Skolinspektionen Beslut 2014-04-03 Karlstads kommun karlstadskommun@karlstad.se Rektorn vid Frödingskolan 7-9 irene.lidstrom2@karlstad.se Beslut för grundskola och grundsärskola efter tillsyn i Frödingskolan 7-9 i Karlstads kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksaciress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se
2(9) Tillsyn i Frödingskolan 7-9 Skolinspektionen genomför tillsyn i Karlstads kommun under vårterminen 2014. Vid tillsynen besöker Skolinspektionen samtliga skolenheter i kommunen. Frödingskolan besöktes av Skolinspektionen den 4 mars 2014. Fakta om skolenheten Frödingskolan 7-9 hgger i östra delen av Karlstad. Inom upptagningsområdet finns en blandning av villor, hyreshus och bostadsrätter. Skolans interiör präglas av väggmålningar i trapphus, korridorer och uppehållsrum. Målningarna gjordes för cirka 25 år sedan som elevarbeten. Målningarna illustrerar många av Gustav Frödings dikter vilka också finns textade i anslutning till målningarna. Skolenheten Frödingeskolan 7-9 leds av en rektor som innehaft sin tjänst på skolan i cirka 10 år. Vid en omorganisering för något år sedan förlades ytterligare en skolenhet till skolans byggnader. Den skolenheten heter Frödingskolan 4-6 och leds av en annan rektor. Frödingskolan 7-9 har 155 elever i grundskolans årskurser 7-9 och består av 6 klasser. På skolan finns också en grundsärskolegrupp, där någon elev får vissa delar av sin undervisning inom grundskolan. Skolan har också en så kallad "internationell klass" för nyanlända, vilken består av cirka trettio elever, varav hälften är elever från Frödingskolan 4-6. Rektorn på Fröding 7-9 är personalansvarig för personalen i den internationella klassen men respektive rektor har elevansvaret för sina respektive elever. Ungefär 50 procent av eleverna på Frödingskolan 7-9 är berättigade till modersmålsundervisning och av dem deltar cirka 75 % av eleverna i sådan undervisning I Skolverkets offentliga statistik för skolenheten Frödingskolan 7-9 framgår att för läsåret 2012/13 var det genomsnittliga meritvärdet för skolan 201, att jämföra med rikets 213. Meritvärdet har varit stabilt under de senaste fem åren, med undantag av liten nedgång läsåret 2010/11. Andelen elever som uppnått målen i alla ämnen är 69 procent att jämföra med rikets 77. Andelen elever som var behöriga till yrkesprogram var 78 procent jämfört med rikets 92 procent. Andelen behöriga till högskoleförberedande program var 78 procent jämfört med rikets 91 procent. En jämförelse mellan resultaten på de nationella proven i årskurs 9 och slutbetygen i årskurs 9 läsåret 2012/13 visar att Frödingskolan 7-9 har en klart mindre andel, jämfört med riket, som har högre slutbetyg, än deras resultat på nationella proven visar.
3(9) Helhetsbedömning Frödingskolan 7-9 är enligt huvudmannen en skolenhet. Skolinspektionens tillsyn visar dock på ett tätt samarbete med Frödingskolan 4-6, vilken är belägen i samma byggnader som Frödingskolan 7-9. Detta samarbete leder till att rektorn inte har möjligheter att i vissa avseende på egen hand fatta beslut om sin skolenhets inre organisation. Rektorn kan därmed inte heller ta det ansvar för skolenhetens resultat som krävs enligt läroplanen. Rektorn behöver också fortsätta att utveckla sin skolenhets kvalitetsarbete och dokumentationen av det. Skolan karaktäriseras av gränsöverskridanden i positiv bemärkelse genom samarbetet med Frödingskolan 4-6 och inte minst när det gäller etniska och kulturella frågor. En lärare uttryckte det som att man var en "invandrarrik,, skola. Vid tillsynen av skolan framkommer inte annat än att eleverna erbjuds en utbildning som präglas av trygghet och studiero. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på områden som huvudmannen måste åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut. Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Karlstads kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 27 juni 2014 redovisas för Skolinspektionen. Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen Bedömning Karlstads kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedönriningsornrådet Pedagogiskt ledarskap och utvecklingen av utbildningen. Motivering Rektorn ska ansvara för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning, utvärdering och utveckling av utbildningen. Rektorn ska ansvara för att kvalitetsarbetet är dokumenterat. På skolenhetsnivå ska enligt skollagen genomföras ett kvahtetsarbete som består i systematisk och kontinuerlig planering, uppföljning, utvärdering och ut-
4(9) veckling av utbildningen. Inriktningen på kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbudningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Kvalitetsarbetet ska genomföras under medverkan av lärare, övrig personal och elever. Rektorn ansvarar för att kvalitetsarbetet är dokumenterat. Enligt läroplanen har rektorn ansvar för skolans resultat och för att resultaten följs upp och utvärderas i förhållande till de nationella målen och kunskapskraven. I samtal med rektorn framkommer att den kvahtetsredovisning som tidigare beskrivit skolans planering och uppföljning av utbildningen, nyligen har ersatts med ett så kallat årshjul, som ska beskriva rutinerna för skolenhetens systematiska kvalitetsarbete. Det årshjul som Skolinspektionen tagit del av innehåller ett kalendarium av olika möten och andra aktiviteter som skolan ska arbeta med under kommande läsår. Av årshjulet framgår dock inte när och hur en nulägesbeskrivning av skolans kunskapsresultat eller resultat av andra nationella mål ska upprättas och analyseras, eller när och hur analyserna ska kopplas till åtgärder för utveckling mot de nationella målen. Av årshjulet framgår inte heller hur och när skolenhetens planering, uppföljning och utvärdering av de nationella målen ska dokumenteras. Vid samtal med rektor framgår att skolenheten till viss del sammanställer enhetens resultat, analyserar dessa och låter detta ligga till grund för ett utvecklingsarbete. Det gäller exempelvis att den kommungemensamma elevenkäten har analyserats på skolenhetsnivå av utvecklingsgruppen och att detta lett till att Frödingskolan 7-9 tillsammans med Frödingskolan 4-6 valt att arbeta med eleverna språkanvändning och språkutveckling. I övrigt beskriver rektorn att hon går igenom betygssättningen och gör olika sammanställningar av den avseende skillnader mellan ämnen, lärare, elevernas kön etcetera. Detta använder hon sedan i olika möten med lärargrupper, men också som underlag vid samtal med enskilda lärare. Däremot görs inga dokumenterade sammanställningar och jämförelser över tid av betygsresultaten och analyser av dessa. Av utredningen framgår att rektorn inte tar tillräckligt ansvar för att det vid Frödingskolan 7-9 bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som består av planering, uppföljning och utveckling av utbildningen eftersom skolenheten inte systematisk följer upp och utvärderar skolans kunskapsresultat på skolnivå. Utredningen visar också att skolenheten saknar dokumenterade planeringar, uppföljningar och utvärderingar. Vidare saknas en analys av resultaten samt vilka åtgärder som ska vidtas för att utbildningen ska utvecklas. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen.
5(9) Författning 4 kap. 4 och 6 skollagen samt Lgr 11, 2.8, Rektorns ansvar Läroplan för grundsärskolan 2011, 2.8 Rektorns ansvar Ledningsstruktur och organisering av utbildningen Bedömning Karlstads kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Ledningsstruktur och organisering av utbudningen. Rektorn ska besluta om sin egen enhets inre organisation och i övrigt fatta de beslut som följer av författningarna Motivering Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skolenhet ledas och samordnas av en rektor. Rektorn ska särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Rektorn beslutar om sin enhets inre organisation och fattar i övrigt de beslut och har det ansvar som framgår av särskilda förskrifter i skollagen eller andra författningar. Frödingskolan 7-9 är, enligt uppgift från huvudmannen en skolenhet och kommunen har också till Statistiska Centralbyrån inrapporterat Frödingeskolan 7-9 som en skolenhet, med en skolenhetskod. Frödingskolan 7-9 leds av en rektor som varit rektor på skolan i cirka 10 år. Skolan ligger i samma byggnader som skolenheten Frödingskolan 4-6, vilken har en annan rektor. Vid intervjuer med lärare och samtal med andra befattningshavare på skolan framgår dock att dessa betraktar Frödingskolan 7-9 och Frödingskolan 4-6 som en skola med två rektorer. Enligt uppgift från rektorn och av henne inlämnade dokument framgår att Frödingskolan 7-9 och Frödingskolan 4-6 har en gemensam Plan mot kränkande behandling, tillika likabehandlingsplan. Av samtalen med rektorerna framgår att ansvarsfördelningen och beslut om framtagande och utvärdering av de båda skolenheternas planer samt beslut om skolenheternas inre organisation inte alltid är tydliggjorda. Det gäller till exempel hur elevhälsans resurser ska fördelas utifrån den gemensamma budgeten när det gäller stöd till elever i behov av särskilt stöd. Skolenhetens kvalitetsarbete utgår från ett så kallat årshjul som är gemensamt för de båda skolenheterna. Av årshjulet framgår inte vilka åtgärder som gäller för respektive skolenhet. Vissa aktiviteter (exempelvis enkäter) analyseras av en för de båda skolenheterna gemensam utvecklingsgrupp
6(9) och rektorerna tar gemensamma beslut om vilka utvecklingsområden de ska prioritera för de båda skolenheterna. Chefsansvaret för skolans personal följer inte indelningen i skolenheter. Rektorn för Frödingskolan 7-9 är chef för de lärare som undervisar i de praktiskestetiska ämnena på Frödingskolan 4-6. Hon är också rektor för den internationella klassen, i vilken ungefär hälften av eleverna tillhör Frödingskolan 4-6. De båda skolenheterna bildar tillsammans en ekonomisk resultatenhet vilket innebär att de båda rektorerna har gemensamt ansvar för de båda skolenheternas ekonomi, medan var och en har ansvar för sin skolas kunskapsresultat. Utredningen visar att ansvarsfördelningen mellan rektorn vid Frödingskolan 4-6 och rektorn vid Frödingskolan 7-9 inte är tydliggjord utifrån att det är två skolenheter med var sin rektor. Det gäller exempelvis hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs där skolenheterna gemensamt följer upp och utvärderar verksamheten samt fattar gemensamma beslut om prioriteringar. De båda skolenheterna har en gemensam budget vilket bland annat innebär att rektorn inte kan fatta självständiga beslut hur elevhälsans resurser ska fördelas för skolenheten Frödingskolan 7-9. Därtill anser såväl rektor som lärare vid de båda skolenheterna att Frödingeskolan snarare är en skola med två rektorer än två skolor med var sin rektor. Det är inget som hindrar att en skolenhet samverkar med en annan skolenhet, men varje rektor måste fullt ut ha möjhghet att besluta som sin enhets inre organisation och ta det ansvar som författningarna lägger på rektorn. För detta krävs att respektive rektor har full autonomi inom sin enhet. Av ovanstående framgår att rektorn inte fullt ut beslutar om sin enhets inre organisation och i övrigt fattar de beslut som följer av författningarna. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarna krav och huvudmannen förläggs att avhjälpa bristen. Författning 2 kap. 9-10 skollagen Avstående från ingripande Skolinspektionen har funnit följande brist/brister men avstår enligt 26 kap. 12 Skollagen (2010:800) från att ingripa.
7(9) Särskilt stöd Bedömning Skolinspektionen har uppmärksammat följande brist inom bedömningsområdet Särskilt stöd. I åtgärdsprogrammen anges inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Motivering I skollagen anges att om det inom ramen för undervisningen eller genom resultat på ett nationellt prov, genom uppgifter från lärare, övrig personal, en elev eller en elevs vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att det kan befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås ska detta anmälas till rektorn. Rektorn ska se till att elevens behov av särskilt stöd skyndsamt utreds. Samråd ska ske med elevhälsan om det inte är uppenbart obehövligt. Om en utredning visar att en elev är i behov av särskilt stöd ska eleven ges särskilt stöd och ett åtgärdsprogram ska utarbetas. Av åtgärdsprogrammet ska det framgå vilka behoven är, hur de ska tillgodoses och hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Inför tillsynen har Skolinspektionen tagit del av några åtgärdsprogram. I åtgärdsprogrammen anges när men inte hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Vid faktakontrollen uppger rektorn att de exempel på åtgärdsprogram som Skolinspektionen tagit del av var utformad efter gamla rutiner och att en ändring i sättet att skriva åtgärdsprogram nu har medfört att det framgår hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Utredningen visar att de åtgärdsprogram som Skolinspektionen har tagit del av inte anger hur åtgärderna ska följas upp och utvärderas. Rektorn har därefter vidtagit nödvändig rättelse för att åtgärda bristen. Skolinspektionen avstår därför från att ingripa. Författning 3 kap.9 skollagen I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråden Agneta Wennberg och Elisabeth Fogelberg deltagit.
8(9) På Skolinspektionens vägnar ^QJ^JAMAM Hans Larson Beslutsfattare Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Skolinspektionen Bilaga 1 2014-04-03 9(9) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella gransknmgstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bh aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.