men den växer stadigt. Andel av BNP som utgörs av handel över nationsgränser Källa FN Samtidigt sker ett radikalt skifte kring världens maktcentrum. I den svenska och västerländska hegemonin har det varit Västeuropa eller åtminstone den judisk-kristna sfären som varit centrum. Det som händer i dag är att såväl Kina som de andra stora länderna i Asien definierar sig själv som den axel kring vilken världen snurrar om bara något decennium. Många kineser anser att det som håller på att hända är en återgång till det normala, dvs att Mittens rike åter är i mitten efter en tvåhundraårig västerländsk parentes i världshistorien. Det innebär att centrum förflyttas till det som vi tidigare uppfattade som perifert, dvs bortre Asien. 10

3.2 Generella omvärldsförändringar Utöver de fem övergripande drivkrafterna vill vi också skicka med ett antal generella omvärldstrender av betydelse för utvecklingen av Avfall Sveriges närvärld de kommande åren. Alltmer krävande och kunniga människor 1900-talet var kunskapsrevolutionens århundrade! Från att väldigt få gick mer än sex år i skolan till en situation där mer eller mindre alla i arbetsför ålder har minst en gymnasieutbildning i botten. Detta har gett en västvärlden och ett Sverige som är mer välutbildat än någonsin. Men dagens människor nöjer sig inte med kunskap när de fattar beslut. De senaste åren har en ökande hedonism blivit en viktig drivkraft i vid människors olika val i livet. Detta gäller inte minst i konsumtionssituationer. Det innebär att allt fler människor inte längre nöjer sig med att tillgodose de grundläggande behoven i livet utan drivkraften är snarare att bejaka ett temporärt begär, att unna sig det lilla extra.. De flesta behöver inte köpa nya kläder, renovera badrummet, åka på spa-semester osv men gör det ändå för att tillfredsställa en tillfällig impuls eller lust. Tidigare ansågs sådan konsumtion som omoralisk av den stora massan. Det innebär också att många människor idag kräver alltmer av de företag, myndigheter etc de har kontakt med. Man kan säga att de flesta idag har ett riskminimeringsfilter som avgör på vilka arenor eller i vilka sammanhang de ska befinna sig. Och det handlar primärt om att minimera risken för att hamna fel snarare än att maximera möjligheten att hamna rätt. På fel arbetsplats, på fel shoppingcenter, på fel fest eller i ett område med fel skola. Tidigare utgjordes de här valen nästan uteslutande av rationella behovsskäl. Idag är grunden för valen annorlunda. Det leder till att vi har en situation med alltmer krävande och kunniga människor på morgondagens avfallsmarknad. Som medborgare, konsumenter och medarbetare. Interaktionssamhället växer fram Under de senaste åren har det skett en fullkomlig explosion av nya mediekanaler. Utvecklingen påverkar all marknadsföring och kommunikation i grunden. Allt, från ledningens framtoning och kundtjänstens bemötande till kvaliteten i produkter och tjänster är områden som i allra högsta grad påverkar företagets varumärke och försäljning. För att undvika dissonans måste det som lovas i kommunikationen infrias i leveransen. Den som vill marknadsföra sig har ett trovärdighetsproblem i det att de agerar i ett egenintresse. Vi uppmanar dig att köpa vår produkt (så att vi tjänar mer pengar). Mottagarna förstår naturligtvis att det egentligen förhåller sig så vilket höjer trösklarna för att nå fram. Reklamen möts ofta av skepticism. Många företag och organisationer sliter därför idag med hur de både ska kommunicera med sina målgrupper och samtidigt öka sin egen förmåga till förnyelse (= innovation på senare tid). Båda dessa behov ser vi att alltfler organisationer försöker anamma genom att involvera sina kunder/målgrupper, inte bara i konsumtionsögonblicket utan även i skapandet av nya verksamhets-/affärsidéer. Det tas väl emot av framför allt många yngre som både vill bli sedda, delta och ha en dialog. Konsumenterna (människorna) blir därmed en allt vitalare och aktivare del i medias ekosystem. I ett fullt utvecklat interaktionssamhälle blir kommunikationen mellan konsumenter många gånger viktigare än kommunikationen med företagen (se bilden nedan). 11

På innovationssidan används användarna som produktutvecklare. Det kallas ibland även co-creation. Det är framför allt konsumentvaruföretagen som går i bräschen för utvecklingen och i regel är webben basen för utvecklingen. Proctor&Gamble, Starbucks, Lego, HM är exempel på företag som byggt upp webcommunities där deras lojala användare hjälper företaget att utveckla nya produkter eller lösningar. Vi arbetar med att förändra företagets approach från att marknadsföra mot konsumenterna, till att marknadsföra med konsumenterna säger Lego Fortsatt snabb förändringstakt Idag upplever många att de lever i en tillvaro med ständig förändring som sker i en allt högre hastighet. Informationsexplosionen, krav på allt snabbare avkastning, ökat tempo i arbetslivet mm driver på utvecklingen. En del forskare hävdar att detta är en myt och att förändringarna historiskt har varit minst lika stora. Även om så är fallet så har tempot i arbetslivet ökat, inte minst genom att produktlivscyklerna kortats ned avsevärt. I början av 90-talet lanserades 2-3 mobiltelefonmodeller per år. Idag lanseras uppemot 30 modeller per år. Det tar också allt kortare tid att ta fram nya modeller och trenden är densamma i de flesta branscher. I takt med att det är en allmänt förekommen uppfattning om att förändringstakten ökar inställer sig ett mentalt måste hos många människor, inte minst ledare att hela tiden vara på tårna för att hantera förändringarna. BRIC-ländernas ekonomi växer ökad efterfrågan på råvaror Storleken har visst betydelse. Så kan man sammanfatta en av de fundamentala sambanden för utvecklingen av ekonomiskt välstånd BNP. Stora länder med en stor inhemsk marknad måhända har en tuffare resa att göra än små länder men när de väl tar sig ur fattigdomen så är kraften så stor att små länder kan ha svårt att hålla en jämbördig takt. Inte minst gäller det dagens moderna samhälle där en överväldigande del av välståndsutvecklingen är beroende av konsumtion och tillkommande konsumentlyft. Och då kan vi inte negligera de gigantiska förändringar som står för dörren när BRIC-länderna med Kina och Indien i spetsen sakta men säkert tar sig från riktigt fattiga nivåer mot en medelklasstillvaro. Under det kommande decenniet beräknas drygt 800 miljoner människor i BRIC-länderna gå från fattigdom till lägre medelklass (se bilden intill). 12

Prognos över medelklasstillväxten i BRIC-länderna fram till 2020 Källa Goldman Sachs Tillväxten i t ex Kina sker främst i städerna. Forskare på tankesmedjan China Development Research Commission menar att urbaniseringsgraden i Kina kommer stiga från 47% idag till 65% 2030. Det innebär att Kina kommer få 400 miljoner nya stadsbor de kommande 20 åren, eller motsvarande 16 Stockholm per år. Rörelsen saknar motstycke i historien. Det betyder bland annat, enligt FN, att 107 nya städer i Kina kommer öka sitt invånarantal till över en halv miljon till 2025, alltså Göteborgs storlek. China Development Research Commission räknar med att det kommer krävas investeringar motsvarande 2 000 000 000 000 (2 biljoner) USD för att bygga infrastruktur för de nya städerna. McKinsey menar att 170 transitsystem och 50 000 höghus behöver byggas fram till 2025. Att den här utvecklingen kommer innebära en kraftigt ökad efterfrågan på råvaror torde stå bortom allt tvivel. Allt tuffare offentlig ekonomi Ökade krav från medborgarna och samtidiga svårigheter att effektivisera produktion i samma taka som industrin gör att de offentliga verksamheterna i Sverige räknar med en allt tuffare ekonomisk situation framöver. Framför allt är det kommande kraftigt stigande kostnaderna för hälso- och sjukvård som är det stora dilemmat. Givet den demografiska utvecklingen och ett något ökat anspråk på vård och omsorg kommer t ex det nuvarande svenska systemet för vård och omsorg gå med ett årligt underskott på 300 miljarder kronor 2030 (2010 års pengavärde). Eller omräknat drygt 60000 kronor mer i skatt per arbetande svensk och år. I en sådan situation lär alla mottagare av offentliga investeringar och transfereringar få finna sig i en rejäl omprövning av huruvida de är värda pengen eller inte. Detta understryks av fenomenet som kallas Baumols sjuka. Ett fenomen som pekar på svårigheter att öka produktiviteten i en serviceintensiv tjänstebaserad verksamhet på samma sätt som i en varuproducerande. Eller enklare uttryckt över hur teknik och produktionsutvecklingen gjort varor billigare medan hantverk och tjänster som kräver att en människa möter en annan person i samma rum under en given tid blir dyrare. Att köpa en ny teve idag är mycket billigare än för trettio år sedan trots att teven är mycket bättre. Att laga samma teve har däremot blivit dyrare. EU:s politiska makt och inflytande ökar När Lissabonfördraget ratificerades i EU innebar det en historisk förflyttning av maktökning till den EU-gemensamma nivån. Samtidigt har redan tidigare en stor del av den juridiska beslutsmakten förskjutits till Bryssel. T ex inom miljöområdet så har över 80 procent av besluten i Riksdagen sin bakgrund i ett beslut på EU-nivå. Detta innebär ett skifte både i maktnivå men också i styrningsform eftersom det är ett känt faktum att EU styrs av jurister snarare än politiker vilket också påverkar hur den svenska praktiska politiken förs och utövas. Detta kallas ibland ökad juridifiering. 13

En del i utvecklingen handlar också om det faktum att de allra flesta svenskarna nu ser sig som en del av EU och inte driver frågan om att lämna EU aktivt. Konsekvensen av detta är att den svenska politiken i lugn och ro kan skicka upp komplexa frågor till en EU-nivå för att slippa ta fram egna särlösningar. Ökat fokus på miljöfrågor Sedan den moderna miljörörelsens start i början sextiotalet med boken Tyst vår av Rachel Carson har miljöfrågorna kommit och gått med ca femton års mellanrum. Från bekämpning av pesticider via kamp mot försurning och övergödning, kretslopp och Agenda 21 till dagens klimatfrågedebatt. Ofta har svaren reducerats till något hanterbart för allmänheten. Skorstenslock, katalysatorer och sopsortering är exempel på detta. Idag är frågan reducerad till koldioxidutsläpp om man ser till den allmänna debatten. Samtidigt har det ökade fokuset på miljöfrågor skapat flera olika krav från nationella myndigheter och allmänheten. Det märks t ex inom det stora intresset kring hållbara städer och inte minst inom energifrågan. Det görs stora investeringar inom området grön teknologi, inte minst energiteknik. Enligt FN-organet UNEP investerades mer pengar totalt sett 2009 i FoU kring förnybar energi och elproduktion under än motsvarande investeringar i fossilbränslen och kärnkraft sammanlagt. Energifrågan är dock mycket komplex med många geo- och säkerhetspolitiska aspekter varför den är vansklig att sia om. Som vi ser det finns det något förenklat fyra vägar för världen länder att fundera på: Ökad komplexitet i beslutsfattande I takt med mer globalt öppna marknader, globalt beroende politiska system, mer krävande medborgare och kunder samt ett ökat beroende av enskilda nyckelmedarbetares specifika kompetens hävdar vi att beslutsfattandet i dag har en väsentligt högre grav av komplexitet än för ett par decennier sedan. Samtidigt ökar den inre komplexiteten, både pga ökade medarbetarkrav men också pga av de alltmer komplicerade processer som krävs för att hålla ihop och leda en modern processbaserad organisation. 14

3.3 Närvärlden 3.3.1 Kommunarenans utveckling Inom kommunarenan sker en mängd olika trender. Vi vill i löptextform peka på ett par förändringsområden som vi menar har stor betydelse för kommunernas roll i framtidens avfallshantering. Många kommuner söker nya lösningar för att sänka sina kostnader och hantera omsorgsunderskottet (ökade behov av omsorg men färre resurser att möta behoven). T ex låter många kommuner en del av verksamheten, som äldreboenden och idrottsanläggningar, utföras på entreprenad av frivilligorganisationer. Det innebär att relationerna mellan offentliga och frivilliga organisationer förändras och den ideella sektorns arbete benämns idag ofta social ekonomi. Idag ser vi att många frivilligorganisationer bygger upp kunskaper för att klara av att hantera den nya situationen. Samma sak gäller de offentliga inköparna av sociala tjänster som idag ställer mer detaljerade krav vid upphandlingar. Den utvecklingen kan mycket väl även påverka de delar av kommunerna som hanterar avfallsfrågorna. Ett annat område där vi ser nya samarbetsformer är den ökande de facto-regionaliseringen. Alltfler kommuner söker samarbeten med sina grannkommuner för att klara av den vardagliga serviceproduktionen. Till en del beror det på allmänt ansträngda kommunala ekonomier och statens krav på att ha en budget i balans men till en del beror det också på ökade krav från myndigheters och riksdagens/ regeringens sida om att öka professionaliseringen av verksamheterna. Detta sker inte minst inom avfallsområdet där kraven och restriktionerna idag gör att enskilda småkommuner inte har möjlighet att upprätthålla och attrahera den kompetens som krävs för att följa utvecklingen. Istället går de samman i frivilliga nätverk, kommunalförbund eller regionala bolag som i praktiken blir en slags virtuella storkommuner, vars huvuduppgift är att hantera avfallsfrågorna gemensamt. Motsvarande utveckling finns inom många områden, allt ifrån gemensam räddningstjänst, gymnasienämnd till en samverkande inköpsorganisation. Samtidigt sker en omfattande regionförstoring, inte minst kring storstäderna. Under senare år har allt fler mindre, tidigare autonoma, regioner kommit att integreras i storstadsregionerna. Visserligen handlar det fortfarande om flera olika lokala arbetsmarknadsregioner, men på sikt förefaller det troligt att fler och fler av dem i praktiken kommer att slås ihop. Den ökande integrationen avspeglas också tydligt i pendlingsstatistiken. Så oavsett om det bildas fler formella regioner lär det blir kommunövergripande de facto-regioner i framtiden. En annan trend är att vi ser en ökad integrering över de tekniska infrastrukturgränserna. Tidigare har det många gånger varit starka stuprör inom de tekniska förvaltningarna men idag sker en överlappning av såväl VA, avfall, energi, transportsystem och stadsbyggnad. Dels beror detta på ekonomiska skäl där man söker synergier men framför allt handlar det om att många av frågorna om att klara av ett hållbart samhälle generera lösningar där samarbeten över de traditionella gränserna än nödvändiga. Det visar sig även vad gäller hanteringen av planfrågor där ett delvis nytt sätt att angripa dem växer fram i kommunsverige. Det handlar om att inte vänta till ett färdigt förslag är redo för remiss utan att ett ökande antal kommuner i ett tidigt skede numer bjuder in både representanter för allmänhet, fastighetsutvecklare, kommunens serviceproducenter (vård, skola omsorg etc) och de tekniska infrastrukturhållarna till att diskutera förutsättningarna för den kommande planen. 15

3.3.2 Värderingar och Livsstil Inom livsstils- och värderingsområdet ser vi flera olika trender som sammantaget leder till markant ökande krav på service och flexibilitet. Idag sker en övergång från kollektiva värderingar till ett samhälle där individen står i centrum. Det egna självförverkligandet blir allt viktigare och mycket tid och energi går åt till det egna livsprojektet. En viktig del i detta är att bygga ett personligt varumärke kring sig själv där val av klädstil, musiksmak, bostadsområde etc blir viktiga beståndsdelar. Samtidigt känner alltfler samhörighet med en snävare grupp människor än förr, i regel personer som har samma livsstil och värderingar. Konsekvensen är att det växer fram många fler smala livsstilar. De kallas mikrolivsstilar. Utvecklingen accentueras av att människor i allmänhet tenderar att fokusera allt mer på livskvalitet. Det är viktigt att ha en god hälsa och individer idag vill ha hälsan så länge som det bara går. Många kommuner marknadsför sig med löftet om livskvalitet. Det leder också till att många människor idag har höjt normalitets-/förväntansnivån och snarat tycks sträva efter att må bättre än bra. Jakten på livskvalitet och välbefinnande handlar inte bara om frånvaro av sjukdom, att må bra socialt och psykiskt, utan också om känslan av att man uppfyller sin potential. Det handlar om att ha möjlighet att utvecklas i livet och för många även att lyckas med det man föresatt sig. Ambitionen har alltså skjutits från att hålla sig frisk till att må bättre än bra. Utbudsfloran av aktiviteter och möjligheter ökar dessutom hela tiden för att bygga på smörgåsbordet för morgondagens medborgare men det gör också att konkurrensen om individerna ökar. Livskvalitet handlar dock inte bara om ännu mer njutning och ytliga begär. Parallellt med detta växer det också fram en trend mot ökad autenticitet. En längtan efter det naturliga och äkta, det som inte är förvanskat. Exempel på detta är den stora succé som Bonde söker fru blev och det nya intresset för kosläpp och surdegsbakande. Varför vi uppfattar Bonde söker fru som ett sökande efter äkthet är för att bönder upplevs stå för naturlighet och jordnära perspektiv. Det hade knappast blivit samma succé med avfallsingenjör söker fru 3.3.3 Medieutvecklingen Det är ingen kioskvältare att påstå att de digitala medierna ökar i betydelse och att de traditionella medierna har en tuff framtid. Egenproducerad film, musik etc på nätet och den snabbt växande blogosfären är exempel på nya medier som växt lavinartat de senaste åren. De betyder att media de facto genomsyrar en allt större del av människors liv även om de inte tar del av traditionellt medieutbud så som människor gjorde för ett par decennier sedan. Det är uppenbart att dagens ungdomar har ett mediebeteende som väsentligt skiljer sig från äldre generationers. T ex är tjejer i övre tonåren mer flitiga bloggare än de tittar på nyheter på teve eller läser morgontidningar. Och det är betydligt fler ungdomar som dagligen tittar på you tube-klipp än som tar del av morgontidningar eller tv-nyheter. Däremot går 16

det inte rakt av att påstå att traditionella medier kommer att försvinna. En del av dem kommer att ändra form och uttryckssätt, andra som inte funderar och tar tag i sina affärsmodeller riskerar däremot att inte finnas kvar. Det nya är att spridningen av information och kunskap är allmängods. Vem som helst kan dela med sig av sina kunskaper, inspelad musik eller allmänna tankar via nätet och deltagande i de nätverk som finns en knapptryckning iväg. Det gör att vi får ett nytt slags samhälle med en helt annan ordning att orientera sig i. Schematiskt kan utvecklingen beskrivas med följande skiss. Vi går från ett samhälle där den som besitter makt inte bara har vetskapskunskap eller förståelsekunskap utan även spridningskunskap. De framväxande medierna leder också till att den kritiska granskningen ökar. Vem som helst med en mobilkamera till hands kan lägga upp ett eget klipp där någon person gör något olovandes eller oetiskt. Detta drabbar alla branscher, så även avfallshanteringen. Hur kommer branschen påverkas av om en lastbil från ett kommunalt avfallsföretag hämtar sopor svart från en småföretagare och sedan dumpar lasten i skogen istället för att köra till deponin? Därmed väcks också frågan om vem som sätter dagordningen i samhället. Vi tycker oss se en ökad kamp om verklighetsbeskrivningen. T ex har PR-byråer klivit in på mediearenan på ett sått som inte alls var fallet i slutet av nittiotalet. Som exempel kan nämnas att i mediebranschen så brukar man prata om att minst tio procent av det redaktionella materialet i medierna har sitt direkta ursprung på en pr-byrå. Men även det faktum som många statsvetare och medieforskare menar håller på att hända är att media utvecklas till en tredje statsmakt med en egen demokratisk agenda. Ett exempel är det starka inflytande ledarsidorna och de stora debattsidorna har för den politiska utvecklingen. Och att partierna är helt beroende av den mediala logiken är uppenbart för alla som reflekterar över en valrörelses utformning och innehåll. En av de nya växande trenderna i kölvattnet på det nya mediesamhället är den ökande rejtingen. T ex växer det på internetgemenskaperna fram många sammanhang och forum där deltagarna själva hjälper och tipsar varandra med praktiska råd i både smått och stort. Inte minst ser vi hur rejting av produkter och tjänster ökar i omfattning. Vad tycker tidigare kunder? Hur var servicen? Vilket är ett rimligt pris? Med hjälp av smarta mobiler är allt tillgängligt i realtid med hjälp av en geotag eller en tag på webben. Det sista är exempel på något som tvingar fram en ökad öppenhet, transparens och krav på spårbarhet. Det gäller att kunna och våga visa upp sig i sin nakenhet annars riskerar man att mötas av en misstro från allmänheten som tror att du försöker dölja något. Ett exempel på trenden med ökad transparens är den amerikanska pizzakedjan Domino s. Det är inte en restaurangkedja känd för att hålla hög kvalitet på sina råvaror, tvärtom. Men nu ska de visa den amerikanska allmänheten att de har rent mjöl i påsen. Under devisen Behind the pizza redogör de på varje pizzakartong vilket ursprung ingredienserna har. 17

3.3.4 Politik och juridik Inom den lagreglerande politiken är den mest påtagliga förändringen som står för dörren en kommande införlivning i svensk lagstiftning av det reviderade ramdirektivet för avfall som EU slog fast 2008. Det fokuserar i högre grad än tidigare på avfallstrappans olika steg. Inte minst bygger direktivet på vikten av att stimulera återbruk och inte bara återvinning vilket skulle förändra den svenska avfallsbranschen en hel del om det efterföljdes av direkt implementering i svensk lagstiftning. Direktivet ändrar också en del definitioner av vad som skall räknas som avfall, t ex vissa jord- och skogsbruksmassor. Det förs även en diskussion kring eventuella förändringar i producentansvaret, inte minst med ett skifte från förpacknings- till materialåtervinning. Det är dock ingen entydig linje kring detta. En del hävdar att ansvaret kan komma att utökas och skärpas, andra menar att det snarare kommer att urholkas för att ersättas av andra styrmedel. Som vi tidigare nämnt i rapporten lär också den ökade juridifieringen få större betydelse. Inte bara inom EU styr juridik många gånger mer än andra politikområden idag varför även detta är en utveckling att hålla ögonen på. En politisk utveckling med mer osäker utveckling är om det blir fokus på ytterligare avreglering eller inte. På en övergripande nivå finns tecken på att avregleringarna går tillbaka något efter närmare 30 års generell utveckling där politiska lösningar över hela västvärlden fokuserat på att liberaliseras och marknadsanpassa olika samhällsområden. Idag finns flera tecken på att politiken och de reglerande institutionerna på nytt håller på att ta tag i tyglarna. Inte minst i kölvattnet av finanskrisen pratas det idag flitigt om behovet av att hitta globalt reglerande system för att hantera bankväsendet och finanssektorn. Andra områden där det också står klart att marknadslösningarna inte klarar av den gemensamma utmaningen är på klimatområdet. Det är ännu så länge inte en absolut trend men vi bedömer att trenden har startat tillväxten som därmed troligen skjuter fart de kommande åren. Men det lär vara stora variationer både mellan kommuner inom Sverige och mellan olika sakområden varför det skull kunna bli ytterligare en ökad avreglering även inom avfallshanteringen. 3.3.5 Avfallshanteringen Inom avfallshanteringen som sådan ser vi framför oss en kraftigt ökad konkurrens om avfallet/materialet. En av drivkrafterna bakom detta är den ökande efterfrågan på råvaror till tillväxtländerna i världen som leder till en strävan att hitta nya källor för att få in de insatsvaror industrin behöver. Det gör att många kommer att vända blickarna mot samhällets avfallsflöden, t ex genom s k urban mining, dvs letande efter metaller och andra värdefulla eftertraktade ämnen som finns dolda i städernas osynliga infrastruktur. En annan drivkraft bakom den ökande konkurrensen är olika satsningar på att bryta ut det biologiska materialet ur avfallet och använda det för framställning av energiråvara (biogas, biodiesel etc). Parallellt sker även en utveckling inom va-sektorn med planer på att införa avfallskvarnar i en del nybyggda områden i Sverige vilket ytterligare ökar konkurrensen och komplexiteten i kampen om materialflöden. 18

Om de politiska kraven på ökat fokus på återbruk blir på allvar kommer det också att revidera grundlogiken i branschen. Redan i dag ser vi ett antal aktörer som försöker dra nytta av den växande konsumenttrenden inom vintage (second hand), t ex startar IKEA handel med begagnade möbler och second handbutikerna flyttar in i de fina galleriorna. Detta kan i det långa loppet kunna leda till ökande variationer i avfallsmängderna utöver de som är kopplade till konjunkturcyklerna. Ju mer modeutvecklingsberoende (=återbruksutvecklingen) avsättningen blir desto större risk för kraftiga variationer i flödena. Vad gäller själva avfallet så ser vi framför oss en dubbel utveckling. Å ena sidan är allt fler varor som sätts på marknaden idag anpassade för att kunna återvinnas i allt finare fraktioner. Å andra sidan byggs det alltmer komplexa produkter och förpackningar idag. Inte minst vad gäller mikroelektronik som byggs in i snart sett varje ny produkt som släpps ut vilket gör att det är en ökad grundkomplexitet vad gäller materialen som ingår i produkterna. Detta kommer ställa ökade krav på att ha rätt kompetens för alla som arbetar praktiskt med avfallshantering. I kölvattnet på utvecklingen med mer komplext avfall ser vi också en rad nya tekniska lösningar inom avfallshantering och avfallsbehandling. T ex kan vi ställa oss frågan om automatiserad sortering kommer fungera så väl att det inte behövs någon källsortering värt namnet i framtiden? REFLEKTIONSRUTA 1 Håller du med om beskrivningen av trenderna ovan? 2 Saknar du några trender? I så fall vilka 3 Hur står ni i din organisation er i ljuset av trenderna? Finns det några trender där ni är sämre rustade inför framtiden än andra? 19

4 Framtidscenarier Ett arbete med framtidscenarier handlar om att måla upp levande bilder av olika utfall av hur centrala kritiska strategiska osäkerheter kan komma att falla ut. En tumregel för bra scenarier är att de ska ha Mycket KRUT : Möjliga Konsekventa Relevanta Utmanande Trovärdiga I arbetet i analysgruppen tog vi därför fram ett antal olika scenariokors för att se vilka som både var rimliga men också spännande och som dessutom skulle kunna ge upphov till givande diskussioner bland Avfall Sveriges medlemmar. Så småningom fastnade vi för nedanstående scenariokors innehållande fyra framtidsscenarier. Scenarierna bygger på två osäkra faktorer inför framtiden. Den första osäkerheten handlar om vilket fokus politik och allmänhet kommer att anlägga på avfallshanteringen? Kommer fokus i huvudsak ligga på att skapa en ekonomiskt effektiv avfallshantering som garanterar en god grundläggande miljö och hälsoskyddssituation? Eller kommer politiken och allmänheten kräva att avfallsbranschen skall ta kommandot i omställningen mot ett hållbart samhället där långsiktigt hållbar resurshantering samt miljöfrågorna står i fokus? Den andra osäkerheten handlar om prisnivån och stabiliteten på eftermarknaden för avfallet, dvs avsättningsmarknaden. Kommer det att bli kraftigt ökade priser på råvaror som gör att det blir en reell kamp om avfallet eller blir prisökningen måttlig och dessutom troligen också mer volatil där ett antal aktörer på den globala marknaden spekulerar i korta och långa terminer och stora volymer pådrivet av ökade spänningar i världen med mer handelshinder för att begränsa de nya ekonomiernas snabba tillväxt och säkerhetspolitiska ambitioner. När vi korsar de bägge osäkerheterna med varandra framträder fyra scenarier enligt scenariokorset nedan 20

4.1 Guld och gröna skogar Utvecklingen i tillväxtländerna har tagit en fart många bara kunde drömma om i början på tiotalet. Investeringstakten har varit rekordhög och byggboomen som präglat de överhettade kinesiska och indiska ekonomierna de senaste åren har ökat efterfrågan på råvaror och energi markant. Priserna har i det närmast fördubblats jämfört med 2010. Det har lett att många aktörer idag kämpar med näbbar och klor för att komma åt avfall som kan omvandlas till råvara för industrin. Det har medfört att kampen om avfallet är riktigt het både vad gäller hushållsavfallet och avfallet från verksamhetsinnehavare. Efter långsiktigt lobbyarbete från såväl den privata återvinningsindustrin som de stora fastighetsägarna beslöt Riksdagen 2016 att införa en frivalsreform på hushållsområdet vilket fått stora effekter för utvecklingen. I takt med de ökade priserna har de stora bostadsbolagen och fastighetsförvaltarna med HSB, Riksbyggen och allmännyttan i spetsen skapat egna avfallsbolag som samlar ihop tillräckligt stora fraktioner som de sedan säljer till den behandlare som betalar bäst. Det är främst i flerbostadshus de agerar, de flesta villaägare ids däremot inte ta tag i frågan utan nöjer sig med att se till att slippa betala för att bli av med sitt avfall. Samtidigt har samhällsuppdraget varit tydligt. Precis som på nittiotalet blev avfallsområdet ett viktigt symbolområde för Regeringen vad gäller möjligheten att visa handlingskraft i klimatfrågan. Det är en relativt basal lagstiftning men mycket ambitiösa politiska mål med en mängd incitamentsmedel avsatta för experimenterande och nytänkande. Detta har lett till att Sverige idag räknas som världens ledande nation som exportör av kunskapstjänster kopplat till praktisk avfallshantering för energiändamål. Utvecklingen har möjliggjorts tack vare att politikerna har fått ett stort mandat från väljarna att låta miljön kosta. En bidragande faktor har också varit det starka CSR-fokus de varumärkesstyrda konsumenterna visar vilket tvingat företag att visa att de hanterar alla delar av klimatfrågorna på ett bra sätt. Det har uppstått en hel del konflikter kring producentansvaret. I takt med den goda avsättningsmarknaden började en hel del producenter muttra om att de minsann borde få en del av kakan och en del materialbolag för en tuff kamp i relation till ett fåtal av deras storägare. I praktiken har kampen lett till att de som ger bra betalt och samtidigt visar den miljöbästa behandlingstekniken får störst materialflöden. Kommunernas roll är formellt tilldelad tillsynen av de miljö- och hälsopåverkande aspekterna av avfallshanteringen. Samtidigt är många kommuner fortfarande en stark aktör rent praktiskt även om många av de kommunala bolagen är sålda av kommunledningar som fått bra betalt för de kunder och den kompetens bolagen satt på. Detta har lett till en huggsexa och en omstrukturering inom återvinningsindustrin. Både för att få tag på tillräckligt kvalificerad kompetens och för att öka skalfördelarna har det skett en kraftig konsolidering inom återvinningsindustrin och idag består den av en handfull jättar varav endast ett fåtal har svenska ägare. REFLEKTIONSRUTA Om det här scenariot blev verklighet hur skulle ni stå er då? 21