Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag. Lidingö

Transkript

1 Befolkningens hälsa och behov av närsjukvård - ett kunskapsunderlag Lidingö Sjukvårdsberedning Nord, Beställaravdelning Norr Mars 2003

2 Uppdraget Den 1 januari 2003 infördes en ny politisk organisation i Stockholms läns landsting. Inom ramen för den nya organisationen har nio geografiska beredningar inrättats. Beredningarna ska ta tillvara befolkningsperspektivet i hälso- och sjukvårdens utveckling. De ska kartlägga och analysera befolkningens hälsa och behov av närsjukvård, initiera utvecklingsinsatser avseende närsjukvården samt utforma ett fungerande samspel mellan de olika vårdaktörerna i lokalsamhället. En folder för varje kommun/stadsdel För att underlätta arbetet för de geografiska beredningarna har en folder tagits fram för var och en av de 25 kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad är indelad i 18 stadsdelar I foldern redovisas 1. Befolkningsutveckling 2. Levnadsförhållanden, levnadsvanor 3. Hälsoutveckling 4. Befolkningens syn på vården 5. Lokalt utbud av hälso- och sjukvård 6. Hälsofrämjande insatser 7. Nyttjande av hälso- och sjukvård 8. Kostnader för hälso- och sjukvård 9. Lokala samverkansöverenskommelser 10. Sammanfattning En pärm för varje beredning Foldrarna ingår i de pärmar som tagits fram till politikernas utvecklingsprogram med start i slutet av mars. I pärmarna finns också ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldrarna. Därutöver finns ett antal översiktskartor över hela länet. Underlag för verksamhetsplaner mm Det är vår förhoppning att kommun- och stadsdelsfoldrar samt övrigt material skall underlätta arbetet för de geografiska beredningarna - att ta fram verksamhetsplan, formulera mål och strategier, ge förslag till insatser - i dialogen med kommun/stadsdelar och andra samverkanspartners - i dialogen med producenter - i dialogen med de medicinska programberedningarna. Mer att läsa: Under flik 2 i pärmen finns ett handlednings- och fördjupningsmaterial som utgår från samma rubriker som i foldern. Där förklarar vi olika begrepp, fördjupar beskrivningen och hänvisar till mer information. Detta material har tagits fram av Gun Ivergård (samordnare), Göran Lord, Britt Arrelöv, Göran Danielsson, Jonas Danielsson, Anna Häggqvist, Kristina Jedberger, Janine Jemt/Pia Axelson, Birgitta Klingberg, Gunnel Sundqvist och Amanda Waleh. 2

3 Befolkningsutveckling Behovet av hälso- och sjukvård påverkas bl a av befolkningens storlek och ålderssammansättning. Befolkningsprognoserna är viktiga underlag för planering av insatser och fördelning av vårdens resurser. I Lidingö bor invånare Invånarantalet i Lidingö förväntas öka med 2,7% ( 1 093%) fram till år För länet i sin helhet ökar befolkningen med närmare 4 %. Ökning förväntas i alla åldersgrupper utom för grupperna år samt år. Den procentuella ökningen är störst för små barn 0-6 år samt de allra äldsta. Tab 1. Antal invånare i Lidingö samt procentuell förändring. Åldersklass 2002 antal 2006 antal Föränd antal Förändr % , , , ,5 80 w ,0 Totalt ,7 Åldersfördelning i förhållande till länet Jämfört med länet har Lidingö en lägre andel i åldersgruppen år. Andelen är högre än i länet för de båda äldsta åldersgrupperna. Tab 2. Andel av befolkningen i olika åldersklasser i Lidingö och Stockholms län. Åldersklass 2002 Lidingö 2006 Lidingö 2002 SLL 2006 SLL 0 6 8,2 8,6 8,0 8, ,1 16,1 15,7 15, ,7 22,9 30,3 29, ,4 34,0 32,0 33, ,9 11,5 9,6 9,6 80 w 6,6 6,9 4,4 4,4 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3). Mer att läsa: Under flik 3 i pärmen finns ett antal översiktskartor över hela länet. Dessa kartor jämför åldersfördelning, levnadsförhållanden, hälsoutveckling, vårdnyttjande etc. för olika stadsdelar/kommuner. 3

4 Levnadsförhållanden och Levnadsvanor Levnadsförhållanden och levnadsvanor är två viktiga områden som har stor betydelse för vårdbehov och fördelning av vårdens resurser. En hög andel invånare i befolkningen med låg utbildnings- och inkomstnivå, utländsk bakgrund, socialbidragstagare, arbetssökande etc. innebär att fler befinner sig i en utsatt livssituation. Därmed ökar dessutom risken för att utveckla för hälsan ogynnsamma levnadsvanor. Utbildningsnivå och andel invånare med utländsk bakgrund i Lidingö Låg utbildningsnivå anses vara en av de starkaste ohälsomarkörerna. I Lidingö är andelen som bara har förgymnasial utbildning (folk/grundskola) lägre än genomsnittet för länet. Detsamma gäller andelen invånare med utländsk bakgrund. Tab 3. Andel invånare med högst förgymnasial utbildningsbakgrund samt andel invånare med utländsk bakgrund i Lidingö och Stockholms län. Högst förgymnasial utbildning Utländsk 1 bakgrund Lidingö 13,0 13,8 SLL 20,3 19,6 Min - Max 8,3 37,7 8,9-68,6 Se även översiktskarta för hela länet ang andel i befolkningen med låg utbildningsnivå (pärmens flik nr 3). Mer om levnadsvanor i kommande Folkhälsorapport 2003 I en kommande Folkhälsorapport 2003 ingår resultaten från landstingets folkhälsoenkät som skickades ut hösten Enkäten skickades ut i ca exemplar för att möjliggöra nedbrytning på kommun/stadsdelsnivå. I enkäten ställs frågor om bl a rökning, alkohol och droger, mat och motion. Folkhälsa - en fråga för samverkan Folkhälsan påverkas mer av levnadsförhållanden och levnadsvanor än av hälsooch sjukvårdens insatser. Hälso- och sjukvårdens roll är i stor utsträckning att sprida kunskap och att samverka med kommuner och stadsdelar. Folkhälsoenkät och Folkhälsorapport 2003 är viktiga delar i detta arbete. Fördjupning: Lidingö är indelat i mindre geografiska områden. Skillnader i befolkningsstruktur, levnadsförhållanden etc. mellan olika områden inom kommunen belyses ej i denna folder. 1 Med invandrarbakgrund menas personer med a) svenskt medborgarskap, födda i utlandet b) utländskt medborgarskap födda i Sverige c) utländskt medborgarskap, födda i utlandet 4

5 Hälsoutveckling Självskattad hälsa, kariesfria barn och ungdomar, medellivslängd, sjukdagar, förtidspensionerade är (o)hälsomått som kan användas för att ge en samordnad bild av hälsoutvecklingen. Självskattad hälsa På Lidingö motsvarar andelen som anser att det egna hälsotillståndet är mycket eller ganska bra genomsnittet i länet. Tab 4. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som anser nuvarande hälsotillstånd bra. Hälsotillstånd Lidingö 65 SLL 66 Min Max Högre andel kariesfria barn och ungdomar Landstingets inriktningsmål vad gäller tandhälsa är att alla 3-åringar ska vara kariesfria. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Lidingö är högre än genomsnittet i länet. Tab 5. Andel kariesfria 3- och 19-åringar i Lidingö och Stockholms län år Källa Tandvårdsenheten. 3-åringar 19-åringar Lidingö 96,9 29,9 SLL 93,2 21,3 Min - Max 78,2 99,0 10,6 39,0 Tab 6. Medellivslängd (antal år) för kvinnor och män i Lidingö och Stockholms län. Kvinnor Män Lidingö 83,3 79,6 SLL 82,3 77,5 Min - Max 80,5-83,6 75,3-79, 8 Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Genomsnittligt antal sjukdagar lägre än länet Det genomsnittliga antalet sjukdagar är lägre än genomsnittet i länet. Det gäller både för kvinnor och män i Lidingö. Tab 7. Genomsnittligt antal sjukdagar för personer år i Lidingö och Stockholms län år Kvinnor Män Totalt Lidingö SLL Min - Max Lägre andel förtidspensionärer Andelen förtidspensionärer i Lidingö är bland de lägsta i länet, både för män och kvinnor. Tab 8. Andel förtidspensionärer år 2001 i Lidingö och Stockholms län. Kvinnor Män Totalt Lidingö SLL Min - Max Högre medellivslängd än länet Kvinnorna och männen i Lidingö har högre medellivslängd än genomsnittet i länet. 5

6 Befolkningens syn på sjukvården Det finns många olika sätt att ta reda på och mäta befolkningens synpunkter på vården. Intervjuer, enkäter och fokusgrupper (gruppintervjuer) är vanliga metoder. Vårdbarometern Vårdbarometern startade hösten Den består av telefonintervjuer där befolkningen får svara på ett 60-tal frågor. Intervjuerna utökas varje månad med drygt 600 personer för Stockholms län. Jämförelser kan göras nationellt och ned på stadsdelsnivå. Jämfört med länet är det en högre andel på Lidingö som anser att de får den hjälp de förväntat sig vid besök på husläkarmottagning samt har förtroende för vården. På Lidingö finns den högsta andelen i länet som anser att de får den hjälp de förväntar sig vid husläkarmottagning. Tab 9. Andel av tillfrågade i Vårdbarometern som svarat positivt på dessa tre frågor. Tillgång till sjukvård Förväntad hjälp vid husläkmottagning Förtroende för sjukvården Lidingö SLL Min - Max När det gäller frågan om förtroende för sjukvården noteras att det överlag är en stor andel (i genomsnitt 35%) som svarat varken eller. Effektmål följs upp via Vårdbarometern I Budget & Beställarplan har länsgemensamma effektmål formulerats kring värdig och kvalitativt god vård i rimlig tid. - 90% av dem som fått vård det senaste året ska anse att de fått ett respektfullt bemötande. - Minst 80% ska ha fått den hjälp de förväntat sig vid senaste besöket. - Minst 80% av de som sökt vård ska anse att väntetiden varit rimlig. I Årsredovisningen för år 2002 noterades en positiv trend och resultaten ligger nära de uppsatta målen med undantag för väntetid för besöket. 6

7 Lokalt utbud av hälso- och sjukvård Nedan presenteras det lokala utbudet av hälso- och sjukvård inkl tandvård för befolkningen i Lidingö. Listan ger en god beskrivning av vad som kan ingå i utbudet för närsjukvården. För boende i Lidingö finns följande utbud av vård och tandvård Husläkarverksamhet; Hersby Läkarmottagning, LidingöDoktorn, StadshusDoktorn och Torsviks Husläkarmottagning. Husläkarmottagningarna svarar även för Hemsjukvård och läkarinsatser i särskilt boende; via husläkarna Jourläkarmottagning; Lidingö Kvälls- och nattpatrull Mödrahälsovård; Barnmorskemottagning Barnhälsovård Barn- och ungdomsmedicinsk läkarmottagning Primärvårdsrehabenhet med hemrehabteam och stroketeam. Kurator finns på en husläkarmottagning Fotsjukvård; via avtal med privata fotvårdsspecialister Geriatrisk vård; Danderydsgeriatriken Avancerad hemsjukvård; eget hemsjukvårdsteam för Lidingö som tillhör Byle Gård Psykiatrisk öppenvård; För vuxna erbjuds vid Lidingö psykiatriska öppenvårdsmottagning och barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvård vid Lidingö BUP-mottagning Psykiatriskt mobilt akutteam (MoA); finns tillgängligt dygnet Beroendevård; Lokala beroendemottagningen för vuxna och ungdomar i samverkan med kommunen Habilitering; Ett center i Stadshagen för barn & ungdom och ett center på Kungsholmen för vuxna. Privata specialistläkare; Ortopedi, ögonsjukvård och öron-, näs- och halssjukdomar Sjukgymnastik; Vårdavtal finns med 5 privata sjukgymnastmottagningar och i kommunen finns 9 sjukgymnaster anslutna till nationella taxan I området finns Folktandvården Stockholms län AB och privata tandläkare Ungdomsmottagning; Drivs i samverkan med kommunen Mer information på Vårdguiden: För mer information om det lokala utbudet se 7

8 Hälsofrämjande insatser Med hälsofrämjande insatser skapas förutsättningar för människor att uppnå och bibehålla en god hälsa. Stadsdelarna och kommunerna har huvudansvaret för det lokala hälsofrämjande arbetet. Landstinget har ett viktigt uppdrag att stimulera detta arbete genom att sprida kunskap om hälsoläget och olika hälsofrämjande metoder. Dessutom kan hälsooch sjukvården bidra med personal som har kompetens inom specialområden. I det lokala hälsoarbetet är samverkan med andra välfärdsaktörer av största vikt. Kraftsamling mot negativ utveckling Flera hot kan ses mot folkhälsan. Ökad psykisk ohälsa bland ungdomar Ökad andel överviktiga Ökad alkoholkonsumtion Ökad införsel av narkotika Ökat tobaksmissbruk Förändrat sexuellt beteende Minskad fysisk aktivitet bland barn och ungdomar Ökad segregation Landstingets folkhälsoarbete Den samhällsmedicinska organisationen m fl bidrar tillsammans med hälso- och sjukvården i det lokala hälsofrämjandet arbetet inom flera olika områden såsom: Alkohol och narkotika Fysiskt aktivitet Matvanor Psykisk ohälsa Sexualitet Skador Tobak Övervikt Tandhälsa I geografiska områden med sämst tandhälsa ska folktandvården kalla alla 2- åringar till undersökning och riskbedömning. Föräldrarna ska ges tandborstningsinstruktion och en tandborste samt tandkräm. Den ökande andelen överviktiga och feta personer i alla åldrar, ökad psykisk ohälsa, ökat alkoholintag särskilt bland unga, ökad rökning bland unga flickor och skillnader i hälsa mellan olika socioekonomiska grupper medför ökat hot mot hälsoutvecklingen i befolkningen. Unga vuxna, kvinnor i övre medelåldern och kvinnor som arbetar inom vård och omsorg är grupper i befolkningen som särskilt visar negativ hälsoutveckling. Den ökande ohälsan har nära samband med den förändrade livsstilen i samhället. Mer om detta kan läsas i folkhälsorapporten. 8

9 Nyttjande av hälso- och sjukvård Befolkningens nyttjande av hälso- och sjukvård påverkas av ålderssammansättning, hälsoförhållanden, utbud av sjukvårdsinsatser, kommunernas omsorg och befolkningens förväntningar på vården. Högre ålder i befolkningen och ett ökat utbud leder t. ex. till högre vårdutnyttjande. Ett sätt att göra jämförelser mellan olika geografiska områden är att jämföra öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen per invånare. För tandvården är inriktningsmålet att 95% av barn och ungdomar ska besöka tandvården vid 3-, 5-, 7-, 9-, 11-,13-, 15-, 17- och 19-års ålder. Öppenvårdsbesök Befolkningen i Lidingö gjorde förra året öppenvårdstillfällen. Det innebär besök per 1000 invånare. Tab 10. Öppenvårdsbesök/1000 invånare inom olika vårdområden år 2002 och Stockholms län. Vårdområde Antal besök Lidingö / 1000 inv SLL/ 1000 inv Primärv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Totalt Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Slutenvårdstillfällen Befolkningen på Lidingö hade förra året slutenvårdstillfällen. Det innebär 143 vårdtillfällen per 1000 invånare. Tab 11. Antal slutenvårdstillfällen per 1000 invånare för olika vårdområden år Vårdområde Antal vtf Lidingö/ 1000 inv SLL /1000 inv Geriatrik Psykiatri Akutsjv Total Se även översiktskarta för hela länet (pärmens flik nr 3) Högre andel besök i tandvården Andelen 3- och 19-åringar som besökte tandvården var högre än genomsnittet för länet. Tab 12. Andel 3- och 19-åringar som besökt tandvården år 2001 och SLL. 3-åringar 19-åringar Lidingö 93,7 90,5 SLL 90,0 88,1 Min - Max 74,7 98,8 74,6 98,9 9

10 Kostnader för hälso- och sjukvård I detta avsnitt visas kostnader fördelade på olika vårdområden. För att kunna jämföra kostnaden mellan olika geografiska områden anges även kostnaden per invånare. Se även översiktskartor för hela länet (pärmens flik nr 3) 616 Mkr, dvs kr/invånare Kostnaden för hälso- och sjukvården för befolkningen i Lidingö uppgick förra året till 616 Mkr. Tab 13. Kostnad för hälso- och sjukvård per vårdområde för befolkningen på Lidingö. Vårdområde MKr Lidingö Primärvård 93,2 Geriatrik 44,1 Psykiatri 47,9 Akutsjukvård 302,8 Läkemedel 93,7 Övrigt 34,7 Totalt 616,4 Kostnaden var kr per invånare, vilket skall jämföras med kr för hela länet. Kostnaden per invånare varierar i länet mellan kr. Kostnader för några sjukdomsgrupper Beräkningar har gjorts av schablonmässiga kostnader inom sjukvården för tre grupper. Dessa kostnader är påverkbara genom hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande insatser eller genom en bra närsjukvård. För samtliga tre sjukdomsgrupper noteras en lägre kostnad per invånare för boende i Lidingö. Tab 14. Totala kostnader för öppen och sluten vård inom 120 dagar från skadetillfället för personer över 75 år som vårdats på grund av höftfraktur år Höftledsfraktur Totalkostnad tkr Kr/inv Kr/pat Lidingö SLL Min - Max Tab 15. Totala kostnader för öppen och sluten vård under 2001 för personer över 75 år som vårdats på grund av hjärtsvikt under Hjärtsvikt Totalkostnad Kr/inv tkr Lidingö SLL Min - Max Tab 16. Totala kostnader år 2001 för öppen och sluten vård för personer över 75 år med kärlkramp. Kärlkramp Totalkostnad Kr/inv tkr Lidingö SLL Min - Max

11 Lokala samverkansöverenskommelser Lokala överenskommelser kan vara av övergripande karaktär och reglera samverkan mellan landstinget och samverkanspartners som kommunen och försäkringskassan eller ha till syfte att stödja producentsamverkan mellan olika sjukvårdsproducenter. Dessutom finns specifika överenskommelser för ett flertal viktiga behovsgrupper. I Lidingö finns ett stort antal lokala samverkansöverenskommelser. Lokala samverkansöverenskommelser i Lidingö: 4 Gemensamt grundavtal för samverkan Samverkansöverenskommelse ang. läkarinsatser i särskilt boende Samverkansöverenskommelse ang. psykiskt funktionshindrade Samverkansöverenskommelse ang. läkemedelsförråd för akut bruk Avtal om ungdomsmottagning Samverkansöverenskommelse ang. hemsjukvård och hemtjänst Samverkansöverenskommelse ang. lokal beroendevård Överenskommelse om betalningsansvar vid förskolebarns placering vid Röda korsets Lidingöhem Uppsökande verksamhet avseende tandvården 11

12 Om Lidingö Lidingö stad finns femton minuters resväg från Stockholms centrum och knappt en kilometer från fastlandet. Lidingö har bostäder, varav i enfamiljshus och i flerbostadshus. Kommunen har stora grönområden med rika möjligheter till friluftsliv och rekreation. Sammanfattning I Lidingö bor drygt invånare. Fram till år 2006 förväntas befolkningen öka med 2,7% (1 093 personer). Lidingö har en lägre andel åringar samt en betydligt högre andel 65 år och äldre än länet. Andelen invånare med enbart förgymnasial utbildning är lägre än länet. Detsamma gäller andel invånare med utländsk bakgrund. Lidingö har en högre andel kariesfria barn och ungdomar, högre medellivslängd, lägre genomsnittligt antal sjukdagar samt lägre andel förtidspensionerade än genomsnittet i länet. Enligt Vårdbarometern har Lidingö länets högsta andel som anser att de får den hjälp de förväntar sig vid husläkarmottagning. Lidingöborna gjorde förra året öppenvårdsbesök, vilket är besök per 1000 invånare. Antalet slutenvårdstillfällen var 5 430, dvs 143 per 1000 invånare. Den totala kostnaden för hälso- och sjukvården för Lidingöborna uppgick förra året till 616 Mkr. Kostnaden per invånare är kr, vilket kan jämföras med kr per invånare som genomsnitt för hela länet. Foldern tillsammans med verksamhetsstatistik, fördjupningsmaterial etc. kommer att finnas på Beställarkontorets hemsida. 12