KOMMENTARER Sida 1 av 5 Myndighetsnämndens yttrande på internremiss angående vattenskyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt 2 Enskild brunnsanläggning De föreslagna skyddsföreskrifterna anger, Primär skyddszon: Nya anläggningar för uttag av vatten från berg och jord samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgången och/eller kvalitet kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. I Naturvårdsverkets (NFS 2003:16) allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap. 21, 22 och 25 miljöbalken) p 11 anges, I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör anges att i primär skyddszon för grundvattentäkt är anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten, uttag av vatten från berg och jord, samt även andra typer av borrningar som kan påverka vattentillgång/kvalitet, förbjudna Myndighetsnämnden ställer sig frågande till anledning för att utformningen av föreskrifterna inte följer de allmänna råden, samt under vilka premisser tillstånd för ovan nämnda ingrepp skulle kunna beviljas. Myndighetsnämnden ställer sig också frågande till, varför det i riskanalysen till ovan nämnda föreskrifter (bilaga 5), anges att det saknas allmänna råd angående enskilda brunnar, trots att punkt 11. I Naturvårdsverkets (NFS 2003:16) allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap. 21, 22 och 25 miljöbalken) även berör uttag av vatten från jord eller berg. SÖKANDENS KOMMENTAR 1 I miljöbalken (mb) 7 kap 25 anges: Vid prövning av frågor om skydd av områden enligt detta kapitel ska hänsyn tas även till enskilda intressen. En inskränkning i enskilds rätt att använda mark eller vatten som grundas på skyddsbestämmelse i kapitlet får därför inte gå längre än vad som krävs för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Enligt mb 7 kap 22 får meddelas sådana föreskrifter som behövs för att tillgodose syftet med området. I Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) anges då det gäller 7 kap 22 mb att föreskrifterna bör anpassas efter lokala förhållanden och efter skyddsbehovet. Av ovanstående framgår att det inte är meningen att föreskrifternas närmare innehåll urskillningslöst ska kopieras från Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Att avvikelser förekommer från vad som anges i punkterna 1-14 under rubriken Föreskrifternas närmare innehåll i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) är därför fullt normalt och närmast nödvändigt för att uppfylla kraven enligt ovan. I föreslagna skyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt 2 (Enskild brunnsanläggning) anges att nya anläggningar för uttag av vatten från berg och jord mm kräver tillstånd. Med tanke på vattentäktens lokalisering bedöms det som fullt möjligt att, med adekvata försiktighetsåtgärder, kunna anlägga enstaka brunnar för t.ex. bevattningsändamål. Mer än så kommer inte att bli aktuellt i detta område och ett totalt förbud kan inte motiveras. Det är korrekt att texten i riskanalysen (bilaga 5) bör justeras och så kommer att ske före inlämnandet av handlingarna till länsstyrelsen.
KOMMENTARER Sida 2 av 5 I föreslagna skyddsföreskrifter för Alsjöholms vattentäkt 3h (Energianläggningar under mark) anges att inom primär skyddszon nya anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten är förbjudna och att inom sekundär skyddszon nya anläggningar för lagring av och utvinning av värmeenergi ur berg, mark och vatten kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Detta är helt i linje med vad som anges i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) punkt 11. Då det gäller frågan om under vilka premisser tillstånd för enskild brunnsanläggning inom primär skyddszon skulle kunna beviljas så framgår av Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområde (Handbok 2010:5) sid 57 att förbud bör användas om avsikten är att huvudregeln ska vara att verksamheten eller åtgärden inte ska få bedrivas. Tillståndskravet innebär således att tillstånd i de flesta fall ska beviljas och att tillståndsansökan endast i ett litet antal fall ska kunna leda till ett beslut om förbud. Syftet med tillståndskravet är i huvudsak att tillståndet ska kunna förenas med villkor som syftar till att skydda grundvattnet. Dessa villkor kan t.ex. ha att göra med själva anläggandet av anläggningen eller den därpå löpande driften. Att i samband med tillståndsgivning meddela väl avvägda villkor för att skydda grundvatten och natur tillhör tillståndsmyndighetens normala verksamhet och det går inte att i förväg yttra sig om enskilda fall. 3a Petroleumprodukter och andra kemiska produkter De föreslagna skyddsföreskrifterna anger, Primär skyddszon: all hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter som är skadliga för människors hälsa eller miljön ska ske på sådant sätt att spill och läckage i största möjliga omfattning kan insamlas och omhändertas. Hantering av petroleumprodukter och andra kemiska produkter som är skadliga för människors hälsa eller miljön, i större mängd än 60 liter, kräver tillstånd av tillsynsmyndigheten. Med hantering avses här inte användning i maskiners och fordons egna tankar. I Naturvårdsverkets (NFS 2003:16) allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap 21, 22 och 25 miljöbalken) p. 3 anges, I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör, för primär skyddszon, föreskrivas att hantering av petroleumprodukter inte får förekomma annat än för att försörja bostads- och jordbruksfastigheter med olja och att det i sådana fall krävs tillstånd. För sekundär skyddszon bör föreskrivas att det krävs tillstånd för sådan hantering av petroleumprodukter som på kort eller lång sikt kan motverka syftet med skyddet. Myndigheten bör ange i föreskrifterna vilken hantering som avses. Myndighetsnämnden anser att syftet med 3 punkten i Naturvårdsverkets (NFS 2003:16) allmänna råd om vattenskyddsområden (till 7 kap 21, 22 och 25 miljöbalken) uppfylls till en högre grad, samt att tillsyn och tillståndshantering blir lättare då en volym finns definierad, i och med formuleringen i 3a i de föreslagna föreskrifterna.
KOMMENTARER Sida 3 av 5 SÖKANDENS KOMMENTAR 2 Sökanden delar myndighetsnämndens uppfattning. 3b Bekämpningsmedel och växtnäringsämnen Myndighetsnämnden anser att det i avsnittet definitioner bör särskiljas spridning och förvaring från hantering för att undvika begreppsförvirring. SÖKANDENS KOMMENTAR 3 Risk för begreppsförvirring måste alltid beaktas. Det är därför en fördel om man använder redan vedertagna definitioner som återfinns i adekvat lagstiftning. I miljöbalken (mb) 14 kap 2 definieras ordet hantering enligt följande: en verksamhet eller åtgärd som innebär att en kemisk produkt eller bioteknisk organism tillverkas, behandlas, förpackas, förvaras, transporteras, används, omhändertas, destrueras, konverteras, saluförs, överlåts eller är föremål för något annat jämförbart förfarande. Enligt Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) punkt 4 bör i vattenskyddsföreskrifterna anges vilken hantering som avses. Sökanden har genom definitionen av ordet hantering i de föreslagna föreskrifterna angivit vilken hantering som avses. Utgångspunkt för definitionen i förslaget till vattenskyddsföreskrifter har varit definitionen i mb 14 kap 2. I skyddsföreskrifternas definition uteslöts ordet transport eftersom det bedömdes att inskränkningarna skulle bli alltför långtgående om även transport skulle ingå. Spridning av bekämpningsmedel får förutsättas ingå i begreppet användning men för att förtydliga definitionen ytterligare och för att undvika missförstånd lades även inklusive spridning till i uppräkningen. 3d Hushållsspillvatten, dagvatten och avfallshantering Myndighetsnämnden anser att skrivningen i första och andra stycket bör skrivas om så att de befintliga eller framtida tekniker som renar hushållsspillvatten till den grad att det inte förorenar grundvatten ska kunna godkännas. Myndighetsnämnden anser också att, då tillståndsplikt för enskilda avloppsanläggningar anges i miljöbalken, detta kan uteslutas från föreskrifterna. SÖKANDENS KOMMENTAR 4 I Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) punkt 6 anges följande: I föreskrifter för ett vattenskyddsområde bör föreskrivas om förbud mot ytterligare infiltrationsanläggningar för hushållsspillvatten och utsläpp av annat avloppsvatten i primär skyddszon. För sekundär skyddszon bör föreskrivas om krav på tillstånd för sådana anläggningar.
KOMMENTARER Sida 4 av 5 Sökanden har, då det gäller hushållsspillvatten och enskilda avloppsanläggningar, valt att följa Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) punkt 6 eftersom detta anses krävas för att syftet med skyddet ska tillgodoses. Enskilda avloppsanläggningar som inte riskerar förorena grundvattnet i något avseende ligger så långt bort i tiden att även övriga delar av skyddsföreskrifterna då hunnit bli inaktuella och en heltäckande revidering därför vid den tidpunkten kommer att påkallas. Skulle enskilda avloppsanläggningar, som inte riskerar att förorena grundvattnet i något avseende, någon gång i framtiden finnas tillgängliga och godkända ur miljösynpunkt finns möjlighet att, i väntan på revidering av föreskrifter, söka länsstyrelsens dispens. Tillståndsplikt enligt miljöbalken 9 kap kan inte innebära restriktioner utöver vad som kan motiveras av de allmänna hänsynsreglerna eftersom sådan tillståndsplikt, i motsats till tillståndsplikt med stöd av reglering i miljöbalken 7 kap, inte medger möjlighet att få frågan om ersättning för inskränkning i pågående markanvändning prövad. Motiveringen är analog med det resonemang som, i dricksvattenutredningen En trygg dricksvattenförsörjning bakgrund, överväganden och förslag, Del 1 (SOU 2016:32) avsnitt 7.7.9, förs om tillståndsprövning för spridning av kemiska bekämpningsmedel. Tillståndsplikt enligt mb 7 kap (skyddsföreskrifter) kan därför inte ersättas med tillståndsplikt enligt mb 9 kap (allmänt gällande tillståndskrav). Övrigt Myndighetsnämnden ställer sig frågande till anledningen för att reglering av transport med farligt gods uteslutits ur föreskrifterna. SÖKANDENS KOMMENTAR 5 Enligt mb 7 kap 22 får meddelas sådana föreskrifter som behövs för att tillgodose syftet med området. I Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) anges då det gäller 7 kap 22 mb att föreskrifterna bör anpassas efter lokala förhållanden och efter skyddsbehovet. Av ovanstående framgår att det inte är meningen att föreskrifternas närmare innehåll urskillningslöst ska kopieras från Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS:16). Att avvikelser förekommer från vad som anges i punkterna 1-14 under rubriken Föreskrifternas närmare innehåll i Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2003:16) är därför fullt normalt och närmast nödvändigt för att uppfylla kraven enligt ovan. I Alsjöholm saknas alternativa anvisade transportleder och genomfartstrafik med farligt gods torde vara ytterst begränsad. Av i handlingarna redovisad sårbarhetsklassificering framgår också att sårbarheten i ytliga jordlager mestadels bedöms som låg/måttlig. Visst handlingsutrymme finns således om en olycka med farligt gods skulle ske.
KOMMENTARER Sida 5 av 5 I dricksvattenutredningen En trygg dricksvattenförsörjning bakgrund, överväganden och förslag, Del 1 (SOU 2016:32) avsnitt 6.6.2 skriver utredaren följande: Utredningen bedömer värdet av ett skyddsområde med angivna gränser som betydande. Inrättande av ett vattenskyddsområde innebär alltid en fysisk markering genom skyltning i terrängen, vilket utgör en viktig markering och upplysning för verksamhetsutövare och allmänhet. Det visar att särskild aktsamhet erfordras i anslutning till området och ger information om åtgärder och förhållningssätt i samband med oförutsedda händelser som kan påverka vattentäkten. Ett utpekat vattenskyddsområde ger också ökade förutsättningar till skydd i samband med övrig samhällsplanering. Vattenskyddsområdets utformning och föreskrifternas omfattning ska dock alltid stå i proportion till skyddsbehovet. Finns endast begränsade risker ska skyddsföreskrifterna också ges en mindre ingripande utformning.