Samrådsunderlag miljöprövningar och dispenser inför sanering av Norrbyskär

Umeå kommun Samrådsunderlag miljöprövningar och dispenser inför sanering av Norrbyskär 2016-04-22 Umeå

Samrådsunderlag miljöprövningar och dispenser inför sanering av Norrbyskär Ramböll Sverige AB V. Norrlandsgatan 11 B 903 27 Umeå Telefon 010-615 60 00 Fax 090-77 90 29 www.ramboll.se

Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.1.1 Åtgärdsmålen för projektet:... 3 1.1.2 Materialbehov sanering... 3 1.2 Syfte med samrådet... 3 2. Kommande prövningar... 4 2.1 Vattenverksamheter 11 kap miljöbalken... 4 2.2 Verksamheter enligt 9 kap miljöbalken... 5 2.3 Dispens biotopskydd 7 kap... 5 2.4 Prövningen i övrigt... 6 3. Samråd... 8 4. Tidigare meddelade beslut och tillstånd i området... 8 5. Beskrivning av projektet... 9 5.1 Lokalisering och nuvarande förhållanden... 9 5.2 Gällande planer och bestämmelser... 12 5.3 Föroreningssituationen på Norrbyskär och planerade åtgärder gällande sanering... 13 5.4 Beskrivning av vattenverksamheter och täktverksamheter... 14 5.4.1 Erosionsskydd Långgrundet... 14 5.4.2 Erosionsskydd Stuguskär... 14 5.4.3 Vägbank med bro mellan Långgrundet och Stengrundet... 15 5.4.4 Tillfällig in och utlastningskaj... 15 5.4.5 Schaktsanering i vattenområde... 16 5.4.6 Grundvattensänkning i samband med sanering... 16 5.4.7 Täktverksamhet mellan Långgrundet och Blågrundet.... 17 5.4.8 Täktverksamhet mellan Stuguskär och Långgrundet... 17 5.5 Möjliga generella skyddsåtgärder... 18 6. Förutsättningar och förväntad miljöpåverkan... 19 6.1 Riksintressen och Natura 2000... 20 6.1.1 Förutsättningar... 20 6.1.2 Möjlig påverkan och försiktighetsmått... 20 6.2 Naturmiljön... 21 6.2.1 Förutsättningar... 21 6.2.2 Möjlig påverkan och försiktighetsmått... 22 6.3 Vattenmiljön... 23 i.

6.3.1 Förutsättningar... 23 6.3.2 Möjlig påverkan och försiktighetsmått... 23 6.4 Rekreation och friluftsliv... 24 6.4.1 Förutsättningar... 24 6.4.2 Möjlig påverkan och försiktighetsmått... 25 6.5 Kulturmiljö... 26 6.6 Byggtransporter... 26 6.6.1 Förutsättningar... 26 6.6.2 Möjlig påverkan och försiktighetsmått... 26 7. Den fortsatta processen för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet... 27 8. Preliminär tidplan och arbetstid... 27 9. Referenser... 28 Bilagor Bilaga 1 Fastighetskarta Bilaga 2 Översiktsskiss Bilaga 3 Planritning erosionsskydd Bilaga 4 Principsektioner erosionsskydd Bilaga 5 Planskiss täkter Bilaga 6 Principsektion täkt mellan Långgrundet-Blågrundet ii.

Samrådsunderlag miljöprövningar och dispenser inför sanering av Norrbyskär 1. Inledning 1.1 Bakgrund Mellan åren 1895 och 1952 drev Mo Ångsåg på Norrbyskär ett av dåtidens största sågverk i Europa. Verksamheterna har efterlämnat föroreningar, främst i form av dioxiner men även polyaromatiska kolväten (PAH:er) och tungmetaller. Mellan åren 2008-2015 har föroreningssituationen på Norrbyskär kartlagts genom inventeringar, provtagningar, ansvarsutredningar, riskbedömningar och åtgärdsutredningar. Slutsatserna är att flera områden kräver någon form av åtgärd för att inte utgöra risker för människors hälsa och miljön. I figur 1 nedan redovisas utbredningen av de förorenade områdena som kräver schaktsanering eller annan typ av avhjälpandeåtgärd. 1 av 29

Figur 1, Karta över förorenade områden på Norrbyskär. Röda rutor illustrerar en föroreningssituation där avhjälpandeåtgärder är motiverat med bl.a schaktning och fyllning i vattenområdet. Tomma rutor illustrerar områden som provtagits och där föroreningssituationen inte motiverat någon avhjälpandeåtgärd. Halterna ligger där under det platsspecifika riktvärdet (PSRV). 2 av 29

1.1.1 Åtgärdsmålen för projektet: Ögruppen Norrbyskär ska kunna användas för sommarboende, arbetsplats samt frilufts- och fritidsändamål utan risker för negativa effekter på hälsa och miljö på grund av närvaro av föroreningar. Läckage av föroreningar från Norrbyskär ska inte orsaka negativa effekter på vattenlevande organismer i recipienten. Saneringsåtgärder och områdets användning samplaneras så att kostnadseffektiva alternativ väljs. Umeå Kommun har sökt pengar från Naturvårdsverket för sanering av de förorenade områdena. Saneringen omfattar bortgrävning och övertäckning av föroreningar och på vissa ställen enbart övertäckning. Saneringen kommer att beskrivas och prövas i sak i en anmälan, enligt 28 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, som ska skickas till tillsynsmyndigheten. Först efter att tillsynsmyndigheten beslutat i anmälningsärendet kan åtgärdsmålen anses fastställda. Tillsynsmyndighet är Miljö- och hälsoskyddsnämnden vid Umeå kommun. 1.1.2 Materialbehov sanering Eftersom stora delar av saneringen går ut på att täcka det aktuella förorenade områdena med jord har projektet ett materialbehov om ca 180 000 ton jordmassor. Ur föroreningssynpunkt ställs inga särskilda krav på materialets egenskaper eftersom åtgärdens syfte är att öka avståndet mellan marknivå och förorening - skyddstäckning. 1.2 Syfte med samrådet Saneringen av Norrbyskär består av flera följdverksamheter och åtgärder vilka i sig själva är tillstånds- eller anmälningspliktiga. En följd av saneringen är också att dispens från strandskyddet, det generella biotopskyddet samt eventuellt ytterligare dispenser krävs för att sanering av Norrbyskärs föroreningar i sin helhet ska kunna tillåtas. Detta samråd avser alltså kommande prövningar av följdverksamheter, åtgärder och dispenser som saneringen kräver. Saneringsåtgärderna prövas separat genom en anmälan. En sammanställning av vilka följdverksamheter och åtgärder som kräver prövning och som ingår i detta samråd redovisas i avsnitt 2. Själva utförandet och syftet med dessa verksamheter och åtgärder beskrivs i avsnitt 5.5. 3 av 29

2. Kommande prövningar Saneringen av Norrbyskär innebär att nedanstående följdverksamheter, åtgärder och dispenser ska samrådas och prövas. 2.1 Vattenverksamheter 11 kap miljöbalken Uppförande av anläggning/fyllning/rivning i vattenområde Ett ca 1000 m långt erosionsskydd ska anläggas längs västra sidan av Långgrundet vid det före detta brädgårdsområdet. Syftet är förhindra fortsatt erosion av strandlinjen på ett sätt som riskerar att förorenade massor och täckmaterial spolas ut i havet. Ett ca 300 m långt erosionsskydd längs västra sidan av Stuguskär ska byggas för att förhindra fortsatt erosion av strandlinjen som gör att förorenade massor och täckmaterial riskerar att spolas ut i havet. En vägbank med bro anläggs mellan Långgrundet och Stengrundet för uttransport av förorenade massor från pråmvarvet samt för byggväg inom moräntäkt. Vägbank och bro avses att lämnas kvar och ska prövas som permanenta anläggningar. En tillfällig in- och utlastningskaj i form av bergbank för angöring lastpråm anläggs vid västra sidan av Långgrundet. En tillfällig in- och utlastningskaj i form av bergbank för angöring lastpråm anläggs på västra sidan av Stengrundet vid Pråmvarvet. I samband med projektet uppförs temporära vattenkonstruktioner som exempelvis grumlingsbegränsande siltgardin, luftgardin, förankringsfundament för pråm/brygga, invallning eller temporär utfyllnad i vattenområde. Rivning av hela eller delar av anläggning och konstruktioner i vattenområde såsom rester av kajer, rester av stenkistor inom samtliga områden där erosionsskydd ska anläggas, samt del av vågbrytare utanför Långgrundet. Grävning, schaktning, muddring i vattenområde Schaktsanering i vattenområdets strandlinje och svämplan utförs inom det gamla sågverksområdet. Schaktsanering i vattenområdets strandlinje och svämplan utförs söder om det gamla sågverksområdet s.k. galvaniseringen. Schaktsanering i vattenområdets strandlinje och svämplan utförs vid västra Stengrundet/Pråmvarvet. Brytning av morän i vattenområdets strandängar och svämplan mellan Långgrundet och Stengrundet för anskaffning av täckningsmassor och fyllnad för avhjälpandeåtgärd vid Långgrundet, Stuguskär och sågverksområdet. Brytning av morän genom muddring mellan Stuguskär och Långgrundet för anskaffning av täckningsmassor för avhjälpandeåtgärd inom Långgrundet och Stuguskär. Allt ovanstående med en sammanlagd påverkan i vattenområdet som är större än 3000 m 2 under nivån för det högsta förutsägbara vattenståndet. 4 av 29

Bortledande av grundvatten och uppförande av anläggningar för detta, I samband med schaktsanering av gamla sågverksområdet kommer länsvatten grundvatten och nederbörd att behöva avledas från schaktgropar. Avledning genom länspumpning ger upphov till en tillfällig grundvattensänkning i anslutning till schakten. Länsvattnet avleds som avloppsvatten via ledning, eller öppet dike till havet. Kvalitetskrav och ev. rening av utsläppt vatten utreds och föreslås i kommande miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. (Själva avledningen och utsläppet ska tillåtas enligt 9 kap) 2.2 Verksamheter enligt 9 kap miljöbalken Anmälningspliktig verksamhet Krossning och sortering av befintligt stenmaterial vid byggande av erosionsskydd. Krossning eller annan behandling av trärester från rivna vattenkonstruktioner. (Miljöprövningsförordningen (2013:251) 4 kap 6 ). Användning av avfall i anläggningsändamål där föroreningsrisken bedöms vara mindre än ringa eller ringa. Bearbetade trärester från rivna eller förfallna vattenkonstruktioner, samt GROT (grenar och toppar) flisas eller krossas på plats och avses att nyttjas för fyllning och avjämning innan skyddsfyllning delvis inom befintliga vattenområdet vid Långgrundet och Stuguskär. Bortskaffande genom energiåtervinning bedöms inte miljömässigt eller ekonomiskt motiverat på grund av det omfattande transportarbetet som fordras. Tillståndspliktig verksamhet Täkt för brytning av maximalt 180 000 ton moränmassor inom vattenområde mellan Stengrundet och Långgrundet, se bilaga 5. Täkt för brytning genom muddring av maximalt 20 000 ton morän och sediment inom vattenområde mellan Stuguskär och Långgrundet (Miljöprövningsförordningen (2013:251) 4 kap 3 ), se bilaga 5. I detta samrådsunderlag illustreras två möjliga brytområden. Brytområdena kan bli aktuella var och en för sig eller i kombination och ska betraktas som möjliga alternativa sätt att säkra projektets materialförsörjning med minsta möjliga transportarbete och kostnad. Mellanlagring I samband med transport av avfall från Norrbyskär till fastlandet avser verksamhetsutövaren att skapa möjlighet till viss mellanlagring av avfall och farligt avfall (förorenad jord) på den plats där avfallet lastas om till lastbil. Mellanlagringen avses möjliggöras på iordningställda ytor inom Umeå hamn eller vid kajplats i fabriksviken i Hörnefors. 2.3 Dispens biotopskydd 7 kap Ansökan om dispens från biotopskyddet Rönn/asp-alléerna som sträcker sig ner mot vatten på Långgrundet samt övriga alléer inom arbetsområdet omfattas av det generella biotopskyddet. Avverkning av enstaka eller flera träd fordrar dispens. 5 av 29

Ansökan om strandskyddsdispens Projektet utförs inom område där det råder strandskydd varför dispens från strandskyddet fordras. 2.4 Prövningen i övrigt Ytterligare behov av dispenser enligt exempelvis artskyddsförordningen kan komma att ingå i prövningen beroende på resultaten i fortsatta studier och beredning av miljökonsekvensbeskrivning. Berörda områden för vattenverksamheterna och täktverksamheterna redovisas översiktligt i figur 2. Planerat brytområde för täkt illustreras i bilaga 5. Alla dessa verksamheter kommer att ingå i en gemensam miljöprövning som prövas av Mark och miljödomstolen. I och med denna prövning och kommande anmälan om avhjälpandeåtgärd bedöms för närvarande att något särskilt samråd enligt miljöbalken 12 kap 6 om väsentlig förändring av naturmiljön inte behöver genomföras. 6 av 29

Figur 2, Översiktskarta över planerade verksamheter. 7 av 29

3. Samråd Åtgärdernas omfattning innebär att det kommer att krävas tillstånd av Mark- och miljödomstolen. Domstolen prövar vattenverksamheterna, täktverksamheterna, dispenser från biotopskydd, strandskydd samt övriga eventuella dispenser samlat. I samband med tillståndsansökan ska Umeå Kommun samråda med de som berörs av projektet. Samråd innebär att kommunen informerar om de planerade åtgärderna och ger de som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter inför kommande planering, projektering och utförande. Samråd sker bland annat med Naturvårdsverket, Hav- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen, kommunens miljöförvaltning, riksantikvarieämbetet, markägare, föreningar, intresseorganisationer samt stugägare i närområdet som berörs av byggbuller eller genomfartstrafik. Informationen i detta samrådsunderlag är en del av innehållet i den miljökonsekvensbeskrivning som upprättas inför ansökan om tillstånd hos Mark - och miljödomstolen. 4. Tidigare meddelade beslut och tillstånd i området I en dom från Norrbygdens Vattendomstol godkänner domstolen 1953-10-08 de muddringar som utförts under sommaren 1953 vid timmermagasinet utanför Mo såg. Området som muddrades var ca 30*90m stort och ca 1,4 m djupt. Vattendomstolen lämnade 1985-09-04 Norrbyskärs samfällighet tillstånd för omoch tillbyggnad av färjelägena i Norrbyn och Norrbyskär. Vattendomstolen lagligförklarade 1995-12-22 nedläggandet av en fiberoptisk kabel från Norrbystrand till Norrbyskär. Miljödomstolen meddelade 1999-04-20 tillstånd enligt vattenlagen att muddra en kanal mellan Blågrundet och Långgrundet. Kanalen var ca 300 m lång, 8 m bred och med ett djup under vattenytan vid medelvattenstånd på 1,5 m. I ansökan angavs att muddring skulle ske vid bottenfrysta förhållanden. Domstolen krävde att muddermassor skulle läggas ovan högsta högvatten och täckas över med icke förorenat material. Massorna lades ut inom det gamla sågverksområdet. 8 av 29

5. Beskrivning av projektet 5.1 Lokalisering och nuvarande förhållanden Norrbyskärs ögrupp är belägen ca 2.5 km från fastlandet i den sydligaste spetsen av Umeå kommun och ögruppen har totalt en utbredning av 250 till 300 hektar. Figur 3. Lokalisering av Norrbyskär. 9 av 29

Norrbyskär består av öarna Blågrundet, Stengrundet, Långgrundet, Tannskär, Truthällan, Stuguskär och Kalmarn. Den pågående landhöjningen efter inlandsisen skapar hela tiden nytt fastland vilket bidragit till att Långgrundet och Stengrundet idag är mer eller mindre sammanvuxna, liksom Stuguskär och Kalmarn n. Öarna har också delvis blivit utfyllda under sågverksepoken. Norrbyskär är ett välbesökt turistmål. På Norrbyskär finns inga fastboende men de gamla arbetarbostäderna från sågverkstiden fungerar som sommarbostäder. På Stuguskär finns ett värdshus och på norra Långgrundet ligger ett museum, fd Sågverksområdet, som är öppet sommartid. På Blågrundet bedriver KFUMlägerverksamhet mm. Några av stugägarna på Långgrundet har sina båtar längs med Långgrundets västra sida. Ögruppen består huvudsakligen av fastigheten Norrbyn 4:143, som ägs av Umeå kommun, se bilaga 1. Det f.d. sågverksområdet utgörs numera av fastigheten Norrbyn 4:136, vilken sedan år 1992 ägs av Stiftelsen Mo Ångsåg. Därutöver finns dels avstyckade tomter för fritidsbostäder dels några större fastigheter som ägs av bl.a. KFUM. De förorenade områdena ligger inom fastigheterna Norrbyn 4:143 och 4:136. Dessa fastigheter är även direkt berörda av de planerade verksamheter, åtgärder och dispenser som ingår detta samråd. På öarna finns omfattande spår av sågverksepoken, bland annat rester av brygg- och kajanläggningar, fundament till kranar samt en del fartygslämningar. I och under vattenytan syns rester av pråmar, sjunket timmer samt brädor. På den västra sidan av Långgrundet, där erosionsskyddet planeras, är strandlinjen beväxt med hög slyskog och är svårframkomlig på grund av multnande fundament till brädstaplar och transportbanor. Nuvarande markyta närmast strandlinjen består främst av utfyllt trämaterial och utgör således inte ursprunglig naturlig mark. Längs Långgrundets och Stuguskärs västra sidor föreligger en pågående erosion av nederbörd, vågor och is. Vid Långgrundets västra sida finns ett antal bryggor av varierande skick. Inga tillståndsgivna eller anmälda bryggor finns registrerade i området. De gamla stenkistorna har sedan sågverksamheten lades ned nyttjats av fastighetsägare och besökare för båtangöring. Utanför Långgrundet finns rester av gamla vågbrytare kvar. 10 av 29

Figur 4. Långgrundets västra sida där erosionsskydd planeras. Längs hela sträckan ligger brädgårdsrester och rester från gamla industrilämningar. Bitvis finns brygg/ kajstrukturer kvar men i dåligt skick ovanför vattenytan. Figur 5. En av de resterande vågbrytarna utanför Långgrundet. 11 av 29

Figur 6. Långgrundet till vänster och Stuguskär till höger. Figur 7. Fotografi taget norrifrån, till vänster syns strandängarna där ett täktområde planeras. I förgrunden syns sågverksområdet. 5.2 Gällande planer och bestämmelser I området gäller Umeå kommuns översiktsplan antagen 1998. Norrbyskär omfattas av områdesbestämmelser antagna 2003. Områdesbestämmelserna medger inga byggrätter utan syftar till att staga upp mark- och vattenanvändningen. Detaljplan måste upprättas vid eventuellt byggande. Södra Stuguskär och delar av västra Långgrundet pekas ut som områden för byggande av småbåtshamn samt byggnader med inriktning mot rörligt friluftsliv. 12 av 29

5.3 Föroreningssituationen på Norrbyskär och planerade åtgärder gällande sanering Följande avsnitt beskriver översiktligt föroreningssituationen och de avhjälpandeåtgärder som planeras, dessa åtgärder utgör bakgrunden till de miljöprövningar av följdverksamheter som detta samrådsunderlag behandlar. I den anmälan som Umeå Kommun kommer att upprätta om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) kommer åtgärderna att presenteras djupare och fastställas. Mer information om föroreningssituationen på Norrbyskär finns på kommunens hemsida. www.umea.se/saneringnorrbyskar I figur 1 redovisas föroreningssituationen översiktligt. Platsspecifika riktvärden för föroreningen (PSRV) har beräknats med hjälp av metodik framtagen av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2009). Metodiken tar hänsyn till de exponerings- och spridningsvägar som finns på det aktuella området. Riktvärdena ligger till grund för vilka avhjälpandeåtgärder som krävs. Sågverksområdet Kraftigt dioxinförorenade massor kommer att grävas bort både vid den nordvästra och nordöstra strandzonen. Se figur 1 där rödmarkering går ner till vatten. Återfyllning och/eller täckning utförs för att förhindra exponering av föroreningar via jord och damm. Strandlinjen återställs med erosionsbeständigt material för att förhindra erosion och urspolning av restföroreningar. Långgrundet Åtgärden för Långgrundet är täckning med 0,7 m jord för att förhindra exponering via jord och damm. Erosionsskydd kommer att uppföras längs västra sidan av Långgrundet för att förhindra pågående erosion och urspolning av föroreningar längs strandlinjen. Galvaniseringen Metallföreningar grävs bort och därefter återfylls området. På stenhällar kommer ingen återfyllning att ske. Stengrundet fd Pråmvarv Området är bitvis förorenat av PAH:er. De förorenade platserna ska grävas ur och återfyllas. Schakt i vattenområde blir aktuellt. Stuguskär Den södra delen består av mindre områden med dioxinföroreningar. Erosionsskydd byggs längs den sydvästra strandlinjen för att undvika ytterligare erosion och urspolning i havet. Föroreningarna täcks över. 13 av 29

Sediment Sedimentundersökningar har utförts i vattenområdena kring Norrbyskär. Analyserna visar låga halter av dioxin nära bakgrundshalter förutom omedelbart norr om sågverksområdet där förhöjda halter förekommer i sedimenten närmast strandkanten. Halterna i sedimenten väster om Långgrundet och mellan Långgrundet och Stuguskär ligger inom samma spann som vanligt förekommande bakgrundshalter i Bottenhavet. 5.4 Beskrivning av vattenverksamheter och täktverksamheter 5.4.1 Erosionsskydd Långgrundet Syftet med erosionsskyddet är att förhindra fortsatt erosion av strandlinjen längs västra Långgrundet och att förhindra att kvarlämnade övertäckta föroreningar spolas ur. Erosionsskydden planeras att anläggas huvudsakligen av det material som finns tillgängligt i de gamla kajkonstruktionerna/stenkistorna. Materialet består av block, sten och grus av gammal ballast. Det innebär att nuvarande strandlinje måste flyttas in mellan 5-20 m så att materialet kan tillgodogöras. Block och sten från stenkistor återvinns men kan behöva krossas för att öka friktionen. Brädor och timmer från konstruktionerna som rivs bearbetas (flisas) och läggs ut som skyddstäckning innanför erosionsskyddet. Avslutningsvis påförs täckmassor som ansluter mot erosionsskyddets krön. Erosionsskyddet planeras för närvarande att dimensioneras utifrån avsedd syfte och funktion, vattennivåer, belastning från vågskvalp och istryck. Erosionsskyddets tekniska livslängd behöver uppgå till över 100 år. Skyddets slutliga utformning och funktion kan påverkas utifrån utfallet vid prövning av avhjälpandeåtgärd enligt 28 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Skisser på utformning av erosionsskyddet i två olika principsektioner redovisas i bilaga 4. Erosionsskyddets utbredning i plan illustreras även översiktligt i figur 2 och bilaga 3. Erosionsskyddet blir ca 1000 m långt. Genom att använda befintligt material på plats minskar behovet av att transportera in material från fastlandet väsentligt vilket är mycket kostnadseffektivt. 5.4.2 Erosionsskydd Stuguskär Förslaget består av erosionsskydd som förhindrar fortsatt erosion av strandlinjen längs Stuguskär. Erosionsskydd planeras att anläggas av det material som finns tillgängligt längs kustlinjen i form av block och sten. Nuvarande strandlinje schaktas in mellan 5-20 m. Erosionsskyddet planeras för närvarande att dimensioneras utifrån avsedd syfte och funktion, vattennivåer, belastning från vågskvalp och istryck. Erosionsskyddets tekniska livslängd behöver kunna uppgå till över 100 år. Skisser på utformning av erosionsskyddet i plan samt principsektion redovisas i bilaga 4. Erosionsskyddets utbredning i plan illustreras även översiktligt i figur 2 och bilaga 3. 14 av 29

Erosionsskyddet blir ca 300 m långt. Den totala ytan som påverkas av rivning, schakt och fyll i vattenområdet under högsta förutsägbara vattenstånd, uppgår till omkring 3850 m 2. Genom att använda befintligt material på plats minimeras behovet av att transportera material från fastlandet väsentligt vilket är mycket kostnadseffektivt. 5.4.3 Vägbank med bro mellan Långgrundet och Stengrundet Mellan Långgrundet och Stengrundet se bilaga 2, anläggs en vägbank i vattenområdet vars syfte primärt är en byggväg för tunga transporter av utbrutet material samt transporter till pråmvarvet. Befintlig vattenspegel överdäckas under byggtiden med temporär pontonkonstruktion vilken medför viss schakt i vattenområdet. Det är verksamhetsutövarens avsikt att byggvägen ska kvarlämnas som permanent vägförbindelse mellan Långgrundet och Stengrundet varför pontonbron ersätts med en permanent bro i samband med avetablering. Alternativt kan ny bro anläggas bredvid pontonbron för att nyttja pontonbron som arbetsplattform. Vägbanken och bron föreslås dimensioneras på sedvanligt sätt för att vara beständig mot högvatten, erosion, istryck och lättare fordon. Bron ska ges en seglingsfri höjd som medger passage med vanligt förekommande små fritidsbåtar, dock föreslås minst en seglingsfri höjd om 1,5m. Brokonstruktionen föreslås utföras i ett spann och med en överbyggnad och landfästen vilka inte får reducera kanalens befintliga bredd eller strömningsarea. Till slutlig ansökan bifogas förslagsskisser. 5.4.4 Tillfällig in och utlastningskaj En tillfällig in- och utlastningskaj i form av en pråmkaj ska kunna angöra vid västra sidan av Långgrundet samt vid det före detta pråmvarvet på Stengrundets västra sida. Kajen förankras på land och i botten via linor/kättingar samt bottenankare. Se figur 2 för lokaliseringar av kajplatser. 15 av 29

Figur 8. Exempel på pråmkaj. Pråmkajen angörs via en lastramp som läggs ut till land. Kajplatsen fordrar vissa djup varför en bergbank behöver kunna fyllas ut i vattenområdet. Arbetsplatsen fordrar ett arbetsområde i vattnet inom vilket tillträde från obehöriga är förbjudet. Ett uppskattat arbetsområde som fredas illustreras rödstreckat i figur 2. 5.4.5 Schaktsanering i vattenområde Schaktsanering i vattenområde utförs inom delar av det gamla sågverksområdet och vid galvaniseringen. Kraftigt dioxinförorenade massor kommer att grävas bort vid den nordvästra och nordöstra strandkanten, se figur 1. Schakt i strandzoner kommer att utföras innanför siltskärmar som sluter tätt mot botten. Skärmen fästs i flytlänsar som ska hålla vid kraftig påverkan av vågor och förankras i botten. 5.4.6 Grundvattensänkning i samband med sanering Inom sågverksområdet kommer schakt att utföras i samband med saneringen. Materialet i marken består till stor del av silt och erfarenheter vid provtagning visar att endast mindre mängder grundvatten kan förväntas läcka in. Det vatten som uppstår i schaktgropar i form av grundvatten och ytvatten och nederbörd behöver avledas för att skapa säkra arbetsförhållanden. Innan avledning av avloppsvatten till havet föreslås viss rening genom avskiljning av suspenderat material i klarningsdamm, filterbarriär, containerlösning eller motsvarande. Länshållningen i schakterna väntas leda till en tillfällig grundvattensänkning med ett relativt litet influensområde. 16 av 29

5.4.7 Täktverksamhet mellan Långgrundet och Blågrundet. Syftet med täktverksamheten är att erhålla täckmassor för att täcka föroreningar på Långgrundet, Stuguskär, återfyllnad inom sågverksområdet samt vid galvaniseringen. Massor föreslås brytas med grävmaskin och öppen skopa i sundet mellan Långgrundet och Blågrundet. Området utgör idag strandängar och svämplan som tidvis ligger översvämmade vid högre vattenstånd. Jordlagren består av silt och lera de översta decimetrarna, därunder utgörs materialet av siltig morän. Materialet är naturligt förekommande på platsen. Djupet ner till berg varierar mellan 10-20 m. Materialet är analyserat med avseende på dioxininnehåll. Dioxinhalterna är låga, omkring 7 ng/kg TEQ, vilket är i nivå med bakgrundshalterna i Bottenhavet. (ENVIX 2015) Det planerade brytområdet uppgår till ca 24 000 m 2. Verksamheten omfattar även upplagsytor vid Långgrundet och Stuguskär samt därmed förenliga byggvägar och transporter. Täktens planerade verksamhetsområde ryms inom illustrerat arbetsområde i Bilaga 2. Det planerade brytdjupet kan variera mellan 3,5-4 m under nuvarande mark/bottennivå. Totalt beräknas maximalt ca 180 000 ton massor behöva brytas från området under den tid saneringsprojektet genomförs. Brytning planeras under vinterhalvåret. Massorna transporteras och läggs direkt på upplag längs Långgrundet och Stuguskär för avvattning över en sommar. Brytområde och ytor för upplag av täktmassor redovisas i bilagorna 2 och 5. Principsektion för brytområdet redovisas i bilaga 6. 5.4.8 Täktverksamhet mellan Stuguskär och Långgrundet Syftet med täktverksamheten är att erhålla täckmassor för övertäckning av föroreningar på Stuguskär och Långgrundet. Djupet varierar inom sundet, mellan 1-2 m. Brytning planeras ner till omkring ca 2,5 m djup. Sedimentundersökningar visar att dioxinhalterna i området ligger mellan 6-13 ng/kg vilket är i nivå med bakgrundshalterna i referensstationer i Bottenhavet. (ENVIX 2015) Det planerade brytområdet uppgår till ca 10 000 m 2. Verksamheten omfattar även upplagsytor vid Stuguskär och långgrundet. Totalt beräknas maximalt ca 20 000 ton massor behöva brytas från området. Täktens planerade verksamhetsområde ryms inom illustrerat arbetsområde i Bilaga 2. Brytning utförs under vinterhalvåret. Massorna läggs upp på Stuguskär för avvattning. Brytområde och ytor för upplag av täktmassor redovisas i bilaga 5. 17 av 29

5.5 Möjliga generella skyddsåtgärder För att minimera störningen på naturmiljön, boende samt allmänheten, rekreation och friluftsliv avses tidpunkterna för olika arbeten att anpassas så långt som möjligt. De planerade täktverksamheterna (brytning och transport) samt anläggande av byggväg mellan Långgrundet och Stengrundet avses att utföras under vinterhalvåret då vistelsefrekvensen på öarna är allmänt låg. Utförande under vinterhalvåret minimerar också störningen på fågellivet samt biologisk aktivitet i allmänhet. Vid brytning inom vattenområdena avses grumlingsbarriärer etableras i brytområdets anslutning till yttre vatten. De föreslås utföras i form av bottentätad siltgardin med flytväst, luftgardin eller genom metod med motsvarande funktion. Erosionsskyddet längs Västra Långgrundet avses att anläggas i huvudsak utanför sommarvistelseperioderna för att undvika bullrande arbeten under den mest frekventa vistelseperioden. Vissa förberedande arbeten som avverkning, iordningställande av ytor och byggvägar, pråmangöring kan komma att utföras under delar av sommarperioden. Även återställningsarbeten sådd och plantering kan bli aktuella vår till höst. 18 av 29

6. Förutsättningar och förväntad miljöpåverkan Figur 9. Karta över miljöintressen Norrbyskär med omgivningar. 19 av 29

6.1 Riksintressen och Natura 2000 6.1.1 Förutsättningar Långgrundet och Stuguskär omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. Riksintresset för kulturmiljövård motiveras av den industrimiljö som funnits på platsen i form av ett mönstersamhälle efter internationella förebilder vad avser placering och utformning av industribyggnader, bostäder och gemensamhetslokaler. De omfattande industriområdena är igenväxta och förfallna, kvar står endast sågens maskinhus. I övrigt finns herrgård, kägelbana, skola, förvaltarbostad, kontor och enhetligt grupperade och utformade arbetarbostäder som är välbevarade utmed två allékantade huvudgator. I vattnet finns ett antal fartygslämningar. De flesta av fartygslämningarna utgörs av flatbottnade pråmar för lastning och lossning. Längs den östra delen av strandlinjen vid sågverksområdet byggdes under 1990- talet ett antal stenkistor. Dessa har dock inte byggts med traditionell teknik utan sammanfogats med armeringsjärn. Längs västra Långgrundet har det tidigare legat en brädgård och en lång utlastningskaj. Detta område är idag beväxt med hög slyskog och svårframkomligt p g a multnande brädor och fundament till kajerna, figur 10. Vid Pråmvarvet på Stengrundet finns vid strandkanten ett antal träramper/trärälsar delvis bevarade. Dessa har använts för att dra upp pråmar på land. Figur 10. Rester av brädgårdsområdet och kajen längs Långgrundet. Söder om Norrbyskär ligger naturreservatet och Natura 2000-området Snöanskärgården. Området berörs inte av det planerade projektet. 6.1.2 Möjlig påverkan och försiktighetsmått Ingen av de byggnader som återstår sedan industriepoken kommer att påverkas av verksamheten detta samråd avser. Den största påverkan på kulturmiljölämningar som de planerade verksamheterna kommer att orsaka är längs Långgrundets västra sida och sydvästra Stuguskär. Det planerade erosionsskyddet och täckningen av föroreningarna på Långgrundet kommer att 20 av 29

innebära att lämningarna och strukturerna med de gamla kajerna och brädgårdarna kommer att försvinna. Eftersom dessa lämningar är på väg att försvinna genom naturliga processer har de värdebärande synliga strukturerna delvis redan gått förlorade. Ramperna vid pråmvarvet på Stengrundet kommer att förstöras i samband med schakt vid vattenområdet i samband med saneringen. Stenfundament längs med tidigare högbana på Långgrundet ligger inom en möjlig upplagsyta för täckmassor från täkterna. Stenfundamenten kan komma att flyttas för att sedan återställas efter genomförd sanering. Inom brytområde stuguskär ligger ett antal sänkta pråmar. Dessa skyddas under entreprenadtiden. I ett samarbete med Västerbottens museum kommer kulturhistoriska värden som kan komma att försvinna eller påverkas av saneringen dokumenteras under 2016. Påverkan på kulturmiljön i sin helhet bedöms som liten till måttlig trots det relativt stora areella påverkan projektet som sådant medför. De kvarvarande underhållna värdebärarna såsom bebyggelse påverkas inte av sökt verksamhet. 6.2 Naturmiljön 6.2.1 Förutsättningar Ögruppen Norrbyskär består av långsträckta moränryggar, drumliner, som skapats av inlandsisen. Efter att ha varit hårt exploaterad under industriepoken har naturen återhämtat sig, och stora delar av lövskogarna på Norrbyskär börjar bli gamla och biologiskt värdefulla. Industriepoken har efterlämnat vissa kvarstående spår i landskapet. I den jord som fraktades som ballast med långväga fartyg kom frön och växter, vilket gav upphov till en flora med arter som vanligtvis inte skulle ha etablerat sig på en ö i Norrlands skärgård. (Naturvårdsverket m.fl. 2007) De strandängar som finns mellan Långgrundet och Blåggrundet har bildats under de senaste 50 åren. På foton från 1950-talet ligger hela området under vatten. 21 av 29

Figur 11, Område för täkt mellan Långgrundet och Blågrundet, till vänster från 1950-tal och till höger nutid. I nuläget utgör uppgrundningen därför en relativt ung ekologisk succesion där strandäng med kraftig vassrugge, dungar av al och björk samt ett bottenskikt av älggräs hunnit utbildas. Den muddrade kanalen är ca 8 m bred och 1,5 m djup. Figur 12. Strandängarna, den muddrade kanalen i sundet till höger i bilden. I området kring Norrbyskär och Snöanskärgården häckar merparten av alla kustfågelarter. Området är mycket rikt på bl.a. ejder (Länsstyrelsen 2005). 6.2.2 Möjlig påverkan och försiktighetsmått Täktverksamheten gör att den succession som utbildat strandängarna i stor utsträckning kommer att försvinna och övergå till stadigvarande vattenspegel. Eftersom strandängar till följd av landhöjning förekommer relativt frekvent längs norrlandskusten bedöms den totala effekten av intrånget som liten ur ett regionalt perspektiv. Fenomenet uppgrundning och ekologisk succession är däremot för närvarande inte lika dominant på någon annan plats på Norrbyskär. Inför samråd har kunskapen om strandängarnas ekologiska värden och artsammansättning 22 av 29

bedömts vara begränsad. Därför planeras en naturvärdesinventering under vår - sommar 2016 som underlag för fortsatt miljöbedömning och planering. Täktverksamheten planeras alltjämt vintertid för att minska störningen på fågellivet och annan biologisk aktivitet inom verksamhetsområdet. Inför uppläggning av utbrutna skyddsmassor samt byggande av erosionsskydd längs Långgrundet och Stuguskär kommer skog nära strandlinjen att avverkas. Vattendjupet i sundet mellan Långgrundet och Blågrundet förändras. Brytningen kommer att ge upphov till grumling, se mer under avsnitt 6.3 Vattenmiljön. Påverkan på naturmiljön lokalt bedöms preliminärt som måttlig. 6.3 Vattenmiljön 6.3.1 Förutsättningar I dagsläget finns få utförda naturvärdes- och bottenfaunainventeringar inom Norrbyskärs ögrupp. Under vattnet finns en stor mängd sjunket timmer. De gamla stenkistorna, timmerdrivorna och vraken längs Långgrundet och Stuguskär utgör lämpliga habitat där ung- och småfisk kan gömma sig mellan födosöken. Inom Norrbyskär, mellan Sankt Helena och Stor-Kvisslan i Örefjärden, finns ett sk. oljeskyddsområde. Det är områden som behöver särskilt högt skydd i händelse av en oljeolycka. Skyddet mellan Sankt Helena och Stor-Kvisslan motiveras med att området är viktigt för kustfiskpopulationen, både för reproduktion och födosök (Berglund, 2016). Påverkade vattenområden i Norrbyskärsprojektet bedöms inte bära samma kvaliteter och betydelse för kustfiskarnas populationer. Vattenområdet kring Norrbyskär tillhör Örefjärdens vattenförekomst (EU_CD: SE633000-195000). Området har klassats som god ekologisk status och god kemisk ytvattenstatus. (Vattenmyndigheten) 6.3.2 Möjlig påverkan och försiktighetsmått Generellt är ingreppen av erosionsskydden stora till sin karaktär men eftersom motsvarande miljöer för ung- och småfisk finns inom närområdet bedöms påverkan på population och individ som liten. Några plötsligt höga ljudnivåer som kan vara skadliga för individer planeras inte. Täktverksamheterna kommer att ha stor påverkan på befintlig bottenfauna. Befintlig bottenfauna kommer att grävas bort. Grumling kommer att uppstå vid flera av verksamheterna, vid all typ av schakt i strandlinje, vid uppförande av erosionsskydden, vägbanken, och vid täktverksamheterna. Grumling försvårar fotosyntesen för flora, minskar sikten för fauna samt försvårar näringsupptaget för alla filtrerare. Påverkan är dock av lokal 23 av 29

karaktär och alla grumlande verksamheterna kommer inte att inträffa samtidigt under biologiskt känslig period. Någon betydande masstransport till känsligare eller mer värdefulla bottnar kan inte förutses rent allmänt och eftersom grumlingsbegränsande åtgärder planeras vid undervattensbrytning. Täktverksamheterna kommer att pågå vintertid vilket minskar risker med grumlingens effekter. Den planerade verksamheterna ligger relativt långt från det utpekade oljeskyddsområdet och därför uppskattas risken för påverkan som obefintlig. Inom brytområdena bedöms bottentyperna i det väsenliga över tid övergå till de typiska mjuka ackumulationsbottnar som föreligger i dag i skyddade lägen. Sammantaget bedöms påverkan på vattenmiljön som liten till måttlig. 6.4 Rekreation och friluftsliv 6.4.1 Förutsättningar Norrbyskär är ett populärt besöksmål med färjeförbindelse vanligtvis mellan april till september. De största besöksmålen utgörs av KFUM:s kurs- och lägergård på Blågrundet, Norrbyskärs museum på norra Långgrundet och Norrbyskärs Värdshus på Stuguskär. På södra Långgrundet ligger Kyrkans lägergård som består av den gamla skolan med tillhörande kyrksal. Den uthyrs till grupper och privatpersoner. Möjlighet till historievandringar finns genom de informationsskyltar som finns utplacerade runt om på öarna. Dessa skyltar berättar om de tidigare verksamheterna på platsen. Öarna genomkorsas av en mängd gångstigar. De gamla arbetarbostäderna är numera i privat ägo och används som fritidshus. Gästhamnar finns på norra delen av Stuguskär och vid färjeläget. 24 av 29

Figur 13. Målpunkter för rekreation och friluftsliv samt besöksverksamhet på Norrbyskär 6.4.2 Möjlig påverkan och försiktighetsmått Flera av de planerade verksamheterna kan utföras under vinterhalvåret då antalet besökare i området är litet. Det gäller främst täktverksamheten mellan Blågrundet och Långgrundet och schaktsaneringen inom sågverksområdet. Påverkan från 25 av 29

dessa verksamheter på rekreation och friluftsliv är troligen begränsad om det utförs på vintern. Den största inverkan på rekreation och friluftsliv som kommer av verksamheterna är täktverksamheten på Långgrundet och byggande av erosionsskydd på Långgrundet. Fritidshus ligger kan komma att uppleva störning från byggbuller. Merparten av besökarna till ex KFUM:s lägergård passerar också längs vägen på Långgrundet. Tillgängligheten till vattenområdet på Västra Långgrundet och Stuguskär kommer att vara begränsad under byggtiden. Med ett färdigt erosionsskydd och färdig skyddstäckning kan tillgängligheten till vattenområdet uppfattas som bättre än i dag eftersom det för närvarande är svårt att nå ner till vattnet på många ställen på grund av de raserade kajkonstruktionerna och eroderade strandlinjerna. 6.5 Kulturmiljö Förutsättningar och påverkan på kulturmiljön har beskrivits under avsnittet om riksintressen mm. avsnitt 3.1. 6.6 Byggtransporter 6.6.1 Förutsättningar De planerade verksamheterna kommer att ge upphov materialtransporter och andra byggtransporter i en inte oväsentlig omfattning. Tillfälliga byggvägar kommer att anläggas på ön. Möjlig dragning av dessa redovisas i figur 2. Byggtransporter kommer i liten utsträckning av gå på de befintliga vägarna på ön utan i huvudsak kommer det att handla om korsande trafik över befintliga vägar. Fjärrtransporter sjövägen möjliggörs via två angöringspunkter för pråmar genom att sprängsten fylls ut som lastramp i vattnet för att nå erforderliga djup vid Långgrundet och vid Pråmvarvet. Transporterna styrs till fabriksviken i Hörnefors eller till Umeå hamn för omlastning och vidare transport längs det allmänna vägnätet. 6.6.2 Möjlig påverkan och försiktighetsmått Byggtransporter kommer att ge upphov till buller och damning. Uttransporter och hantering av förorenade massor kommer att beskrivas och prövas närmare i den kommande saneringsanmälan. De flesta transporter kommer inte att passera nära förbi fritidshus. Merparten av materialtransporterna mellan täkt och upplag kommer att utföras vintertid i samband med att materialen bryts ut. Material kommer då att fraktas till upplag där de ska användas. På så sätt minimeras transporterna under sommarsäsongen. In- och utlastning av anläggningsmaterial, materiel, maskiner samt utlastning av förorenad jord kommer stundtals att ge en väsentligt förändrad karaktär till området. 26 av 29

7. Den fortsatta processen för ansökan om tillstånd för vattenverksamhet Inkomna synpunkter på samrådet sammanställs i en samrådsredogörelse. Denna skickas in tillsammans med samrådsunderlaget till Länsstyrelsen för deras beslut om verksamheten kan anses innebära betydande miljöpåverkan. Om Länsstyrelsen beslutar att projektet innebär betydande miljöpåverkan ska samrådskretsen utökas. I detta fall har samrådskretsen redan initialt anpassats efter betydande miljöpåverkan och samråd sker därför med utökad krets. Detta för att spara tid i projektet. En miljökonsekvensbeskrivning upprättas tillsammans med ett ansökningsmissiv med underlag som t.ex. teknisk beskrivning. Ansökan om tillstånd för verksamheterna skickas in till Mark- och miljödomstolen. 8. Preliminär tidplan och arbetstid Nedan redovisas några hålltider för projektet. Dessa är preliminära. Hösten 2018 Vinter 2018/2019 Höst 2019 Vinter 2019/2020 Vår 2020 Hjälparbeten som avverkning, anläggande byggvägar och övrigt förberedande arbete Brytning och upplägg av täktmassor för avvattning Strandrensning och byggande av erosionsskydd Sanering, återfyllning Skyddsfyllning och vegetationsskikt Plantering Verksamhetsutövaren kommer att yrka på en arbetstid om minst 5 år eftersom det är osäkert när Naturvårdsverket beviljar medel för saneringen. 27 av 29

9. Referenser Naturvårdsverket, Riktvärden för förorenad mark -Modellbeskrivning och vägledning, Rapport 5976. 2009. http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/sv/samhallsplanering-ochkulturmiljo/planfragor/planeringsunderlag/riksintressen/kulturmiljo/umea/pages/n orrbyskar.aspx (Hämtat 151201) Naturvårdsverket/Riksantikvarieämbetet/Statens maritima museer, 2007. Värdefulla kulturmiljöer under havsytan i svensk kust och skärgård en förstudie, Rapport 5566. Länsstyrelsen Västerbotten, 2005, Västerbottens kustfågelfauna Inventering av kustfågelbestånden 2001 /2002 http://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/sitecollectiondocuments/sv/publikation er/2005/v%c3%a4sterbottens%20kustf%c3%a5gelfauna%20-%20del2.pdf (Hämtat 151203) http://www.umea.se/umeakommun/kulturochfritid/idrottmotionochfriluftsliv/friluft slivochmotion/batarochhamnar/gasthamngastbrygga.4.714d9628146947f69f7a03. html http://visitnorrbyskar.se/ ENVIX 2015, PM Sedimentprovtagning Norrbyskär, 2015 11 12 Berglund, Johnny Länsstyrelsen Västerbotten 2016. Personlig konversation 02-03- 2016. Vattenmyndigheten, www.vattenkartan.se 28 av 29

Bilaga 1 Fastighetskarta Norrbyskär 29 av 29