Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Södertälje

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Södertälje"

Transkript

1 Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Södertälje Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003

2 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 26 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar. I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden och levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2

3 Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Södertälje bor nästan invånare Fram till år 2006 förväntas invånarantalet öka med 3,5 % (2 757 personer). För länet i sin helhet sker en ökning med närmare 4 % under motsvarande period. Befolkningsprognosen för 2006 visar att antalet 40 år och äldre förväntas öka. Tab 1. Antal invånare i Södertälje samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Förändr antal Förändring (%) , , , , ,9 80 w ,8 Totalt ,5 Åldersfördelning i förhållande till länet Södertälje har en åldersfördelning som i stort motsvarar länets. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser i Södertälje och Stockholms län. Åldersklass 2002 Södertälje 2006 Södertälje 2002 SLL 2006 SLL 0 6 7,8 7,6 8 8, ,1 17,0 15,7 15, ,2 28,1 30,2 29, ,6 32, ,4 10,9 9,6 9,6 80 w 3,8 3,9 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen som är över 80 år (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3

4 Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Södertälje Låg utbildningsnivå 1 anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Södertälje är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) högre än genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Tab 3. Andel invånare med förgymn.utb. samt andel invånare med utländsk bakgrund i Södertälje och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning % Utländsk 2 bakgrund % Södertälje 29,8 26,8 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten Enkäten skickades ut i ca exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och livsstilsfrågor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Södertälje är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Källa ang utbildningsnivå: RTK 1999, åldrar år. 2 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4

5 Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa I Södertälje anser en något lägre andel att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra jämfört medlänet. Tab 4. Procentuell andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Södertälje 62 SLL 66 Min Max Lägre andel kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. I Södertälje är andelen kariesfria 3- och 19-åringar lägre än genomsnittet i länet, särskilt för 19-åringarna. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Södertälje och Stockholms län år åringar 19-åringar Södertälje 91,4 17 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Lägre medellivslängd än länet Kvinnorna och männen i Södertälje har en lägre medellivslängd än genomsnittet för länet. Tab 6. Medellivslängd för kvinnor och män i Södertälje och Stockholms län. Kvinnor Män Södertälje 81,4 76,2 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar högre än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar i Södertälje är högre jämfört med länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer år i Södertälje och Stockholms län år Kvinnor Män Totalt Södertälje SLL Min - Max Högre andel förtidspensionärer än länet Andelen förtidspensionärer i Södertälje är högre än genomsnittet för länet. Det gäller både för män och kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer år 2001 i Södertälje och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Södertälje SLL Min - Max

6 Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet skiljer sig inte Södertälje nämnvärt i andelar av de som anser att de har tillgång till den sjukvård de behöver samt får förväntad hjälp vid besök på husläkarmottagning. Andelen som har förtroende för sjukvården är högre i Södertälje än genomsnittet i länet. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Södertälje SLL Min - Max Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. Den generellt sett låga andelen som har förtroende för sjukvården beror delvis på att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. 6

7 Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Södertälje. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Södertälje finns följande utbud av vård och tandvård Tallhöjdens vårdcentral, Telgeakuten/Rosenborgs distriktsläkarmottagning (privat), Fornhöjdens vårdcentrum (privat), Lina Hage vårdcentral (privat), Wasa Husläkarmottagning (privat), Luna Husläkarmottagning, Järna vårdcentral, Tveta Hälsocentral (privat) och Vidarklinikens husläkarmottagning (privat). Hemsjukvård finns vid samtliga vårdcentraler förutom vid Fornhöjden (sköts av Telgeakuten). Primärvårdsjourmottagningen är lokaliserad inom akutmottagningen på Södertälje sjukhus. MVC-verksamhet bedrivs vid vårdcentralerna, Järna, Vidarkliniken och vid Mödravårdscentralen Lotsen, på Oxbackskliniken (privat), Kirstens familjehälsa (privat) och Storken (privat). Vid samtliga vårdcentraler förutom Fornhöjden och Rosenborg bedrivs BVC. BVC finns också på Kirstens familjehälsa (privat) och Storken (privat). Ungdomsmottagning finns i Södertälje och Järna Sjukgymnastik finns vid vårdcentralerna, Järna, Lina Hage, Wasa, Luna och Tveta, samt på Tallhöjdens sjukgymnastik. Den geriatriska vården för Södertäljeborna bedrivs på Södertälje sjukhus. Öppen psykiatrisk vård för barn och ungdomar och för vuxna finns i Södertälje. Lokal beroendemottagning finns vid Järna vårdcentral, för övriga Södertälje kommun finns beroendemottagning genom avtal med Beroendecentrum Stockholm. Barnhabilitering finns i Botkyrka, och vuxenhabilitering i Tullinge. I Södertälje kommun finns 3 läkare inom invärtesmedicin, 4 gynekologi, 3 ögon, 1 hud, 1 plastikkirurgi, 2 kirurgi, 1 psykiatri och 4 allmänmedicin. Tretton privata sjukgymnaster samt ett antal kiropraktiker har mottagning i Södertälje. Dessutom erbjuder Vidarkliniken rehabilitering, somatisk vård och astma-allergimottagning. I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se 7

8 Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen tillsammans med hälso- och sjukvården bidrar i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med de förändrade levnadsvanorna i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten.. 8

9 Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård följs regelbundet och volymer anges i avtal. Ett sätt att kunna göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-, 13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Södertälje gjorde år 2002, öppenvårdsbesök. Det innebar besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Södertälje / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal läkarbesök per invånare (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen i Södertälje hade förra året slutenvårdstillfällen. Det var 162 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år Vårdområde Antal vtf Södertälje/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet ang antal vårdtillfällen per invånare (pärmens flik nr 3) Besök i tandvården I Södertälje motsvarar andelen barn och ungdomar som besökt tandvården genomsnittet för länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Södertälje 89,8 88,6 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9

10 Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt redovisas hur mycket hälsooch sjukvården kostade för befolkningen i Södertälje. För att kunna jämföra kostnader mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) Mkr, dvs kr per invånare Hälso- och sjukvården 2 för befolkningen i Södertälje kostade förra året Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvårdskostnad per vårdområde för befolkningen i Södertälje. Vårdområde MKr Södertälje Primärvård 293 Geriatrik 67 Psykiatri 178 Akutsjukvård 887 Läkemedel 203 Övrigt 85 Totalt Kostnaden per invånare är kr per invånare, vilket skall jämföras med för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Kostnader för några sjukdomsgrupper Nedan anges beräkning av schablonmässiga kostnader inom akutsjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyg- 2 exklusive tandvården gande insatser eller genom en bra närsjukvård. För höftledsfrakturer noteras en högre kostnad per invånare och per patient för boende i Södertälje. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Södertälje SLL Min - Max För hjärtsvikt är kostnaden per invånare något högre. Kostnaden per invånare för kärlkramp är högre i Södertälje. Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Södertälje SLL Min - Max Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Södertälje SLL Min - Max

11 Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och kommunen, försäkringskassan etc. eller ha till syfte att stödja producentsamverkan. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Södertälje finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Södertälje: 4 SINSS Samverkan i Nykvarn, Salem, Södertälje. Samverkansavtal mellan SLL (Sydvästra sjukvårdsområdet, Södra Länets produktionsområde, Södertälje sjukhus), fria vårdgivare, kommunerna, försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsförmedling rehabilitering och apoteket. Samverkansavtalet gäller: o informationsöverföring och samordnad vårdplanering/utskrivningsklar o läkarinsatser i särskilt boende o funktionshindrade med särskilda behov på sjukhus o personer med behov av andningsstöd i ordinärt boende eller särskilt boende o rehabilitering dygnet runt, samrehab, stroke o VOR-grupper (Vård-, omsorg- och rehabiliteringsplanering runt den enskilde) o samverkan primärvården/hemtjänsten o IT-frågor i vården o samverkansutveckare Avtal med Södertälje kommun om samfinansierad folkhälsosamordnare Lokal BUS-överenskommelse (Barn och Ungdomar i behov av särskilt Stöd) Uppsökande verksamhet för tandvård 11

12 Om Södertälje Södertälje kommun växer och börjar närma sig invånare. Den 30 september bodde personer i kommunen vilket är en ökning sedan årsskiftet med 840 personer. Vid årsskiftet hade 42% av kommunens invånare utländsk bakgrund och fördelningen var jämn mellan könen. Södertälje kommun ligger mellan storstad och landsbygd, mellan hav och inland och erbjuder flera varierade boendemiljöer. Nästan var tredje bostad är i småhus. Det är alltid nära till vatten och natur. I Södertälje stad bor man i "den lilla storstaden" med komplett utbud av kommersiell service och ett brett kulturutbud. Här finns såväl exklusiva paradvåningar i vackra 1800-talshus som "vanliga bostäder" med hyresnivåer som hör till Storstockholms lägsta. Mer information finns på kommunens hemsida. Sammanfattning I Södertälje bor nästan invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 3,5%. Södertälje har en åldersfördelning som i stort motsvarar länets. Andelen med enbart förgymnasial utbildning är högre jämfört med länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Södertälje har en lägre andel kariesfria barn, lägre medellivslängd, högre genomsnittligt antal sjukdagar samt högre andel förtidspensionerade jämfört med länet. I Södertälje är det dessutom en lägre andel jämfört med länet som anser att det egna hälsotillståndet är bra. Befolkningen i Södertälje gjorde år 2002, öppenvårdsbesök. Det innebar besök per 1000 invånare. Befolkningen i Södertälje hade förra året slutenvårdstillfällen. Det var 162 vårdtillfällen per 1000 invånare. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården i Södertälje är Mkr. Kostnaden per invånare är kr, vilket kan jämföras med kr/invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nykvarn

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nykvarn Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Nykvarn Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nynäshamn

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Nynäshamn Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sollentuna Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sollentuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Hägersten

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Hägersten Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Hägersten Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Liljeholmen

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Liljeholmen Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Liljeholmen Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Älvsjö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Älvsjö Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Älvsjö Sjukvårdsberedning Södra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Botkyrka

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Botkyrka Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Botkyrka Sjukvårdsberedning Syd, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Danderyd

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Danderyd Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Danderyd Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Maria-Gamla stan

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Maria-Gamla stan Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Gamla Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Spånga-Tensta

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Spånga-Tensta Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sigtuna

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sigtuna Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sigtuna Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Katarina-Sofia

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Katarina-Sofia Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Katarina-Sofia Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Värmdö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Värmdö Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Värmdö Sjukvårdsberedning Sydost, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Österåker

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Österåker Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Österåker Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Lidingö

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Lidingö Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Lidingö Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Rinkeby

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Rinkeby Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Rinkeby Sjukvårdsberedning Norra Stockholm, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sundbyberg

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Sundbyberg Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Sundbyberg Sjukvårdsberedning Nordväst, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Täby

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Täby Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Täby Sjukvårdsberedning Nordost, Beställaravdelning Norr Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Norrmalm

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Norrmalm Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Norrmalm Sjukvårdsberedning Innerstaden, Beställaravdelning Stockholm Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004

Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 2004 Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 4 2 Innehållsförteckning Inledning... 5 Förtroende... 6 Förtroende för sjukhusvården... 7 Förtroende för primärvården... 7 Förtroende för folktandvården...

Läs mer

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv

Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv Avdelningen för befolkningsperspektiv Mars 06 2 Behov av hälso- och sjukvård i Stockholms län utifrån ett befolkningsperspektiv

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Bilaga 5 1 (19) Hälso- och sjukvårdsnämnden Förvaltningen HÄLSO- OCH SJUKVÅRD PÅ LIKA VILLKOR ÅRSBOKSLUT 7 Den självskattade n är minst god i, Rinkeby-Kista och Av kommunerna/stadsdelarna

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet

Bakgrundsinformation VG Primärvård. En del av det goda livet Bakgrundsinformation VG Primärvård En del av det goda livet Innehåll: Primärvården... 3 Framtidens vårdbehov... 3 Nytt vårdvalssystem i Sverige... 3 Nytt vårdvalssystem i Västra Götaland VG Primärvård...

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Dnr 14OLL28 Verksamhetsberättelse 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Inledning Nämnden för folkhälsa ska känna till dagens livsvillkor, levnadsvanor och hälsoläget i befolkningen för att

Läs mer

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting

Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns landsting Socialdemokraterna F R A M T I D S P A R T I E T Ankom Stockholms läns landsting 2017-06- U Dnril2Ö >0^l2j MOTION 2017-06-13 26 fl: 2* Motion om en översyn av den psykiatriska vården inom Stockholms läns

Läs mer

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN

25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 25 Yttrande över motion 2017:73 av Petra Larsson (S) och Victor Harju (S) om digitala hälsokontrollen i Stockholms läns landsting (SLL) HSN 2018-0077 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0077

Läs mer

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012

Behovskartläggning. Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov. underlag mars 2012 Behovskartläggning Komplettering till behovskartläggning 2011 samt fördjupning av äldre hallänningars behov underlag mars 2012 Läsanvisning och rapportens upplägg Denna rapport är en fortsättning på arbetet

Läs mer

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå.

Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun. Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Etiskt förhållningssätt mellan landsting och kommun Vi vill samverka för att människor ska få god vård- och omsorg på rätt vårdnivå. Vi ska ha respekt för varandras uppdrag! Vilket innebär vi har förtroende

Läs mer

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting

Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009. Jämförelser mellan landsting Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting 2009 Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet Jämförelser mellan landsting

Läs mer

Vård på lika villkor

Vård på lika villkor Bilaga 11 Vård på lika villkor UpplandsBro UpplandsVäsby HässelbyVällingby 2 Sammanfattning 3 Syfte 4 Metod 4 Ohälsa enligt folkhälsoenkäten 2002 6 Jämförelse av resursfördelning enligt behovsindex och

Läs mer

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting

Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Då nu, men hur blir det sedan Stockholms läns landsting Lars Joakim Lundquist Catarina Andersson Forsman 2010-02-10 Då nu, men hur blir det sedan Två utredningar inom SLL 1. Långtidsutredning om sjukvården

Läs mer

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren Maria Ungdom Samordnade insatser för ungdomar med missbruk & Gisela Baumgren 1 Maria Ungdom Maria Ungdom startades 1966 Antal anställda: 85 personer Vårddygn: 2 038 (2013) Antal öppenvårdsbesök: 28 500

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje

Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Samverkansöverenskommelse mellan Psykiatricentrum Södertälje och primärvården i Nykvarn, Salem och Södertälje Parter och giltighet... 1 Bakgrund... 1 Syften och mål med samverkan... 2 Åtagande... 2 Parternas

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen

Hälsa Sjukvård Tandvård. Vårdval Halland. fakta om modellen Hälsa Sjukvård Tandvård Vårdval Halland fakta om modellen Möjlighet att välja vårdenhet, en hälso- och sjukvårdspeng som följer varje invånare och lika arbetsvillkor oavsett driftsform är grundtankar

Läs mer

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013

Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Folkhälsorådets verksamhetsplan för lokalt folkhälsoarbete i Gullspångs kommun år 2013 Introduktion Gullspångs kommun och hälso- och sjukvårdsnämnden östra Skaraborg har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Salem

Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Salem Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Salem Sjukvårdsberedning Sydväst, Beställaravdelning Söder Mars 2003 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun

Folkhälsoplan Essunga kommun Folkhälsoplan Essunga kommun 2016 2017 Dokumenttyp Plan Fastställd 2015-05-11, 31 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2016 2017 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare

Läs mer

Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken

Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken Insamlingsstruktur för verksamhetsstatistiken I detta dokument finns information gällande SKL:s verksamhetsstatistik och vilka uppgifter som årligen samlas in från Sveriges landsting och regioner avseende

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan

Avtal om folkhälsosamordning i. Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01. Mellan Dnr: 110-2012 Avtal om folkhälsosamordning i Borås Stad fr.o.m. 2013-01-01 Mellan HSN 8 och Borås Stad 1 (7) 1. Parter Detta avtal är slutet mellan kommunstyrelsen i Borås nedan kallad kommunen och Västra

Läs mer

38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN

38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN 38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN 2018-0900 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdanalys

Läs mer

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg

Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Strategisk plan för folkhälsoarbete Skaraborg Juni 2010 kortversion Folkhälsoarbete handlar om att med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser åstakomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting

Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Förslag till Handlingsprogram övervikt och fetma 2009-2013 i Stockholms läns landsting Lena Svantesson savdelningen Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning Stockholms läns landsting lena.svantesson@sll.se

Läs mer

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern

Frekvenstabell 2014, Vårdbarometern TILLGÅNG TILL SJUKVÅRD Q1 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 27064 67 66 63 70 Nej 13473 33 33 37 30 Minns ej/vill ej svara 273 1 Q2 Har du någon gång under

Läs mer

Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa

Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa Dnr 13OLL2134 Delårsrapport januari-augusti 2013 Nämnden för folkhälsa ÖREBRO LÄNS LANDSTING Delårsbokslut och prognos per augusti 2013 Enligt direktiv från landstingsstyrelsen ska nämnden för folkhälsa

Läs mer

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter

Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Befolkningens hälsa både påverkas av, och påverkar, välfärdens verksamheter Hur ska vi veta hur befolkningens hälsa ser ut? Bland annat Öppna jämförelser folkhälsa Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Enkelt

Läs mer

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun

Skillnader i hälsa. Botkyrka kommun Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Skillnader i hälsa Botkyrka kommun 2019 Folkhälsorapportering Avdelning hållbar samhällsutveckling Kommunledningsförvaltningen Botkyrka kommun Sociala klyftor och skillnaderna i hälsa Denna rapport presenterar

Läs mer

Hälsoplan för Årjängs kommun

Hälsoplan för Årjängs kommun Kommunfullmäktige Birgitta Evensson, 0573-141 32 birgitta.evensson@arjang.se PLAN Antagen av KF 2018-06-18 211.10 Paragraf 94 1(8) Hälsoplan för Årjängs kommun 2(8) Inledning Befolkningens hälsa är en

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

Sörmlänningar tycker om vården

Sörmlänningar tycker om vården Sörmlänningar tycker om vården Resultat från Liv & hälsa 8 Förord I landstingets planerings- och styrningsprocess är det viktigt att ha kunskap om befolkningens förtroende för och åsikter om hälso- och

Läs mer

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com

2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2011 Layout & design Aztek Design www.aztek.se Foto: Photos.com, istockphoto.com 2 Långsiktigt folkhälsoarbete för god och jämlik hälsa i Årjängs kommun Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 5 Folkhälsorådet

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

Länsgemensam folkhälsopolicy

Länsgemensam folkhälsopolicy Länsgemensam folkhälsopolicy 2012-2015 Kronobergs län Kortversion Länsgemensam vision En god hälsa för alla! För hållbar utveckling och tillväxt i Kronobergs län Förord En god hälsa för alla För hållbar

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Folkhälsoplan

Folkhälsoplan Folkhälsoplan 2007 2010 Bakgrund Folkhälsa Folkhälsa Begreppet folkhälsa används för att beskriva hela befolkningens eller olika befolkningsgruppers hälsotillstånd till skillnad från enskilda individers

Läs mer

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige Folkhälsostrategi 2014-2018 Antagen av kommunfullmäktige 140224 Inledning En god hälsa i befolkningen påverkar tillväxt, utveckling och välfärd i positiv riktning. Folkhälsa handlar om att med hälsofrämjande

Läs mer

Gotland i NYSAM Vem är gotlänningen? Rolf Forsman

Gotland i NYSAM Vem är gotlänningen? Rolf Forsman Vem är gotlänningen? andel 75+ i förh till riket Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro Kvinnor -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 0 procentenheter Män Stockholm Sörmland Uppsala Västra Götaland Örebro

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för behov, uppdrag och uppföljning. Aleksandra Cavic & Anna Stålhammar

Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för behov, uppdrag och uppföljning. Aleksandra Cavic & Anna Stålhammar Hälso- och sjukvårdsstyrning Enheten för behov, uppdrag och uppföljning Aleksandra Cavic & Anna Stålhammar 2018-10-25 Agenda Inledning Region Skåne Enheten för behov, uppdrag och uppföljning Behovsprocess

Läs mer

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008 Barnhälsovård Resultat från patientenkät hösten 009 Jämförelse med 00 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 00 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från barnavårdscentralernas

Läs mer

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete

Läs mer

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting

Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan. Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Från politiska beslut till konkreta handlingsplaner och underlag för samverkan Annika Nordstrand Folkhälsostrateg Norrbottens läns landsting Folkhälsopolitiska strategin i Norrbotten är ingen hyllvärmare

Läs mer

Resursfördelning Region Östergötland

Resursfördelning Region Östergötland Resursfördelning 2016 1 HSN:s behovsstyrningsprocess med uppdrag och resursfördelning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Uppdrag Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Yttrande över motion 2016:20 av Tara Twana (S) om åtgärder för att motverka våld mot hemlösa missbrukande kvinnor

Yttrande över motion 2016:20 av Tara Twana (S) om åtgärder för att motverka våld mot hemlösa missbrukande kvinnor Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Mats Nilsson TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-22 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 1 (3) HSN 2016-2856 Yttrande över motion 2016:20 av Tara Twana (S) om åtgärder

Läs mer

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting

Folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-10-28 1 (3) Handläggare: Cecilia Lindvall Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-11-22 Folkhälsopolicy 2017-2021 för Stockholms läns landsting Ärendebeskrivning

Läs mer

HSN:s planering och uppföljning

HSN:s planering och uppföljning HSN:s planering och uppföljning Uppdrag beslutas av HSN i februari. Specificering av uppdraget till vårdgivare i Region Östergötland samt privata vårdgivare. Uppdrag Kravspecifikation Redovisning under

Läs mer

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin

Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom klinisk laboratoriemedicin Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-04-27 1 (5) HSN 1504-0518 Handläggare: Alexandra Solivy Hälso- och sjukvårdsnämnden, 2015-06-02, p 14 Förlängning/ingående av avtal om tjänster inom

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 171102 Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun 1. Bakgrund Folkhälsan i Sverige utvecklas överlag positivt. Medellivslängden fortsätter att öka och skillnaden mellan könen minskar. Hälsan och

Läs mer

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete

Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete 1 (5) 2019-04-11 Lokal handlingsplan fo r folkha lsoarbete Bakgrund Hälsan i Stockholms län är allmänt god och den förväntade medellivslängden stiger för varje år. Hjärt- och kärlsjukdomar minskar, antalet

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR BARN OCH UNGDOMAR Övergripande inriktning av landstingets arbete I folkhälsoarbetet är landstingets primära uppgift att verka för en god vård och hälsa på lika villkor. Inom området barn och ungdomar ska

Läs mer

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun

Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun Verksamhetsplan år 2018 för folkhälsorådet i Gullspångs kommun 1 Introduktion Gullspångs kommun och östra hälso- och sjukvårdsnämnden har ingått ett avtal om folkhälsoarbetet i kommunen. Syftet med avtalet

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen

och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen och budkavlen välkomnas till Karlskoga & Degerfors Cecilia Ljung Folkhälsoförvaltningen Strategier för ett jämlikt folkhälsoarbete Arbetet ska utgå från hela befolkningen i Karlskoga och Degerfors och

Läs mer

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik

Folkhälsoenhet. Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Folkhälsoenhet Hultsfred Oskarhamn Vimmerby Västervik Vad är folkhälsa? Resultatet av den sammanlagda hälsan i en befolkning. Kan mätas genom att titta på exempelvis medellivslängd, självupplevd hälsa,

Läs mer

1 Specifik Uppdragsbeskrivning

1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1 Specifik Uppdragsbeskrivning 1.1 Inledning I Allmänna villkor beskrivs det generella uppdrag som gäller alla vårdgivare som har avtal med Stockholms läns landsting. I denna bilaga beskrivs det specifika

Läs mer

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018 Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även

Läs mer

En god vård? SoS 2018

En god vård? SoS 2018 En god vård? SoS 2018 Ramverk En god vård? Hur mycket betalar vi för hälso-och sjukvården? Har vi tillgång till hälso-och sjukvård när vi behöver? Hur väl bidrar hälso-och sjukvården till att hålla oss

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti.

Bilaga Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti. Bilaga 2004-12-16 Avtal mellan Stockholms läns landsting och Försäkringskassan i Stockholms län om gemensamt åtagande rörande rehabiliteringsgaranti. Uppdraget Styrgruppen för Rehabiliteringsgarantiprojektet

Läs mer

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården

Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Socialstyrelsens fokusområden och framtida utmaningar inom hälso- och sjukvården Sara Johansson Generaldirektörens stab 2017-12-08 Hur kan Socialstyrelsen stödja ert arbete för en god och jämlik vård och

Läs mer

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk

God och nära vård. GR:s socialchefsnätverk God och nära vård GR:s socialchefsnätverk 180831 Hälso- och sjukvården en gemensam resurs Staten har ett övergripande systemansvar lagstiftning, tillsyn, m.m (1,5%) 21 landsting och regioner ansvarar för

Läs mer

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Uppsala ser lönsamhet i att förebygga Hälsofrämjande insatser, hälsa och hälsoekonomi - framsteg och utmaningar Varför ska sjukvården arbeta hälsoinriktat? HSL Möten och trovärdighet Stora folksjukdomar

Läs mer