ELLÄRA Laboration 4. Växelströmslära. Seriekrets med resistor, spole och kondensator

Relevanta dokument
VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

Laboration - Va xelstro mskretsar

VÄXELSTRÖM SPÄNNINGSDELNING

1 Grundläggande Ellära

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2 KK4 LAB4. tentamen

Sammanfattning av likströmsläran

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

Växelström K O M P E N D I U M 2 ELEKTRO

Elektroteknikens grunder Laboration 1

1. Skriv Ohm s lag. 2. Beräkna strömmen I samt sätt ut strömriktningen. 3. Beräkna resistansen R. 4. Beräkna spänningen U över batteriet..

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Mät kondensatorns reaktans

Spolens reaktans och resonanskretsar

Sven-Bertil Kronkvist. Elteknik. Komplexa metoden j -metoden. Revma utbildning

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet. Lab nr 2. Laborationens namn Växelströmskretsar. Kommentarer. Utförd den.

LABORATION 3. Växelström

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

3.4 RLC kretsen Impedans, Z

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 5

Spolen och Kondensatorn motverkar förändringar

LTK010, vt 2017 Elektronik Laboration

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

IE1206 Inbyggd Elektronik

Elektronik grundkurs Laboration 5 Växelström

Laborationsrapport. Kurs Elektroteknik grundkurs ET1002. Lab nr 5. Laborationens namn Växelström. Kommentarer. Namn. Utförd den. Godkänd den.

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

IE1206 Inbyggd Elektronik

Laboration ACT Växelström och transienta förlopp.

Impedans och impedansmätning

Laborationsrapport. Kurs El- och styrteknik för tekniker ET1015. Lab nr. Laborationens namn Lik- och växelström. Kommentarer. Utförd den.

Växelström och reaktans

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Växelström ~ Växelström. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets. Belastad växelströmskrets

IDE-sektionen. Laboration 5 Växelströmsmätningar

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 4 & 5

IDE-sektionen. Laboration 6 Växelströmsmätningar

AC-kretsar. Växelströmsteori. Lund University / Faculty / Department / Unit / Document / Date

Laborationsrapport Elektroteknik grundkurs ET1002 Mätteknik

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808. Lab 3 och Lab 4

Elektronik grundkurs Laboration 1 Mätteknik

Ellära. Laboration 4 Mätning och simulering. Växelströmsnät.

Tentamen på del 1 i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Tentamen i Elektronik, ESS010, del 2 den 17 dec 2007 klockan 8:00 13:00 för inskrivna på elektroteknik Ht 2007.

Tentamen Elektronik för F (ETE022)

IE1206 Inbyggd Elektronik

Att fjärrstyra fysiska experiment över nätet.

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Ordinarie tentamen i IF1330 Ellära måndagen den 20 maj

Självstudieuppgifter om effekt i tre faser

Instruktioner för laboration 2, Elektromagnetism och elektriska nät 1TE025 Elektriska system 1TE014

FK Elektromagnetism, Fysikum, Stockholms universitet Tentamensskrivning (1:a omtentan), tisdag 17 juni 2014, kl 9:00-14:00

TENTAMENSUPPGIFTER I ELEKTROTEKNIK MED SVAR

Impedans! och! impedansmätning! Temperatur! Komponentegenskaper! Töjning! Resistivitetsmätning i jordlager!.!.!.!.!

LabVIEW - Experimental Fysik B

Tentamen i Elektronik, ESS010, del1 4,5hp den 19 oktober 2007 klockan 8:00 13:00 För de som är inskrivna hösten 2007, E07

Tentamen i Elektronik för F, 13 januari 2006

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

Ellära och Elektronik Moment AC-nät Föreläsning 4

IE1206 Inbyggd Elektronik

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Fö 1 - TMEI01 Elkraftteknik Trefassystemet

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Industriell Elektroteknik och Automation

IF1330 Ellära KK1 LAB1 KK2 LAB2. tentamen

Tentamen Elenergiteknik

Tentamen ellära 92FY21 och 27

Tentamen i Elektronik grundkurs ETA007 för E1 och D

Genom att kombinera ekvationer (1) och (3) fås ett samband mellan strömmens och spänningens amplitud (eller effektivvärden) C, (4)

Omtentamen i IF1330 Ellära tisdagen den 19 augusti

Tentamen på elläradelen i kursen Elinstallation, begränsad behörighet ET

Fö 3 - TSFS11 Energitekniska system Trefassystemet

Ellära. Laboration 2 Mätning och simulering av likströmsnät (Thevenin-ekvivalent)

Extralab fo r basterminen: Elektriska kretsar

Sensorer och mätteknik Laborationshandledning

Tentamen den 21 oktober TEL102 Inledande elektronik och mätteknik. TEL108 Introduktion till EDI-programmet. Del 1

Laborationshandledning för mätteknik

Svar och Lösningar. 1 Grundläggande Ellära. 1.1 Elektriska begrepp. 1.2 Kretslagar Svar: e) Slinga. f) Maska

Tentamen IF1330 Ellära fredagen den 3 juni

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Laboration II Elektronik

Lab nr Elinstallation, begränsad behörighet ET1013 Likströmskretsar

Växelström i frekvensdomän [5.2]

Elektro och Informationsteknik LTH. Laboration 3 RC- och RL-nät i tidsplanet. Elektronik för D ETIA01

Tentamen i Elektronik för F, 2 juni 2005

TSTE20 Elektronik Lab5 : Enkla förstärkarsteg

Institutionen för Fysik

Grundläggande ellära Induktiv och kapacitiv krets. Förberedelseuppgifter. Labuppgifter U 1 U R I 1 I 2 U C U L + + IEA Lab 1:1 - ETG 1

Tentamen i Elektronik för E, 8 januari 2010

Impedans och impedansmätning

Tentamen i Elektronik för E, ESS010, 12 april 2010

Elektriska och elektroniska fordonskomponenter. Föreläsning 6

Laborationsrapport. Kurs Elinstallation, begränsad behörighet ET1013. Lab nr 4 ver 1.5. Laborationens namn Trefas växelström. Kommentarer.

Elektricitetslära och magnetism - 1FY808

4:3 Passiva komponenter. Inledning

Tentamen i Elektronik - ETIA01

Växelspänning och effekt. S=P+jQ. Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik och Automation

EJ1200 ELEFFEKTSYSTEM. ENTR: En- och trefastransformatorn

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Omtentamen i IE1206 Inbyggd elektronik fredagen den 8 januari

Vi börjar med en vanlig ledare av koppar.

Transkript:

ELLÄA Laboration 4 Växelströmslära Moment 1: Moment 2: Moment 3: Moment 4: Moment 5: Moment 6: eriekrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och spole Parallellkrets med resistor och kondensator eriekrets med resistor, spole och kondensator Blandad serie/parallellkrets med resistor, spole och kondensator Ellära laboration 402.DO

ELLÄA nledning den andra laborationen i ellära ska du undersöka kretsar som matas med växelström. Du kommer att mäta och beräkna spänningar, strömmar och impedanser i kretsar av serie- och parallelltyp och du kommer att rita och använda visardiagrammet som hjälpmedel för att bestämma storheternas amplitud och fasvinkel. Du kommer också att bestämma en spoles och en kondensators reaktanser vid olika frekvenser samt utföra beräkningar av aktiv, reaktiv och skenbar effekt. Liksom i laboration 1 är det viktigt att vara noggrann från början när du bygger upp kretsarna. Felsökning är alltid tidsödande! Anslut inte spänningsaggregatet till kretsarna förrän du ska börja mäta och koppla bort det igen när du gör omkopplingar. Börja alltid med att ställa in instrumentet på högsta mätområdet för den aktuella storheten (i denna laboration växelspänning respektive växelström) för att inte spräcka den inbyggda säkringen (byte tar tid och fordrar skruvmejsel!) och koppla först därefter in instrumentet och gör det på rätt sätt! Materiel pänningsaggregat (multiinstrument) 1 niversalinstrument 1 Kopplingsplatta 1 esistor (1 kω) 1 Kondensator (0,47 µf) 1 pole (150 mh) 1 Passare (laborantens egen) 1 Gradskiva (laborantens egen) 1 2

ELLÄA Moment 1: eriekrets med resistor och kondensator ppgift Använd spänningsaggregatets 50 Ω-utgång (släpp upp knappen under frekvensvredet och behåll detta läge även under övriga moment!) och ställ in spänningsaggregatet så att det ger en utspänning med effektivvärdet = 2 V vid frekvensen 500 Hz (kontrollera med universalinstrumentet!). Koppla upp enligt figur 1 och anslut därefter spänningen. Mät, och och beräkna (= /) vid frekvensen 500 Hz. Beräkna därefter kondensatorns reaktans X (= /), kapacitans (=1/[2pf X ]) och kretsens totala impedans Z (=/). För in värdena i tabell 1. Jämför det beräknade värdet på med det som uppges av fabrikanten. pprepa mätningar och beräkningar vid frekvensen 1000 Hz. ita skalriktiga visardiagram i de två fallen. Välj till riktfas. Addera = + i diagrammet med hjälp av passare. Mät med gradskiva kondensatorns fasförskjutning ϕ (=ϕ ). ita impedanstrianglarna vid 500 respektive 1000 Hz. Är de likformiga med visardiagrammen? Beräkna aktiv, reaktiv och skenbar effekt i kretsen och rita effekttrianglarna. Är även dessa likformiga med visardiagrammen? = 2 V (50 Ω-utgången), f = 500 resp. 1000 Hz = 1 kω = 0,47 µf Figur 1. eriekrets med resistor och kondensator Tabell 1. Mätta och beräknade värden f (Hz) 500 1000 (V) (V) (V) (ma) X (Ω) (µf) ϕ ( ) Z (Ω) P (mw) Q (mvar) (mva) 3

ELLÄA Moment 2: eriekrets med resistor och spole ppgift Kontrollera med universalinstrumentet att spänningsaggregatets utspänning vid frekvensen 1000 Hz har effektivvärdet = 2 V på 50 Ω-utgången. Mät också med ohmmeter spolens resistans. Koppla upp enligt figur 2 och anslut därefter spänningen. Mät, och och beräkna vid frekvensen 1000 Hz. ita som i moment 1 skalriktigt visardiagram där även de fiktiva spänningarna och L framgår. Välj till riktfas. Beräkna (om så behövs med hjälp av visardiagrammet) spolens impedans Z (= /), resistans (= /), reaktans X L (= L /), induktans L (=X L /[2pf]), fasförskjutning ϕ (=ϕ ) och kretsens totala impedans Z (=/). För in värdena i tabell 2. Jämför det beräknade värdet på L med det som uppges av fabrikanten och det beräknade värdet på med det som du mätt upp med ohmmeter. ita impedanstriangeln. Är den likformig med visardiagrammet? Beräkna aktiv, reaktiv och skenbar effekt i kretsen och rita effekttriangeln. Är även denna likformig med visardiagrammet? pole = 2 V (50 Ω-utgången), f = 1000 Hz = 1 kω L = 150 mh Figur 2. eriekrets med resistor och spole L Tabell 2. Mätta och beräknade värden f (Hz) 1000 (V) (V) (V) (ma) Z (Ω) (Ω) X L (Ω) L (mh) ϕ ( ) Z (Ω) P (mw) Q (mvar) (mva) 4

ELLÄA Moment 3: Parallellkrets med resistor och spole ppgift Kontrollera åter med universalinstrumentet att spänningsaggregatets utspänning vid frekvensen 1000 Hz har effektivvärdet = 2 V på 50 Ω-utgången. Obs! effektivvärdet 2 V får i denna uppkoppling ej överskridas eftersom spolen, som här kopplas in direkt till spänningsaggregatets utgång, p.g.a. för stor ström annars skadas! Koppla upp enligt figur 3 och anslut därefter spänningen. Mät,, och vid frekvensen 1000 Hz. Gör upp en lämplig tabell och för in mätvärdena. ita skalriktigt visardiagram med spänningen som riktfas. e principskissen i figur 4. Beräkna sedan för spolen Z,, X L, L och ϕ (=ϕ ) och för in värdena i tabell. Gör en jämförelse med motsvarande värden från moment 2! Beräkna aktiv, reaktiv och skenbar effekt i kretsen och rita effekttriangeln. pole ϕ L = 2 V (50 Ω-utgången), f = 1000 Hz = 1 kω L = 150 mh Figur 3. Parallellkrets med resistor och spole Figur 4. Principskiss över visardiagram 5

ELLÄA Moment 4: Parallellkrets med resistor och kondensator ppgift Kontrollera att utspänningen vid frekvensen 500 Hz har effektivvärdet = 2 V på 50 Ω-utgången. Koppla upp enligt figur 5 och anslut därefter spänningen. Mät,, och vid frekvensen 500 Hz och för in värdena i en lämplig tabell. pprepa mätningarna vid frekvensen 1000 Hz. ita skalriktiga visardiagram i de två fallen med spänningen som riktfas. e principskissen i figur 6. Obs! Fasförskutningen ϕ är 90 om kondensatorn är förlustfri och kan teoretiskt ej bli större än 90. Mätonoggrannheten medför dock att detta inträffar ibland. Beräkna sedan för kondensatorn X, och ϕ (=ϕ ) och för in värdena i en tabell. Jämför med motsvarande värden i moment 1! Beräkna aktiv, reaktiv och skenbar effekt i kretsen och rita effekttriangeln. ϕ = 2 V (50 Ω-utgången), f = 500 resp. 1000 Hz = 1 kω = 0,47 µf Figur 5. Parallellkrets med resistor och kondensator Figur 6. Principskiss över visardiagram 6

ELLÄA Moment 5: eriekrets med resistor, spole och kondensator ppgift Kontrollera att utspänningen vid frekvensen 500 Hz har effektivvärdet = 2 V på 50 Ω-utgången. Koppla upp enligt figur 7 och anslut därefter spänningen. Mät,,, 1 och. Beräkna. För in värdena i tabell. pprepa mätningarna vid frekvensen 1000 Hz. ita skalriktiga visardiagram i de två fallen med strömmen som riktfas. e principskissen i figur 8. Markera i figuren och mät med gradskiva: ϕ för hela kretsen ϕ för spolen dvs. ϕ dvs. ϕ ϕ för kondensatorn dvs. ϕ Jämför ϕ och ϕ med tidigare erhållna värden. 1 pole L = 2 V (50 Ω-utgången), f = 500 resp. 1000 Hz = 1 kω L = 150 mh = 0,47 µf Figur 7. eriekrets med resistor, spole och kondensator ita först : 1 Fortsätt sedan: 1 Figur 8. Principskiss över visardiagram vid 1000 Hz 7

ELLÄA Moment 6: Blandad serie/parallellkrets med resistor, spole och kondensator ppgift Kontrollera att utspänningen vid frekvensen 1000 Hz har effektivvärdet = 2 V på 50 Ω-utgången. Koppla upp enligt figur 9 och anslut därefter spänningen. Mät, och samt, och. För in värdena i tabell. ita skalriktigt visardiagram med spänningen som riktfas. e principskissen i figur 10. Markera i figuren och mät med gradskiva: ϕ för hela kretsen ϕ för spolen dvs. ϕ dvs. ϕ ϕ för kondensatorn dvs. ϕ Jämför ϕ och ϕ med tidigare erhållna värden. pole L = 2 V (50 Ω-utgången), f = 1000 Hz = 1 kω L = 150 mh = 0,47 µf Figur 9. Blandad serie/parallellkrets med resistor, spole och kondensator ita först: Fortsätt sedan : Figur 10. Principskiss över visardiagram 8