Program för lantbrukets ekonomibyggnader

Program för lantbrukets ekonomibyggnader

År 1999 antog riksdagen de femton miljökvalitetsmål som utgör grunden i det miljömålsarbete som pågår runt om i landet. I november 2005 antogs ytterligare ett mål, Ett rikt växt- och djurliv. Ett av de sexton fastslagna miljökvalitetsmålen är Ett rikt odlingslandskap, som bland annat innebär att kulturmiljövärdena i odlingslandskapet skall bevaras och stärkas. Detta är det program, som utarbetats inom ramen för Ett rikt odlingslandskap, för hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan tas tillvara. Lantbrukets ekonomibyggnader På Gotland har jordbruket länge varit grunden för människors försörjning. Vid sidan av jordbruket har även fiskenäringen, skogsbruket, stenindustrin och kalkbränningen satt sin prägel på det gotländska landskapet. I takt med att jordbrukets förutsättningar förändras, har även användningsområdena för gårdarnas ekonomibyggnader förändrats. Den äldre agrara bebyggelsen är på väg att försvinna i takt med att jordbruket rationaliseras. Teknikutveckling och specialisering leder till att flera byggnader inte längre behövs på gården. Lador, kvarnar och sågar riskerar att försvinna och kvar blir ett landskap som tappar historisk förankring. Byggnaderna och bebyggelsemiljön har en historia att berätta, dels hur människan i äldre tid brukade jorden och dels hur livet på gården såg ut. De berättar om hur man levt och vad som var viktigt. Berättelsen om landskapet i sin helhet blir inte detsamma om dessa, en gång så betydelsefulla, byggnader inte bevaras. Jordbruket och ekonomibyggnaderna har varit grunden i gårdens existens. Länsstyrelsen i Gotlands län vill medverka till att bevara dessa byggnader. Kulturhistoriskt värdefulla byggnader De kulturhistoriskt värdefulla aspekterna kan vara av olika slag. Byggnaderna är dokument över lantbrukets villkor. De har också en stor betydelse för upplevelsen av odlingslandskapet och för vår känsla av identitet. Många av dessa byggnader är vackra och välbyggda, vilket kan vara en av anledningarna till att de fortfarande finns kvar, trots att de förlorat sin ursprungliga funktion. Byggnaden kan ha ett värde i sig. Den kan t ex vara väldigt gammal, uppförd i en speciell teknik och vid en viss tid och byggnaden kan utgöra ett regionalt särdrag. Vad är en ekonomibyggnad? På Gotland räknas byggnad som är kopplad till jordbruket och odlingslandskapet som ekonomibyggnad. Till gårdens verksamhet hörde även tjärtillverkning, kalkbränning, sågning och malning, varför även dessa byggnader räknas in i begreppet. En viktig förutsättning för att de kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnaderna skall fortsätta användas eller på nytt tas i bruk, är att intresse och kunskap om hembygden och byggnaderna finns hos enskilda människor. Därför är det viktigt att stimulera intresset för att vårda, bruka och bevara äldre ekonomibyggnader. Dessa tillhör vårt vardagsliv och utgör en del av vårt rika kulturarv. Hur når vi målen på Gotland? En av de vägledande strategierna för att nå miljökvalitetsmålen är hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö. En ökad hänsyn skall bland annat tas till biologisk mångfald, kulturmiljö och människors hälsa. Lantbrukets ekonomibyggnader utgör ett av flera spår i landskapet som berättar om samhällets och människornas historia. För att dessa spår skall ges möjlighet att vara kvar krävs en kunskapsuppbyggnad och faktiska åtgärder för att bevara dessa byggnader. För att öka förståelsen och uppmärksamma värdet av äldre kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader har Länsstyrelsen i Gotlands län valt att från år 2006 prioritera denna typ av bebyggelse. Målet är att inspirera, informera och skapa förutsättningar att upprätthålla ekonomibyggnaden som en 2

karaktärsskapande del i kulturlandskapet. Programmet för hur vi på Gotland skall arbeta vidare med lantbrukets ekonomibyggnader har följande inriktning: Bidrag till lantbrukets ekonomibyggnader 2006-2010 Utbildningsverksamhet inom ramen för KULM Inspirationsbroschyr för nya användningsområden för lantbrukets ekonomibyggnader Uppföljningsinventering av LiM-projektets referensområde Burs socken Inventering av kvarnbeståndet på södra Gotland Inventering av bulhus(skiftesverkhus) på landsbygden Inventering av ladugårdsbyggnader och tröskhus Cirka 10 stycken nya byggnadsminnen/år Digitalisering av genomförda inventeringar Bidrag till lantbrukets ekonomibyggnader 2006-2010 Lantbrukets ekonomibyggnader är omistliga inslag i kulturlandskapet och bär vittnesbörd om forna tiders jordbruk. Som ett led i miljömålsarbetet kommer Länsstyrelsen, från år 2006, att ge bidrag för underhåll och restaurering av äldre ekonomibyggnader. Målsättningen med bidraget är att de byggnader som idag förlorat sin ursprungliga funktion och saknar underhåll skall kunna bevaras. Tanken är att man med hjälp av ett mindre bidrag skall stimulera till underhåll och bevarande. Dessa insatser kan innebära att äldre ekonomibyggnader återanvänds inom nya användningsområden eller att man fortsätter att använda byggnaden som man alltid gjort. Bidraget kan sökas av enskilda personer, kommun, stiftelser och bolag som är ägare eller förvaltare av ekonomibyggnaden. Bidragssumman utgör som mest 50% av den totala restaureringskostnaden, dock max 15 000 kronor/byggnad och år. Arbetet får inte påbörjas före länsstyrelsen har fattat beslut om eventuellt bidrag. Ersättning för kostnader lämnas för material, hantverkare eller eget arbete. Eget arbete värderas med 175 kr/tim. Sökanden får själva kontakta lämplig hantverkare, men kan vid behov få råd. Om många ansökningar lämnas in kommer prioriteringar att göras. Dessa kommer att baseras på byggnadens betydelse i landskapet- och för gårdsmiljön, geografisk spridning samt restaureringsinsatsens omfattning och förutsättningar för ett gott bevarande. En ansökan som kort beskriver åtgärder och kostnader skall lämnas in tillsammans med foto av byggnaden. Av ansökan skall framgå fastighetsbeteckning, person- och utbetalningsuppgifter, uppgifter om hantverkare som man avser att anlita samt föreslagen tid för genomförande. Efter färdig restaurering skall byggnaden ha ett helt tak, en stabil grund och stomme. Lagning av stomme och snickerier kan också vara bidragsberättigat. Bidraget betalas ut efter färdigt arbete och efter skriftlig begäran från sökanden, där kostnader och nedlagd arbetstid skall redovisas. Enkel fotodokumentation skall också bifogas. Länsstyrelsen eller Länsmuseet på Gotland kan göra besiktningar av pågående eller utförda arbeten. 3

Utbildningsverksamhet inom ramen för KULM Ett led i arbetet med miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap är kampanjen Levande Landskap. Det är en riksomfattande kampanj som pågår mellan åren 2002-2006 och som syftar till att genom utbildning och rådgivning ge lantbrukare ökat intresse och större kunskap om biologisk mångfald och kulturmiljövärden i odlingslandskapet. Ett av de områden som finns med i kampanjen är bevarande av byggnader och bebyggelsemiljöer som är kulturhistoriskt värdefulla. För att få ett hållbart brukande av lantbrukets ekonomibyggnader är det nödvändigt med en ökad medvetenhet kring betydelsen av byggnaderna i ett landskapsperspektiv. Detta kan ske inom ramen för KULM (Kompetensutveckling för lantbrukare inom miljöområdet), antingen i samband med enskild rådgivning eller som samlade informationsinsatser på sockennivå. I dag genomförs rådgivningsinsatser till lantbrukare som söker EU-stöd för betesmarker inom ramen för KULM 1. Som en vidareutveckling av detta utbildningsprogram skulle man även kunna göra en riktad informationssatsning för gårdens ekonomibyggnader. En viktig uppgift för kulturmiljöteamet på Länsstyrelsen, är att ta initiativ till och delta i projekt som utvecklar och tillvaratar den samhälleliga resurs som den historiska miljön utgör för den regionala utvecklingen. Inom ramen för KULM och K2(Kompetensutveckling för ekonomisk och social utveckling på landsbygden) inledde Länsstyrelsen under hösten 2005 ett samarbete med Länsmuseet på Gotland kring temat Lantbrukets ekonomibyggnader. Detta har resulterat i ett välbesökt föredrag på sockennivå och en kompletterande fältvandring. En fortsättning och vidareutveckling av denna träff skall genomföras under 2006. Inspirationsbroschyr för nya användningsområden för lantbrukets ekonomibyggnader Förutsättningarna för sysselsättning är av stor betydelse för utvecklingen på landsbygden. Att det finns en bofast befolkning utgör en grundförutsättning för en bra service. Detta bidrar till att det blir attraktivt för företagare och privatpersoner att etablera sig på landsbygden. Möjligheten att kombinera ett liv på landet med verksamhet på den egna gården lockar till etablering av hantverkare och livsmedelstillverkning i mindre skala med tillhörande gårdsförsäljning. Verksamhet av liknande slag är exempel på nya användningsområden för äldre ekonomibyggnader. Det är viktigt att nå ut till lantbrukare som idag har ett aktivt lantbruk. För dessa personer kan det vara mer intressant att få se bra exempel på hur de gamla ekonomibyggnaderna kan omvandlas för nya funktioner inom en befintlig jordbruksverksamhet. Vad är fastighetsägarna intresserade av att göra med sina äldre ekonomibyggnader? Som ett led i arbetet med att inspirera till vidareutveckling av nya användningsformer, vore det angeläget att samordna besök på några gårdar som t ex driver aktivt jordbruk, hantverk, gårdsbutik eller annan verksamhet för att visa på värdefulla gårdsmiljöer och dess förutsättningar. Det kan vara att anordna inspirationsdagar, där man lyfter fram möjligheter och visar på bra förebilder. Här finns möjligheter till mer djupgående diskussioner. Redan idag finns ett utbildningsprogram inom ramen för KULM, och detta skulle kunna vidareutvecklas med byggnaderna som fokus. Under slutet av 1990-talet och under 2000-talets inledande år bedrevs projektet Kulturturistiskt boende på Gotland. Projektet bytte senare namn och kom då att heta Kulturhistoriskt boende. Projektet initierades av Länsstyrelsen och Länsmuseet på Gotland. Tillsammans med för projektet aktuella fastighetsägare utarbetades en grund för organisation och marknadsföring. Syftet har varit att bevara några kulturhistoriskt intressanta byggnader genom restaureringsinsatser, göra dem tillgängliga genom uthyrning och därmed öka omfattningen av kultur- och ekoinriktad turism på Gotland. Detta är en form av turism som kan utgöra ännu ett exempel på ett nytt användningsområde för äldre ekonomibyggnader. Projektet finns inte kvar 4

idag, men verksamheten lever vidare på några av de gårdar som var aktiva då projektet startade. På Katthamra kan man välja att bo i smedjan eller hönshuset och på Stora Gåsemora i kvarnen eller i strandboden. På Viges i Grötlingbo bor man på lantgård. År 2001 startade projekt Norrstugor som en unik satsning på samverkan mellan jordbruk och turistnäring. Norrstugor är ett samarbetsprojekt mellan lantbrukare på norra Gotland, LRF och Gotlandsresor AB. I dag har verksamheten spritt sig över Gotland. Verksamheten går ut på att lantbrukaren hugger sin egen skog och bygger en uthyrningsstuga på sin mark. Byggnaden uppförs i trä eller sten efter en arkitektritad prototyp. Tillsammans lämnar man in ansökan om bygglov. För att få en överblick över kalkyl och kvalitet så sker en samlad upphandling av inredning och vitvaror. Inom en treårsperiod räknar man med att det kommer att finnas ett hundratal stugor för uthyrning. I dag finns en stor efterfrågan på lokalproducerat material och det gäller även för fritidshus. Projektet bidrar dessutom till att bygden kan utveckla aktiviteter och service. Redan idag är verksamheten på den gotländska landsbygden intensiv och de ovan nämnda verksamheterna utgör några som är värda att lyftas fram. I en broschyr eller skrift kan vi presentera ett urval av verksamheter som hjälper till att hålla landsbygden levande. Dessa kan fungera som inspirationskälla för alla dem som funderar på hur man kan fortsätta använda sin ekonomibyggnad. Det är angeläget att lyfta fram möjligheten att omvandla en byggnad inom ett aktivt jordbruk, att byggnaden kan leva vidare men med en ny funktion. Länsstyrelsen i Kalmar län har tagit fram skriften Ladans lov och denna kan delvis fungera som vägledning i arbetet med att ta fram underlag. Uppföljningsinventering av LiM-projektets referensområde Burs socken År 1990 fattade riksdagen ett beslut om en ny livsmedelspolitik (prop.1989/90:146, rskr.327). Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Riksantikvarieämbetet fick i uppdrag att följa och utvärdera miljöeffekterna av reformen. Uppföljningen avsåg att belysa vad som hände med t ex odlingslandskapets biologiska mångfald och landskapets kulturvärden som en följd av livsmedelspolitiken. Uppdraget utfördes under namnet LiM-projektet (uppföljning av Livsmedelspolitikens miljöeffekter). En inventering av lantbruksbyggnader i 20 referensområden genomfördes 1992. Ett av referensområdena var Burs socken på södra Gotland, där cirka 340 byggnader inventerades. Byggnaderna delades också upp efter den funktion de hade. Under år 1996 genomfördes en uppföljningsinventering av detta material. Materialet finns idag samlat i LiM-projektets slutrapport. År 2001 påbörjades ett uppföljningsarbete av LiM:s referensområden, inom projektet CAP (Common Agricultural Policy), som styrdes av Naturvårdsverket. Insamlingen av material och analyser avslutades år 2004. Det ursprungliga LiM-projektets material har legat till grund för arbetet med att studera landskapsförändringarna i de olika referensområdena ur ett tioårsperspektiv. Analyserna har gjorts med utgångspunkt i landskapsövervakning genom flygbildstolkning. Materialet har kompletterats med jordbruksstatistik över markanvändning och typ av brukningsinriktning. I samband med uppföljningsarbetet har man valt att enbart dokumentera de kulturhistoriska värdena kopplade till jordbruksbebyggelse och inriktningen har varit byggnadens funktion. Sammanlagt inventerades år 2003 jordbruksbyggnader i 10 av de ursprungliga 20 referensområdena. Syftet var att se hur många byggnader som försvunnit och hur många som tillkommit. Då jordbruksbebyggelsen i Burs inte uppföljningsinventerades år 2003 föreslår Länsstyrelsen att en sådan inventering genomförs. Det är nu tio år sedan den senaste byggnadsinventeringen 5

genomfördes och från och med 2007 kommer en ny jordbrukspolitik att gälla. Med detta tidsdjup och de kommande förändringar som lantbruket står inför kan vi, med en inventeringsinsats, få ett bra statistiskt underlag för vidare analyser. I miljömålsarbetet som syftar till en hållbar utveckling för bland annat kulturmiljön bör fokus ligga på den kulturhistoriska dimensionen i vårt dagliga landskap. De regionala och lokala bebyggelsetraditioner som präglar vårt land bör tas tillvara. Det är viktigt med ett varsamt bruk av våra byggnader. Mellan åren 2001-2004 bedrevs projektet Karaktärsdrag och bebyggelsemönster med målsättningen att kunna hitta en modell för att följa vad som händer med regionala karaktärsdrag och bebyggelsemönster över tiden. Arbetet har utförts med tanken att utveckla ett uppföljningssystem för byggnader med avstamp i naturvårdens nationella landskapsövervakning, Nationell Inventering av Landskapet i Sverige (NILS). Inventering av kvarnbeståndet på södra Gotland Flera kategorier av de regionalt särpräglade byggnader som finns på Gotland har inventerats. År 2004 genomförde Högskolan på Gotland en inventering av 50 kvarnar på norra Gotland. Inventeringen var inte total, utan en prioritering gjordes med utgångspunkt i att kunskap om underhåll och skick för dessa saknats. Under år 2006 skall en inventering av kvarnarna på södra Gotland genomföras. Inventering av bulhus(skiftesverkhus) på landsbygden En byggnadstradition som är karaktäristisk för Gotland är bultekniken(skiftesverk). Vid arkeologiska undersökningar på Gotland har man påträffat förhistoriska byggnadslämningar, vilka uppförts i en teknik som kom att vidareutvecklas till den nuvarande bultekniken. Traditionen att bygga i trä levde kvar trots perioder av stenhusbyggande. Tekniken har använts för alla gårdens byggnader. Under åren 1996-97 genomfördes en inventering av byggnaderna i Visby innerstad och denna visade på en stor förekomst av byggnader uppförda i bulteknik. I dag finns ingen överblick över hur många bulhusbyggnader det finns på landsbygden. Då dessa byggnader är karaktäristiska inslag i landskapet och bärare av en typisk gotländsk byggnadstradition skall en inventering av dem göras. Inventering av ladugårdsbyggnader och tröskhus I gårdsmiljön är ladugården en dominerande byggnad. Det är ofta här lantbrukaren har tillbringat mycket av sin tid. Arbetet med djuren, i deras egen byggnad, har en känslomässig dimension. Många av våra ladugårdsbyggnader förlorar sin ursprungliga funktion i vårt alltmer rationaliserade jordbruk. De flesta gotländska ladugårdar är uppförda under perioden 1850-1930. I dag uppförs i stället för dessa, stora moderna ladugårdar som uppfyller nutidens krav på utrymme och effektivitet. De äldre ladugårdarna hotas av rivning eller förvanskning och saknar ofta skydd. I takt med att jordbruk avvecklas eller att man upphör med djurhållning, förlorar byggnaden sin ursprungliga funktion. Ofta inrymmer ladugården även en lada och ibland finns ett tillhörande tröskhus. Under tidigt 1800-tal uppfördes tröskhus på nästan varje gårdspart på Gotland. Byggnadsbeståndet har präglat det gotländska landskapet, men idag finns endast en bråkdel kvar. En uppgift gör gällande att det på Gotland, vid slutet av 1800-talet fanns cirka 4000 tröskvandringar. Såväl ladugården som tröskhusen har varit karaktärsgivande inslag i det gotländska kulturlandskapet. Vid ett närmare studium av byggnaderna kan säkert lokala variationer förekomma. I dag saknar vi en helhetsbild över hur många tröskhus som finns kvar och för att få en uppfattning om förekomst och skick föreslår Länsstyrelsen en inventering av tröskhus. Antalet ladugårdsbyggnader på Gotland är omfattande och att genomföra en 6

totalinventering är orimligt. Inventeringsinsatser av ladugårdar kan komma att genomföras utifrån t ex aspekter som karaktärsskapare i landskapet eller utifrån specifik byggnadsteknik. Cirka 10 stycken nya byggnadsminnen/år Om en byggnad har ett högt kulturhistoriskt värde eller om den ingår i en bebyggelsemiljö av synnerligen märkligt slag kan den byggnadsminnesförklaras enlig Kulturminneslagen(KML). Länsstyrelsen fattar beslut och upprättar skyddsföreskrifter. Förändringar i en sådan byggnad får inte göras utan myndighetens medgivande, beroende på hur skyddsföreskrifterna är formulerade. På Gotland har vi ca 360 av landets omkring 2 000 byggnadsminnen. Dessa bidrar till att visa på vilken kulturskatt vår gotländska byggda miljö utgör. Arbetet med byggnadsminnesförklaringar kommer att fortgå framöver. Målet är att cirka 10 stycken byggnader skall byggnadsminnesförklaras varje år, av dessa kommer flera att vara ekonomibyggnader. Digitalisering av genomförda inventeringar I början av 2000-talet genomfördes inventeringar av ag- och flistaksbyggnader, torkbastur och medeltida ruiner på landsbygden av Länsmuseet på Gotland. För att göra inventeringsmaterialen än mer lättillgängliga skall en digitalisering av byggnaderna genomföras. Intressenter För att få ett fullgott resultat med bred förankring krävs att de i programmet föreslagna arbetsinsatserna bedrivs i samverkan mellan enskilda fastighetsägare, lantbrukets- och kulturmiljövårdens olika aktörer. Redan idag sker inom ramen för KULM, ett samarbete mellan aktiva lantbrukare, LRF, Hembygdsföreningarna, Hushållningssällskapet, Länsmuseet på Gotland och Jordbruksverket. Föreslagna inventeringsinsatser kommer att genomföras i dialog och samverkan mellan fastighetsägarna, Länsmuseet på Gotland, Högskolan på Gotland, LRF, Hembygdsföreningarna, Hushållningssällskapet, Gotlands kommun, Riksantikvarieämbetet, Jordbruksverket och Länsstyrelsen. Bilderna är tagna av Länsmuseet på Gotland. 7