Beslut Huvudman redistrator.utbildnindastockholm.se Verksamhetschef vid sjukhusskolan maria.macineriusastockholm.se Beslut efter kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus som är organiserad under ESS-gymnasiet i Stockholms kommun Skolinspektionen Box 2320 403 15 Göteborg www.skolinspektionen.se
Beskru: 1 (9) Inledning Skolinspektionen genomför höstterminen 2016 en kvalitetsgranskning av särskild undervisning på sjukhus. Syftet är att granska om särskild undervisning på sjukhus så långt det är möjligt motsvarar den undervisning eleverna inte kan delta i. Detta uppnås genom att följande frågeställningar besvaras: 1. Vad innehåller den särskilda undervisningen på sjukhus? 2. Får elever, som på grund av sjukdom inte kan delta i den vanliga undervisningen, en behovsanpassad undervisning på sjukhus? Skolinspektionen besökte sjukhusskolan som är organiserad under ESS-gymnasiet i Stockholms kommun den 8 december 2016. Ansvariga för granskningen har Magnus Jonasson och Thomas Nilsson varit. Vid besöket intervjuades lärare och verksamhetschef. Skolinspektionen har också studerat dokument från verksamheten. Vidare har en enkätundersökning genomförts med samtliga sjukhusskolor i landet. För mer information om granskningen se Skolinspektionens webbplats https://www.skolinspektionen.se/sv/tillsyn--granskning/kvalitetsgranskning/ Här hittar du underlag som använts i granskningen i form av bestämmelser på området och intervjuguider. Bakgrundsuppgifter om verksamheten Sjukhusskolan som är organiserad under ESS-gymnasiet i Stockholms kommun består av Panoramaskolan och Mellanvården (barn- och ungdomspsykiatri, BUP), Stockholms center för ätstörningar (SCÄ) samt Sachsska barnsjukhuset (somatisk vård, Soma). Rektor för ESS-gymnasiet är tillika ansvarig verksamhetschef för sjukhusskolan. Lärarna utgör ett arbetslag som leds av en arbetslagsledare. Lokaler för undervisning ligger i anslutning till de olika vårdavdelningarna, BUP, SCÄ och Soma. För närvarande pågår en omorganisation hos Stockholms Läns Landsting vilket medfört att sjukhusskolan har fått flytta runt mellan olika lokaler då vårdgivaren har haft behov av de lokaler sjukhusskolan har tillgång till.
Beshlt 2 (9) Antal elever 2016 t o m 1 september Som& 45 BUP2 108 Antal lärare Soma BUP Antal Omräknat till heltidstjänster Med lärarlegitirnation 1 0,6 1 1 Speciallärare/ specialpedagoger 8 7,4 7 6 + 1 lärare med inriktning specialpedagogik Bedömning Samverkan och informationsöverföring Sjukhusskolan har en väl fungerande samverkan med vårdnadshavare, ordinarie skola och vårdavdelningarna på sjukhuset under hela tiden som eleven får undervisning vid sjukhusskolan. En fullt ut fungerande samverkan och informationsöverföring mellan sjukhusskolan och Stockholms Läns Landsting behöver dock komma igång så att sjukhusskolan även får information om elever som ges somatisk vård vid vuxenavdelning och elever som ges vård vid öppenvärdens enhet för psykos och bipolära tillstånd inom BUP. Även dessa elever ska ges möjlighet till att få sin lagstadgade rätt till särskild undervisning vid 1 Somatisk (kroppslig) vård 2 Barn- och ungdomspsykiatrisk vård
BeskyL- 3 (9) sjukhus tillgodosedd. Det finns tydliga strukturer och dokumentation vid sjukhusskolan som anger ramar och förutsättningar för arbetet som bedrivs. Den nära samverkan som finns med flertalet vårdavdelningar möjliggör en integrering av sjukhusskolans verksamhet och pedagogiska perspektiv i planeringen av den medicinska behandlingen av eleven. Undervisning och medicinsk behandling utgår därmed från ett holistiskt perspektiv av eleven och dess tillstånd. Anpassning och genomförande av undervisningen Sjukhuslärarna skaffar sig på olika sätt kunskap om elevernas individuella behov, förutsättningar och kunskapsnivå. De genomför bl.a. strukturerade samtal med elever, vårdnadshavare och ordinarie skola. De gör pedagogiska ställningstaganden utifrån möten och samtal med eleverna. Oavsett om eleven ges vård vid sjukhuset under en kortare eller längre tid finns en nära kontinuerlig samverkan med såväl vårdnadshavare som elevens ordinarie skola. Anpassningar av såväl arbetsformer, arbetssätt som av arbetsmaterial görs i samverkan med eleven och dess ordinarie skola. Det nära samarbetet med medicinskt behandlande personal gör det även möjligt att i stor utsträckning anpassa undervisningen utifrån elevens medicinska tillstånd. Det finns en flexibilitet i såväl omfattning som i hur och när eleven kan ges undervisning på sjukhusskolan. Det finns i verksamheten bred ämneskompetens bland lärarna, och därmed erbjuds undervisning i samtliga ämnen, ämnesområden, kurser och skolformer. Eleven har ett stort inflytande och delaktighet över sitt eget lärande på sjukhusskolan, såväl avseende arbetsformer som innehåll. Det bedrivs ett värdegrundsarbete som tar sin utgångspunkt från de enskilda elevernas perspektiv och de vitt skilda situationer de kan befinna sig i då de ges vård vid sjukhuset. Sjukhuslärarna ges möjlighet till såväl didaktisk som medicinsk kompetensutveckling.
Bes 4 (9) Utvecklingsområden Skolinspektionen bedömer att ett utvecklingsarbete i första hand behöver inledas inom följande område: Sjukhusskolan behöver se till att det finns ett system för att få information om alla elever som kan vara i behov av särskild undervisning på sjukhus. Såväl elever som fyllt 18 år som ges vård vid somatisk vuxenavdelning som elever som vid öppenvårdens enhet för psykos och bipolära tillstånd inom BUP ska ges möjlighet till att få sin rätt till särskild undervisning vid sjukhus tillgodosedd. Resultat Introducering av sjukhusundervisning Sjukhuslärarna får i de flesta fall information om elever samma dag eller dagen därpå som de kommer till sjukhuset. Informationen ges bland annat via ansvarig personal för patientens vård, möten eller behandlingskonferenser (där skolan deltar till viss del), lekterapeuter eller via besök av läraren på vårdavdelningar. Kontaktlärare för ny elev inom sjukhusskolan möter därefter elev, och i många fall vårdnadshavare för att samtala om en passande struktur inom sjukhusskolan. Sjukhusskolan har alltid dialog med teamet (inom landstinget) för att sträva mot bästa bemötandet av eleven. Det finns även skriftligt informationsmaterial framtaget vilket beskriver sjukhusskolans olika enheter och dess verksamheter. Detta material riktar sig främst till den som är ansvarig för elevens vård vid sjukhuset. Vid de fall det är en planerad inläggning av eleven på sjukhuset får sjukhuslärarna information om att eleven ska komma när beslut om datum för inläggning fattats. Lärarna besöker vanligtvis eleverna samma dag som de kommit till sjukhuset och medverkar då vid ett inskrivningsmöte, om detta bedöms lämpligt ur medicinsk synpunkt. Vid mötet presenterar sig sjukhusskolan och en struktur för skolgången görs tillsammans med elev, vårdnadshavare och behandlande team. Vårdnadshavare och behandlande team är alltid med vid dessa möten. Sjukhusskolan tar som regel kontakt med ordinarie skolan efter ett medgivande från vårdnadshavare. I kontakten med ordinarie skolan utbyts information kring elevens studiesituation vad gäller organisation-, grupp- och individnivå. Uppgifter om skeenden vad gäller ämnen och ar-
Essfluri'L 5 (9) betsområden förmedlas även, så att sjukhusskolan kan ta vid där eleven befinner sig. Bedöms det att eleven kommer att ges vård under en kortare tid tar oftast vårdnadshavarna kontakt med ordinarie skola och ber dem skicka material till eleven. Förutom samverkan med elevens vårdnadshavare och ordinarie skola sker en nära samverkan med elevens medicinskt behandlande personal i förhållande till elevens sociala, psykiska och fysiska situation. Kontaktläraren inom sjukhusskolan och den medicinska personalens samverkan påverkar även hur elevens situation kan se ut inom sjukhusskolan. Sjukhuslärarna uppger att det är väldigt individuellt hur mycket undervisning en elev orkar under tiden inom sjukhusskolan. I vissa fall (framför allt inom Soma) kan det handla om att det är den första tiden eleven ges vård vid sjukhuset som eleven orkar mindre. Inom BUP kan det ofta handla om hela perioden då eleven får undervisning vid sjukhusskolan, samt att en förändring behöver ske vad gäller elevens skolvardag. En del elever har en tidigare skolgång med sig som är fylld av misslyckanden när de kommer till sjukhusskolan och behöver motiveras och få hjälp till att hitta nya synsätt kring vad skola och undervisning kan stå för. Andra elever, inom BUP och Stockholms centrum för ätstörningar, behöver "hjälp att dra i bromsen och minska sina ambitionsnivåer". Det är enligt lärarna inte ovanligt att dessa elever behöver få undervisning i mindre utsträckning till en början för att sedan succesivt, under en längre tid, bygga på och utöka denna i samband med att elevens mående förbättras. Elever som får somatisk vård, är över 18 år och vårdas på vuxenavdelning får sjukhusskolan ingen information om. Av granskningen framkommer att sjukhusskolan arbetat på att få igång samverkan och informationsutbyten om elever som ges vård vid dessa avdelningar. Sjukhusskolan jobbar för och har startat upp en dialog med Landstinget angående att ta emot elever inom sjukhusskolan från öppenvårdens enhet för psykos och bipolära tillstånd inom BUP (de elever som idag inte är inskrivna i slutenvården). Enligt vad som framkommer av intervjuer av har det till en början funnits intresse från Landstingets håll för att komma igång med detta arbete, men att det i ett senare skede inte har kommit till stånd. Sjukhusskolan uppges dock komma fortsätta att jobba för utvecklingen mot att ta emot öppenvårdselever utan att dessa elever ska behöva vara inskrivna i slutenvården.
Besu.J: 6 (9) Det har ibland, enligt verksamhetschefen och sjukhuslärarna, funnits en okunskap inom vården om sjukhusskolans verksamhet och dess syfte. Landstinget uppges ha genomgått omorganisationer. Framöver planeras att arbetslagsledaren inom sjukhusskolan ska närvara vid landstingets ledningsgruppsmöten och APT för att informera om sjukhusskolan och syftet med dess verksamhet. Detta som ett led i att utveckla kunskapen om sjukhusskolan hos landstinget. Under de inledande mötena och samtalen med eleven på sjukhusskolan gör sjukhusläraren ett pedagogiskt ställningstagande kring elevens behov av undervisning på sjukhusskolan. Detta ställningstagande dokumenteras. Det upprättas även en så kallad studieplan för eleven. Av denna framgår vilka ämnen, område som är aktuella för eleven att få undervisning i på sjukhusskolan och vilka av sjukhuslärarna det är som ansvariga för undervisningen i de olika ämnena, ämnesområdena, kurserna. Vidare framgår mål med skolgången, ämnesmål och övrigt som kan vara av betydelse för undervisningen vid sjukhusskolan. Vid det inledande mötet med eleven får eleven i ett samtal, eller genom att fylla i en enkät, förmedla tankar kring upplägget av skolgången inom sjukhusskolan, hur skolarbete skulle kunna fungerar bäst, vad som kan vara svårigheter med mera, vid skolarbetet. Av granskningen framkommer att sjukhusskolan saknar regelmässig kännedom om elever som avråtts av medicinskt ansvarig läkare från undervisning på sjukhusskolan. Vanligtvis tackar inga elever som ges vård vid BUP definitivt nej till undervisning. Ibland kan det dock behövas ett inledande arbete med att motivera eleven till att delta i undervisningen. Ibland kan elever också utebli från lektioner beroende på dagsform, medicinsk status, akuta samtalstider eller läkartider inom vården. När det gäller Sorna bedöms ungefär hälften av eleverna tacka nej till undervisning på sjukhusskolan. Förklaringen uppges vara korta vårdtider och den kortvariga frånvaron som detta medför från elevens ordinarie skola. Undervisningens genomförande Som tidigare framkommit gör sjukhuslärarna i ett inledande skede ett pedagogiskt ställningstagande kring elevens behov av undervisning på sjukhusskolan som kompletteras med en så kallad studieplan för eleven. Sjukhuslärarna dokumenterar även fortlöpande elevens undervisning på sjukhusskolan i syfte att se hur elevens behov, medicinska tillstånd och övriga förutsättningar för att ges
Bas j5_]: 7 (9) undervisning ser ut över tid. Detta sker bl.a. i form av logganteckningar som förs fortlöpande, elevmötesprotokoll och minnesanteckningar vid olika former av samtal. Av granskningen framkommer, som tidigare nämnts, att verksamheten har möjligheter att erbjuda undervisning i samtliga skolformer och ämnen/ämnesområden. Av intervjuer framkommer att man har haft elever som getts undervisning på sjukhusskolan som får sin ordinarie skolgång i form av grundskola, gymnasieskola, grundsärskola, grundsärskola med inriktning träningsskola och gymnasiesärskola. Av dokumentation och intervjuer framkommer att det bland lärarna finns en bred kompetens som ger behörighet att undervisa i flertalet skolformer, ämnen, ämnesområden och kurser. Miljön på sjukhuset och olika skyddsföreskrifter gör dock att det inte finns möjligheter att genomföra vissa laborationer där det bland annat krävs tillgång till dragskåp, någon form av öppen eld eller praktiska moment i hem- och konsumentkunskap. Det sker en nära samverkan under tiden eleven ges undervisning på sjukhusskolan med såväl medicinskt behandlande personal, elev och vårdnadshavare. Samverkan sker även med elevens ordinarie skola via kontakt med rektor/studierektor, mentor/kontaktlärare och/eller studie- och yrkesvägledare. Samverkan med ordinarie skola sker bl.a. genom mail, telefonkontakt, delade lärplattformar där sjukhusläraren får tillgång till ordinarie skolans information om eleven samt genom fysiska möten där sjukhuslärarna och personal från ordinarie skola deltar. Sjukhusskolan har även utarbetat en frågemall vilken används som ett underlag i samverkan med elevens ordinarie skola. Här finns frågeställningar om eventuella anpassningar som genomförts för eleven, hur undervisningen är organiserad på grupp- och individnivå, elevens styrkor och svagheter samt hur elevens skolprestationer sett ut i olika ämnen, eventuella åtgärdsprogram samt övriga upplysningar som kan vara av betydelse för undervisningen av eleven på sjukhusskolan. Av granskningen framkommer att eleven har inflytande och delaktighet över sin lärandesituation på sjukhusskolan. Eleven får inledningsvis fylla i ett dokument "inskrivningssamtal", där eleven får uttrycka/förmedla tankar kring hur skolgången kan fungera bäst under tiden eleven får undervisning på sjukhusskolan. Undervisningens upplägg och genomförande diskuteras sedan konti-
Bask: 201 6-1 2-20 8 (9) nuerligt med eleverna under deras tid vid sjukhusskolan såväl avseende innehåll som upplägg och arbetsform. Eleven uppges alltid få igenom önskemål om undervisning i enskilda ämnen. Sjukhuslärarna uppger att "[undervisningen] utvecklas och anpassas under tid". Det finns även en flexibilitet i när och vilken omfattning eleverna har möjlighet att få undervisning på sjukhusskolan. På Soma finns möjligheter att få undervisning mellan kl. 9 15.00 tre dagar i veckan på Soma. På BUP och SCÄ finns möjligheter att få undervisning under motsvarande tider fem dagar i veckan. Antalet lektioner som genomförs i de olika verksamheterna (Panoramaskolan, Mellanvården, SCÄ och Soma) uppges uppgå till mellan 15 20 lektioner i veckan. Utöver detta finns det möjlighet till extra lektioner om eleven skulle ha behov av det. Av intervjuer framkommer att sjukhuslärarna arbetar med värdegrundsfrågor tillsammans med eleverna. Vilka frågor som dyker upp och som man arbetar med är ofta situationsb-undet och utgår från den situation som eleven befinner sig i när hen ges vård vid sjukhuset. Det kan t.ex. handla om att hjälpa eleven att acceptera sin livssituation som den ser ut just då och få eleven att känna en tilltro till att hen duger och att "det här ska bli bra". Arbetet utgår från eleven och de signaler eller frågor som eleven tar upp och styr ofta innehållet i arbetet med värdegrundsfrågorna. Vid intervju med verksamhetschef och sjukhuslärarna framkommer att lärarna ges och har möjligheter till kompetensutveckling, såväl ur didaktiskt som medicinskt perspektiv. Lärarna uppger dock att de får söka mycket fortbildning på eget initiativ och att det emellanåt kan vara svårt att hitta utbildningar som är mer specifikt riktade till sjukhusskolan och dess särskilda verksamhet. Återgång till ordinarie undervisning I samband med att en elev "skrivs ut" från sjukhusskolan sker en muntlig och/eller skriftlig överlämning till den ordinarie skola eleven återgår till. Den skriftliga informationen innehåller ett pedagogiskt utlåtande och kan innehålla: vad eleven läst för ämnen, elevens starka sidor, eventuella extra anpassningar och särskilt stöd, kunskapsnivå i förhållande till mål och centralt innehåll och kunskapskrav, lärsituationen, koncentration/motivation/eget ansvar, socialt samspel och övrigt som är relevant. Inom denna kartläggning tillkommer elevens eventuella behov av alternativa verktyg i skolan i form av t.ex. handifon,
Beskt 9 (9) avstressningsbollar, talsyntes och appar som kan användas till läs- och skrivstöd eller planering och påminnelse. Eleven och dess vårdnadshavare får alltid ta del av materialet, kan ha synpunkter på, och vet vilken information som överlämnas till den ordinarie skolan. I samband med att eleven "skrivs ut" från sjukhusskolan finns möjlighet för eleven att fylla i en utvärdering kring hur fiden har varit på sjukhusskolan, vilka ämnen eleven läst, om något ämne saknats, vad som varit bra, vad som kan bli bättre och hur den skola skulle se ut som eleven skulle trivas bäst i. Uppföljning Stockholms kommun ska senast den 16 juni 2016 redovisa till Skolinspektionen vilka åtgärder som vidtagits utifrån de identifierade utvecklingsområdena. Redogörelser skickas per post till Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, eller via e-post, till skolinspektionen.goteborg@skolinspektionen.se Hänvisa till Skolinspektionens diarienummer för granskningen (dnr 40-2016:200) i de handlingar som sänds in. I ärendets slutliga handläggning har undervisningsråden Anna Wide och Thomas Nilsson deltagit. På Skolinspektionens vägnar Lena Dahlquist enhetschef Magni) Jonasson föredragande