16 april 2012 Till Förvaltningsrätten Box 53197 400 15 Göteborg Överklagan av Färgelanda kommunfullmäktiges beslut Överklagar härmed Färgelanda kommunfullmäktiges beslut 2012-03-21, KF 31 att anta upprättat förslag till vindbruksplan tematiskt tillägg till översiktsplan, ÖP 06, för Färgelanda kommun. Kommunallagen 6 kap 24 : En förtroendevald eller en anställd som är jävig i ett ärende hos en nämnd får inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. - 1 - Detta klargör man på regeringens hemsida i skriften Om mutor och jäv - en vägledning för offentligt anställda på följande sätt: Verkan av jäv. Om du är jävig får du inte delta i handläggningen av ärendet eller uppdraget. Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget. Det aktuella planförslaget (ärendet) som var antagandehandling i Färgelanda kommunfullmäktige 2012-03-21 har av Förvaltningsrätten vid ett tidigare tillfälle påvisats handlagts av Per Krokström (M) vilken var jäv varför fullmäktiges beslut 2011-03-16, KF 18 upphävdes av Förvaltningsrätten. Färgelanda kommun har därefter tagit upp samma underlag, planförslag, på ett nytt fullmäktigemöte och fattat beslut om att anta detsamma ännu en gång, men då med inte mindre än fem personer, däribland Per Krokström, som inte deltog i beslutet på grund av anmält jäv. Vad som framkommit är att det är exakt samma planförslag (ärende) som kommunfullmäktige tidigare antog och som Förvaltningsrätten ansåg ha tillkommit i jäv då Per Krokström var delaktig i kommunstyrelsen när det handlades där. Det nu fattade beslutet att anta planförslaget (ärendet) är därmed lika olagligt eftersom det ursprungligen tillkommit tillsammans med Per Krokströms deltagande. Hade kommunen arbetat fram ett nytt planförslag utan jäviga politikers inblandade hade saken varit en annan, men inte nu då det är samma beslutsunderlag vars beslut tidigare dömts ut som olagligt på grund av jäv. I sammanträdesprotokollet 2012-03-21 står: Förslaget till vindbruksplan har upprättats i ett dalslandsgemensamt samarbete. I planen visas de områden/platser som kommunen anser möjliga att exploatera för vindkraftsparker. Att vindbruksplanen har upprättats i ett dalslandsgemensamt samarbete stämmer inte. När planen skulle antas i Färgelanda kommun la kommunpolitikerna fram egna förslag på områden som de ville ha med i planen, områden som planförfattarna i det så kallade dalslandsgemensamma samarbetet, och Länsstyrelsen redan sagt nej till. Ett av dessa tillagda områden var Vinnsäter på Kroppefjäll där Per Krokström hade mark och även passade på att köpa till mer mark. Det 1
planförslag som 2012-03-21 låg till grund för kommunfullmäktiges antagande är således samma planförslag som denne jävige politiker varit med om att skapa. Regeringen skriver uttryckligen i sin ovan nämnda skrift: Det innebär att du normalt inte får vidta någon åtgärd i ärendet över huvud taget. Detta nu antagna planförslag är alltså exakt detsamma som det som tillkommit i jäv och av Förvaltningsrätten upphävts på grund av jäv. Därför vill jag att Förvaltningsrätten också nu upphäver fullmäktiges beslut från den 2012-03-21 att anta denna samma vindbruksplan (ärende). Beslutet måste även upphävas för är att det strider mot lag eller annan författning enligt Kommunallagen, kapitel 10 8, punkt 4. - 2 - När samrådet 2009 hade varit och samrådsredogörelsen låg klar för antagande hos respektive kommun antog politikerna i Färgelanda den, men i strid med samrådsredogörelsen där område H skulle plockas bort bibehöll Färgelanda kommun område H på Kroppefjäll som lämpligt för vindkraft. Detta utan att redovisa någon utredning till varför Kroppefjäll är lämpligt för vindkraft överhuvudtaget. Detta politiska beslut var således i direkt motsatts till vad planförfattarna, det så kallade dalslandsgemensamma samarbetet, och Länsstyrelsen i sina utredningar kommit fram till, nämligen att Kroppefjäll är olämpligt för vindkraft. I samrådsredogörelsen från 17 november 2009 skriver planförfattarna på sidan 27: En vindkraftsetablering på Kroppefjäll bedöms stå i direkt konflikt med de starka allmänna intressen som redovisas ovan och kan därmed inte tillåtas enligt gällande lagstiftning. Avgränsningen av det olämpliga området runt Kroppefjäll omfattar även ett skyddsområde eller respektavstånd i enlighet med miljöbalkens hushållningsbestämmelser och hänsynsregler, för att inte upplevelsen av de skyddade områdena enligt MB 7 kap ska gå förlorad. I sak finns det inget som motiverar att område H skulle vara mindre olämpligt än övriga Kroppefjäll. Utifrån gällande lagstiftning finns det inte något utrymme att peka ut område H som ett lämpligt område, utan det bör istället ingå i olämpliga områden liksom övriga Kroppefjäll. Kroppefjäll är ett område som behöver tas upp till förnyad diskussion i direktionen för Dalslandskommunernas kommunalförbund och ett ställningstagande göras i samråd med den politiska ledningen i de berörda kommunerna i Dalsland samt med Vänersborgs kommun. Inför utställningen revideras planförslaget enligt följande: Område H tas bort. På sidan 39 i samma samrådsredogörelse skriver planförfattarna vidare: Redigeringar utifrån politiska beslut Färgelanda Beslutar om utställning efter omarbetning i enlighet med redovisad samrådsredogörelse med undantag av att område H kvarstår. Då planförfattarna skriver att vindkraftetableringar på Kroppefjäll är emot lagen bryter Färgelandakommunfullmäktige mot lagen genom att anta ett planförslag där man öppnar för byggnation av vindkraftverk på Kroppefjäll. I det beslutsunderlag man gick till beslut på i kommunfullmäktige fanns vindkraftetableringarna kvar på Kroppefjäll i form av två vindkraftsparker, dels Korpekullen och dels Vinnsäter. Dessa två områden benämndes 2
ursprungligen med beteckningen H i ovan nämnd samrådsredogörelse från den 17 november 2009. Också av denna orsak överklagar jag kommunfullmäktiges beslut att anta planförslaget Vindbruk Dalsland och ber Förvaltningsrätten ogiltigförklara beslutet som jag ser som direkt olagligt, då det i denna del strider mot Miljöbalken kap 7. - 3 - Beslutet måste också upphävas för att planförslaget inte uppfyller gällande lag. Den lagtext som jag vill åberopa är Bygg- och Planlagen 3 kap och 6 : Översiktsplanen ska utformas så att innebörden och konsekvenserna av den tydligt framgår. Följande framgår inte då det inte har utretts: 01. Hur höga vindkraftverk det kommer att byggas på respektive område 02. Inga utredningar hade gjorts för verk som var högre än 150 meter trots att det var känt att verk på 175, 185 och 200 meter skulle komma att byggas 03. Inte heller hade man redogjort för placeringen av vindkraftverken inom respektive område 04. Anpassningen till landskapets strukturer och riktningar var inte heller angivet 05. Man hade heller inte angivit riskzonernas storlek och omfattning på och utanför respektive lämpligt område 06. Antal verk uppgavs heller inte slutgiltigt för respektive område eftersom områdena förvarnades skulle utnyttjas optimalt 07. Storleken på respektive utpekat område angavs inte heller utan man skrev i planförslaget bara att dessa är inte absoluta 08. Lämplighetsbedömningen av områdena var heller inte fastställd 09. Bullerberäkningar hade heller inte gjorts 10. De kumulativa effekterna, alltså de sammantagna konsekvenserna av verken inom respektive område och angränsade vindkraftsparker gemensamma påverkan var inte utredda 11. Prövningarna av risker, hälsa och säkerhet var inte gjorda 12. Strandskyddet var heller inget något som man tänkte ta hänsyn till och därför heller inte utredde konsekvenserna av vid en eventuell dispensgivning 13. Lövskogar av hög klass hade inte analyserats 14. Odlingslandskap 15. Våtmarker av hög klass 16. Naturgrusområden 17. Myrmarker i myrskyddsplan 18. Rikkärr 19. Biotopskyddade områden enligt MB 7 kap 11 20. Nyckelbiotoper 21. Naturminnen enligt MB 7 kap 10 22. Naturvärdesobjekt 23. Områden med naturvårdsavtal 24. Ängs- och hagmarker 25. Fornlämningar 26. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader 27. Artdatabanken hade inte analyserats relativt vindkraftsetableringen 28. Ornitologiska utredningar och konsekvensbeskrivningar saknades för respektive område 29. Detaljerade studier och fotomontage hade heller inte gjorts för många områden. Trots att man avsatt pengar till detta 30. Försvarets intressen var inte iakttagna 3
31. Vägsträckningar av nya vägar till vindkraftverken och deras konsekvenser på miljön var inte utredda och redovisade 32. Nya ledningsdragningar, deras sträckning och dess konsekvenser var inte utredda och därför inte heller redovisade 33. Dikningar i samband med etableringarna hade inte utretts 34. Påverkan på vattendrag var inte utrett 35. Hur riksintressena påverkades var inte utrett 36. Påverkan på Kroppefjäll med riksintresse för naturvård hade inte utretts 37. Naturmiljörelaterade aspekter kring naturvärden hade inte studerats inom alla områden 38. Naturmiljörelaterade aspekter kring hydrologi hade inte studerats inom alla områden 39. Respektavstånd till Naturreservat och Natura 2000 områden hade inte fastställts för områden där detta var aktuellt 40. Värdeminskningen på grannfastigheterna som kommer att beläggas med vissa restriktioner inklusive förbud att vistas på delar av dem och byggförbud var heller inte utrett Undertecknad åberopar angående detta även Kommunallagen kap 5 26 där det står: Innan ett ärende avgörs av fullmäktige, skall det ha beretts antingen av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. Även om några av punkterna utretts i vissa av de utpekade områdena var antagandehandlingen ofullständig och därmed är beslutet stridande mot gällande lagar. Somligt står till och med i översiktsplanen och dess bilagor att det inte har utretts. Många av ovan uppräknade konsekvenser framgår alltså inte överhuvudtaget och därmed har översiktsplanen inte beretts enligt gällande lagar, varken inför samråd, utställningarna och då heller inte inför kommunfullmäktiges beslut på alla dessa, av planeringsgruppen, redan kända punkter. Jag emotser att Förvaltningsrätten även av denna anledning upphäver kommunfullmäktiges beslut att anta denna vindbruksplan. - 4 Beslutet strider mot lag eller annan författning, enligt Kommunallagen, kapitel 10 8, punkt 4. I det av fullmäktige antagna planförslaget skriver man på sidan 11: Inom lämpliga områden bör strandskyddsdispens kunna ges för vindkraftverk. I Miljöbalken kap 7 angående Strandskyddsområde, 13 : Strandskydd gäller vid havet och vid insjöar och vattendrag. Strandskyddet syftar till att långsiktigt 1. trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, och 2. bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. När det gäller rotorbladen på vindkraftverken är dessa tillverkade av epoxi och glasfiber. Epoxi baseras på kondensation av epiklorhydrin och bisfenol A samt en härdare, ofta diaminer. Beredning och bearbetning av epoxi medför stora hälsorisker i form av allergi med mera varför det är mycket viktigt att så långt möjligt undvika att ämnen från processen tillförs kroppen där de ansamlas i vävnaderna över tid. Det är mycket viktigt att använda rätt skyddsklädsel, sörja för god ventilation och tillse att arbetet utförs i lämpliga lokaler vid inomhusarbete. Epiklorhydrin, är giftig, brandfarlig och frätande, tillverkas av allyl klorid C3H5Cl i två steg. Allylkloriden i sin tur är giftigt och kan tränga igenom huden. Det är också brandfarlig och miljöfarlig. Kommer den i ögonen leder det till svullnad och synoskärpa, i allvarliga fall till 4
blindhet. Allylkloridförgiftning yttrar sig som ledverk, huvudvärk, yrsel och kräkningar. Längre tids exponering kan leda till döden. Om bisfenol A, som är den andra beståndsdelen i epoxi, skriver Kemikalieinspektionen på sin hemsida: Bisfenol A, vanligen förkortat BPA, är ett ämne som bland annat används för att tillverka vissa plastsorter som är vanliga i många vardagliga plastföremål. Studier har visat att BPA är hormonstörande vid låga doser. Europeiska kommissionen beslutade i november 2010 att förbjuda användning av BPA i polykarbonatplast i nappflaskor. EU:s förbud mot BPA i nappflaskor skulle enligt förslaget börja gälla den 1 mars 2011. Bisfenol A används huvudsakligen som råvara vid tillverkning av polykarbonatplaster och epoxyplaster. Av dessa plasttyper kan man till exempel göra nappflaskor, CD- och DVD-skivor, skyddslack inuti konservburkar och tandfyllningsmaterial. Inom EU används ungefär 1,1 miljoner ton BPA per år (2005). Den största delen, ungefär 80 procent, används som råvara vid polykarbonattillverkning. Knappt 20 procent används som råvara till epoxiföreningar. En mindre del BPA går till tillverkning av termopapper som bland annat används i vissa kvittotyper. Där används ämnet direkt, i ren form, och inte som råvara. Bisfenol A tillverkas inte i Sverige men importeras både som råvara och i kemiska produkter. Källa: EU:s riskbedömningsrapport (februari 2010), avsnitt 2.1.4. Plaster, som är tillverkade av BPA, kan innehålla små restmängder av ämnet. Sådana rester kan i varierande grad läcka ut från plasten under användning. Polykarbonatplaster kan även under vissa förhållanden återbilda BPA i fri form. Forskning har visat att BPA kan frigöras ur plastföremål och tas upp i människokroppen. Utifrån de studier som gjorts, och de misstankar som finns om ämnets egenskaper, kan det finnas anledning att minimera små barns exponering för bisfenol A. Det är främst långvarig exponering som bör undvikas. BPA kan även frigöras från kvitton, biljetter och andra produkter av termopapper. BPA-exponering indirekt via den yttre miljön har bedömts vara mycket mindre än exponeringen via material som kommer i kontakt med livsmedel. Källa: EU:s riskbedömningsrapport (februari 2010), avsnitt 4.1.1.4.2. Bisfenol A liknar kroppens egna hormon och kan därför påverka det endokrina systemet. Man har tidigare konstaterat att bisfenol A i höga doser stör människors fortplantningsförmåga. Icke önskvärda östrogeneffekter visades i en studie på råtta redan 1938 och många fler liknande studier har sedan dess utförts. Det hormonstörande ämnet kan läcka ut ur plasten och tas upp av kroppen. Flera studier har antytt att ämnet är skadligt även i låga doser och att det kan störa fortplantningen, öka risken för fetma, cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes. Det finns forskargrupperingar som anser att många av dessa low dose-studier är mycket relevanta och att dessa låga doser av bisfenol A kan ge bestående negativa effekter på hjärnstruktur, -funktion, beteende och fortplantning hos råttor och möss. Som tidigare nämnts har Sverige, Danmark och Norge angett en avvikande åsikt i EUs riskbedömning 20081 där de anser att det finns ett antal tillförlitliga low-dose studier som har tillräckligt hög kvalitet för att användas i riskbedömningen. De forskare som baserar sin riskbedömning på low dose-studier kommer fram till att den bisfenol A-exponering som vi i 5
dagsläget utsätts för utgör en risk för vår hälsa. Om det stämmer är också exponeringen från termopapper en del av den risken. Utifrån försiktighetsprincipen är det också rimligt att beakta denna risk och minimera exponeringen av bisfenol A. (Källa: BISFENOL A I SVENSKA KVITTON ANALYSRESULTAT. Datum: 2010-10-06. Författare: Tomas Östberg, Erik Noaksson. Sidan 10) Till detta kommer att det idag inte finns någon teknik för att ta hand om rotorbladen den dagen de är förbrukade och måste monteras ner. Vindkraftverken är således inte alls så miljövänliga som man vill låta påskina i miljökonsekvensbeskrivningen eftersom det hormonstörande ämnet läcker ut ur plasten och tas upp av kroppen. Flera studier har antytt att ämnet är skadligt även i låga doser. Vindkraftverk med dessa läckande rotorblad borde därför definitivt inte få sättas upp i vår natur överhuvudtaget, och då absolut inte inom lagskyddat strandområde. Också av denna orsak överklagar jag kommunfullmäktiges beslut att anta planförslaget Vindbruk Dalsland och ber Förvaltningsrätten upphäva fullmäktiges beslut då det direkt strider mot annan lag då Strandskyddet syftar till att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten.. Christina Thulin Arnebyn Sand 9 66894 Bäckefors 0530-92013 6