Europeiska unionens råd Bryssel den 1 mars 2017 (OR. en) 6266/1/17 REV 1 NOT SOC 88 EMPL 58 ECOFIN 88 EDUC 43 från: Ständiga representanternas kommitté (Coreper I) till: Rådet Föreg. dok. nr: 5927/17 SOC 64 EMPL 45 ECOFIN 67 EDUC 34 Ärende: Den årliga tillväxtöversikten för 2017 och den gemensamma sysselsättningsrapporten: Politisk vägledning om sysselsättnings- och socialpolitik Utkast till rådets slutsatser För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser, som utarbetats gemensamt av sysselsättningskommittén och kommittén för socialt skydd. Dessa slutsatser lades fram för arbetsgruppen för sociala frågor den 16 februari 2017. Den ungerska delegationen vidhåller en reservation mot punkt 9. Coreper rekommenderar rådet att anta dessa slutsatser vid mötet i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 3 mars 2017. 6266/1/17 REV 1 aal/sk 1 DG B 1C SV
BILAGA Den årliga tillväxtöversikten för 2017 och den gemensamma sysselsättningsrapporten: Politisk vägledning om sysselsättnings- och socialpolitik Utkast till rådets slutsatser EUROPEISKA UNIONENS RÅD BEAKTAR FÖLJANDE: 1. Sysselsättningen och den sociala situationen i EU förbättras i takt med en måttlig och allt mer sysselsättningsintensiv ekonomisk återhämtning. I nästan alla medlemsstater stiger den ekonomiska tillväxten även om det fortfarande finns markanta skillnader. 2. Arbetslöshetsnivån i EU låg i oktober 2016 på 8,3 %, vilket innebär den lägsta nivån sedan 2009. Även ungdomarbetslöshetsnivån och långtidsarbetslöshetsnivån har fortsatt att minska. Emellertid är samtliga nivåer, trots den positiva trenden, fortfarande oroväckande höga i ett antal medlemsstater. Samtidigt översteg sysselsättningsgraden i åldersgruppen 20 64 år, som låg på 71,1 % under andra kvartalet av 2016, för första gången 2008 års nivå. Om vi arbetar för att bibehålla denna positiva trend kommer Europa 2020-strategins mål på 75 procents sysselsättning för kvinnor och män att kunna vara inom räckhåll senast 2020. 3. Hushållens inkomster fortsatte under 2015 att öka i många medlemsstater, främst på grund av starkare ekonomisk aktivitet och förbättrade arbetsmarknadsförhållanden. Det totala antalet människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning i EU har börjat minska och närmar sig 2008 års nivå, men ligger fortfarande på en mycket hög nivå: 118 miljoner människor eller 23,7 % av den totala befolkningen under 2015, dvs. fortfarande långt ifrån målet för fattigdom och social utestängning i Europa 2020-strategin. Barnfattigdom förblir en viktig utmaning med 26,1 miljoner barn i EU som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning. 6266/1/17 REV 1 aal/sk 2
4. De allmänna inkomstskillnaderna ligger på en hög nivå med stora skillnader mellan EUländerna. Hög ojämlikhet kan minska ekonomins resultat och potentialen för hållbar tillväxt. FRAMHÄVER FÖLJANDE: 5. Det finns inget utrymme för att slå sig till ro och konvergens uppåt när det gäller sysselsättning och sociala resultat bör eftersträvas. Kontinuiteten i de politiska prioriteringar som anges i kommissionens årliga tillväxtöversikt för 2017, som bibehåller fokus på den goda triangeln med ökade investeringar, strukturreformer och ansvarsfulla offentliga finanser, får därför starkt stöd. 6. Den roll som spelas av den gemensamma sysselsättningsrapporten för att identifiera utmaningarna för arbetsmarknaden och samhället har stärkts och detta har ökat det politiska ansvarstagandet för resultaten. 7. Den ytterligare förstärkningen av sociala och sysselsättningsrelaterade överväganden i hela höstpaketet som markerar inledningen av den europeiska planeringsterminen 2017 välkomnas starkt. 8. Tonvikten på investeringar i allmänhet och bibehållna sociala investeringar i synnerhet ses som positivt. Detta åtföljs av erkännandet av att fler insatser behövs för att ta itu med ungdoms- och långtidsarbetslösheten samt att stödja jobbskapande, arbetsmarknadsdeltagande (speciellt för kvinnor), adekvat kompetensutveckling och tillgång till god hälso- och sjukvård, i synnerhet barnomsorg och omsorg om andra personer i beroendeställning. En lämplig avvägning mellan samhällsomfattande och riktade strategier i systemen för socialt skydd bör bibehållas. 9. Effekterna av det stora inflödet av flyktingar på medlemsstaternas sysselsättningssystem och system för socialt skydd har varit ojämna och bör övervakas. Snabb och effektiv integration av nyanlända i samhället och på arbetsmarknaden är viktigt för sammanhållningen och välståndet i EU. 6266/1/17 REV 1 aal/sk 3
10. Globalisering, demografiska förändringar och teknisk och miljömässig utveckling utgör både utmaningar och möjligheter för jobbskapande, strukturen och kvaliteten på arbetstillfällena, arbetsförhållanden och den sociala delaktigheten. I detta avseende anses kompetensutveckling och investeringar i mänskligt kapital vara av yttersta vikt så att alla har samma möjlighet att lyckas på arbetsmarknaden. Sysselsättnings- och socialpolitik bör vara anpassad till utvecklingen av nya företagsmodeller och nya arbetsformer. På grundval av den årliga tillväxtöversikten och den gemensamma sysselsättningsrapporten är följande riktlinjer på området för sysselsättningspolitiken och socialpolitiken viktiga: Stöd för jobbskapande, kvalitativa arbetstillfällen och arbetsmarknadsdeltagande 11. Jobbskapande bör förbli en central punkt i reformerna, samtidigt som fler insatser bör inriktas på att främja högkvalitativ sysselsättning (inklusive nya arbetsformer), undanröja hinder för arbetsmarknadsdeltagande, minska segmenteringen av arbetsmarknaden, åtgärder mot fattigdom bland förvärvsarbetande och odeklarerat arbete, mildrande av övergångar, tillhandahållande av lämpligt inkomststöd samt högkvalitativa aktiveringstjänster och möjliggörande tjänster. Flexibla och tillförlitliga avtalsbestämmelser, effektiv aktiv arbetsmarknadspolitik och övergripande strategier för livslångt lärande kan bidra till att bekämpa arbetslöshet, främja sysselsättningsskapande tillväxt och hjälpa arbetsmarknaderna att anpassa sig till förändrade ekonomiska villkor. 12. Löneutvecklingen i linje med produktiviteten har inneburit ett positivt bidrag för balanserad tillväxt i vissa länder och inom euroområdet som helhet. Lönesättningssystemen bör vara effektiva både för att stödja jobbskapande och ge reallöneökningar, samtidigt som nationell praxis och den roll som tillkommer arbetsmarknadens parter respekteras. 6266/1/17 REV 1 aal/sk 4
13. Skattesystemens roll bör utnyttjas i syfte att minska sådana faktorer som avskräcker människor från att börja arbeta samt öka nettolönen, särskilt för låginkomsttagare, samt att sänka beskattningen för att stödja sysselsättning. Lägre och väl utformad beskattning av arbete skulle kunna bidra till att stimulera sysselsättningstillväxt och därmed motverka ojämlikheten samtidigt som medlemsstaternas behörighet för beskattningsfrågor respekteras och med beaktande av viktiga aspekter i finansieringen av social trygghet samt de strukturella skillnaderna mellan de sociala skyddssystemen i de olika medlemsstaterna. Ytterligare insatser för att ta itu med ungdoms- och långtidsarbetslöshet 14. EU:s ungdomsgaranti och sysselsättningsinitiativet för unga har visat sig vara till nytta som drivkrafter för strukturella reformer, men medlemsstaterna behöver hålla tempot uppe i sina insatser för att ta itu med ungdomsarbetslösheten, i synnerhet i de regioner som är mest behövande. Medlemsstaterna behöver säkerställa att arbetsmarknadens institutioner, och i synnerhet de offentliga arbetsförmedlingarna, har den kapacitet som behövs för att till fullo genomföra garantin. Det strukturella samarbetet med utbildningssystem och system för socialt skydd bör ytterligare förstärkas och mångfalden inom gruppen unga som varken arbetar eller studerar, i synnerhet de som är svårast att nå, bör beaktas ännu mer. 15. Långtidsarbetslösheten utgör fortfarande nästan 50 % av den totala arbetslösheten i vissa regioner, med negativa följder i fråga om försämrad kompetens, sämre anknytning till arbetsmarknaden och i slutändan större risk för fattigdom och social utestängning. Att ta itu med centrala utmaningar i fråga om långtidsarbetslöshet och genomförandet av rådets rekommendation om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden bör även fortsättningsvis prioriteras av medlemsstaterna, i syfte att erbjuda individualiserat stöd och förbättra samordningen mellan arbetsförmedlingar och andra aktörer. 6266/1/17 REV 1 aal/sk 5
Att förbättra kvinnors resultat på arbetsmarknaden och minska löneskillnaden mellan könen 16. Det finns behov av att åtgärder som gör det möjligt för kvinnor och män att förena arbete och familjeliv införlivas i utformningen av politiken, bland annat genom tillgång till bra barnomsorg och omsorg om andra personer i beroendeställning till rimliga priser, tillräcklig ledighet och flexibla arbetsarrangemang samt åtgärder för att undvika negativa skatteincitament för en andra inkomsttagare i familjen. Större synlighet bör också ges åt löneoch pensionsklyftan mellan könen och skillnaderna mellan könen i fråga om fattigdom och social utestängning, och det bör göras fler insatser för att minska dem. Moderna utbildningssystem för att säkerställa effektiv kompetensutveckling och kompetenshöjning 17. Välfungerande flexibla arbetsmarknader kräver färdigheter som inte endast tillgodoser arbetsmarknadens nuvarande behov utan även ger möjlighet till ytterligare utveckling, i synnerhet i samband med ökande brister på arbetsmarknaden. I linje med den nya kompetensagendan för Europa bör reformerna inriktas på långsiktiga investeringar i kompetensutveckling bland ungdomar och vuxna, som kan vara allt från grundläggande matematisk färdighet och läskunnighet till finansiella färdigheter, entreprenörsfärdigheter, grön och digital kompetens, bättre anpassning av färdigheter till arbetsmarknadens behov (inklusive bättre förutseende av kompetensbehoven) och genom att satsa på lärande på arbetsplatsen av hög kvalitet. Att förbättra yrkesutbildningen, t.ex. genom att främja flexibla utbildningsvägar, bör hjälpa människor att utveckla lämpliga överförbara färdigheter hela livet. Främjande av tillräckliga och hållbara system för socialt skydd med tonvikten på sociala investeringar och social delaktighet 18. Medlemsstaterna bör tillhandahålla ändamålsenligt, effektivt och adekvat socialt skydd, under alla skeden av den enskilda människans liv, för att bidra till att trygga levnadsstandarder och förebygga fattigdom och ojämlikheter. 6266/1/17 REV 1 aal/sk 6
19. Delaktighet förutsätter ökad medvetenhet på alla nivåer om politikens och reformernas fördelningseffekter. Utformning av utbildning, arbetsmarknad, hälso- och sjukvårdssystemen och systemen för socialt skydd bör bidra till att främja social delaktighet för alla. Skatte- och förmånssystemen, lönesättning, utbildning, kompetens, sociala tjänster och hälso- och sjukvårdssystem är områden där samordnade och effektiva åtgärder har potential att minska ojämlikheter och främja lika möjligheter. Hög ojämlikhet kan sänka ekonomins resultat, potentialen för hållbar tillväxt samt EU:s övergripande konkurrenskraft. 20. Politiska reformer på grundval av en strategi för aktiv inkludering, som kombinerar adekvat inkomststöd, högkvalitativa, aktiverande och möjliggörande sociala tjänster samt stöd för (åter)inträde på arbetsmarknaden, fortsätter att vara centrala och är effektiva och hållbara sätt att bekämpa fattigdom och social utestängning. Detta inbegriper att säkerställa tillräcklighet, täckning och utnyttjande av förmånssystemen, bättre insatser för att införa och tillhandahålla integrerade och individualiserade tjänster samt ökade incitament för att arbeta. 21. Att minska barnfattigdomen och bryta cirkeln av fattigdom och social utestängning över generationer kräver integrerade strategier som kombinerar förebyggande verksamhet och stöd. Dessa strategier bör syfta till att stödja föräldrars tillträde till arbetsmarknaden och förbättra de förebyggande åtgärderna genom tidiga insatser och ökat stöd till familjer. 22. Reformer inom hälso- och sjukvården bör säkerställa allmän tillgång till patientinriktad vård av hög kvalitet i tid, samtidigt som man säkerställer en tillräcklig och hållbar finansiering av denna och till fullo utnyttjar kostnadseffektiva innovationer och teknisk utveckling, samt en tillräckligt stor arbetsstyrka. Behov av vård bör inte leda till fattigdom eller ekonomiska svårigheter och hälso- och sjuvårdssystemens positiva bidrag till befolkningens hälsa och ekonomiska välstånd bör stödjas. Ytterligare tonvikt bör läggas vid det förebyggande arbetet. 6266/1/17 REV 1 aal/sk 7
23. Reformer inom långtidssjukvården bör syfta till att uppnå hållbarhet och tillgång till tillräcklig, överkomlig och högkvalitativ långtidssjukvård, med allt kraftigare tonvikt på förebyggande arbete. Detta kan innebära en övergång från en i första hand reaktiv till en i högre utsträckning proaktiv politisk strategi och främja en effektiv långtidssjukvård av god kvalitet, och där inslag av hälso- och sjukvård samt socialvård integreras i långtidssjukvården. Social innovation inom långtidssjukvården bör uppmuntras. 24. För att hantera konsekvenserna av en åldrande befolkning och få människor att arbeta längre har det genomförts omfattande pensionsreformer under de senaste åren. Sådana ansträngningar bör fortsätta, men mer måste göras för att säkerställa tillräckliga pensioner i framtiden, samtidigt som de offentliga finansernas hållbarhet bibehålls. Att minska arbetslösheten och uppmuntra att man stannar kvar längre på arbetsmarknaderna, bland annat genom bättre möjligheter att förena arbetsliv och privatliv och modernisering av arbetsmiljöerna, med respekt för hälso- och säkerhetsföreskrifter, kommer att vara av avgörande betydelse för hållbarheten och tillräckligheten i framtida pensionsförmåner. Kompletterande pensioner och andra pensionssparanden skulle också kunna spela en positiv roll i vissa medlemsstater. Säkerställande av en fungerande social dialog 25. En fungerande social dialog, vad gäller nationell praxis och nationella sammanhang, är väsentlig för att säkerställa rättvisare och effektivare reformer och öka egenansvaret för politiken. EUROPEISKA UNIONENS RÅD UPPMANAR MEDLEMSSTATERNA ATT 26. i sina nationella reformprogram återspegla prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten för 2017, den gemensamma sysselsättningsrapporten och dessa rådsslutsatser samt genomföra de policyer som krävs för att verkställa 2016 års landsspecifika rekommendationer, 27. intensifiera sina strävanden att uppnå Europa 2020-strategins sysselsättningsmål med en sysselsättningsgrad på 75 % för kvinnor och män, och målet för kampen mot fattigdom och social utestängning, nämligen att till 2020 hjälpa minst 20 miljoner människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning, 6266/1/17 REV 1 aal/sk 8
28. fortsätta, och när så är nödvändigt förstärka, medverkan av nationella parlament, arbetsmarknadens parter och civilsamhället i förfarandena avseende den europeiska planeringsterminen på nationell nivå när så är lämpligt, och beakta de viktigaste budskapen från sysselsättningskommitténs översyn 2016 av arbetsmarknadens parters deltagande i den europeiska planeringsterminen, UPPMANAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN ATT 29. fortsätta att i högre grad inrikta sig på sysselsättning och sociala frågor inom den europeiska planeringsterminen, 30. samarbeta med medlemsstaterna för att fastställa de bästa metoderna för att stödja, finansiera och effektivt genomföra strukturreformer, på grundval av befintliga instrument i den europeiska planeringsterminen, i syfte att underlätta konvergens uppåt när det gäller sysselsättning och sociala resultat, samtidigt som hänsyn tas till medlemsstaternas olika utgångspunkter och en strategi med en standardlösning som antas passa alla undviks, UPPMANAR SYSSELSÄTTNINGSKOMMITTÉN och KOMMITTÉN FÖR SOCIALT SKYDD ATT 31. i samarbete med kommissionen fortsätta att arbeta med utvecklingen av tänkbara exempel på riktmärken avseende sysselsättnings- och socialpolitik och resultat samt utbyte av bästa praxis över olika politikområden, 32. nära samarbeta med kommissionen i fråga om den europeiska pelaren för sociala rättigheter som tillkännagavs i kommissionens arbetsprogram för 2017, 33. fortsätta sitt arbete med multilateral och tematisk övervakning för att ge rådet en faktabas för diskussionerna i processen med den europeiska planeringsterminen tillsammans med den övervakning och analys som ges av resultattavlan med centrala sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer, bedömningen av sysselsättningssituationen och bedömningen av situationen för det sociala skyddet samt utforska sätt för att ytterligare anpassa dessa sistnämnda instrument, 6266/1/17 REV 1 aal/sk 9
34. samarbeta nära med andra rådgivande kommittéer och parter på områden med delad behörighet för att garantera allomfattande politiska diskussioner och beslut, särskilt inom ramen för den europeiska planeringsterminen, i synnerhet Ekonomiska och finansiella kommittén, kommittén för ekonomisk politik, utbildningskommittén och arbetsgruppen på hög nivå för folkhälsa, för att garantera balanserade diskussioner om ekonomiska, sysselsättningsmässiga och sociala frågor, 35. bygga vidare på de positiva erfarenheterna från sysselsättningskommitténs översyn med arbetsmarknadens parter om deras roll på nationell nivå i den europeiska planeringsterminen. 6266/1/17 REV 1 aal/sk 10