Kandidatuppsats vårterminen 2006 Nationaleonomisa institutionen EKONOMIHÖGSKOLAN VID LUNDS UNIVERSITET Fatorer som påverar atiefondsparandet en studie av fem grupper fondsparare på den svensa atiefondsmarnaden Handledare Hossein Asgharian Författare Jonas Andersen
- 2 -
Sammanfattning Titel Fatorer som påverar atiefondsparandet en studie av fem grupper fondsparare på den svensa atiefondsmarnaden Seminariedatum 2006-06-08 Ämne/Kurs NEK691 Uppsats C 10 poäng Författare Jonas Andersen Handledare Nycelord Hossein Asgharian Atiefond, värdepappersfond, fondsparande, OLS regression Syfte Metod Slutsatser Syftet är att undersöa hur netto- och bruttosparande samt uttag ur fonder för de fem största grupperna av sparare på den svensa fondmarnaden beror på fondernas avastning. Vidare är syftet att undersöa om netto- och bruttosparandet samt uttagen är återommande. För varje grupp fondsparare har tre OLS regressioner utförts en för varje typ sparande: nettosparande, bruttosparande och uttag ur fonder. Dessa regressioner användes för undersöa sambandet mellan sparande och avastning samt om sparandet var återommande. Denna studie finner bevis för att det finns lara sillnader mellan grupper av fondsparare på den svensa fondmarnaden. De två olia typerna av pensionssparande livförsäringar och indviduellt pensionssparande har ett lart återommande nettosparande, medan de andra grupperna inte har det. Den största gruppen i undersöningen, hushållens diretsparande, har ett netto- och bruttosparande som är signifiant positivt orrelerat till avastningen, medan uttagen något överrasande är återommande. Vidare visar studien att gruppen med bäst avastning, livförsäringar, har ett nettosparande som är återommande och positivt orrelerat till avastningen, medan gruppen med sämst avastning, ice-finansiella företag, inte har några av dessa två egensaper. De andra grupperna har antingen ett nettosparande som är återommande eller positivt orrelerat med avastningen. Sammantaget antyder detta att ett framgångsrit fondsparande bör vara återommande och ha ett positivt förhållande till avastningen, det vill säga månadssparande med öade insättningar då atiemarnaden har en uppgång. - 3 -
- 4 -
Innehållsförtecning 1 Inledning...- 6-1.1 Bagrund...- 6-1.2 Syfte...- 8-1.3 Avgränsningar...- 8-1.4 Disposition...- 8-2 Tidigare studier...- 9-2.1 Sparandets beroende på avastning och återommande sparande...- 9-2.2 Gruppering av sparare...- 10-2.3 Andra fatorer som påverar sparandet...- 11-3 Metod...- 13-3.1 Data och inledande databehandling...- 13-3.1.1 Definition av atiefond...- 13-3.1.2 Gruppering av fondsparare...- 13-3.1.3 Data för varje grupp av fondsparande...- 15-3.1.4 Uppsattning av avastningen...- 16-3.1.5 Avastning under hela perioden...- 17-3.1.6 Medelvärden och standardavvielse för sparande och uttag...- 17-3.2 Statistisa metoder...- 19-3.2.1 Enel och multipel regression med OLS...- 19-3.2.2 Statistisa slutsatser på sattade variabler...- 19-3.2.3 Besrivning av utförda regressioner...- 20-4 Resultat och analys...- 22-4.1 Inledande analys...- 22-4.1.1 Gruppernas er...- 22-4.1.2 Medelvärde och standardavvielse för sparande och uttag...- 23-4.1.3 Gruppernas avastningar...- 25-4.2 Resultat och analys av utförda regressioner...- 26-4.2.1 Ice-finansiella företag...- 27-4.2.2 Finansiella företag...- 28-4.2.3 Livförsäringsannutna företag...- 28-4.2.4 Hushållens diretsparande...- 29-4.2.5 Hushållens IPS...- 30-4.2.6 Förlarandegrad hos regressionerna...- 31-5 Slutsatser...- 32-5.1 Fortsatt forsning...- 33-6 Källförtecning...- 35 - - 5 -
1 Inledning 1.1 Bagrund Det har sett en marant öning av sparande i fonder under de senaste 20 åren. Fondförmögenheten ränat i procent av hushållens disponibla inomst har öat från nästan en nollnivå i början på 1980 till en nivå runt 50 procent under 2000- talet (Fondbolagens information och interna ontroll, 2 001:7). Mellan åren 1994 till 2003 öade antalet fonder på den svensa marnaden med nästan åtta gånger (Fondbolagens förening, 2004). Många fatorer har medverat till att fondmarnaden, speciellt atiefondsmarnaden, öat så marant under de senaste åren. Fatorer som påverat är en ändrad syn på sparande, ändrade sattelagar och pensionssystem samt bättre hushållseonomi. En annan betydande fator är att atiemarnaden både i Sverige och hela världen har haft en bra utvecling under stora delar av 1990-talet och 2000-talet. För att närmare studera påveransfatorer på fondmarnaden, betratas i denna studie fondsparande ur fyra aspeter: bruttosparande, uttag ur fonder, nettosparande samt återommande sparande. Bruttosparande är de belopp som sätts in i fonderna av spararna samt återinvesterad utdelning, i den mån utdelning finns. Uttag ur fonder är de belopp som spararna tar ut ur fonder. Nettosparande är differensen mellan bruttosparande och uttag, det vill säga summan av alla insättningar inlusive återinvesterad utdelning subtraherat med summan av samtliga uttag. Återommande sparande är ett mått på regelbundenhet, till exempel ett månadssparande. Flera studier av den ameriansa fondmarnaden har påvisat ett start positivt samband mellan storleen på nettosparande i fonder och fondmarnadens avastning (Ippolito, 1992; Warther, 1995; Gruber, 1996; Chevalier & Ellison, 1997; Edwards & Zhang, 1998; Sirri & Tufano, 1998; Karces 2002; Del Guerico & Tac, 2002). Det vill säga att desto bättre fondmarnaden eller ensilda fonder presterar desto mer pengar sparas netto i fonder. - 6 -
En svens studie av Engström och Westerberg (2004) om fram till att det för svensa pensionssparare finns ett svagare samband mellan nettosparande och avastning, än vad studier av den ameriansa fondmarnaden visar. Lisom Engström och Westerbergs studie undersös i denna studie hur sparandet på den svensa fondmarnaden beror på avastning. Förutom nettosparandets förhållande till avastning, undersös även bruttosparandets och uttagens förhållande till avastning, vilet tar analysen ett steg längre. Att till exempel nettosparande är positivt orrelerad med avastning, an betyda att bruttosparande är positivt orrelerat med avastning eller uttagen är negativt orrelerat med avastning, eller en ombination av dessa. För att ta reda på hur förhållandet mellan sparande och avastning ser ut måste alla tre aspeterna betratas. Warther (1995) fann i sin undersöning av återommande sparande bevis för att återommande sparande inte är orrelerat med avastning, samt att ice återommande sparande är start orrelerat med avastning. Det är intressant att undersöa om spararna på den svensa atiefondsmarnaden har haft ett återommande sparande under de senaste åren, eftersom många fondrådgivare reommenderar ett regelbundet sparande samtidigt som börsen åt berg-ochdalbana under de senaste tio åren. Del Guerico och Tac (2002) utgic i sin studie från två grupper av sparande: pensionssparande och annat fondsparande. De om fram till att pensionssparare straffar lågpresterande fonder genom att ta ut sina pengar i större utsträcning än andra fondsparare. Denna studie studerar ocså pensionssparande och annat sparande, men ser även på hushållens sparande, sparande i livförsäringar samt sparande hos olia typer av företag. En sådan indelning är intressant eftersom det är högst tänbart att det finns sillnader mellan dessa grupper. Att studera hur olia grupper av sparare beter sig på fondmarnaden är intressant både ur ett forsningsperspetiv och ur fondrådgivarens perspetiv. Ur ett forsningsperspetiv an studien tillföra mer vetsap om hur olia grupper av fondsparare agerar och hur dessa gruppers agerande siljer sig. Speciellt då denna studie betratar fondmarnaden på maronivå, det vill säga hela fondmarnaden studeras och inte ensilda fonder. Marostudier av fonder är ett mer outforsat område än studier av ensilda fonder mironivå. För baner och fondrådgivare - 7 -
an studien användas till att bättre förstå den svensa fondmarnaden. Studien an utnyttjas i utveclandet av nya marnadsstrategier. 1.2 Syfte Syftet är att undersöa hur netto- och bruttosparande samt uttag ur fonder för de fem största grupperna av sparare på den svensa fondmarnaden beror på fondernas avastning. Vidare är syftet att undersöa om netto- och bruttosparandet samt uttagen är återommande. 1.3 Avgränsningar Studien undersöer atiefonder som är registrerade i Sverige 1. De fem största grupperna på den svensa fondmarnaden har valts ut: Svensa ice-finansiella företag Svensa finansiella företag Svensa livförsäringsannutna företag Svensa hushåll Individuellt pensionssparande 1.4 Disposition Uppsatsen inleder med en översit över tidigare studier inom det atuella området i apitel 2. Kapitel 3 presenterar den data som ligger till grund för studien och använd metod. Resultatet av studien ombineras med analys i apitel 4, där sparandet för varje grupp disuteras. Till sist i apitel 5 avslutas uppsatsen med att presentera slutsatserna samt idéer till fortsatt forsning inom området. 1 Alla fonder på den svensa fondmarnaden måste inte vara registrerade i Sverige, se till exempel Luxemburg-baserade fonder. Sparande i utlandsregistrerade fonder som är ativa på den svensa marnaden uppgår till cira 20 % av det totala fondsparandet (Besrivning av statistien 2 003:3). - 8 -
2 Tidigare studier Detta apitel ger en översit över tidigare studier inom området fondsparande. 2.1 behandlar återommande sparande och sparandets beroende på avastningen. Därefter i 2.2 besrivs gruppering av sparare. I det sista apitelt, 2.3, presenteras andra fatorer som påverar sparandet. 2.1 Sparandets beroende på avastning och återommande sparande Redan på 1970-talet visade studier att det fanns ett positivt samband mellan fondernas 2 nettosparande och deras avastning (Spitz, 1970; Smith, 1978). Det finns idag ett stort antal undersöningar som har ommit fram till linande resultat framförallt på den ameriansa fondmarnaden. Dessa studier har visat att förhållandet är positivt och onvext. Det betyder att de atiefonder som presterar bäst får en stor och växande del av nettosparandet, medan nettosparandet för de fonder som presterar sämre håller sig mer eller mindre oförändrat. (Ippolito, 1992; Gruber, 1996; Sirri & Tufano, 1998; Karces 2002; Del Guerico & Tac, 2002) Sirri och Tufano (1998, s. 1619) drog till exempel följande slutsats om atiefonder på ameriansa fondmarnaden: We find that consumers of equity funds disproportionately floc to high performing funds while failing to flee lower performing funds at the same rate. Engström och Westerberg (2004) har i en studie undersöt hur svensarna har placerat sitt individuella pensionssparande i atiefonder, blandfonder och räntefonder. De menar att det finns ett positivt förhållande mellan nettosparande och fondavastning även på den svensa atiefondsmarnaden. Doc finner de att avastningen har mindre betydelse än vad de ameriansa undersöningarna visar. De flesta studier inom området är gjorda på mironivå, det vill säga att sparandet fond för fond studeras. I motsats till detta finns även en maronivå, vilet betyder 2 Fond ommer i denna uppsats att användas som översättning för termen mutual funds - 9 -
att sparandet till en hel fondmarnad studeras. Warther (1995) och Edwards och Zhang (1998) har till sillnad från Ippolito (1992), Gruber (1996), Sirri & Tufano (1998), Karcesi (2002), Del Guerico & Tac (2002) samt Engström & Westerberg (2004) undersöt fondmarnaden på en maronivå. Warther (1995) använde i sin studie data över sparande och avastning för atiefonder i tidsperioden 1984-1993. I lihet med tidigare studier om han fram till att nettosparandet berodde positivt på avastningen. Han siljde på två typer av nettosparande: återommande och ice återommande. Anledningen till detta är att nettosparandet i en tidsperiod är start orrelerat med nettosparandet i tidigare perioder. Korrelationen betyder att det finns ett visst återommande nettosparande till fonderna, vilet har ett annat beteende än det ice återommande nettosparande. Han påvisade att det finns en signifiant positiv orrelation mellan ice återommande nettosparande till atiefonder och den samtida avastningen på atier. För det återommande nettosparandet unde inget signifiant samband med avastningen påvisas. Edwards och Zhang (1998) har använt återommande och ice återommande nettosparande på ett linande sätt som Warther (1995), med data från ameriansa atiefonder i tidsperioden 1961-1996. De fann ocså ett signifiant positivt samband mellan ice återommande sparande och inget signifiant samband mellan återommande sparande och avastningen. Resultaten höll även om påveransfatorerna demografi och allmän inställning till sparande inluderades i regressionen. Som det framgår av detta apitel finns det många studier som har ommit fram till att höga avastningar gör att nettosparandet från samtliga sparare blir högre. Inga av hittills nämnda studierna delar doc in spararna i grupper. 2.2 Gruppering av sparare Gruber (1996) har undersöt varför sparare väljer ativt förvaltade fonder framför indexfonder. Han om fram till att en förlaring finns i att fondmarnaden an delas in i grupper. Den första gruppen allas sofistierade sparare, vila placerar sitt nettosparande baserat på fondernas avastningar. Den andra gruppen är de - 10 -
som på något sätt drar nacdelar av systemet. Det går där att ursilja tre subgrupper. Den första subgruppen sparar baserat på andra fatorer, som till exempel marnadsföring och råd från professionella placerare. Vidare finns det en grupp som till största del består av pensionssparare, som har restritioner gällande sparande och uttag ur fonderna. Den tredje och sista subgruppen är de som har haft fonderna tillräcligt länge för att inte flytta om pengarna av sattemässiga säl. Denna grupp an doc agera som sofistierade placerare för sina nya placeringar. Del Guerico och Tac (2002) har i sin studie jämfört hur nettosparandet i pensionsfonder och andra fonder beror på avastningen. De om fram till att pensionssparare straffar lågpresterande fonder hårt genom att flytta sitt sparande, medan andra fondsparare i större utsträcning behåller sina pengar i samma fonder. Andra fondsparare har en lar tendens att sätta in nya pengar eller flytta befintliga investeringar till fonder som nyligen har presterat bra, medan pensionssparare snarare tittar på resultaten över en längre tidsperiod. Vidare ännetecnas pensionssparare av att välja fonder baserat på andra arateristia än avastningen, till exempel förtroende för fondförvaltaren. 2.3 Andra fatorer som påverar sparandet Engström och Westerberg (2004) har i sin studie ommit fram till att pensionsspararna försöer minimera ostnaden att söa information om fonder snarare än att maximera fondernas avastning. Dessa sparare väljer i regel hellre fonder som de änner till än fonder som har haft en bättre historis avastning. Vidare har dessa sparare en prefens för svensregistrerade fonder jämfört med utlandsregistrerade fonder. Nyregistrerade fonder drar till sig mindre pengar än väletablerade fonder, vilet är ytterliggare ett tecen på spararna föredrar fonder som de änner till. Edwards och Zhang (1998) har testat huruvida hushållens totala sparande i alla former, samt den demografisa utveclingen har påverat nettosparandet i atiefonder. Hushållen placerar ju inte alla sina besparningar i fonder utan sparar även på andra sätt. Studien om fram till att det totala sparandet är positivt signifiant orrelerat med nettosparande till atiefonder. Vidare var en av deras - 11 -
slutsatser att åldern har en signifiant påveran på nettosparandet, vilet egentligt inte har någon påveran på det totala nettosparandet till fondmarnaden om inte demografin ändras. De flesta hushåll öar sitt sparande marant när de ommer upp i 30-40 årsåldern, vilet betyder att en babyboom an innebära en cira 30-40 års försjuten effet på fondmarnaden. Det vill säga att 30-40 år efter en babyboom så placeras mer pengar i fonder efterson barnen från babyboomen har ommit upp i den ålder då fondsparandet öas marant. - 12 -
3 Metod Kapitel 3.1 besriver den data som har legat till grund för studien samt inledande databehandling. I den inledande databehandlingen redovisas tillvägagångssätt vid uträning av storheter som medelvärden och standardavvielse av sparandet, er och avastningar. Kapitel 3.2 besriver de statistisa metoder som har använts. 3.1 Data och inledande databehandling Data som ligger till grund för studien är insamlat ifrån SCB. Tabellen heter Andelar i värdepappersfonder efter fondtyp och setor. Kvartal. Den finns under ämnesområdet Finansmarnad. Tidsperioden sträcer sig från vartal 2 1998 till vartal 4 2005. 3.1.1 Definition av atiefond Denna studie behandlar atiefonder, vilet enligt FFFS 2 004:12, s. 27 definieras som: Till atiefond hör värdepappersfond vars placeringar till minst 75 procent utgörs av svensa och/eller utländsa atier Andra värdepappersfonder är räntefonder, som placerar i räntebärande papper; och blandfonder, som är en mix mellan räntefonder och atiefonder. 3.1.2 Gruppering av fondsparare I denne studie har de fem största grupperna av fondsparare 3 med avseende på valts ut, för att göra det möjligt att bibehålla ett visst djup i studiens analys. De utvalda grupperna definieras och har modifierats som följer Svensa ice-finansiella företag Definition enligt FFFS (2 004:12, s. 34): 3 SCB använder termen setorer istället för grupper. Termen grupper har använts i denna studie eftersom det passar bättre till studiens syfte. - 13 -
Här anges företag som är marnadsproducenter och vars huvudsaliga ativitet är prodution av varor eller ice-finansiella tjänster. Här ingår bostadsrättsföreningar, eonomisa föreningar, bostadsstiftelser, holdingbolag som ontrollerar icefinansiella företag, s.. internbaner som ontrolleras av ice-finansiella företag, statliga bolag och affärsver. Till denna setor ränas även filialer till ice-finansiella företag i utlandet med fast versamhetsställe. Inga modifiationer har gjorts till denna grupp. Svensa finansiella företag Definition enligt FFFS (2 004:12, s. 32): Företag som verar som finansförmedlare eller ägnar sig åt finansiell serviceversamhet. Hit ränas Sveriges risban, baner, bostadsinstitut, andra reditmarnadsföretag, värdepappersfonder, värdepappersbolag, investmentbolag, försäringsföretag och pensionsinstitut samt finansiella serviceföretag. Utländsa finansiella företags filialer med fast versamhetsställe ränas till denna setor. Gruppen Finansiella företag innehåller undergruppen Svensa livförsäringsannutna företag. För att silja på de finansiella företagens fondsparande relaterat till livförsäringar och sparande relaterat till andra områden har värdena från livförsäringsannutna företag subtraherats från finansiella företag. Den nya grupp som bildats allas i denna studie för Finansiella företag, vilet alltså innebär finansiella företag exlusive livförsäringsannutna företag enligt Finansinspetionens definition. Svensa livförsäringsannutna företag Definition enligt FFFS (2 004:12, s. 33): Här anges värdet av svensa finansiella företags placeringar som är livförsäringsannutna. Ett annat namn för denna grupp är unit lined sparande. Inga modifiationer har gjorts till denna grupp. Hushållens diretsparande Definition av Svensa hushåll enligt FFFS (2 004:12, s. 32): Individer eller grupper av individer i egensap av onsumenter samt företagare som är marnadsproducenter och där näringsversamheten är en del av hushållets eonom d.v.s. personliga företagare. Här ingår även dödsbon. I den ursprungliga datamängden Svensa hushåll återfinns undergruppen Svensa hushållens IPS. Alla värden för gruppen Svensa hushåll har - 14 -
subtraherats med värdena från denna undergrupp, vilet gör att hushållens sparande, som inte ingår IPS, erhålls. Denna grupp ommer i uppsatsen genomgående att allas Hushållens diretsparande. Svensa hushållens individuella pensionssparande (IPS) Definition av Svensa hushållens individuella pensionssparande enligt FFFS (2 004:12, s. 32): Värdet av de svensa hushållens individuella pensionssparande enligt lagen (1 993:931) om individuellt pensionssparande. Inga modifiationer har gjorts till denna grupp. Följande grupper som är en del av SCB: s tabell har inte tagits med i denna studie: Kommuner och landsting Hushålls ice-vinstdrivande organisationer Övriga svensa setorer Utlandet Socialförsäring Premiepensionsmyndigheten Kommuner och landsting, hushålls ice-vinstdrivande organisationer, övriga svensa setorer och utlandet togs inte med i undersöningen, eftersom dessa grupper är de minsta i termer av genomsnittlig och nettosparande 4. Socialförsäring och dess undergrupp premiepensionsmyndigheten togs inte med i undersöningen, eftersom inte data har redovisats över hela perioden för dessa grupper. Data för Socialförsäring och premiepensionsmyndigheten började först redovisas vartal 4 år 2000. 3.1.3 Data för varje grupp av fondsparande För varje grupp av fondsparande har följande data använts. Besrivningarna är hämtade från fotnoter till SCB:s tabell. Bruttosparande det totala inbetalda beloppet av fondspararna inlusive återinvesterad utdelning, vilet ocså an förlaras som värdet av sålda 4 Genomsnittlig för ej utvalda grupper är 3,6-11,8 miljarder r medan IPS som minsta utvalda grupp har 15,8 miljarder r, enligt beräning på statistien från SCB - 15 -
fondandelar inlusive återinvesterad utdelning. Begreppet allas Fondsparande brutto, inbetalt i SCB: s tabell. Uttag ur fonder det totala utbetalda beloppet till fondspararna, vilet ocså an förlaras som utbetalt belopp för inlöst fondandelar. Begreppet allas Fondsparande brutto, utbetalt i SCB: s tabell. Nettosparande bruttosparande subtraherat med uttag ur fonder. Begreppet allas Fondsparande netto i SCB: s tabell. Fondförmögenhet en vid vartalets slut. SCB redovisar samtliga data vartalsvis i miljoner ronor utan decimaler. Det vill säga endast hela miljoner redovisas. Inga modiationer av dessa värden har gjorts inom ramen för denna studie. 3.1.4 Uppsattning av avastningen Datamängden från SCB innehåller inte några data över avastningen för grupperna av fondsparare, men den innehåller omponenter som gör att avastningen an uppsattas. Med hjälp av en och nettosparandet har avastningen uppsattats på följande sätt: R där i är en grupp, R = är avastningenen under vartal för grupp nettosparande är ett vartal, 1 1 är den totala en vid slutet av för grupp är nettosparandet under för grupp i nettosparande, Uppsattningen tar inte hänsyn till att nettosparandet an förräntas under perioden. Om till exempel hela nettosparandet sätts in första dagen i vartalet och avastningen för vartalet är 5 procent borde nettosparandet multipliceras med 1.05 innan värdet används i evationen ovan. Det innebär att avastningen generellt är undersattad då den verliga avastningen är positiv för vartalet och översattad då den verliga avastningen är negativ. Det möjliga felet i sattningen anses ha påverat resultatet av studien marginellt. För det första är nettosparandet i relation till en väldigt liten i genomsnitt inte mer än 4 procent för någon av grupperna, se Tabell 1, sida 23. För det andra - 16 -
innehåller perioden ungefär lia många delar uppgångar och nedgångar vilet betyder att sett över hela perioden görs en bra uppsattning. 3.1.5 Avastning under hela perioden Avastningen över hela perioden är ett mått på hur bra de olia gruppernas fonder har presterat, medan den sattade standardavvielsen är ett mått på den ris som de har tagit. För att beräna avastningen och den sattade standardavvielsen för avastningen för hela perioden används följande formler. n R i = (1 + R ) 1 = 1 där R är avastningen för hela perioden för gruppen i s Ri = där s i Ri 1 n 1 i är en grupp, n = 1 ( R R) är den sattade standardavvielsen av R, R är medelvärdet av avastningen är vartal i båda 2, evationerna i Den sattade standardavvielsen, s Ri, beränad enligt Wooldridge (2003, s 751) 3.1.6 Medelvärden och standardavvielse för sparande och uttag Medelvärden av sparande och uttag är ett mått hur stora dessa värden har varit i genomsnitt, medan standardavvielse är ett mått på hur mycet dessa värden har varierat sett över hela perioden. Medelvärde och standardavvielse beränas på följande sätt: Medelvärden: n 1 nettosparandei = nettosparande n = 1 n 1 bruttosparandei = bruttosparande n = 1 n 1 uttag i = uttag n = 1 där är vartal, i är en grupp - 17 -
Medelvärden dividerat med en: n nettosparande nettosparande i 1 = n i = 1 bruttosparande i i = 1 n n bruttosparande = 1 uttag i i = 1 n n uttag = 1 där är vartal, i är en grupp Standardavvielser: bruttosparande, uttag och nettosparande dividerat med : s nettosparande = 1 n 1 n = 1 nettosparande ( nettosparande i i ) 2 s bruttosparande = 1 n 1 n = 1 bruttosparande ( bruttosparande i i ) 2 s uttag = 1 n 1 n = 1 uttag ( uttag i i ) 2 där s är sattad s tan dardavvielse, är vartal, i är en grupp Det är vitigt att inte enbart beräna medelvärden på bruttosparande, uttag och nettosparande utan även ta hänsyn till en, eftersom värdena då blir relativa till en. Det är naturligt att en grupp med stor i regel har större värden på sparande och uttag än en grupp med mindre. - 18 -
3.2 Statistisa metoder 3.2.1 Enel och multipel regression med OLS I denna studie har både enel och multipel regression använts för att undersöa sambandet mellan olia variabler, se Wooldridge (2003, s 22, 69). För att satta betaparametrarna användes metoden Ordinary Least Square (OLS). 3.2.2 Statistisa slutsatser på sattade variabler För att dra statistisa slutsatser av betavärdena i regressionerna har hypoteser onstruerats. Målet med hypoteserna är beräfta eller dementera att ett samband mellan den beroende variabeln Y och varje X-variabel, därför testades det huruvida betavärdet är silt från noll. Hypotes 1: H 0 : β = 0; H 1 : β > 0, β anses vara signifiant större än noll om H 0 an förastas Hypotes 2: H 0 : β = 0; H 1 : β < 0, β anses vara signifiant mindre än noll om H 0 an förastas Det är värt att observera att inte H 1 : β 0 har använts, då denna mothypotes endast an beräfta om β är silt från noll och inte om det är signifiant positivt eller negativt. För att testa hypoteserna har genomgående p-värden använts. Ett p-värde är sannoliheten att H 0 är sann, det vill säga att H 0 inte an förastas. P-värdet har valts som metod för testa hypotesen, eftersom den till sillnad från flera andra metoder anger hur stara bevis det finns för att förasta H 0. Det ger alltså inte bara ett svar på om H 0 an förastas eller ej på en viss signifiansnivå. Följande språbru används p-värde > 0,1: Inga bevis mot H 0 0,05 < p-värde < 0,1: Svaga bevis mot H 0 0,01 < p-värde < 0,05: Måttligt stara bevis mot H 0 p-värde < 0,01: Stara bevis mot H 0-19 -
För att beräna betavärdet måste fördelningen av betavärdena betratas. Enligt OLS är samtliga betavärden t-fördelade, Wooldridge (2003, s. 120): ˆ β β ) / se( ˆ β ) ~ t ( j j j n 1 s tan dardavvielsen av ˆ β, + 1 är antalet parametrar i regressionen och antal datapunter i regressionen, där ˆ β är sattning av β, se( ˆ β ) är den sattade j j j j Med den ovannämnda fördelningen för samtliga betavärden beränades p-värdet som, se Wooldridge (2003, s 131-133, 140): ˆ β 0 P se( ˆ β ) ˆ β 0 ~ se( ˆ β ) j j ( < 0), där tn 1 j j för hypotes 1 0 ˆ β P se( ˆ β ) 0 ˆ β ~ se( ˆ β ) j j ( < 0), där tn 1 j j för hypotes 2 Sannoliheter för t-fördelade parametrar togs fram av standardfuntioner i programmet Microsoft Excel. Ett annat statistist värde som har använts för att presentera resultatet är R 2. Detta mätvärde anger hur de oberoende variablerna i regressionen förlarar variationerna i den beroende variabeln ett mått på hur bra en regression är (Wooldridge, 2003, s 40). R 2 av en regression togs fram av standardfuntioner i programmet Microsoft Excel. 3.2.3 Besrivning av utförda regressioner För att undersöa huruvida nettosparande, bruttosparande och uttag är återommande och har ett samband med avastningen användes följande regressioner: - 20 -
Regression 1: nettosparande = β O + β R 1 + β R 2 1 + β 3 nettosparande 1 1 + u Regression 2 : bruttosparande = β O + β R 1 + β R 2 1 + β 3 bruttosparande 1 1 + u Regression 3 : uttag = β O + β R 1 + β R 2 1 + β 3 uttag 1 1 + u där i är en grupp, är vartal, R är avastningen Den stora fördelen med att dividera nettosparande, bruttosparande och uttag med en är att storleen på betavärdena för grupperna an jämföras samt att den öande en över tiden inte påverar resultatet. Warther (1995) använder en linande metod, men istället för en divideras sparandet med värdet på atiemarnaden, NYSE + AMEX + NASDAQ. Fondförmögenheten anses i denna studie vara mer passande, eftersom det är svårt att avgöra hur grupperna har placerat sina pengar. Som ett mått på återommande sparande används relationen mellan sparande i ett vartal och sparande i ett vartal tidigare. Det betyder att det finns ett återommande sparande om β 3 är signifiant. Warther (1995) Edwards och Zhang och (1998) använder sig av en linande metod för att bestämma återommande sparande, men de undersöer relationen mellan sparandet i en månad t och sparandet i månaderna t-1, t-2, t-3, t-4. I denna studie är det doc fullt tilräcligt att mäta relationen med sparandet i en tidigare tidsperiod, eftersom tidsperioderna är vartal och inte månader. - 21 -
4 Resultat och analys I det första apitelt, 4.1, besrivs en inledande analys av storheter som medelvärden och standardavvielse av sparandet, er och avastningar. I apitel 4.2 presenteras och analyseras resultatet av de utförda regressionerna. 4.1 Inledande analys 4.1.1 Gruppernas er Figur 1 visar hur den genomsnittliga en i de undersöta grupperna av fondsparare förhåller sig till varandra. Genomsnittlig i de undersöta grupperna av fondsparare (Mr) Hushållens IPS, 15,848, 4% Ice-finansiella ftg, 16,731, 4% Finansiella företag, 21,624, 5% Livförsäringsann ftg, 81,941, 21% Hushållens diretsp, 258,259, 66% Figur 1 Genomsnittlig i de undersöta grupperna av fondsparare Eftersom de undersöta grupperna av fondsparare inte representerar hela den svensa fondmarnaden, presenteras hur dessa grupper förhåller sig till resten av den svensa atiefondsmarnaden. De övriga grupperna på fondmarnaden sammanfattas under Övriga. - 22 -
Genomsnittlig på den svensa atiefondmarnaden (Mr) Ice-finansiella ftg; 16'731; 4% Övriga; 55'601; 12% Finansiella företag; 21'624; 5% Hushållens IPS; 15'848; 4% Livförsäringsann ftg; 81'941; 18% Hushållens diretsp; 258'259; 57% Figur 2 Genomsnittlig på den svensa atiefondsmarnaden Resultatet visar alltså att det är hushållen som står för nästan hela det svensa fondsparandet. Gruppen Övriga består till största del av pengar från hushållen, medan livförsäringar och hushållens IPS ränas som pensionssparande. Av hushållens sparande har diretsparande var det lart största, med mer än hälften av den svensa fondmarnaden. Ur en fondrådgivares synvinel vore det alltså mest intressant att inrita sig mot hushållens diretsparande. Nästa apitel, 4.1.2, visar doc att nettosparandet i hushållens diretsparande har varit negativ i den undersöta perioden. 4.1.2 Medelvärde och standardavvielse för sparande och uttag Tabell 1 visar att samtliga grupper förutom hushållens diretsparande har haft ett positivt nettosparande i den undersöta perioden. Alla dessa grupper har haft ett vartalsvis nettosparande på 3 till 4 procent av en, medan hushållens diretsparande har ett svagt negativt nettosparande på 0,2 procent. Medelvärde och standardavvielse nettosparande Medelvärde nettosparande (Mr) Medelvärde nettosparande / Standardavvielse nettosparande / Ice-finansiella ftg 655 0.036 0.036 Finansiella företag 899 0.040 0.046 Livförsäringsann ftg 2621 0.034 0.027 Hushållens diretsp -485-0.002 0.007 Hushållens IPS 579 0.038 0.014 Tabell 1 Medelvärde och standardavvielse nettosparande - 23 -
Tabell 2 och Tabell 3 visar att det svagt negativa nettosparandet för hushållens diretsparande an förlaras av att bruttosparandet är lägre än i samtliga övriga grupper. Det är alltså inte så att hushållen har tagit ut oproportionellt mycet pengar ut fonderna utan snarare de har ett lågt bruttosparande. Sattefördelar med andra sparandeformer och en berg-och-dalbana på atiemarnaden an vara förlaringar till ett lågt bruttosparande, vilet ommer att analyseras närmare i apitel 4.2.4, sida 29. För övrigt utmärer sig finansiella och ice-finansiella företag med höga medelvärden och standardavvielser för både bruttosparande och uttag. Hushållens IPS har förhållandevis låga värden. Medelvärden och standardavvielse bruttosparande Medelvärde bruttosparande (Mr) Medelvärde bruttosparande / Standardavvielse bruttosparande / Ice-finansiella ftg 1906 0.112 0.036 Finansiella företag 3376 0.141 0.081 Livförsäringsann ftg 6229 0.077 0.023 Hushållens diretsp 9094 0.035 0.011 Hushållens IPS 987 0.065 0.014 Tabell 2 Medelvärde och standardavvielse bruttosparande Medelvärde och standardavvielse uttag Medelvärde uttag (Mr) Medelvärde uttag / Standardavvielse uttag / Ice-finansiella ftg 1251 0.077 0.027 Finansiella företag 2477 0.102 0.061 Livförsäringsann ftg 3609 0.043 0.013 Hushållens diretsp 9579 0.037 0.011 Hushållens IPS 408 0.026 0.008 Tabell 3 Medelvärde och standardavvielse uttag Höga standardavvielser betyder att placerarna är omfördelar eller ändrar sinainvesteringar oftare än sparare med låga standardavvielser. Det sulle ocså unna betyda att deras bruttosparande och uttag är mindre regelbundna. Gruppen ice-finansiella företag och finansiella företag borde alltså som helhet uppvisa ett mindre regelbundet sparande än de övriga tre grupperna. Huruvida sparandet för dessa två grupper är regelbundet analyseras vidare i apitel 4.2.1, sida 27 och 4.2.2, sida 28. - 24 -
4.1.3 Gruppernas avastningar Tabell 4 visar den uppsattade avastningen för hela perioden per grupp. Som ett jämförande mått presenteras AFGX 5. Det visar sig att endast gruppen livförsäringsannutna företag slår AFGX, medan ice-finansiella är den enda gruppen som uppvisar ett negativt värde. Avastning R hela perioden Standardavvielse Ice-finansiella ftg -0.349 0.177 Finansiella företag 0.268 0.147 Livförsäringsann ftg 0.539 0.129 Hushållens diretsp 0.082 0.126 Hushållens IPS 0.158 0.189 AFGX 0.313 0.149 Tabell 4 Avastning per grupp av fondsparare För att ge en uppfattning hur stora sillnaderna är så illustrerar Figur 3 hur mycet 10 000 r var värt i slutet av den undersöta perioden för en varje grupps genomsnittsportfölj. Om 10 000 r sattes in början på perioden i genomsnittlig fondportfölj för livförsäringsannutna företag så vore värdet 15 390 i slutet av perioden. För ice-finansiella företag vore motsvarande värde 6 510. Värdet av 10'000 r i en genomsnittlig portfölj för varje grupp 18000.000 16000.000 15' 391 r 14000.000 12000.000 13' 127 r 12'684 r 11' 580 r 10' 816 r 10000.000 8000.000 6000.000 6'510 r 4000.000 2000.000 0.000 Figur 3 - Värdet av 10'000 r i en genomsnittlig portfölj för varje grupp Genomsnittsportföljerna hos grupperna har alltså utveclats olia bra under tidsperioden, vilet säert till stor del an bero på placeringsinritning. En annan 5 Data över AFGX är hämtat från www.affarsvarlden.se - 25 -
fator som an spela in är hur fondspararna har förändrat sitt sparande efter ändringar i avastningen och hur regelbundet sparandet har varit, det vill säga spararnas beteende. Sparandets samband med avastningen och dess regelbundenhet ommer att analyseras i nästa apitel, 4.2. 4.2 Resultat och analys av utförda regressioner Detta apitel presenterar och disuterar resultaten från regressionerna i 3.2.3, sida 20. I den övre delen av tabellerna presenteras sattningarna av betavärdena och deras sattade standardavvielse. I sista olumnen presenteras R 2 av regression. Den undre delen presenterar p-värdena för hypotes 1 och 2 för varje betavärde. Endast ett av p-värdena presenteras för varje betavärde, eftersom det ena p-värdet alltid är minst 0,5. Om betasattningen är positiv betyder det att vänstra p-värdet presenteras och negativt det högra. P-värden formateras efter hur star eller svagt beviset är: inget bevis formateras normalt, svagt bevis formateras med fet text, måttligt star bevis formateras med fet och understruen text medan start bevis formateras med fet och dubbelunderstruen text. Nettosparande(t) 4 3 2 1 β0 β1 R(t) β2 R(t-1) β3 nettosp(t-1) R2 se se se se Ice-finansiella ftg 0.042 0.011 0.034 0.054 0.076 0.040-0.162 0.221 0.164 Finansiella företag 0.035 0.012 0.094 0.067 0.055 0.068 0.096 0.204 0.112 Livförsäringsann ftg 0.016 0.007 0.105 0.033 0.028 0.038 0.400 0.183 0.445 Hushållens diretsp -0.003 0.001 0.037 0.009 0.012 0.010 0.036 0.197 0.472 Hushållens IPS 0.022 0.008 0.010 0.013-0.007 0.013 0.379 0.192 0.159 Ice-finansiella ftg Finansiella företag Livförsäringsann ftg Hushållens diretsp Hushållens IPS Tabell 5 Resultat av regression 1 p-värden p-värden p-värden p-värden H0: β>0 H0: β<0 H0: β>0 H0: β<0 H0: β>0 H0: β<0 H0: β>0 H0: β<0 0.000-0.269-0.037 - - 0.236 0.004-0.086-0.213-0.321-0.023-0.002-0.236-0.020 - - 0.013 0.000-0.129-0.429-0.005-0.236 - - 0.299 0.031 - - 26 -
Bruttosparande(t) 4 3 2 1 β0 β1 R(t) β2 R(t-1) β3 bruttosp(t-1) R2 se se se se Ice-finansiella ftg 0.102 0.025 0.051 0.061 0.033 0.045 0.139 0.222 0.055 Finansiella företag 0.065 0.028-0.087 0.097-0.001 0.098 0.515 0.180 0.328 Livförsäringsann ftg 0.058 0.015 0.050 0.031 0.057 0.032 0.265 0.186 0.293 Hushållens diretsp 0.026 0.007 0.030 0.016-0.003 0.015 0.226 0.185 0.170 Hushållens IPS 0.045 0.014 0.005 0.015-0.013 0.015 0.286 0.203 0.099 Ice-finansiella ftg Finansiella företag Livförsäringsann ftg Hushållens diretsp Hushållens IPS Tabell 6 Resultat av regression 2 p-värden p-värden p-värden p-värden H0: β>0 H0: β<0 H0: β>0 H0: β<0 H0: β>0 H0: β<0 H0: β>0 H0: β<0 0.000-0.207-0.236-0.270-0.014 - - 0.190-0.495 0.005-0.000-0.062-0.047-0.084-0.000-0.035 - - 0.419 0.117-0.002-0.380 - - 0.207 0.087 - Uttag(t) 4 3 2 1 β0 β1 R(t) β2 R(t-1) β3 Uttag(t-1) R2 se se se se Ice-finansiella ftg 0.056 0.015-0.042 0.033-0.015 0.029 0.224 0.195 0.125 Finansiella företag 0.042 0.019-0.075 0.059 0.045 0.062 0.606 0.171 0.430 Livförsäringsann ftg 0.037 0.009-0.050 0.014 0.007 0.017 0.170 0.204 0.384 Hushållens diretsp 0.023 0.007-0.012 0.015-0.007 0.014 0.341 0.183 0.167 Hushållens IPS 0.024 0.006-0.005 0.009-0.006 0.009 0.115 0.201 0.050 Ice-finansiella ftg Finansiella företag Livförsäringsann ftg Hushållens diretsp Hushållens IPS Tabell 7 Resultat av regression 3 p-värden p-värden p-värden p-värden H0: β>0 H0: β<0 H0: β>0 H0: β<0 H0: β>0 H0: β<0 H0: β>0 H0: β<0 0.001 - - 0.108-0.300 0.133-0.017 - - 0.111 0.238-0.001-0.000 - - 0.001 0.342-0.208-0.002 - - 0.205-0.325 0.038-0.000 - - 0.269-0.231 0.286-4.2.1 Ice-finansiella företag Som enda grupp har nettosparandet för ice-finansiella företag ett måttligt start samband med avastningen från föregående vartal. Inga av de andra grupperna an visa upp bevis för ett samband mellan nettosparande och avastningen i föregående vartal. För övrigt har ice-finansiella företag inga signifianta orrelationer, men uttagen med ett p-värde på 0,108 för avastningen i samma vartal är det lägsta p-värdet i regressionerna. Eftersom β 3 i samtliga regressioner för ice-finansiella företag an förastas betyder att sparandet och uttagen är förhållandevis oregelbundna. Detta antyddes ocså i apitel 4.1.2, sida 23, där standardavvielsen för nettosparande, bruttosparandet och uttagen var stora. Resultaten för denna grupp siljer sig från vad Edwards och Zhang (1998) och Warther (1995) om fram till, eftersom denna grupp inte visar upp något - 27 -
återommande sparande. Att det finns måttligt stara bevis för att avastningen från föregående vartal är positivt orrelerat med nettosparandet siljer sig ocså från Warther (1995). Sammantaget antyder detta att beteendet hos ice-finansiella företag siljer något från tidigare studier och från de andra grupperna i undersöningen. En förlaring an vara att detta är den enda grupp som varen är en atör på finansmarnaden eller placerar pengar från hushållen. Anmärningsvärt är att ice-finansiella företag är den enda grupp med en negativ uppsattad avastning, se Tabell 4, sida 25, samtidigt som gruppen har minst antal signifianta variabler. 4.2.2 Finansiella företag Det finns stara bevis för att de finansiella företagen har återommande bruttosparande och uttag från vartal till vartal. P-värdena ligger på 0,001 för uttag och 0,005 för bruttosparande. Motsägelsefullt är att standardavvielsen för bruttosparandet och uttagen var relativt högt, se tabell 3 och 4 sida 24. En trolig förlaring till det är att de finansiella företagens bruttosparande och uttag består av en återommande del och en del som varierar stort från vartal till vartal. För nettosparandet an inget återommande sparande påvisas. Det verar som delar av uttagen och bruttosparandet är återommande, medan dess differens nettosparandet - inte är det. De återommande delarna i bruttosparandet och uttagen tar alltså ut varandra, de är ungefär lia stora varje vartal. Nettosparandet blir därför inte återommande, utan dess storle beror på andra riterier. Ett av dessa riterier an vara avastningen, eftersom det finns svaga bevis för att nettosparandet har ett samband med avastningen. Den främsta fatorn som gör att nettosparandet har ett positivt samband med avastningen är att uttagen, med ett p-värde 0,111, nästan är signifiant negativt orrelerat med avastningen. 4.2.3 Livförsäringsannutna företag Det finns stara respetive måttligt stara bevis för att nettosparandet har ett samband med avastningen respetive nettosparandet från ett vartal tidigare. Att det finns stara bevis för nettosparandets samband med avastningen an förlaras av att det finns stara bevis för att uttagen har ett negativt samband med - 28 -
avastningen. Det finns även bevis för att bruttosparande har ett samband med avastningen, doc med ett högre p-värde. I linje med Gruber (1996) an livförsäringsannutna företag anses vara sofistierade placerare, eftersom de anpassar nettosparandet till avastningen av fonder. Huruvida de anpassar sina investeringar från fond till fond går inte att säga. Betratas hela marnaden maroplan så an denna grupp anses vara sofistierade placerare. Vidare finns det måttligt stara bevis för att nettosparandet är återommande från vartal till vartal, men inga bevis för uttagen och endast svagt bevis för bruttosparande. Denna situation an ses i motsats till de finansiella företagen där det fanns bevis för uttagen och bruttosparande men inte för nettosparandet. Att nettosparandet har starare bevis för regelbundenhet, an förlaras av att variationerna i bruttosparandet och uttagen följer varandra, det vill säga de vartal då bruttosparandet är stort är uttagen ocså stora. Nettosparandet för livförsäringsannutna företag går i linje med resultaten från Warther (1995). Det finns inga bevis för ett samband mellan nettosparandet och avastningen från tidigare perioder och det finns bevis för samband mellan nettosparande och avastning i samma period och nettosparande i tidigare perioder. Det är den enda gruppen som uppvisar bevis för dessa två betavärden, vilet tycs vara ett vinnande oncept. Livförsäringsannutna företag har haft den bästa avastningen sett över hela perioden, vilet an ses i Tabell 4, sida 25. 4.2.4 Hushållens diretsparande Hushållens diretsparande är en intressant grupp, eftersom det är den största gruppen i undersöningen. Det låga p-värdet för avastningen i samma vartal för nettosparandet an förlaras av att bruttosparande snarare än uttagen har ett samband med avastningen i samma vartal. Vidare finns det måttligt stara bevis för att hushållens uttag är återommande medan bruttosparande är nappt över gränsen för svagt bevis, vilet är överrasande. Rådet som säert många fondsparare får från rådgivare är att införa ett månadssparande. Dessa resultat visar snarare att det finns ett månadsuttag. En anledning till att bruttosparande inte är återommande an vara att det finns många andra sätt att spara i fonder än diretsparandet. Att placera sitt månadssparande i IPS eller livförsäringar är - 29 -
sattemässigt fördelatigare. Av denna anledning an diretsparande snarare bestå av de pengar som blir över efter utgifter och månadssparande, vilet an vara mer oregelmässiga belopp anpassat efter hushållens eonomi. Atiemarnadens berg-och-dalbana de senaste åren an ocså ha påverat många hushåll att dra tillbaa sitt regelbundna diretsparande. Att det finns bevis för att uttagen är regelbundna i denna regression behöver inte betyda att varje fondplacerare tar ut pengar regelbundet, utan att hela gruppen sammantaget tar ut pengar regelbundet. Denna studie betratar ju fondsparandet ur ett maroperspetiv, precis som Edwards och Zhang (1998) och Warther (1995). Lisom för livförsäringsannutna företag och finansiella företag an hushållens diretsparande betratas som sofistierade fondsparare, enligt definitionen av Gruber (1996), eftersom sparande har start samband med avastningen. Det an tycas vara överrasande att hushållens diretsparande som amatörer på marnaden faller inom denna grupp. Det an betyda att fondmarnaden i Sverige är mogen med välmedvetna under. 4.2.5 Hushållens IPS För det individuella pensionssparandet an varen för nettosparande, bruttosparande eller uttag påvisas något samband med avastningen. Detta gäller för avastningen i samma vartal såväl som avastningen i föregående vartal. Detta går i linje med Engström och Westerberg (2004), som fann att avastningen inte var det vitigaste riteriet vid val av fonder av IPS-gruppen. Regressionerna visar att det finns måttligt stara bevis för att nettosparandet är återommande, vilet an vara logist eftersom IPS innebär ett långsitigt sparande. Av sattemässiga och pratisa säl har alldeles säert de flesta sparare ett månadssparande bundet till IPS. Det återommande nettosparandet borde alltså förlaras av ett återommande bruttosparande, vilet ocså regressionen visar då det finns svaga bevis för att bruttosparandet är återommande. Att sparandet är återommande för IPS är i linje med Engström och Westerberg (2004). De om fram till att ostnaden tid och pengar för att söa information påverar fondvalet mer än vad fondernas avastning påverar valet av fonder. Om - 30 -
placerarna tycer det är vitigt att minimera ostnaden att söa information betyder det att de byter fonder sällan. Resultatet för denna grupp går delvis emot vad Del Guerico och Tac (2002) om fram till för pensionssparare på den ameriansa marnaden. De individuella pensionsspararna straffar inte atiefonderna genom att de flyttar över sina pengar till andra typer av fonder när avastningen är låg. Det går doc inte att säga om de straffar ensilda atiefonder genom att flytta sina pengar till andra atiefonder. 4.2.6 Förlarandegrad hos regressionerna Generellt sett uppvisar hushållens IPS och ice-finansiella företag de minsta R 2 värdena i regressionerna. Dessa grupper har ocså minst antal signifianta betavärden, det vill säga fondspararnas beteende hos dessa grupper an relativt dåligt förlaras av avastningen och återommande sparande. Finansiella företag har det lägsta R 2 värdet för nettosparande, vilet an förlaras av att nettosparandet består av de ice återommande delarna av bruttosparande och uttagen, då de återommande delarna hos bruttosparandet och uttagen är ungefär lia stora i varje vartal. Detta är bra exempel på att analysen fördjupas och förbättras då bruttosparande och uttag, och inte enbart nettosparande, tas med i undersöningen. Livförsäringsannutna företag har generellt höga R 2 värden och gruppen har flest antal signifianta betavärden, vilet stärer slutsatserna för denna grupp. Hushållens diretsparande har relativt låga R 2 värden för bruttosparande och uttag men visar upp det största R 2 värdet för nettosparandet, vilet beräftar det redan stara p-värdet för nettosparandets beroende med avastningen. - 31 -
5 Slutsatser Tabell 8 sammanfattar resultatet av de utförda regressionerna i denna studie sorterat efter avastningen över hela perioden. Livförsärings-ann Hushållens Finansiella företag Hushållens IPS Ice-finansiella ftg ftg diretsparande R hela perioden 0.54 0.27 0.16 0.08-0.35 Nettosp(t) R(t) Start Svagt Start R(t-1) Nettosp(t-1) Start Start Måttligt Bruttosp(t) R(t) Svagt Start R(t-1) Måttligt Bruttosp(t-1) Svagt Start Svagt Uttag(t) R(t) Start R(t-1) Uttag(t-1) Start Start Tabell 8 Bevisstyra i utförda regressioner Det är intressant att betrata grupperna utifrån avastningen. Livförsäringsannutna företag är den enda gruppen där nettosparandet har ett signifiant samband med avastningen i samma vartal och där nettosparandet är signifiant återommande. Denna grupp har samtidigt den högsta avastningen sett över hela perioden och är den enda gruppen som ligger i linje med linande ameriansa studier. En intressant iattagelse är att ice-finansiella företag har minst antal signifianta variabler och generellt låga R 2 värden. De har ocså den sämsta och enda negativa avastningen. Det an jämföras med livförsäringsannutna företag som har bäst avastning, flest signifianta variabler och generellt höga R 2 värden. Det tycs alltså vara ett vinnande oncept att föra ett regelbundet atiefondssparande samtidigt som det är vitigt att ta hänsyn till förändringar på atiemarnaden. Den överlägset största gruppen i undersöningen i termer av är hushållens diretsparande. Hushållens diretsparande uppvisar att uttag snarare än bruttosparandena är återommande från vartal till vartal, vilet är överrasande. I motsats till hushållens diretsparande är varen nettosparande, bruttosparande eller uttagen hos hushållens individuella pensionssparande signifiant orrelerat med avastningen. Det finns däremot stara bevis för att nettosparandet för det - 32 -
individuella pensionssparandet är återommande från vartal till vartal. Resultaten för det individuella pensionssparandet ligger i linje med Engström och Westerberg (2004), en svens studie av det individuella pensionssparandet. För de finansiella företagen an stara bevis för återommande uttag och bruttosparande påvisas, men för nettosparandet an inget samband påvisas. Det an förlaras av att det återommande beloppet för bruttosparande och uttag är i samma storle, det vill säga att de tar ut varandra. Vidare har regressionerna för bruttosparande och uttag en hög förlarandegrad, medan förlarandegraden för nettosparandet är lågt. Det är ett bra exempel på att nettosparandet an analyseras med hjälp av bruttosparandet och uttagen. Generellt sett har grupperna silda beteenden i sitt sparande vilet har presenterats och analyserats i denna studie. Gruppernas beteende är intressant för fondrådgivare och baner, eftersom marnadsstrategier bättre an anpassas till olia grupper av fondsparare. Om till exempel en fondrådgivare har under som inte öar sitt sparande vid börsuppgångar vilet inte stämmer överrens med marnaden som helhet. Det vore därför intressant att undersöa varför just deras under siljer sig från marnaden. Bör underna informeras på ett annat sätt? Har just denna fondrådgivare andra typer av under än vad som generellt finns på marnaden? Vidare är denna studie ett bidrag till forsningen inom fondsparande, speciellt då fondsparandet på den svensa marnaden tycs vara ett relativt outforsat område. 5.1 Fortsatt forsning En intressant fortsättning på denna studie sulle vara att utvidga undersöningen till andra typer av fonder, till exempel räntefonder och blandfonder, för att undersöa om spararna i dessa fonder uppvisar ett linande beteende. Det går ocså att ta analysen ett steg längre genom att studera om sparandet siftar mellan olia typer av fonder. Denna studie visar att flera grupper minsar nettosparandet till atiefonderna då avastningen går ner, men inte om nettosparandet till hela fondmarnaden minsar. Nettosparandet till räntefonder sulle till exempel unna öa då atiemarnaden presterar dåligt. - 33 -