Lissabonfördraget Hur ändrar reformfördraget Europeiska unionen?
Hur ändrar Lissabonfördraget Europeiska unionen? Lissabonfördraget undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 Fördraget trädde i kraft den 1 december 2009 Lissabonfördraget gör unionens beslutsfattande effektivare förnyar institutionernas roller och uppgifter skapar klarhet i befogenhetsdelningen mellan unionen och medlemsstaterna förstärker de demokratiska principerna och medborgarnas grundläggande rättigheter ökar öppenheten i unionens verksamhet 2
Bakgrund till fördragsreformen De reformer som ingår i Lissabonfördraget började förberedas redan 2001 Vid regeringskonferensen som avslutades 2004 godkände medlemsstaterna fördraget om upprättandet av en konstitution för Europa Avsikten var att det konstitutionella fördraget skulle ersätta de gamla fördragen och därmed förenkla fördragssystemet 3
Bakgrund till fördragsreformen I folkomröstningar i Frankrike och Nederländerna 2005 röstade en majoritet av medborgarna mot en ratificering av det konstitutionella fördraget Två års tankepaus I juni 2007 beslutade Europeiska rådet att avstå från de konstitutionella egenskaperna i det konstitutionella fördraget (t.ex. flaggan) De institutionella reformer som man hade kommit överens om beslutade man behålla i stora drag 4
Bakgrund till fördragsreformen Den nya fördragstexten undertecknades i Lissabon den 13 december 2007 I Finland godkände riksdagen fördraget den 11 juni 2008 med rösterna 151-27 Ålands lagting gav den 25 november 2009 sitt samtycke till fördragets ikraftträdande 5
Bakgrund till fördragsreformen Irland som enda EU-land ordnade en folkomröstning om fördraget 1. I folkomröstningen den 12 juni 2008 förkastades fördraget med 53,4 % emot och 46,6 % för EU-ledarna beslutade om rättsliga garantier för Irland avseende skattepolitik, rätten till liv, utbildning och familjen samt Irlands traditionella neutralitetspolitik Irland höll en ny folkomröstning om Lissabonfördraget den 2 oktober 2009 1. Fördraget godkändes med rösterna 67,1 % för och 32,9 % emot 6
Bakgrund till fördragsreformen Tjeckien deponerade som sista medlemsland sitt ratifikationsinstrument den 13 november 2009 Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 Fördraget ersatte inte utan bara ändrade de tidigare fördragen 7
Europeiska unionens grundfördrag Europeiska kol- och stålgemenskapen Parisfördraget 1951 Europeiska ekonomiska gem., EEG Romfördraget 1957 Europeiska atomenergigemenskapen Romfördraget 1957 Europeiska gemenskaperna EG Fusionsfördraget 1965 Europeiska enhetsakten 1986 Europeiska unionen EU Maastrichtfördraget 1992 Amsterdamfördraget 1997 Nicefördraget 2001 Lissabonfördraget 8
Vad ändrades? 9
Unionen som juridisk person I och med Lissabonfördraget blev Europeiska unionen en juridisk person Uppdelningen mellan EU och EG samt pelarstrukturen som skapades med Maastrichtfördraget försvann Betyder inte någon stor praktisk förändring - Europeiska gemenskapen var också tidigare en juridisk person Gör det möjligt för EU att ansluta sig till europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna 10
En klarläggning av EU:s politik Mer klarhet i fördelningen av befogenheter mellan unionen och medlemsstaterna samt inom EU:s politikområde Unionens exklusiva befogenhet: tullunionen, konkurrensregler, den monetära politiken i euroområdet, bevarandet av havets biologiska resurser, den gemensamma handelspolitiken Unionens och medlemsstaternas delade befogenhet: inre marknaden, socialpolitik, regionalpolitik, jordbruk och fiskeri, miljö, konsumentskydd, transport, transeuropeiska nät, energi, invandrings- och asylpolitik, forskning, teknisk utveckling och rymden, utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd EU:s stödåtgärder: skydd för och förbättring av människors hälsa, industri, kultur, turism, utbildning, ungdomsfrågor och idrott 11
En klarläggning av EU:s politik Utrikes- och säkerhetspolitik samt närings- och socialpolitik i egna kategorier 1. Enhälligt beslutsfattande, mellanstatligt samarbete Egentliga innehållsmässiga ändringar i befogenhetsfördelningen gjordes i relativt liten omfattning - de största förändringarna gäller rättsliga och inrikes frågor Grundprincipen för maktfördelningen är fortsättningsvis den så kallade principen om överlåten befogenhet Unionen verkar inom gränserna för den befogenhet som medlemsstaterna uttryckligen givit den 12
Lagstiftningsarbetet effektiveras Det ordinarie lagstiftningsförfarandet, som motsvarar det tidigare medbeslutandeförfarandet, blev huvudregeln 1. Europaparlamentet och rådet jämbördiga lagstiftare Fördraget utvidgade märkbart antalet beslut som fattas genom ordinarie lagstiftningsförfarande 1. T.ex. jordbrukspolitik, straffrättsligt och polisiärt samarbete Kravet på enhällighet bibehålls som huvudregel inom den indirekta beskattningen, socialpolitiken och inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken 13
3) Lagstiftningsarbetet effektiveras Lissabonfördraget utvidgar märkbart antalet beslut som kan fattas med kvalificerad majoritet i rådet Man övergår från det tidigare röstviktningssystemet till så kallad dubbel majoritet 2014 För kvalificerad (s.k. dubbel) majoritet krävs: att ett beslut stöds av 55 procent av rådets medlemmar som representerar 65 procent av unionens befolkning att ett beslut stöds av minst 15 medlemsländer; för att blockera ett beslut krävs minst fyra medlemsländer 14
Lagstiftningsarbetet effektiveras Obs! Om ett förslag läggs fram av någon annan än kommissionen eller den höga representanten för unionens utrikes- och säkerhetspolitik, uppstår kvalificerad majoritet om ett beslut stöds av 72 procent av rådets medlemmar som representerar minst 65 procent av unionens befolkning 15
Unionens institutioner och nya befattningar 16
17
Europeiska rådet Europeiska rådet eller s.k. toppmötet blev i och med det nya fördraget officiellt en institution inom unionen kan fatta bindande beslut, men kommer inte att vara lagstiftare I huvudregel deltar bara regerings- eller statschefer samt kommissionens ordförande i mötet Som tidigare har Europeiska rådet som uppgift att fastställa de allmänna politiska riktlinjerna för unionens utveckling och lösa svåra tvister Europeiska rådet sammanträder fyra gånger per år - ordföranden kan dessutom sammankalla ett extra möte 18
Europeiska rådet Genom Lissabonfördraget fick Europeiska rådet en ordförande eller president Till första ordförande valdes belgiske Herman Van Rompuy den 19 november 2009 Ordföranden väljs för två och ett halvt år åt gången - mandatet kan förnyas en gång Till presidentens uppgifter hör att vara ordförande vid Europeiska rådets möten och att leda dess arbete 19
Europeiska unionens råd Man övergår från det tidigare röstviktningssystemet till så kallad dubbel majoritet 1. För kvalificerad (dubbel) majoritet krävs att ett beslut stöds av 55 % av rådets medlemmar som representerar 65 % av unionens befolkning 2. Nya regler tas i bruk i 2014 3. En medlemsstat av Finlands storlek kommer att ha lika stor relativ tyngd bland EU-länderna som tidigare 20
Europeiska unionens råd Inga förändringar avseende ordförandeskapet för ministerrådet: varje medlemsland har hand om ordförandeskapet i tur och ordning i ett halvt års tid Ett undantag är rådet för utrikes frågor som leds av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik dvs. EU:s så kallade utrikesminister Rådets sammanträden är offentliga när det överlägger och röstar om utkast till lagstiftningsakter 21
Europaparlamentet Enligt Lissabonfördraget är det maximala antalet platser i parlamentet 751 Finland har 13 (tidigare 14) Europaparlamentets makt som lagstiftare ökade efter att det ordinarie lagstiftningsförfarandet, (tidigare medbeslutandeförfarandet) blev huvudregeln Parlamentets budgetmakt utvidgades att omfatta alla EU:s utgifter, inkl. jordbruket Parlamentets befogenheter bl.a. vid godkännande av internationella avtal och inom handelspolitiken utvidgades 22
Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik I och med Lissabonfördraget fick unionen en hög representant för utrikes- och säkerhetspolitiken, en utrikesminister 1. Till EU:s utrikesminister utnämndes den 19 november 2009 Storbritanniens Catherine Ashton Den höga representanten leder unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik är ordförande i rådet för utrikes frågor är också ledamot och vice ordförande av kommissionen 23
Den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik Den höga representanten svarar för att unionens utrikesfrågor sköts konsekvent och företräder EU på den internationella arenan när det gäller utrikes- och säkerhetsfrågor Den höga representanten kommer att biträdas av en europeisk avdelning för yttre åtgärder Kommissionens representationer runtom i världen blir EU-delegationer 24
5) Unionens institutioner och nya befattningar 25
Demokrati, öppenhet och gott styre 26
Demokrati, öppenhet och gott styre De nationella parlamenten fick en särskild uppgift att övervaka tillämpningen av subsidiaritetsprincipen Enligt närhetsprincipen ska beslut fattas på rätt nivå och så nära medborgarna som möjligt De nationella parlamenten kan lämna in anmärkningar till kommissionen, Europaparlamentet och rådet om de anser att unionen i sin verksamhet bryter mot denna princip 27
Demokrati, öppenhet och gott styre Medborgarinitiativet Förutsättningen för ett medborgarinitiativ är att minst en miljon EU-medborgare från flera medlemsländer undertecknar initiativet Initiativet får läggas fram i ärenden som hör till unionens befogenhet 28
Demokrati, öppenhet och gott styre Öppenhet i lagstiftningen 1. Rådets och Europaparlamentets sessioner är offentliga när de fungerar som lagstiftare Unionsinstitutionernas och organens skyldighet att ge information om sin verksamhet har ökats 29
Demokrati, öppenhet och gott styre Den viktigaste reformen med tanke på medborgarnas rättsskydd är att den så kallade stadgan om de grundläggande rättigheterna blev rättsligt bindande Stadgan fastställer medborgarnas grundläggande rättigheter och friheter Stadgan är bindande för unionens institutioner och medlemsländernas myndigheter när de tillämpar unionsrätten För Storbritanniens, Polens och Tjeckiens del har man dock kommit överens om specialarrangemang 30
Kontaktinformation Utrikesministeriet Informations- och kulturavdelningen Europainformationen PB 482 00023 STATSRÅDET Riksomfattande telefonnummer 010 345 6700 31