Umeå kommun. Samrådsunderlag miljöprövningar och dispenser inför avhjälpandeåtgärder på Norrbyskär Umeå

Transkript

1 Umeå kommun Samrådsunderlag miljöprövningar och dispenser inför avhjälpandeåtgärder på Norrbyskär Umeå

2 Samrådsunderlag miljöprövningar och dispenser inför avhjälpandeåtgärder på Norrbyskär Projektnummer: Uppdragsledare: Pia Törrö Handläggare: Lihua Zhou Granskare: Therese Stark och Annelie Konradsson Ramboll Sverige AB V. Norrlandsgatan 20 A Umeå Telefon Fax

3 Ordförklaring Arbetsområde Avhjälpande Avhjälpandeåtgärd Dioxin MKB MKN Närområde PAH PSRV Riksintresse Samråd Samrådsredogörelse Samrådsunderlag Område (ofta inhägnat) som står till entreprenörens disposition under entreprenadens utförande. Utredning, efterbehandling eller annan åtgärd för att avhjälpa en miljöskada. I detta sammanhang synonymt med en sanering (schakt eller övertäckning av förorening) Schakt, övertäckning eller annan åtgärd för att avhjälpa en miljöskada. Samlingsnamn för en grupp kemiska ämnen, varav många är mycket giftiga Miljökonsekvensbeskrivning. Ska tas fram enligt 6 kap Miljöbalken. Miljökvalitetsnormer. Bestämmelser för miljökvalitét. Norrbyskär med tillhörande vattenområde samlingsnamn för en grupp organiska ämnen (Polyaromatiska kolväten). Platsspecifika riktvärden. Framräknade haltkoncentrationer av förorening enligt metodik framtagen av Naturvårdsverket. PSRV anger den koncentration av förorening som kan accepteras ur hälso- och miljösynpunkt på en specifik plats. Särskilt utpekade områden, platser eller enstaka objekt som anses ha nationell betydelse och som ska skyddas mot åtgärder som påtagligt skadar dess värde. Beskrivning av planerade åtgärder och förväntad miljöpåverkan av dessa samt inhämtande av synpunkter från berörda myndigheter, privatpersoner och andra som anses vara berörda. Sammanställning av inkomna synpunkter och bemötande av dom. Beskrivning av planerade åtgärder. Används som underlag i samrådet.

4 Samrådstid Vattenförekomst Vattenområde Vattenverksamhet Tiden samrådet pågår. Under denna tid kan man inlämna synpunkter om planerade åtgärder. En vattenenhet med likartade förhållanden. Syftet med indelningen av vatten i vattenförekomster är att tillstånd i ett vatten ska kunna beskrivas utifrån kvalitetskrav. Ett område som täcks av vatten vid högsta förutsägbara vattenstånd Definition enligt 11 kap Miljöbalken om åtgärder i vattenområden som omfattar bl.a. bortledande av grundvatten, uppförande av anläggning och grävning. 2

5 Sammanfattning Mellan åren 1895 och 1952 drev Mo Ångsåg på Norrbyskär, en ögrupp i Västerbottens skärgård, ett av dåtidens största sågverk i Europa. Verksamheterna har efterlämnat föroreningar, främst i form av dioxiner men även polyaromatiska kolväten (PAH:er) och tungmetaller. Flera områden kräver någon form av avhjälpandeåtgärd. Inför upprättande av tillståndsansökan samråder Umeå kommun nu med Naturvårdsverket, Hav- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen, kommunens miljöförvaltning, Riksantikvarieämbetet, markägare, föreningar, intresseorganisationer samt stugägare i närområdet som anses vara berörda. Ett samråd innebär att kommunen informerar om de planerade åtgärderna och ger de som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter inför kommande planering, projektering och utförande. Syftet med en avhjälpandeåtgärd (sanering) med avseende på föroreningar på Norrbyskär är att minska riskerna så att människor och miljön inte tar skada av föroreningarna varken inom ett kort- eller långsiktigt tidsperspektiv. Avhjälpandeåtgärderna omfattar bortgrävning av föroreningar och återfyllning av rena jordmassor inom vissa områden och övertäckning av föroreningar inom vissa områden på Norrbyskär. De åtgärder som planeras, som en direkt eller indirekt följd av planerade avhjälpandesåtgärder, är tillstånds-, anmälnings- eller dispenspliktiga verksamheter. Norrbyskär är ett populärt besöksmål med färjeförbindelse vanligtvis mellan april till september. En del av de två öarna Långgrundet och Stuguskär, som till vissa delar kommer vara inom kommande arbetsområde, omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. Även två områden med naturvärden kommer att omfattas. I närheten av arbetsområdet ligger ett Natura 2000-område (Snöans skärgård) och ett oljeskyddsområde. Vattenområdena som berörs (kustvattnet Örefjärden och Hörnefors vattenområde) har klassats med god ekologisk status men uppnår ej god ytvattenstatus. Detta samrådsunderlag avser ett avgränsningssamråd för miljökonsekvensbeskrivning (MKB) enligt 6 kap. 23 miljöbalken. Då täktverksamhet i vattenområden är sådan verksamhet som alltid ska antas medföra betydande miljöpåverkan behövs inget särskilt undersökningssamråd. Den MKB som kommer att tas fram kommer att beskriva de effekter och konsekvenser som avhjälpandeåtgärderna medför. Sammanfattningsvis kommer påverkan på miljön bli aktuell för riksintressen (kultur och natur), ytvatten och miljökvalitetsnormer (MKN), naturmiljö i vatten och på land, grundvatten, friluftsliv och människors hälsa samt landskapsbild. En fördjupning av dessa konsekvenser kommer att göras i kommande MKB. Åtgärderna är av sådan art att det krävs ett tillstånd från Mark- och Miljödomstolen. Ansökan kommer innehålla en MKB, en teknisk beskrivning samt ett ansökningsmissiv. Arbetet med avhjälpandet bedöms kunna påbörjas tidigast hösten 2019 och pågå under ca 3 4 år.

6 Innehållsförteckning Ordförklaring... 1 Sammanfattning Inledning Bakgrund och syfte Syfte med samrådet och samrådsprocessen Lokalisering och föroreningssituation Kommande prövningar Vattenverksamheter 11 kap miljöbalken Grävning, schaktning, muddring i vattenområde Uppförande av anläggning/fyllning/rivning i vattenområde Bortledande av grundvatten och uppförande av anläggningar för detta Verksamheter enligt 9 kap miljöbalken Dispens biotopskydd 7 kap miljöbalken Ansökan om strandskyddsdispens 7 kap miljöbalken Artskyddsförordningen 8 kap miljöbalken Övriga kringverksamheter Alternativ Nollalternativet Alternativ 1 Inget erosionsskydd på Långgrundet Beskrivning av verksamheter Erosionsskydd Långgrundet Erosionsskydd Sågverksområdet Moräntäkt Alternativ 1: Brytning vintertid Alternativ 2: Brytning vår och höst Alternativ 3: Kombination- brytning höst, vinter och vår Tillfällig in och utlastningskaj Alternativ 1: Långgrundet och Pråmvarvet Alternativ 2: Stuguskär och Pråmvarvet Schaktning i vattenområde Tillfälliga lagrings- och etableringsytor i vattenområde Tillfällig uppläggning av förorenad jord Andra tillfälliga lagringsytor Byggtrafik Möjliga generella skyddsåtgärder

7 6.1 Vattenrening Övriga skyddsåtgärder vid schaktarbeten i strandzon Återställning Omgivningsförhållanden Gällande planer och bestämmelser Föroreningssituation och planerade avhjälpandeåtgärder Sågverksområdet Långgrundet Galvaniseringen Pråmvarvet Stuguskär Riksintressen (Kulturmiljö) Natura 2000, naturreservat och andra skyddsområden Naturmiljö vatten Naturmiljö land Grundvatten Sjöfart, fiske och andra näringar Ytvattenförekomster med Miljökvalitetsnormer Rekreation, friluftsliv och boendemiljö Förväntad miljöpåverkan Riksintressen och skyddade områden Yt- och grundvatten samt MKN Ytvatten Grundvatten Naturmiljö vatten Naturmiljö land Friluftsliv Människors hälsa Landskapsbild Kumulativa effekter Avgränsning och förslag till innehållsförteckning till MKB Geografisk avgränsning Innehåll MKB Förslag till innehållsförteckning till MKB Preliminär tidplan och arbetstid Referenser... 40

8 Bilaga 1 Fastighetskarta Bilaga 2 Översiktsskiss Bilaga 3 Planskiss erosionsskydd Långgrundet Bilaga 4 Principsektioner erosionsskydd Långgrundet och strandskoning Bilaga 5 Planskiss täktområde mellan Långgrundet -Stengrundet Bilaga 6 Principsektion täktområde mellan Långgrundet-Stengrundet 6

9 Inledning Bakgrund och syfte Mellan åren 1895 och 1952 drev Mo Ångsåg på Norrbyskär ett av dåtidens största sågverk i Europa. Verksamheterna har efterlämnat föroreningar, främst i form av dioxiner men även polyaromatiska kolväten (PAH:er) och tungmetaller i mark. Mellan åren har föroreningssituationen på Norrbyskär kartlagts genom inventeringar, provtagningar, ansvarsutredning, riskbedömning och åtgärdsutredningar (Fernerud Engineering AB 2010, Examensarbete Umeå Universitet 2008, Tyréns 2014, Ramböll 2015). Slutsatserna är att flera områden kräver någon form av åtgärd för att inte utgöra risk för människors hälsa och miljön. I Figur 1 nedan redovisas utbredningen av de förorenade områdena som kräver en avhjälpandeåtgärd. Umeå Kommun har sökt pengar från Naturvårdsverket för avhjälpandeåtgärder med avseende på föroreningssituationen. Avhjälpandet omfattar bortgrävning och återfyllning inom vissa områden samt övertäckning inom andra områden. Se Figur 6 för översiktskarta över planerade verksamheter. Åtgärdsmål för avhjälpandet har fastslagits till: Ögruppen Norrbyskär ska kunna användas för sommarboende, arbetsplats samt frilufts- och fritidsändamål utan risker för negativa effekter på hälsa och miljö på grund av närvaro av föroreningar. Läckage av föroreningar från Norrbyskär ska inte orsaka negativa effekter på vattenlevande organismer i recipienten. Avhjälpandeåtgärderna och områdets användning samplaneras så att kostnadseffektiva alternativ väljs.

10 Figur 1. Lokalisering av Norrbyskär söder om Umeå och utbredningen av de förorenade områdena som kräver en avhjälpandeåtgärd. 1.2 Syfte med samrådet och samrådsprocessen Ett samråd innebär att kommunen informerar om de planerade åtgärderna och ger de som berörs möjlighet att komma med synpunkter eller bidra med ytterligare uppgifter inför kommande planering, projektering och utförande. Inför upprättande av tillståndsansökan samråder Umeå kommun med Naturvårdsverket, Hav- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen, kommunens miljöförvaltning, Riksantikvarieämbetet, markägare, föreningar, intresseorganisationer samt stugägare i närområdet som anses vara berörda. Åtgärdernas omfattning innebär att det kommer att krävas tillstånd av Mark- och miljödomstolen. Domstolen gör en samlad prövning av vattenverksamheterna, täktverksamheten samt övriga verksamheter som är en direkt eller indirekt följd av avhjälpandeåtgärderna. En sammanställning av vilka avhjälpandeåtgärder och följdverksamheter som kräver prövning och som ingår i detta samråd redovisas i kapitel 3. I och med denna prövning bedöms för närvarande att något särskilt samråd enligt miljöbalken 12 kap 6 om väsentlig förändring av naturmiljön inte behöver genomföras. 8

11 De synpunkter som kommer in under samrådsprocessen sammanställs i en samrådsredogörelse och tas i beaktande i arbetet med tillståndsansökan. En miljökonsekvensbeskrivning upprättas tillsammans med ett ansökningsmissiv med underlag som t.ex. teknisk beskrivning. Ansökan om tillstånd för verksamheterna skickas in till Mark- och miljödomstolen. Själva utförandet och syftet med verksamheterna och åtgärderna beskrivs i kapitel Lokalisering och föroreningssituation Norrbyskärs ögrupp är belägen ca 2.5 km från fastlandet söder om Umeå i Umeå kommun, se Figur 1. Ögruppen har totalt en utbredning av ca hektar. Norrbyskär består av öarna Blågrundet, Stengrundet, Långgrundet, Tannskär, Truthällan, Stuguskär och Kalmar n. Den pågående landhöjningen efter inlandsisen skapar hela tiden nytt fastland vilket tillsammans med omfattande utfyllnad under sågverksepoken, har bidragit till att Långgrundet och Stengrundet samt Stuguskär och Kalmar n idag är mer eller mindre sammanvuxna. Under de senaste åren finns tydliga spår av en pågående erosion av främst Stuguskärs och Långgrundets västra stränder. Norrbyskär är ett välbesökt turistmål. Det finns inga året-runt-boende på ön, men de gamla arbetarbostäderna från sågverkstiden fungerar som sommarbostäder. På Stuguskär finns ett värdshus och på norra Långgrundet ligger på det fd Sågverksområdet ett museum som är öppet sommartid. På Blågrundet bedriver KFUM-lägerverksamhet. Några av stugägarna på Långgrundet har sina båtar längs med Långgrundets västra strand. Ögruppen består huvudsakligen av fastigheten Norrbyn 4:143, som ägs av Umeå kommun, se bilaga 1. Det f.d. sågverksområdet utgörs numera av fastigheten Norrbyn 4:136, vilken sedan år 1992 ägs av Stiftelsen Mo Ångsåg. Därutöver finns dels avstyckade tomter för fritidsbostäder dels några större fastigheter som ägs av bl.a. KFUM. De förorenade områdena ligger inom fastigheterna Norrbyn 4:143 och 4:136. Dessa fastigheter är därmed även direkt berörda av de planerade verksamheter, åtgärder och dispenser som ingår detta samråd. På öarna finns omfattande spår av sågverksepoken, bland annat rester av brygg- och kajanläggningar (se Figur 2), fundament till höghöjdsbana samt en del fartygslämningar. I och under vattenytan syns rester av pråmar, sjunket timmer samt brädor.

12 Figur 2. Långgrundets västra sida. Längs hela sträckan ligger brädgårdsrester och rester från gamla industrilämningar. Bitvis finns brygg/ kajstrukturer kvar men i dåligt skick ovanför vattenytan. De gamla stenkistorna (se Figur 3) vid Långgrundets och Stuguskärs västra stränder har sedan sågverksamheten lades ned nyttjats av fastighetsägare och besökare för båtangöring. Det finns även ett antal bryggor, som används för bl.a. båtangöring, av varierande skick. Figur 3. En av de resterande stenkistorna utanför Långgrundet. 10

13 Inga kända tillståndsgivna eller anmälda bryggor på Norrbyskär finns registrerade hos myndigheterna. Under tiden för åtgärderna på ön kommer en tillfällig brygga för båtangöring att anläggas av Umeå fritid. Den gemensamma båtbryggan kommer inte att anläggas inom arbetsområdet och placeringen av bryggan bestäms efter att samfällighetsföreningen anvisat en önskad lokalisering. För lokalisering av arbetsområdet se Bilaga 2. Efter avslutade åtgärder kommer den tillfälliga båtbryggan att avetableras. På den västra sidan av Långgrundet är strandlinjen beväxt med hög slyskog (se Figur 4) som är svårframkomlig på grund av multnande kajkonstruktioner. Nuvarande markyta närmast strandlinjen består främst av utfyllt trämaterial och utgör således inte ursprunglig naturlig mark. Längs Långgrundets och Stuguskärs västra sidor föreligger en pågående erosion. Figur 4. Långgrundet till vänster och Stuguskär till höger. Föroreningssituationen inom Norrbyskär har grundligt undersökts mellan 2008 och En riskbedömning har utförts och platsspecifika riktvärden (PSRV) beräknats med hjälp av metodik framtagen av Naturvårdsverket (Naturvårdsverket 2009). Metodiken tar hänsyn till de exponerings- och spridningsvägar som finns på det aktuella området. Riktvärdena ligger till grund för vilka avhjälpandeåtgärder som krävs. De platsspecifika riktvärdena kommer utgöra åtgärdsmål vid schaktning. I Figur 5 illustreras de områden där riskbedömningen angett att en avhjälpandeåtgärd är nödvändig. Inom Långgrundet kommer avhjälpandeåtgärden bestå av övertäckning, och inom Stuguskär, Pråmvarvet, och Galvaniseringen kommer urgrävning av förorenad jord med återfyll av rena massor tillämpas som avhjälpandemetod. Föroreningssituationen och de avhjälpandeåtgärder som planeras beskrivs närmare i avsnitt 8.2.

14 Figur 5, Lokalisering och föroreningsklassning. Röda rutor illustrerar en föroreningssituation där avhjälpandesåtgärder är motiverat. Tomma rutor illustrerar områden som provtagits och där föroreningssituationen inte motiverat ett avhjälpande. 3. Kommande prövningar Avhjälpandeåtgärderna på Norrbyskär innebär att nedanstående åtgärder, följdverksamheter och dispenser ska samrådas och prövas. I Figur 6 illustreras de åtgärder som planeras. 12

15 Figur 6. Planerade åtgärder på Norrbyskär. Finns även i Bilaga Vattenverksamheter 11 kap miljöbalken Grävning, schaktning, muddring i vattenområde Schaktning i vattenområdets strandlinje och svämplan utförs inom Sågverksområdet, se Figur 6. Schaktning i vattenområdets strandlinje och svämplan utförs vid Galvaniseringen, se Figur 6. Schaktning i vattenområdets strandlinje och svämplan utförs vid västra Pråmvarvet, se Figur 6. Schaktning i vattenområdets strandlinje och svämplan utförs vid Stuguskärs västra strand, se Figur 6. Brytning av morän i vattenområde på de sk. strandängarna mellan Långgrundet och Stengrundet för anskaffning av täckningsmassor till Långgrundet och fyllnadsmassor till Stuguskär, Sågverksområdet, Pråmvarvet samt Galvaniseringen, se Figur 6.

16 Uppförande av anläggning/fyllning/rivning i vattenområde Ett ca 1000 m långt erosionsskydd ska anläggas längs västra sidan av Långgrundet med syfte att bevara avhjälpandeåtgärden (skyddstäckningen) mot pågående erosion. Ett ca 390 meter långt erosionsskydd på Sågverksområdet med syfte att kunna återfylla strandområdet med rena moränmassor efter schaktning. En vägbank anläggs i täktområdet mellan Långgrundet och Stengrundet för uttransport av förorenade massor från Pråmvarvet samt för byggväg inom moräntäkt. Vägbank rivs efter utförd åtgärd. Eventuellt kommer kanalen i täktområdet mellan Långgrundet och Stengrundet dämmas i både norr och syd, varefter länspumpning av instängt vatten i kanalen påbörjas. Syftet är att torrlägga täktområdet så att massorna kan lyftas i så torrt tillstånd som möjligt. För att erhålla tillräckligt vattendjup anläggs en bergbank för angöring av pråmkaj vid västra sidan av Långgrundet samt vid Stengrundet. Även söder om befintlig kaj på Stuguskär förbereds angöring av pråmkaj där vattendjupet bedöms vara tillräckligt för lastpråmar. Rivning av hela eller delar av anläggning och konstruktioner i vattenområde såsom rester av kajer och rester av stenkistor. Bortledande av grundvatten och uppförande av anläggningar för detta I samband med schaktning av gamla Sågverksområdet kommer länsvatten att behöva avledas från schaktgropar. Avledning genom länspumpning ger upphov till en tillfällig grundvattensänkning i anslutning till schakten. Kvalitetskrav och eventuell rening av utsläppt vatten utreds och föreslås i kommande miljökonsekvensbeskrivning och tillståndsansökan. 3.2 Verksamheter enligt 9 kap miljöbalken Bearbetade trärester från rivna eller förfallna vattenkonstruktioner, samt GROT (grenar och toppar) flisas eller krossas på plats och avses att nyttjas för fyllning och avjämning innan skyddsfyllning delvis inom befintliga vattenområdet vid Långgrundet (Miljöprövningsförordningen (2013:251) 4 kap 6 ). Täkt för brytning av maximalt ton moränmassor inom vattenområde mellan Långgrundet och Stengrundet, (Miljöprövningsförordningen (2013:251) 4 kap 3 ), se bilaga 5. Brutna massor avvattnas på land på Långgrundet. 14

17 I samband med transport av förorenade massor från Norrbyskär till fastlandet avser verksamhetsutövaren att skapa möjlighet till viss mellanlagring av avfall och farligt avfall (förorenad jord) på den plats där avfallet lastas om till lastbil. Mellanlagringen avses möjliggöras på iordningställda ytor inom Umeå hamn. Mellanlagringsytorna på fastlandet kommer ej behandlas inom denna miljöprövning utan sker separat. Tillfälliga mellanlagringsytor och upplagsplatser för förorenade jordmassor som ska lastas om och transporteras ut via pråmar. 3.3 Dispens biotopskydd 7 kap miljöbalken Rönn/asp-alléerna som sträcker sig ner mot vatten på Långgrundet omfattas av det generella biotopskyddet. Avverkning av enstaka eller flera träd i alléerna kräver dispens. 3.4 Ansökan om strandskyddsdispens 7 kap miljöbalken Projektet utförs inom område där det råder strandskydd varför strandskyddet ska beaktas av Mark- och miljödomstolen i samband med den samlade prövningen. 3.5 Artskyddsförordningen 8 kap miljöbalken Vid strandängarna som utgör kommande täktområde finns två arter som är upptagna i artskyddsförordningen Fyrling och Ävjebrodd. Båda är rödlistade arter i kategorin nära hotad (NT) av ArtDatabanken (2016). Samråd kommer ske med Länsstyrelsen för att bedöma fortsatt hantering kring de rödlistade arterna. 3.6 Övriga kringverksamheter Avverkning av skog vid de områden där åtkomst med arbetsmaskiner krävs för de planerade verksamheterna. 4. Alternativ Nedan beskrivs de alternativ som finns för de planerade kringverksamheterna som avhjälpandeåtgärderna leder till. En åtgärdsutredning beträffande föroreningssituationen är framtagen sedan tidigare. 4.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen avhjälpandeåtgärd genomförs på Norrbyskär. Detta skulle innebära att de områden med höga föroreningshalter som konstaterats på ön inte avhjälps och det kommer kvarstå en risk för människor att vistas på ön och för miljön.

18 4.2 Alternativ 1 Inget erosionsskydd på Långgrundet Alternativet innebär att inget erosionsskydd läng med Långgrundets västra strand anläggs. Detta innebär att avhjälpandeåtgärden i form av skyddstäckning med tiden eroderar och förlorar sin riskreducerade funktion. Detta innebär också att behoven av moränmassor minskar något, men moränbrytning mellan Långgrundet och Stengrundet kommer ändå behöva utföras för att erhålla massor till skyddstäckningen Beskrivning av verksamheter Erosionsskydd Långgrundet Syftet med erosionsskyddet är att förhindra erosion av strandlinjen längs västra Långgrundet och att förhindra att kvarlämnade övertäckta föroreningar spolas ur. Erosionsskyddet dimensioneras utifrån avsett syfte och funktion, vattennivåer, belastning från vågskvalp och istryck samt hänsyn till kulturvärden. Erosionsskyddets tekniska livslängd behöver uppgå till över 100 år. Anpassningar har gjorts för att ta hänsyn till kulturvärdena som stenkistorna samt pråmfickor utgör. Längst i norr på Långgrundets västra strand kommer stenkistor och pråmfickor bevaras i så stor utsträckning det är möjligt (ca mellan sektion 0/800 och 0/1000). Efter detta kommer en sträcka (ca. sektion 0/800-0/500) där stenkistorna ej kommer att kunna bevaras, men där erosionsskydden byggs efter pråmfickornas utformning. Längst i söder på Långgrundet (ca mellan sektion 0/500 och 0/40) kommer varken stenkistor eller pråmfickor kunna bevaras. Se Figur 7 samt Bilaga 3 och 4 för illustration om erosionsskyddets utformning längs Långgrundet. Erosionsskyddets släntkrön hamnar i stenkistornas inre linje. Detta innebär att strandlinjen kommer flyttas in ca 5 m i förhållande till den tidigare kajlinjen. På erosionsskyddens krön kommer en gångväg (promenadstråk) att byggas, se Figur 7. Promenadstråket kommer att löpa längs hela erosionsskyddets längd. 16

19 Figur 7. Skiss av erosionsskyddens utformning och det promenadstråk som kommer anläggas på erosionsskyddets krön. Det grönmarkerade området anger efterbehandlad yta med moräntäckning på Långgrundets sydligaste spets. 5.2 Erosionsskydd Sågverksområdet Erosionsskydd på Sågverksområdet syftar till att kunna återfylla schaktade områden intill stranden med rena massor utan att de riskerar att spolas ut. I Figur 8 illustreras utformningen av erosionsskydden vid Sågverksområdet. Figur 8 Typsektion för strandskoning på Sågverksområdet. 5.3 Moräntäkt Syftet med täktverksamheten är att erhålla täckmassor för att täcka föroreningar på Långgrundet samt återfylla schakter på Stuguskär, Galvaniseringen, Pråmvarvet och Sågverksområdet. Massor föreslås brytas med grävmaskin och öppen skopa i sundet

20 mellan Långgrundet och Blågrundet. Området utgör idag av strandängar och svämplan som tidvis ligger översvämmade vid högre vattenstånd. Jordlagren i täktområdet består av silt med inblandning av lermaterial i de översta decimetrarna, därunder utgörs materialet av siltig sandmorän. Materialet är naturligt förekommande på platsen. Djupet ner till berg inom täktområdet är i huvudsak mer än 5 meter. Dioxinhalterna i moränen är låga, omkring 7 ng/kg TEQ enligt utförda laboratorieanalyser, vilket betyder att moränmassorna inte är förorenade och inte utgör några risker för miljö-och hälsa Det planerade brytområdet uppgår till ca m 2. Verksamheten omfattar även upplagsytor vid Långgrundet och därmed förenliga byggvägar och transporter. Täktens planerade verksamhetsområde ryms inom illustrerat arbetsområde i Bilaga 2. Det planerade brytdjupet är 5 m under nuvarande mark/bottennivå. Totalt beräknas maximalt ca ton massor behöva brytas från området. För brytning av täkten finns tre alternativ utarbetade avseende på vilken tid på året brytningen kommer ske, se nedan. Efter uppfodring av sediment/moränmassor ska dessa borttransporteras till mellanlager på Långgrundet för avvattning. Brytning under vinterhalvåret är fördelaktigt om massorna är blöta. Massorna transporteras och läggs direkt på upplag längs Långgrundet för avvattning över en sommar. Brytområde och ytor för upplag av täktmassor redovisas i bilagorna 2 och 5. Principsektion för brytområdet redovisas i bilaga Alternativ 1: Brytning vintertid Mellan Långgrundet och Stengrundet se Bilaga 2, anläggs en vägbank över den utgrävda kanalen för att möjliggöra transporter av utbrutet material från hela täktområdet samt för materialtransporter till/från Pråmvarvet i samband med avhjälpandet. Vägen tillskapas genom att vattenområdet (kanalen) fylls ut med överkörbara massor. Brytning sker i sektioner. Bärigheten i vägen ökar vid frusna förhållanden. Vid risk för grumling kommer siltgardiner att anläggas Alternativ 2: Brytning vår och höst För att erhålla bättre arbetsmiljö och slippa transportera blöta massor kan arbetet i täkten utföras i så torra föhållanden som möjligt genom att området däms av och vatten pumpas bort från området. Täktområdet blir överförbart, men ev kommer massor att tillföras för att öka stabiliteten. Först installeras siltgardiner varefter dämning av vatten i kanalens båda ändar kan utföras. Länsvatten släpps ut mellan dämningen och siltgardiner. Avtäckning och brytning av täktområde utförs i etapper för att minska inströmning av grundvatten. Se Bilaga 2 för lokalisering. 18

21 5.3.3 Alternativ 3: Kombination- brytning höst, vinter och vår En kombination av att arbeta i torrt tillstånd i täkten genom dämning och länspumpning vår- och höst och att arbeta i vått tillstånd under vintertid när moränmaterialet är i så frusen form som möjligt. 5.4 Tillfällig in och utlastningskaj För att få materialtransporterna till- och från ön att flyta på så smidigt som möjligt behöver pråmkajer placeras strategiskt inom arbetsområdet. En pråmkaj kommer att placeras vid Pråmvarvet, men placering av den andra pråmkajen är inte avgjord eftersom det finns konsekvenser av bägge lokaliseringarna. Alternativen beskrivs nedan. Alternativ 1: Långgrundet och Pråmvarvet En tillfällig in- och utlastningskaj i form av en pråmkaj ska kunna angöra vid västra sidan av Långgrundet samt vid det före detta pråmvarvet på Stengrundets västra sida. Kajen förankras i utfyllda bergbankar och i botten via linor/kättingar samt bottenankare. Se Figur 6 för lokaliseringar av kajplatser. I Figur 9 anges ett exempel på en liknande pråmkaj som kommer användas under pågående arbeten på Norrbyskär. Figur 9. Exempel på pråmkaj.

22 5.4.1 Alternativ 1: Långgrundet och Pråmvarvet Pråmkajen angörs via en lastramp som läggs ut till land. Kajplatsen fordrar vissa djup varför en bergbank behöver fyllas ut i vattenområdet. Arbetsplatsen fordrar ett arbetsområde i vattnet inom vilket tillträde från obehöriga är förbjudet. Ett uppskattat arbetsområde illustreras med lila heldragen linje i Figur 6. Alternativet innebär att det kommer vara trångt på Långgrundet med tanke på de tidskrävande arbetena för anläggandet av erosionsskyddet pågår på platsen samtidigt. Alternativet innebär att arbetena kommer behöva förlängas en säsong jämfört med alternativ 2, att ha pråmkaj på Stuguskär Alternativ 2: Stuguskär och Pråmvarvet En tillfällig in- och utlastningskaj i form av en pråmkaj anläggs på västra sidan av Stuguskär (söder om befintlig kaj). Behöver ej anlägga bergbank eftersom vattendjupet är tillräckligt. Alternativet innebär att arbetstransporter kommer behöva åka på samma vägbank mellan Stuguskär och Långgrundet som de boende och sommarturister använder. Dock kommer arbetena begränsas sommartid. 5.5 Schaktning i vattenområde Schaktning av förorenad jord i vattenområde utförs inom delar av Sågverksområdet, Stuguskär, Galvaniseringen och Pråmvarvet. Enligt Swecos och Rambölls utredningar (Sweco 2014/2015, Ramböll 2017) har de teoretiska jordvolymerna med föroreningshalter över PSRV beräknats vara m 3 på Sågverksområdet, 448 m 3 på Galvaniseringen och 675 m 3 på Pråmvarvet och 1800 m 3 på Stuguskär. Schakt i strandzoner kommer att utföras innanför siltgardiner som sluter tätt mot botten. Skärmen fästs i flytlänsar som ska hålla vid kraftig påverkan av vågor och förankras i botten. Vid selektiv schaktning i strandnära delområden som står i direktkontakt med havsvattnet, främst inom Sågverksområdet, kommer schaktbotten kontroll utföras delvis under grundvattennivån. När teoretisk schaktbottennivå nåtts för respektive SEV (selektiv enhetsvolym) sker provtagning av samlingsprov av schaktbotten direkt i samband med uppgrävning varefter schakten direkt återfylls med vatten. Om halterna i schaktbotten överskrider åtgärdsmål får ett beslut tas om ytterligare schakt i vatten utföras, eller om halterna är acceptabla så att områdets totala yta uppnår åtgärdsmålet. 5.6 Tillfälliga lagrings- och etableringsytor i vattenområde Det kommer behövas etablerings- och uppställningsytor för byggbodar och maskiner samt lagring av rena massor tillförda från land. Dessa ytor kommer att anläggas vid södra delarna av Sågverksområdet och kommer delvis anläggas i vattenområde. Se Figur 6 för lokalisering av lagrings- och etableringsytor. 20

23 5.7 Tillfällig uppläggning av förorenad jord Inom Långgrundet anläggs ett mellanlager som omfattar ca 4000 m 2 för uppläggning av förorenade massor. Masshantering och lagring utförs så att inget förorenat vatten sprids till jord eller vatten genom att ytan bl.a. är ansluten till en vattenreningsanläggning samt att den är hårdgjord alternativt underlagrad med geoduk. Inom denna yta kan det bli aktuellt för rengöring av fordon. 5.8 Andra tillfälliga lagringsytor Inom Långgrundet anläggs en mellanlageryta ca 2500 m 2 för lagring och bearbetning av träd och stubbar. Denna yta anläggs genom enbart avverkning av träd och brytning. En yta för uppställning av Lilla Norrbyskär på Sågverksområdet en miniatyrland som är en replika av befintliga byggnader på ön kommer att anläggas vid Sågverksområdet under tiden schaktning på området där Lilla Norrbyskär är beläget idag. Vid avslutad avhjälpandeåtgärd flyttas husen tillbaka. Två ytor för mellanlagring av sten- och krossmaterial anläggs på Långgrundet som kommer omfatta totalt 1650 och 6500 m 2. En yta för mellanlagring av återfyllningsmassor anläggs på Pråmvarvet som kommer omfatta totalt 2000 m 2. För placering av samtliga lagringsytor, se Figur Byggtrafik De planerade verksamheterna kommer att ge upphov materialtransporter och andra byggtransporter i en inte oväsentlig omfattning. Tillfälliga byggvägar kommer att anläggas på ön. Möjlig dragning av dessa redovisas i Figur 6. Byggtransporter kommer i så liten utsträckning som möjligt gå på de befintliga vägarna på ön, utan i huvudsak kommer det att handla om korsande trafik över befintliga vägar. I de fall det är möjligt har byggvägarna anpassats efter befintliga stigar (t.ex. Stengrundet). Totalt anläggs ca 3000 meter tillfällig arbetsväg inom delområdena Stuguskär, Långgrundet och Blågrundet. Temporära vägar ska anläggas med mötesplatser var 300:e meter. Transportvägen på Långgrundet byggs med övergångsmaterial som sedan återanvänds i erosionsskyddet. Övriga byggvägar byggs upp genom att befintligt mark avjämnas och vid behov förstärks med krossmaterial. Fjärrtransporter sjövägen möjliggörs via två angöringspunkter för pråmar vid Långgrundet (sprängsten fylls ut som lastramp i vattnet för att nå erforderliga vattendjup) eller Stuguskär samt en vid Pråmvarvet. Transporterna styrs till Umeå hamn för omlastning och vidare transport längs det allmänna vägnätet.

24 6. Möjliga generella skyddsåtgärder Påverkan av miljöaspekter kommer att beskrivas och behov av skyddsåtgärder kommer att föreslås i kommande MKB. Möjliga generella skyddsåtgärder beskrivas nedan. 6.1 Vattenrening Vid schaktning under grundvattenyta och i samband med nederbörd under arbeten kan det uppkomma länshållningsvatten. Likaså kan det uppkomma förorenat lakvatten från upplagsyta där förorenad jord mellanlagras, sorteras och klassificeras. Då det föreligger en risk att vattnet innehåller föroreningshalter över acceptabla nivåer ska vattenreningsanläggning etableras och finnas i funktion under hela processen. Vattnet analyser på laboratorium med avseende på tungmetaller, dioxin och klorfenoler. 6.2 Övriga skyddsåtgärder vid schaktarbeten i strandzon I samband med uppstädning av strandlinjen och schakt i strandnära zoner (Långgrundet, Stuguskär, Sågverksområdet, Pråmvarvet) delvis under vatten, ska siltgardiner anläggas för att förhindra suspension. Kontroll av vattnets grumlighet kommer att utföras för att försäkra att målvärden innehålls. Vid utlastningsplats vid pråmkaj för ut och intransport av massor ska siltgardiner och bubbelskärm anläggas/installeras innan hantering påbörjas i vattenområden berört av utlastningsplats. Vid brytning inom vattenområdena avses grumlingsbarriärer etableras i brytområdets anslutning till yttre vatten. De föreslås utföras i form av bottentätad siltgardin med flytväst, luftgardin eller genom metod med motsvarande funktion. 7. Återställning Samtliga etableringsytor och ytor för mellanlagring avetableras och återställs efter utförd åtgärd. Miljökontroll får avgöra om material skall till extern omhändertagande från dessa platser. Det rena materialet återanvänds i skyddsfyllning på Långgrundet. Återplanteringen med sådd av blomsteräng i hela området, plantering av lövträd på Sågverksområdet, plantering av Björk på Långgrundet, växtbädd återställs med befintlig jord. 22

25 Omgivningsförhållanden Gällande planer och bestämmelser I området gäller Umeå kommuns översiktsplan antagen 1998 (Öpl 98, Umeå kommun). Enligt översiktsplanen är Norrbyskär skyddade som riksintressen kulturmiljövård. Norrbyskärs skärgård är av regionalt intresse för friluftslivet. Norrbyskär omfattas av områdesbestämmelser antagna Områdesbestämmelserna medger inga byggrätter utan syftar till att staga upp mark- och vattenanvändningen. Detaljplan måste upprättas vid eventuellt byggande. Södra Stuguskär och delar av västra Långgrundet pekas ut som områden för byggande av småbåtshamn samt byggnader med inriktning mot rörligt friluftsliv. 8.2 Föroreningssituation och planerade avhjälpandeåtgärder Följande avsnitt beskriver översiktligt föroreningssituationen och de avhjälpandeåtgärder som planeras. Dessa åtgärder utgör bakgrunden till de miljöprövningar som detta samrådsunderlag behandlar. Mer information om föroreningssituationen på Norrbyskär finns på kommunens hemsida: I Figur 5 redovisas föroreningssituationen översiktligt Sågverksområdet Inom Sågverksområdet förekommer dioxinförorening i jord både ytligt (0-0,5 meter under markytan) och i djupare marklager (ned till ca 3-5 meter inom vissa områden). Dioxinhalterna är ställvis höga och jordmassor med halter över PSRV bedöms uppgå till ca m 3. Dioxinförorenade massor kommer att grävas bort både vid den nordvästra och nordöstra strandzonen, se Figur 5. Återfyllning utförs med rena avvattnade moränmassor från täktområdet mellan Långgrundet och Stengrundet. Strandlinjen återställs med erosionsbeständigt stenmaterial för att förhindra erosion och urspolning av restföroreningar. Skiss på strandskoningen illustreras i avsnitt Långgrundet Långgrundet är ställvis dioxinförorenat längs den västra standen med halter över PSRV. Föroreningen är främst bunden till det ytligt förekommande organiska materialet (0-0,5 meter under markytan). Föroreningen täcks över med ca 0,7 m skyddsskikt. Övertäckningen syftar till att erhålla en riskreduktion genom att förhindra exponering via bl.a. jord och damm. Skyddsskiktet kommer bestå av avvattnade moränmassor från täktområdet mellan Långgrundet och Stengrundet. Under skyddsskiktet kommer marken avjämnas med massor från Stuguskär med halter <PSRV.

26 För att bevara skyddstäckningen mot pågående erosion och urspolning kommer erosionsskydd att anläggas längs Långgrundets västra strand. Erosionsskyddens utformning redovisas närmare i avsnitt Galvaniseringen Galvaniseringsområdet är främst förorenat av tungmetaller (zink, bly och kadmium) över PSRV som kommer att schaktas bort. Föroreningen bedöms främst förekomma i de ytligaste jordlagrena (0-0,5 meter under markytan). Mängden massor med halter över PSRV uppskattas till 1000 m 3. Därefter återfylls området med rena moränmassor. På stenhällar kommer ingen återfyllning att ske. Återfyllningen utförs till dagens marknivå. Schakt i vattenområde blir aktuellt Pråmvarvet Inom Pråmvarvet finns en PAH-förorening över PSRV i de ytliga jordmassorna (0-0,5 meter under markytan). Föroreningen schaktas och området återfylls med rena massor. Massor med halter över PSRV uppskattas uppgå till ca 1450 m 3. Schakt i vattenområde blir aktuellt. Återfyllning görs till dagens marknivå med moränmassor från täktområdet Stuguskär Inom området förekommer mindre områden med dioxinförorening i de ytligaste jordlagrena (0-0,5 meter under markytan). Massor med halter över PSRV bedöms uppgå till ca 1800 m 3. Föroreningarna schaktas ur och området återfylls med de ytliga organiska lagren från täktområdet. Återfyllning görs till dagens marknivå. 8.3 Riksintressen (Kulturmiljö) Långgrundet och Stuguskär omfattas av riksintresse för kulturmiljövård se Figur

27 Figur 10. Karta över miljöintressen Norrbyskär med omgivningar. En kulturhistorisk utredning av Norrbyskärs sågverksmiljö har utförts under oktobernovember 2016 av Skellefteå museum (Skellefteå museum, 2016). I Figur 11 illustreras de områden inom Norrbyskär som bedöms ha kulturhistoriskt värde.

28 1. PRÅMVARV, rester av räler i trä. 2a, 2b. PRÅMRESTER. Större samling av pråmar som sakta förfaller. 3. F D MASKINHUS till sågen. Idag Norrbyskärs museum. På gamla sågområdet finns miniatyrer av några Norrbyskärs historiska byggnader, brukat som lekplats. 4. SÅGOMRÅDET med grund från såghus, rester av uppfordningsbana och brygga. 5. RESTER AV BROFUNDAMENT från den nordligaste bron mellan Stengrundet och Långgrundet RESTER AV FUNDAMENT från den högbana där det sågade virket fördes ut till brädgården på Långgrundet. Intill övre banan finns terrasser där potatisland hade anlagts. 8. RESTER AV KAJER, timmerkistor fyllda med sten, som var täckta av ett trädäck. Pråmfickor ses som indragna strukturer i kajen. Pråmskjul täckte fickorna. 9. VÅGBRYTARE. Stenfyllda timmerkistor RESTER AV FUNDAMENT från den högbana där det sågade virket fördes ut till brädgården på Stuguskär RESTER AV KAJER, timmerkistor fyllda med sten, som var täckta av ett trädäck. 14. STENFUNDAMENT från högbana, södra delen av Långgrundet. Figur 11. Översikt av områdets kulturmiljöobjekt. 8.4 Natura 2000, naturreservat och andra skyddsområden Norrbyskär och närmare bestämt Per-Ivarsgrundets sydspets ligger cirka 200 meter från naturreservatet Örefjärden-Snöanskärgården där Natura 2000-området Snöanskärgården 26

29 (tillika riksintresse för naturvård) ingår (Naturvårdsverket 2016, Länsstyrelserna 2016). Se Figur 10. På Norrbyskär finns inga kända reservat, nyckelbiotoper eller andra skyddade områden utpekade för sitt naturvärde (Länsstyrelserna 2016, Skogsstyrelsen 2016, Naturvårdsverket 2016, Umeå kommun 2016). Inom Norrbyskär, mellan Sankt Helena och Stor-Kvisslan i Örefjärden, finns ett sk. oljeskyddsområde (se Figur 10, skyddsvärden biologi). Det är områden som behöver särskilt högt skydd i händelse av en oljeolycka. Skyddet mellan Sankt Helena och Stor- Kvisslan motiveras med att området är viktigt för kustfiskpopulationen, både för reproduktion och födosök (Berglund, 2016). Avståndet mellan projektområde och oljeskyddsområde är mer än 500 meter. 8.5 Naturmiljö vatten 2016 utförde Pelagia en naturvärdesinventering på Norrbyskär med anledning av kommande avhjälpandeåtgäder (Pelagia Nature & Environment AB, 2016). Naturvärdesinventeringen utfördes vid två tillfällen, dels den 28 juni, dels den 14 juli. I samband med kommande MKB kommer en förnyad undersökning genomföras av floran i nära anslutning till de vattenområden som kommer beröras av planerade åtgärder. Vidare kommer det utredas hur MKN för dioxin påverkas av de planerade åtgärderna. Inom arbetsområden bedömdes ett vattenområde, Museiviken (se Figur 12), ha naturvärden. Figur 12. Viken öster om museet (gul polygon) bedömdes ha Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3). Viken öster om museet är en grund dyig vik med förekomst av Korsandmat som täcker stora ytor. I övrigt fanns typiska arter för en skyddad vik i brackvatten som Borstnate,

30 Trådnate, Hästsvans, Axslinga, Knoppslinga, Nålsäv och Braxengräs. Därutöver fanns enstaka förekomster av två konkurrenssvaga arter (Fyrling och Ävjebrodd) som båda är rödlistade i kategorin nära hotad (NT) av ArtDatabanken (2016). I och med att de två rödlistade arterna Fyrling och Ävjebrodd noterades i Museiviken bedömdes viken ha ett Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3). 8.6 Naturmiljö land 2016 utförde Pelagia en naturvärdesinventering på Norrbyskär med anledning av kommande avhjälpandeåtgäder (Pelagia Nature & Environment AB, 2016). Inom arbetsområdet bedömdes två landområden (Stengrundet och Långgrundet) ha naturvärden, (Figur 13 och Figur 14). På Stengrundet förekommer naturvärden i form av gråal och rönn med viss förekomst av död ved, samt förekomst av enstaka grova aspar. Området bedömdes ha Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3) (Figur 13). Figur 13. Stora delar av Stengrundet (gul polygon) bedömdes ha Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3). På Långgrundet bedömdes ett område ha Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3). Den allé av grov asp som löper från det forna potatislandet nedom hus nummer 10 och ned mot vattnet bedömdes ha Påtagligt naturvärde då grova aspar är ovanliga på Norrbyskär och därmed bidrar till den biologiska mångfalden på ön (Figur 14). Dessutom utgör asparna presumtiv boplats för hålhäckande fåglar som till exempel hackspettar. 28

31 Figur 14. Aspallén på den forna brädgården nedanför hus nummer 10 (gul polygon i kartan) bedömdes ha Påtagligt naturvärde (naturvärdesklass 3). Uppgifter om rödlistade arter, skyddsklassade arter (Artportalen 2016, ArtDatabanken 2016) och/eller arter som finns uppförda i artskyddsförordningen (Svensk författningssamling 2007) finns för framför allt fåglar. Endast två uppgifter gäller andra organismgrupper (Tallstockticka och Ladlav), vilka båda är noterade utanför det område som kan komma att påverkas av de planerade åtgärderna. 8.7 Grundvatten Grundvattennivåer varierar inom Sågverksområdet. I strandnära zon är den hydrauliska kontakten med havet stor, grundvattenytan ligger nära marknivå och området är utfyllt med permeabelt material. Vid längre avstånd från strandzon ligger markytan högre i förhållande till havet och därmed blir avståndet till grundvattenyta större. Mer centralt på Sågverksområdet är marknivån högst. Avståndet från markyta till grundvattenyta har där uppmätts i variation om 2,5 3,4 m. Marken övergår till att bestå av naturliga jordlager på djupet och där fyllnadmaterial vanligen uppträder översta 1,5 m från markyta. 8.8 Sjöfart, fiske och andra näringar Provfiske har utförts årligen i det inre kustvattnet av Södra Bottenviken, med flera nätplaceringar just väster om Norrbyskär. För åren har en sammanställning gjort där fiskbeståndens utveckling i Norrbyn har summerats (Hällbom, 2014). Sammantaget för åren gäller att: Fiskebeståndet uppvisar hög artdiversitet. Abborre och strömming är de vanligaste förekommande arterna. Mellan ökar förekomsten strömmingen, medan förekomsten av abborre minskar. Fiskarten Stäm, en annars ovanlig fisk längs kusten, förekommer i Norrbyn som den 5:e mest förekommande arten.

32 Abborrens kondition har ökat signifikant i området. På vintrarna bedrivs det pimpelfiske, mest med avseende på sik, men tidigare även med avseende på harr, intill småöarna mellan Norrbyn och Norrbyskär. På Norrbyskär bedrivs Norrbyskärs herrgård i den gamla förvaltarbostaden. På herrgården bedrivs gästhem, café och pub. Norrbyskärs museum som ligger inom det gamla sågverksområdet och verksamheten består av bl.a. restaurang, evenemangsverksamhet, konsthall, hantverksbutik, lekområden (Lilla Norrbyskär) samt guidade turer. På Blågrundet ligger KFUM s lägergård. Under somrarna arrangerar ett flertal sommarläger för barn och ungdomar. Under höst och vår består besökarna av skolklasser, företag och föreningar. På Stuguskär ligger en kiosk där man kan köpa glass, godis och dylikt. På Långgrundet, i den gamla skolan med tillhörande kyrksal, ligger kyrkans lägergård. Lägergården hyrs ut till privatpersoner och grupper. Norrbyskärsfärjan AB trafikerar Norrbyn-Norrbyskär med nio turer/dag under högsäsong och under vår/höst med tre turer/dag. Färjan trafikeras mellan aprilseptember. I Norrbyn ligger Umeå Universitets marina forskningscentrum (UMF). Vid UMF finns en fältstation med laboratorier, konferenslokaler, kontor, verkstad, båthus, hamn och förläggning. 8.9 Ytvattenförekomster med Miljökvalitetsnormer En vattenförekomst är en vattenenhet med likartade förhållanden. Syftet med indelningen av vatten i vattenförekomster är att tillstånd i ett vatten ska kunna beskrivas utifrån kvalitetskrav. Miljökvalitetsnormer för vatten är en bestämmelse för kraven på det specifika vattnets kvalitet. Syftet med normen är att tillståndet i vatten (både yt- och grundvatten) inte ska försämras och att de ska uppnå en bestämd miljökvalitet. För aktuellt område finns två vattenförekomster med miljökvalitetsnormer, Örefjärden (SE ) samt Hörnefors området (SE ). Vattenkategorin för båda förekomsterna är kustvatten. De ligger inom distrikt Bottenviken (nationell del) och huvudavrinningsområde Till annat land (SE000). Gränsen mellan de båda förekomsterna går längs med Blågrundets västra strand där Örefjärden ligger väster om förekomsten Hörnefors området, se figur 15. Båda vattenförekomsternas miljökvalitetsnormer har en beslutad (tidigt 2017) förvaltningscykel 2 ( ). 30

33 Figur 15. Aktuella vattenförekomster, Örefjärden (mörkblå färg) till väster om Hörnefors området (ljublå färg). Gränsen går längs med Blågrundets västra strand. (VISS, 2018). Den ekologiska statusen för båda vattenförekomsterna har klassificerats till God och den kemiska statusen till Uppnår ej god, se Tabell 1. Den kemiska statusen för Örefjärden är dock klassificerad till God utan överallt överskridande ämnen men för Hörnefors området är statusen även utan överallt överskridande ämnen Uppnår ej god. Anledningen är att mätningar i sediment visat att gränsvärdet för TBT överskridits. Tabell 1. Översikt statusklassning och miljökvalitetsnormer för ekologisk status och kemisk status i vattenförekomsterna, enligt beslutad förvaltningscykel 2 (VISS, 2018). Grundinformation Ekologisk status Kemisk status EU-ID Vattenförekomst Kustvatten Ekologisk status Kvalitetskrav och tidpunkt Kemisk status utan överallt överskridande Kvalitetskrav ämnen SE Örefjärden God God ekologisk status Uppnår ej god God God kemisk ytvattenstatus SE Hörnefors området sek namn God God ekologisk status Uppnår ej god Uppnår ej god God kemisk ytvattenstatus 2027

34 För miljökvalitetsnormer (MKN) är, för båda förekomsterna, kvalitetskravet God ekologisk status och God kemisk ytvattenstatus. Undantag ges för Kvicksilver och kvicksilverföreningar samt Bromerad difenyleter för båda förekomsterna. Hörnefors området har även undantaget Tidsfrist till Anledningen till detta är att TBT överskrids i sedimenten och att det bedöms som tekniskt omöjligt att genomföra åtgärder innan För Örefjärden överskrids förutom de överallt överskridande ämnena (kvicksilver och polybromerade difenyletrar, PBDE) även gränsvärdet för dioxiner i strömming. Trots detta har den kemiska statusen utan överallt överskridanande ämnen satts till god då ett av de ingående kemiska ämnena har bedömts som God status. Halterna dioxiner i sedimentet är kraftigt förhöjda i en del av vattenförekomsten, vilket indikerar på en lokal källa, d v s de förorenade områdena vid Norrbyskär. Förorenade områden, i detta fall den nedlagda sågen och båtslipen, är en betydande påverkanskälla för statusklassningen och ensamt eller tillsammans med andra källor orsak till att god kemisk status riskeras att inte nås för vattenförekomsten Rekreation, friluftsliv och boendemiljö Norrbyskär är ett populärt besöksmål med färjeförbindelse vanligtvis mellan april till september. De största besöksmålen utgörs av KFUM:s kurs- och lägergård på Blågrundet, Norrbyskärs museum på norra Långgrundet och Norrbyskärs herrgård på Stuguskär. På södra Långgrundet ligger Kyrkans lägergård som består av den gamla skolan med tillhörande kyrksal. Den uthyrs till grupper och privatpersoner. Möjlighet till historievandringar finns genom de informationsskyltar som finns utplacerade runt om på öarna. Dessa skyltar berättar om de tidigare verksamheterna på platsen. Öarna genomkorsas av en mängd gångstigar. De gamla arbetarbostäderna är numera i privat ägo och används som fritidshus. Gästhamnar finns på norra delen av Stuguskär och vid färjeläget. 9. Förväntad miljöpåverkan I detta kapitel beskrivs påverkan som kan uppkomma av planerad verksamhet samt förväntade effekter i anläggningsskedet och i driftskedet. Effekterna kan uppstå omedelbart eller en tid efter påverkan, det vill säga vara direkta eller indirekta. De kan vara tillfälliga eller bestående och kan även samverka med andra effekter, så kallade kumulativa. Påverkansbedömningen som görs nedan är preliminär och utgår ifrån 32