2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

Relevanta dokument
Överenskommelsen följer ramöverenskommelsen för Regionen (se punkt 25 i Ramöverenskommelsen).

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

PSYKIATRISK HELDYGNSVÅRD

Psykiatri - Fallbeskrivningar med diskussionsunderlag

PSYKIATRISK ÖPPENVÅRD

Slutenvården bedömer att patienten har behov av insatser efter utskrivning. Inskrivningsmeddelande skickas till berörda enheter i: och/eller

Landstinget i Kalmar Län. Samverkansöverenskommelse avseende riskbruk, missbruk och beroende mellan Kalmar kommun och Landstinget i Kalmar län

LARO-MOTTAGNINGEN PSYKIATRISKA KLINIKEN, NORRLANDS UNIVERSITETSSJUKHUS. Patientinformation. Socialtjänsten

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Individuell plan För

DOKUMENTTYP Riktlinje PUBLICERAD

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR

Reko Susanne Lundblad, Qulturum Marie Rahlén Altermark, Kommunal utveckling. Samordnad individuell plan, SIP

Samordnad vårdplanering för patient som vårdas inom psykiatrisk slutenvård

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Samordnad individuell plan (Sip) i Uppsala län

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Förslag. Gemensam riktlinje om in- och utskrivningar från sluten hälso- och sjukvård

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Agenda. Lena Lindholm, bostadsanpassningshandläggare

Har patienten behov av insatser efter utskrivning? använd bedömningsmallen

Beslutad 2018-xx-xx. Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso-och sjukvård

Sammanfattning av planeringsprocess, åtagande och centrala begrepp enligt lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård

Vård i samverkan kommuner och landsting i Uppsala län

Gällande från och med till och med Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Praktiska anvisningar - Samordnad individuell plan, SIP

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinje för samordnad individuell plan, SIP

Nya arbetssätt utifrån lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Denna överenskommelse är en bearbetad upplaga som ursprungligen författats gemensamt av regionförbundet och landstinget i Jönköpings län.

Inledning

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

Samordnad individuell plan SIP SIP

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

Upprättad av Ansvarig Fastställd datum Reviderad datum Sökväg Monica Rask- Carlsson

Riktlinje för bedömning av egenvård

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vad innebär den nya lagstiftningen?

Överenskommelse om samverkan mellan landstinget och kommunerna angående bedömning av egenvård

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Vad innebär den nya lagstiftningen för rättspsykiatrin?

SOSFS 2009:27 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende. Socialstyrelsens författningssamling

Bedömning av egenvård, riktlinjer för region Jämtland / Härjedalen och kommunerna i Jämtlands län

Patientfall i in- och utskrivningsprocessen

Hälso- och sjukvården Samordnad vårdplanering på Gotland rutiner

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

In- och utskrivning i hemsjukvård och inskrivning i Närsjukvårdsteam Rutin för informationsöverföring via IT-tjänst för SVPL 1, i Södra Älvsborg

Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Samverkan kring äldre personer i behov av särskilt stöd. Region Gotland

LAGÄNDRING RÖRANDE BARNS MÖJLIGHET ATT FÅ VÅRD MOT EN AV VÅRDNADSHAVARNAS VILJA

Överenskommelse om samverkan mellan Regionen Östergötland och kommunerna i Östergötland gällande egenvård

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Om Remisshantering inom Stockholms läns landsting

Tillvägagångssätt vid upprättande av individuell plan

RIKTLINJE Samverkan vid utskrivning från sluten vård i Värmland

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård

Riktlinje fö r samverkan vid utskrivning fra n sluten va rd i Va rmland

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

Lagstiftning kring samverkan

Överenskommelser HSN-SON Syfte

Behandlingsprogram. LARO- MOTTAGNINGEN Läkemedelsassisterad rehabilitering vid opiatberoende. Metadonprogrammet

Egenvård vanliga frågor och svar: Fråga Svar Källa. Kan en patient med kognitiv svikt få en egenvårdsbeslut även avseende medicinering.

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Malmö stad Medicinskt ansvariga 1 (8) Rutin Egenvård. Fastställd: Reviderad:

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Tillämpning av Gemensam riktlinje om in- och utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i Västra Götaland

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Psykiatri 14 juni 2017

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (5)

Varmt välkomna! Tvärprofessionella samverkansteam. kring psykisk skörhet/ sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap

Instruktion för samordnad individuell plan i Skellefteå, inom området äldre

Fastställd av: Chefsforum Kontaktperson: Ewa Göransson Region Västmanland Gäller fr.o.m: Diarienummer: PPHV170075

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Hälso- och sjukvårdsnämnden Socialnämnden. Bakgrund

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Var? SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus med stöd av MEDDIX

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Slutlig version publicerad 21 april 2015

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Förslag till en ny lag Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Markörbaserad Journalgranskning, Kungälvs sjukhus

Riktlinje för samordnad vårdplanering vid in- och utskrivning från sjukhus inom Region Halland med stöd av Meddix

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Överenskommelse mellan Västerbottens läns landsting och kommunerna i Västerbottens län om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård

Kopia utskriftsdatum: Sid 1 (8)

Vision och uppdrag. Vårt uppdrag

Transkript:

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde

Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens vid Beroendecentrum Malmö 4 Avgiftning 4 Abstinensbehandling 4 Bilaga 1 Rutiner för SIP 5 Bilaga 2 Processbeskrivning LARO-mott och Avd för opiatberoende 8

Inledning VO Vuxenpsykiatri Malmö och Område Beroendecentrum startar den 15 april Avd för opiatberoende. Verksamheten kommer att bedrivas i temporära lokaler, B52 (Jan Waldenströms gata 22, plan 3), fram till hösten 2014 då ombyggnation av B43 (Jan Waldenströms gata 6) planeras vara klar. Avdelningen har 11 platser och tar emot patienter från hela regionens ackrediterade LARO-enheter, inklusive Capios LARO-enheter i Ystad och Simrishamn fram till deras avtal löper ut, samt från kommuner. Vården kommer bedrivas i enlighet med nationella riktlinjer och lokala vårdprogram. Avdelningens uppdrag och beskrivet vårdinnehåll är framtaget av en arbetsgrupp inom Beroendecentrum Malmö. Rutiner för samverkan inom vårdkedjan har tagits fram tillsammans med Malmö Stad, IoF-enheterna inom respektive stadsområde, genom ledning av samordnare vid Stadskontoret. UPPDRAG Avdelningen erbjuder specialiserad heldygnsvård för patienter med opiatberoendediagnos i hela regionen. Verksamheten ska erbjuda heldygnsvård vid: Avgiftning/abstinensbehandling Insättning och upptrappning av metadon eller buprenorfin vid start av LARObehandling i det fall det bedöms medicinskt indicerat Konvertering mellan metadon och buprenorfin Vid behov av serumkoncentrationsbestämningar över dygnet Vid återfall i narkotikamissbruk då öppenvårdsbehandling bedöms utgöra alltför stor medicinsk risk och man önskar inneliggande abstinensbehandling antingen för att patienten ska kunna återgå till öppenvård alternativt inför behandlingshemsvistelse eller drogfritt boende Perioder av sidomissbruk som behöver brytas och vårdplan förstärkas, då patienten utan heldygnsvård skulle i enlighet med gällande förskrift tvingas att avsluta behandling och spärrtid gälla för återgång i behandling Gravida kvinnor INFÖR INLÄGGNING Inläggning kan ske efter beslut i öppenvård / LARO av behandlande läkare via remiss med bedömning/beslut och formulerat vårdbehov. Vid insättning av metadon/suboxone ska remissen tydligt innehålla uppgift om valt preparat och måldos. Patienter/klienter med en planering till behandlingshem eller annan behandling inom socialtjänsten läggs in efter vårdplanering med avdelningen så att biståndet kan genomföras enligt planering i anslutning till fortsatt vård. Patienter/klienter med LVM erbjuds avgiftning/abstinensbehandling inför transport till institution. Efter att remiss mottagits kontaktas remittenten av kurator eller teamledare vid avdelningen för att vid behov komplettera remissen och planera datum och tid för inskrivning på avdelningen. Inskrivning ska kunna ske inom 0 5 dagar beroende på bedömt behov / vårdplan / myndighetsbeslut.

Medicinsk prioritering sker vid platsbrist enligt rutin vid Beroendecentrum Malmö. Vid planering för inskrivning bestäms också ett preliminärt datum för utskrivning, uppskattad inneliggande vårdtid är ca 8 10 dagar. Det är remitterande enhet som ansvarar för att kalla patienten till planerad inskrivning och sörja för att denne infinner sig vid avtalad tidpunkt för inskrivning. För att vården ska vara så effektiv som möjligt ska även en vårdplan finnas för den fortsatta vården. Ansvar för den långsiktiga planeringen ligger hos öppenvården / LARO / socialtjänsten. PÅ AVDELNINGEN Varje patient får ett personligt schema som utgår från den enskildes behov och förmåga. Målet under den korta tiden på avdelningen är, förutom den farmakologiska behandlingen, att normalisera dygnsrytmen med sömn, aktivitet, mat, hygien och socialt umgänge. Vid frågeställningar kring utredningsbehov av begåvningsnivå, neuropsykiatriskt funktionshinder eller psykisk sjukdom bör erbjudande om utredning erbjudas i ett senare skede vid ansvarig LARO-mottagning. RIKTLINJER FÖR BEHANDLING AV HEROINABSTINENS VID BEROENDECENTRUM MALMÖ AVGIFTNING Avgiftningens syfte är att undvika abstinenssymtom, såväl vegetativa som psykologiska. I en trygg miljö och med adekvat medicinering skapas bättre förutsättningar för att stabilisera patienten och fullfölja planerad behandlingsstrategi. Rädslan för abstinensen kan också vara en faktor som predisponerar för ett misslyckande och en adekvat abstinensbehandling minskar betydligt risken för att patienten avbryter sin avgiftning i förtid. Att känna abstinensen har ingen plats i den moderna missbruksvården och skulle t o m kunna förstärka rädslan för abstinensen. Epileptiska kramper förekommer inte vid ren heroinabstinens, men då patienten också har bensodiazpin- eller alkoholberoendediagnos ska ställning tas till krampprofylax. ABSTINENSBEHANDLING Bäst effekt vid heroinabstinens har korstoleranta preparat, i första hand buprenorfin och i särskilda fall metadon. I samband med avgiftning från heroin är det av största vikt att man beaktar risken för överdoser vid återfall efter avgiftning och sänkt tolerans. Erfarenheten är att avgiftning har större möjligheter att lyckas om det finns en stark eftervårdsplanering som tar vid omedelbart efter avgiftning. Detta och överdosrisken vid sänkt tolerans är de främsta skälen till att heroinavgiftningar vid kliniken i allmänhet görs planerat och inte akut. Om psykiatriska eller somatiska skäl finns för akut heldygnsvård, vid pågående svår abstinens eller för unga och nya patienter som behöver knytas upp, övervägs akut inneliggande avgiftning. Samverkansavtal mellan regionens kommuner, LARO-enheter och psykiatriska akutvårdsenheter behöver upprättas. Rutiner för informationsöverföring och vårdplaneringar behöver tas fram där befintliga instrument som SIP används. Tillsammans med Malmö Stad har Beroendecentrum tagit fram processbeskrivning samt rutiner för SIP, se bilaga 1.

Bilaga 1 Processbeskrivning och rutiner för patienter/klienter med beroendetillstånd/missbruk av opiater där insatser krävs från både BCM och Malmö stad. 1. Klienter som ansökt om/har pågående insats hos SOF och behöver abstinensbehandling. Socialsekreteraren kontaktar kurator eller teamledare på avdelningen för opiatberoende. Socialsekreteraren och klienten bokar/får en tid för inneliggande abstinensbehandling. Fram tills den inneliggande abstinensbehandlingen påbörjas ska den kommande vården planeras av socialsekreteraren och klienten. Där framgår typ av vård. Klienten ska få information om olika brukarorganisationer då de kan vara ett stöd i detta skede. Socialsekreteraren ska använda Malmö stads befintliga mall för vårdplan och i den specificera insatser även från andra huvudmän dvs från sjukvård, t ex abstinensbehandling, utredning/insatser gällande psykisk ohälsa under eller efter behandling för missbruk/beroende. Socialsekreteraren kallar till SIP* om bedömning görs att detta behövs för att klienten ska få sina behov tillgodosedda. Socialsekreteraren informerar patienten om att han/hon får ta med sig anhöriga eller någon annan som han/hon har förtroende för. Så fort biståndet/vårdplanen är klar ska detta faxas BCM. Socialsekreteraren ska meddela BCM om planeringen avbryts. Socialsekreteraren ska kolla med vårdgivare när det finns plats. Personal på avdelningen för opiatberoende håller kontakt med socialsekreteraren under inneliggande abstinensbehandling för att informera om preliminärt utskrivningsdatum. Alla klienter/patienter kommer inte att uppvisa negativa urinprov gällande cannabis och benzodiazepiner efter abstinensbehandling. Socialsekreteraren ansvarar för kontakt med vårdgivare samt eventuell transport till vårdgivare.

2. Patienter på LARO som behöver abstinensbehandling och annan/ytterligare behandling än den som erbjuds av LARO. Här räknas både de som riskerar att skrivas ut från LARO och de som själva uttrycker behov av annan/ytterligare behandling. LARO kontaktar SOF när det framkommer behov av stöd för att klara av läkemedelsassisterad behandling. LARO kontaktar SOF via tfn eller mail och sammankallar till SIP* med patienten. LARO informerar patienten om att han/hon får ta med sig anhöriga eller någon annan som han/hon har förtroende för. Är patienten aktuell på SOF sker kontakten med handläggande socialsekreterare, om patienten inte är aktuell kontaktas mottaget på SOF. Ett alternativ är att patienten själv kontaktar SOF och lämnar in en ansökan om vård utöver LARO. SOF kallar då LARO till SIP för gemensam planering. Utredning inleds på SOF vilken resulterar i en bedömning av klientens behov och ett beslut. Vid beslut om bistånd meddelas LARO och biståndet/vårdplanen faxas BCM. Socialsekreteraren eller vårdpersonal på LARO kontaktar avdelningen för opiatberoende för planering av abstinensbehandling. Socialsekreteraren ska meddela BCM om planeringen avbryts. Socialsekreteraren ska kolla med vårdgivare när det finns plats. Personal på avdelningen för opiatberoende håller kontakt med socialsekreteraren under inneliggande abstinensbehandling för att informera om preliminärt utskrivningsdatum. Alla klienter/patienter kommer inte att uppvisa negativa urinprov gällande cannabis och benzodiazepiner efter abstinensbehandling. Socialsekreteraren ansvarar för kontakt med vårdgivare samt eventuell transport till vårdgivare. LARO har ett medicinskt uppföljningsansvar under behandlingstiden. SOF har ett uppföljningsansvar gällande beviljad insats. Innan bistånd avslutas sker gemensamt uppföljningsmöte SOF, LARO och klienten/patienten för att göra en planering efter bistånd. Att detta ska ske ska skrivas in i SIP.

*Samordnad Individuell plan, SIP Enligt Ramöverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Skånes kommuner gällande personer med psykisk funktionsnedsättning samt barn och ungdom som har eller riskerar att utveckla psykisk ohälsa ska SIP upprättas på följande sätt: Planen upprättas om Region Skåne eller kommunen bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, om den enskilde samtycker till att den upprättas. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål. Planen ska när det är möjligt upprättas tillsammans med den enskilde. Närstående ska ges möjlighet att delta i arbetet med planen, om det är lämpligt och den enskilde inte motsätter sig det. Av planen ska det framgå; 1. Vilka insatser som behövs 2. Vilka insatser respektive huvudman ska svara för 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än landstinger eller kommunen 4. Vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Rutiner för SIP När någon part identifierat behovet och den enskilde/vårdnadshavaren samtycker till planen ska målet vara att en samordnad individuell plan upprättas utan dröjsmål senast 15 dagar efter att berörda verksamheter blivit kontaktade. Den enskilde, vårdnadshavaren samt närstående ska närvara vid planen om det inte bedöms vara uppenbart olämpligt. Ansvarig för initiering av samordnad individuell plan är den verksamhet där behovet identifierats. Samordnare ska utses. Samtycke (SOFS 2008:14) och samordnad individuell plan ska dokumenteras i journal. Samordnare ansvarar för brukare eller vårdnadshavare får ett exemplar av den samordnade individuella planen. Rutiner för mötets genomförande ska tas fram i de lokala överenskommelderna. Ändamålsenlig blankett för SIP ska användas.

Bilaga 2 Processbeskrivning LARO-mott och Avd för opiatberonde LARO-mottagningen identifierar behov av heldygnsvård som motsvarar avdelningens uppdrag. Ansvarig läkare (LARO-mottagningen) remitterar skriftligen patienten till avdelningen och gör journalanteckning med aktuell bedömning av patientens status, både psykiatrisk och somatiskt, samt beskrivning av vårdbehov och aktuell planering inkluderat insatser/bistånd efter utskrivningen från avdelningen. SIP ska vara gjord innan remiss skickas eller i undantagsfall planerad innan (gäller ej gravida). Kurator eller Teamledare på Avd för opiatberoende kontaktar remittenten för eventuell komplettering och planering av inläggning. Datum för inläggning och utskrivning bestäms. LARO-mottagningen informerar patienten om datum för inläggning och planerat utskrivningsdatum samt ansvarar för att patienten kommer till avdelningen på inskrivningsdagen. LARO-mottagningen ansvarar för att patienten i samband med utskrivningen har tid för besök på mottagningen eller hos annan vårdgivare. I det fall patienten ska vidare till behandlingshem ansvarar LARO-mottagningen för att planeringen sker med socialtjänsten så att patienten kan skrivas ut enligt planering och överföras till behandlingshemmet. LARO-mott identifierar behov av heldygnsvård Datum för inläggning och utskrivning beslutas LARO-mottagningen informerar patienten om inläggning och utskrivningsdatum LARO-läkare skickar remiss till Avd för opiatberoende Kurator/Teamledare på Avd för opiatberoende kontaktar remittenten LARO-mottagningen ser till att patienten kommer till avtalad inläggning Läkaren journalför aktuell bedömning inkl vårdbehov och planering SIP upprättas mellan LARO-mott och socialtjänsten LARO-mottagningen bokar tid för återbesök alt ser till att utskrivning sker till behandlingshem