Mosekrog 2013-09- 15
More Biogas Småland AB Nu är vi här! Färdigbyggd anläggning Leverans fordonsgas har startat Macken har öppnat Hur gick det till?
Bakgrund 2007 Steg 1 5 lantbrukare ville veta mer om biogas. Undersöka förutsättningarna på egna gården Resultat 1 Nog blir det gas, men utan betald avsättning, ingen bra idé! Resultat 2 Vi måste få med fler så att vi får ihop större mängder gas 2008 Nästa steg, vi tar med allihopa i området! Steg 2 Undersöka hur stor gaspotential som finns Resultat 1 Vi kan producera 15-20 GWh till fordonsgas! Resultat 2 Va bra, men kom igen när ni har ett proffsigt underlag Resultat 3 Ok, vi går vidare, men nu behövs det mer resurser
LEADERPROJEKT 2009-2010 Mål med projektet Beräkna kostnad för att framställa rågas Beräkna kostnad för gasnätsbyggnad Komma fram till acceptabel prisnivå för pris på rågas Undersöka avsättningsmöjligheter för gasen Skapa beslutsunderlag för bolagsbildning
Styrning av arbetet i projektet Hitta lämpliga gårdar/platser för gasanläggningar Knyta ihop rågasproduktion i nät för uppgradering till fordonsgas Vara med långt fram i förädling; producera och sälj fordonsgas! Använd inte gas för uppvärmning, satsa på flisvärme Räkna kalkyler på olika storlekar Beräkna kostnader för substratflyttning Beräkna kostnader för gasnät Beräkna totalkostnad för produktion
More Biogas Småland AB Vårvinter 2010 Fem områden 5 anläggningar Uppgradering i Mosekrog
More Biogas Småland AB Sommaren 2010 Tre områden 3 anläggningar Uppgradering i Förlösa
More Biogas Småland AB Hösten 2010 Ett område 1 anläggning Uppgradering i Mosekrog
Resultat Leader, februari 2011 Produktion av biogas sker bäst om den förläggs till en gemensam anläggning Produktion skall förutom rågasproduktion omfatta även uppgradering till fordonsgaskvalitet och tryckhöjning för flakdistribution av gas Beräknad omfattning ca 20 GWh färdig fordonsgas Bolagsbildning och fortsatt arbetet mot bygge
Kalkylering, kalkylering, kalkylering. Rötning Gård 1+ Granne Gård 3 4 Gårdar Förlösa Mosekorg Substratslag Nöt, Flyt, Svin, Vall Nötflyt, grisflyt, höns, majs, vall Nötflyt, majs vall Nötflyt, grisflyt, majs Flyt, kyckling, majs vall Substrat mängd ton 10 070 14 260 31 250 49 650 94 000 Energimängd MWh 1 573 2 543 4 754 7162 19 300 Energimängd, netto MWh 1 252 2 032 3 660 7162 19300 Hygienisering ingår Ja/nej Nej Ja Ja Ja Ja Kapitalkostnader kkr 276 393 626 921 2 200 Driftskostnader kkr 179 248 387 436 900 Biobränsle 1 700*0,20 340 800 Produktionskostnad kkr 455 641 1 013 1 697 3 900 Produktionkostnad, rågas kr/kwh 0,36 0,32 0,28 0,24 0,20 Excl personal, substrat- transportoch tomtkostnader
Motiv för en anläggning Uteslutet att bygga en anläggning på varje gård Tänket med samrötning fanns med från början. Samrötning kräver substratflyttning och hygienisering Större anläggningar lägre total investering Färre anläggningar lägre driftskostnader Hygienisiering billigare med färre anläggningar Fyllning och tömning stor andel av transportkostnad Körsträckan spelar mindre roll Kortare gasledning eller ingen alls Billigare uppgradering Bättre o billigare energianvändning Totalt lägre produktionskostnad
Drivkrafter för lantbrukare Ekonomi Det måste vara lönsamt! Miljö Bra gödsel, mindre förluster på gården Bättre kontroll på tillförsel Läckage till vattendrag minskar Möjlighet att bli av med fosfor Mer djur på gården Ta vara på egen outnyttjad resurs
Miljö och klimat Ersätter fossilt bränsle Minskar metanemissioner Optimerar växtnäringstillförsel Sluter kretslopp samhälle-jordbruk
Substrattabell Substrat Mängd (ton) Ts- halt Ton Ts CH4/ton VS VS% Verknings- grad CH4 tot MWh tot Nötflytgödsel 45 000 8,00% 3 600 213 80% 94% 575 280 5 620 Svinflytgödsel 19 700 6,00% 1 182 268 80% 93% 235 371 2 300 Djupströ, nöt 0 27,00% 0 250 80% 74% 0 0 Djupströ, nöt 1 720 30,00% 516 250 80% 74% 76 368 746 Hönsgödsel 1 600 41,50% 664 247 76% 80% 99 807 975 Kycklinggödsel 300 70,00% 210 247 76% 80% 31 565 308 Spannmål 200 86,00% 172 400 97% 100% 66 736 652 Sort matavfall- hushåll 22 000 16,00% 3 520 461 85% 92% 1 267 834 12 387 Summa: 90 520 10,90% 9 864 82% 2 352 960 22 988 Så här ser substrat läget ut just nu, det kan ändras. Det kan också bli totalt betydligt mer.
Biogödsel, sammansättning en följd av vilka substrat som ingår 2015-2016 Uppgi+er om biogödsel Mängd ts, % Tot- N NH4- N P K Biogödsel 85 000 5,60 4,69 2,91 0,91 3,25 NPK i biogödsel passar inte överallt Grisgårdar får för mycket kväve tillbaka Mjölkgårdar får för litet kväve tillbaka Ø Avvattning kan lösa problemet!
Innehåll substrat-rötrest, effekter vid avvattning Mass balance Digestate More Biogas digestate non chemical Enter white fields Volumen, pct. DS, %. Total- N, kg pr. ton NH 4 - N, kg pr. ton Org.- N, kg pr. ton P, kg pr. ton K, kg pr. ton Organic Cu, g pr. ton Ton / år Manure / digestate 100 5,60 4,69 2,91 1,78 0,91 3,25 85000 Liquid fraction 87 2,40 4,05 2,91 1,14 0,36 3,25 73943 Solid fraction 13 27,00 9,00 2,91 6,09 4,60 3,25 11057 Mass balance Volumen DS Total- N NH 4 - N Org.N P K Mg Cu Ton / år Liquid fraction 87 37 75 87 56 34 87 Solid fraction 13 63 25 13 45 66 13 Total 100 100 100 100 100 100 100 Resultat: I 13% av mängden biogödsel hamnar 66% av fosforn!
Exempel på hur återföring av biogödsel med olika kvaliteter inverkar på återflödet av växtnäring till gården Mjölkgård Lämnar N-Tot N-NH4 P K N-Tot N-NH4 P K Nötflytgödsel 67 000 3,5 2 0,57 3,6 234 500 134 000 38 190 241 200 Djupströ, nöt 1250 5 1,2 1,5 11,3 6 250 1 500 1 875 14 125 Tot 240 750 135 500 40 065 255 325 Får tillbaka N-Tot N-NH4 P K Oseparerad 26 000 5,38 3,33 1,09 4,26 139 771 86 580 28 340 110 760 Reject 27 400 4,97 3,33 0,41 4,79 136 250 91 242 11 200 131 315 Fiber Tot 53 400 276 020 177 822 39 540 242 075 Diff 35 270 42 322-525 -13 251
Decantercentrifug Inlopp Fast fas 25-30 % ts Flytande fas 2-3 %
Snabbfakta Substrat kommer från 3 000 kor och kvigor 500 tjurar 700 suggor 4 500 slaktsvinspl 60 000 höns 50 000 kycklingplatser 120 000 människor (hushållsavfall) Så här mycket energi blir det varje år 1 000 ton nötflyt 125 MWh 1 000 ton svinflyt 120 MWh 1 000 ton fastgödsel 400 MWh 1 000 ton hönsgödsel 600 MWh 1 000 ton kyckgödsel 1 000 MWh 1 000 ton matavfall 560 MWh Årsproduktion 90 000 ton 23 000 MWh/23 GWh Årsförbrukning Personbil 1 500 mil 0,01 GWh Buss 0,4-0,5 GWh Lathund Energitermer 1 Nm 3 rågas = 0,65 Nm 3 metan 1 Nm 3 metangas = 9,77 KWh 1 Nm 3 metangas = 0,75 kg metan Fordonsgas = 99,7% metan 2 milj Nm 3 fordonsgas ~ 20 GWh 1 000 KWh = 1 MWh 1 000 MWh = 1 GWh 1 000 GWh = 1 TWh
Viktiga händelser och ställningstaganden Intresserad kärntrupp Vår 2007 Beslut gå vidare med LEADER projekt Dec 2009 Från flera mindre anläggningar till en gemensam Juli 2010 Bolagsbildning Feb 2011 Villkorat beslut bygge, gaskontrakt + finansiering Feb 2012 Avgörande möte med EON Juni 2012 Finansiering med Bank klar Dec 2012
Viktiga händelser och ställningstaganden, fortsättning Kontrakt med EON klart Dec 2012 Aktieteckning klar Jan 2013 Skarpt byggbeslut Feb 2013 Kontrakt med entreprenörer Apr 2013 Beslut Miljötillstånd Apr 2013 Byggstart Maj 2013 Kontrakt transporter Juli 2013 Kontrakt flis Okt 2013 Uppstart produktion Dec 2013
Investering/Finansiering Investering Anläggning 71 000 000 Fastighet 7 000 000 Summa investering 78 000 000 Finansiering Banklån 49 000 000 Eget kapital, lantbrukare 40% 21 000 000 Investeringsstöd 11 000 000 Summa finansiering 81 000 000