Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Österåker Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003
Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2
Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Österåker bor 35 500 invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med drygt 6% ( 2 243 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att en ökning förväntas i alla åldersgrupper med undantag för åldersgruppen 20 39 år. Den procentuella ökningen är särskilt stor i de båda äldsta åldersgrupperna. Tab 1. Antal invånare i Österåker 2002-2006 samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändring (%) 0 6 3 263 3 503 240 7,4 7 19 6 824 7 077 253 3,7 20 39 9 361 9 330-31 -0,3 40 64 12 283 13 208 925 7,5 65 79 2 964 3 638 673 22,7 80 w 865 1 047 182 21,1 Totalt 35 560 37 802 2 243 6,3 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Österåker en högre andel barn och ungdomar. Andelen 65 år och äldre är något lägre. Det gäller särskilt de allra äldsta. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser 2002-2006 i Österåker och Stockholms län. Åldersklass 2002 Österåker 2006 Österåker 2002 SLL 2006 SLL 0 6 9,2 9,3 8 8,2 7 19 19,2 18,7 15,7 15,5 20 39 26,3 24,7 30,3 29,3 40 64 34,5 34,9 32 33 65 79 8,3 9,6 9,6 9,6 80 w 2,4 2,8 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3
Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Österåker Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Österåker motsvarar andelen som endast har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) genomsnittet för länet. Andelen invånare med utländsk bakgrund är lägre. Tab 3. Andel invånare med utländsk bakgrund i Österåker och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning Utländsk 1 bakgrund Österåker 19,6 12,1 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten 2002. Enkäten skickades ut i ca 50 000 exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Österåker är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4
Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o) hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Österåker anser ungefär lika stor andel som i länet att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Österåker 68 SLL 66 Min Max 56-79 Högre andel kariesfria 19-åringar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Österåker motsvarar andelen kariesfria 3-åringar genomsnittet i länet medan andelen kariesfria 19-åringar är högre jämfört med länet. Tab 4. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Österåker och Stockholms län år 2001. 3-åringar 19-åringar Österåker 95,2 31,5 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Högsta medellivslängden i länet Kvinnorna och männen i Österåker har länets högsta medellivslängd. Tab 5. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Österåker och Stockholms län. Kvinnor Män Österåker 83,6 79,8 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar som länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Österåker är detsamma som för länet. Tab 6. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer 16-64 år i Österåker och Stockholms län år 2001. Kvinnor Män Totalt Österåker 26 13 19 SLL 24 14 19 Min - Max 17-46 7-31 12-38 Lägre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Österåker är något lägre än genomsnittet för länet. Tab 7. Andel förtidspensionärer 45-64 år 2001 i Österåker och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Österåker 14 9 11 SLL 15 11 13 Min - Max 9-33 5-25 7-29 5
Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten 2001. Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Andelen som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver motsvarar genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen som har förtroende för sjukvården. Andelen som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning är den näst högsta i länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Österåker 69 88 49 SLL 70 79 51 Min - Max 58-80 71-90 40-59 Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6
Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Österåker. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Österåker finns följande utbud av vård och tandvård Husläkarna i Margretelund, Husläkarna i Österåker och ÖsteråkersDoktorn. Husläkarmottagningarna svarar även för hemsjukvård och för läkarinsatser i vissa särskilda boenden Jourmottagningen i Åkersberga samt en kvälls- och nattpatrull Barnmorskemottagning BVC Sju Systrar Barn- och ungdomsmedicinsk läkarmottagning Primärvårdsrehabenhet med sjukgymnaster, arbetsterapeuter, kuratorer, dietist och hemrehabteam fotsjukvård. Den geriatriska vården för Österåkersborna bedrivs huvudsakligen på Danderydsgeriatriken. Den avancerade hemsjukvården utgår från Byle Gård. Psykiatrisk vård för vuxna erbjuds vid Åkersberga psykiatriska öppenvårdsmottagning. Mobilt akutteam (MoA) finns tillgängligt dygnet runt för akuta insatser. Slutenvård erhålls främst vid psykiatriska kliniken på Danderyds sjukhus Beroendevård för såväl vuxna som ungdomar erbjuds vid den lokala beroendemottagningen vars verksamhet är integrerad med kommunens insatser till missbrukare. Akuta avgiftningsinsatser för ungdomar erhålls vid Maria Ungdom. Lokal barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård ges vid Österåker BUP-mottagning. Kvällar, nätter och helger hänvisas akuta fall till barn- och ungdomspsykiatriska akutenheten vid Danderyds sjukhus. Det finns ett Habiliteringscenter Täby för barn & ungdom och ett Habiliteringscenter Täby för vuxna. Vårdavtal finns med specialistläkare i gynekologi och öron-, näs-, och halssjukdomar som har sina mottagningar i Österåkers kommun. Vårdavtal finns med 4 privata sjukgymnastmottagningar med totalt 10 sjukgymnaster. Därutöver finns i kommunen 5 sjukgymnaster anslutna till nationella taxan. Ungdomsmottagning I området finns Folktandvården Stockholms läns AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se www.vardguiden.nu 7
Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Faktaruta Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8
Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. För att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden anges öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per 1 000 invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Österåker gjorde förra året drygt 227 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 6 399 besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Österåker / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv. 131 257 3 691 3 468 Geriatrik 765 22 50 Psykiatri 17 274 486 604 Akutsjv. 78 249 2 200 2 539 Totalt 227 545 6 399 6 661 Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Österåker hade förra året 4 362 slutenvårdstillfällen. Det är 122 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år 2002 Vårdområde Antal vtf Österåker/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik 184 5 13 Psykiatri 329 9 13 Akutsjv 3 849 108 119 totalt 4 362 122 145 Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården Andelen 3-åringar som besökt tandvården motsvarar genomsnittsnivån i länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Österåker 89,0 89,4 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9
Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Österåker. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 483 Mkr, dvs 13 595 kr per invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården 2 för befolkningen i Österåker uppgick förra året till 483 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvården per vårdområde för befolkningen i Österåker. Vårdområde MKr Österåker Primärvård 88,1 Geriatrik 16,6 Psykiatri 43,0 Akutsjukvård 234,0 Läkemedel 74,0 Övrigt 27,2 Totalt 482,9 Kostnaden var 13 595 kr per invånare, vilket skall jämföras med 16 349 kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan 12 773 17 986 kr. Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en lägre kostnad per invånare och per patient för boende i Österåker. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år 2001. Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Österåker 1 465 994 73 257 SLL 287 302 2 116 117 218 Min - Max ------- 725 3 545 62 127 194 149 För hjärtsvikt motsvarar kostnaden genomsnittet för länet per invånare. Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre än genomsnittet för länet. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under 1999-2001 Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Österåker 14 425 9 783 SLL 1 258 383 9 269 Min - Max ---------- 4 171 12 814 Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Österåker 11 735 7 958 SLL 762 935 5 582 Min - Max ---------- 3 211 9 103 2 exklusive tandvården 10
Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Österåker finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Österåker: 4 Gemensamt grundavtal för samverkan mellan sjukvårdsområdet och Österåker kommun Samverkansöverenskommelse ang. läkarinsatser i särskilt boende Samverkansöverenskommelse ang. LSS / LASS Samverkansöverenskommelse ang. sjukvård och hemtjänst i ordinärt boende Samverkansöverenskommelse ang. arbetsinriktad rehab Avtal om ungdomsmottagning Avtal om placering i specialförskola 11
Om Österåker Österåker är en skärgårdskommun i södra Roslagen med drygt 35 000 invånare. De allra flesta - mer än 25 000 - bor i centralorten Åkersberga, tre mil nordost om Stockholm. I kommunen finns goda möjligheter till varierat friluftsliv i natur och skärgård. Österåker är en ung kommun med många barnfamiljer och ungdomar. Medelåldern är 37 år. De flesta hushåll bor i småhus och en mindre andel i lägenheter. Antalet fritidshus är drygt 8 000. Roslagsbanan som är en knutpunkt för södra Roslagen går genom kommunen via Åkersberga, upp till Österskär vid havet. Mer information kan sökas på kommunens hemsida: www.osteraker.se Sammanfattning Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med drygt 6% (2 243 personer). Österåker har en högre andel barn och ungdomar samt en lägre andel 65 år och äldre. Andelen invånare med enbart förgymnasial utbildning motsvarar länets genomsnittsnivå. Lägre andel invånare har utländsk bakgrund. Österåker har den högsta medellivslängden i länet både för kvinnor och män. Enligt Vårdbarometern har de som svarat i Österåker den högsta andelen i länet som anser att de får tillgång till den sjukvård de behöver. De som bor i Österåker gjorde förra året 227 000 öppenvårdsbesök. Det innebär 6 399 besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 4 362, dvs 122 vådtillfällen per 1000 invånare. Den totala hälso- och sjukvårdskostnaden för befolkningen i Österåker var 483 Mkr och kostnaden per invånare 13 595 kr. Det skall jämföras med 16 349 kr per invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12