MILJÖMÅLSANALYS AV SAHLGRENSKA AKADEMINS GEMENSAMMA HANDLINGSPLAN I MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2011

Relevanta dokument
Rektors uppdrag till fakultetsnämnden inom området miljö och hållbar utveckling

4.6 Ledningens genomgång 4.6 Ledningens genomgång Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Antal bilagor: Sidor: 4.6.SA1.RD12 Redovisande dokument 5 7

MILJÖMÅLSANALYS AV SAHLGRENSKA AKADEMINS GEMENSAMMA HANDLINGSPLAN I MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2012

Miljö och hållbarutveckling

Uppföljning av GUs handlingsplan för hållbar utveckling och miljö vid Sahlgrenska akademin 2013

Ledningens genomgång 11 september 2013 Medverkande: Margareta Rorsman, Jan Rubensson, Olle Larkö, Eric Hanse, Mats Sandberg

Miljö och hållbarutveckling

1. Miljömål för område Forskning och forskarutbildning

Handlingsplan Analys av miljömålsutfall

Ledningens genomgång 25 jan 2011

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Institution Medicin arbetar med att integrera aktivitetslistan för miljö och hållbarhetsarbetet i institutionens verksamhetsplan.

Miljö och hållbarutveckling

Uppföljning - Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling, Institutionen för Biomedicin

OBS! FYLL I INSTITUTIONENS/MOTSVARANDES NAMN, VEM SOM HAR UPPRÄTTAT DOKUMENTET OCH VILKET ÅR SOM AKTIVITETSLISTAN GÄLLER I SIDHUVUDET

4.6 Ledningens genomgång 4.6 Ledningens genomgång Dokumentnr: Dokumenttyp: Diarienr: Antal bilagor: Sidor: 4.6.SA1.RD10 Redovisande dokument 5 6

Miljömål och handlingsplan för Sahlgrenska akademin

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING VID INSTITUTIONEN FÖR VÅRDVETENSKAP OCH HÄLSA VERKSAMHET SAMT HANDLINGSPLAN FÖR

Årets resultat (Måluppfyllelse) 2011

Genomgång av miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin 22 april 2015

IT-fakultetens mål och handlingsplan för miljö och hållbar utveckling

Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm... 2 Förslag från externa intressenter, klagomål etc... 2

Avvikelser, lagefterlevnad, revisioner mm... 2 Förslag från externa intressenter, klagomål etc... 2

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling Uprättad av SA s miljöråd

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöledning vid Göteborgs universitet

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Bilaga 1: Exempel på kompetensbehov för olika befattningar inom miljö och hållbar utveckling

Fakultetens handlingsplan för miljö och hållbar utveckling år

Handlingsplan för miljöarbete 2008 Zoologiska institutionen Göteborgs universitet

Miljöhandlingsplan 2012

Reviderad handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid Konstnärliga fakulteten

Miljöhandboken för Göteborgs universitet

Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling vid konstnärliga fakulteten

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

FAKULTETENS HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING ÅR

Övergripande och detaljerade mål i denna handlingsplan är hämtade från högskolans övergripande mål för

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten. Fastställda av dekanus

Aktivitetslista för miljö och hållbarutveckling 2019

Dokumenttillhörighet: MLS HiG Enhet: Diarienr: Sida: 1(5) Dokumentnamn: ENHETERNAS DETALJERADE MÅL och HANDLINGSPLAN för miljö för år

Miljöhandlingssplan 2017

Miljöhandlingsplan 2016

Miljöhandlingsplan 2018

Miljömål för Forskning och utbildning. Naturvetenskapliga fakulteten

Enhetschef. Använda förkortningar

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Miljö- och hållbarhetsmål för Högskolan Dalarna

Miljöledning vid Göteborgs universitet hur påverkar vårt miljöledningssystem laboratoriearbetet?

Karolinska Institutets handlingsplan för miljö och hållbar utveckling 2011

HÖGSKOLEGEMENSAMMA MÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

Upprättad av institutionens ledningsgrupp. Handlingsplanen kommer att följas upp halvårsvis. Ansvarig för genomförande

Miljöhandlingsplan Institutionen för data- och systemvetenskap

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Sammankalla universitetets klimatråd en gång per termin eller vid behov för att diskutera strategiska frågor rörande universitetets klimatarbete.

Värt att veta miljöarbete inom SLU i Alnarp 2014

2. Har myndigheten gjort en miljöutredning och identifierat vilka aktiviteter som kan påverka miljön (dvs miljöaspekter)? Ja Nej

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling 2017

Detaljerade mål/aktiviteter för att nå mål Slutdatum Ansvarig Ansvarig för uppföljning UTBILDNING. Diarenr: Akademi 1

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Fakulteternas rapportering av arbetet med miljö och hållbar utveckling

Miljöhandboken för Göteborgs universitet Beslutad av: prefekt Bosse Lagerqvist Dnr: M2016/15 Gäller för år: 2017

MILJÖLEDNING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET MARIANNE DALBRO, HÅLLBARHETSCONTROLLER

Minnesanteckningar för miljörådsmöte Datum: Plats: Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2011

Lokal handlingsplan för hållbar utveckling 2015 vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd

Miljö- och Hållbarhetspolicy. Fastställd av styrelsen i Orusts Sparbank

Miljöhandlingsplan 2018

Använda förkortningar

Chefsutbildning i Göteborgs universitets miljöarbete

MILJÖBERÄTTELSE. Miljöberättelse för år 2015

RUTIN FÖR ÖVERVAKNING OCH MÄTNING - INTERNT FÖRBÄTTRINGSARBETE

Miljöredovisning 2012 (inkl. internrevision 2011 )

Redovisning av miljöledningsarbetet 2011 Arbetsmiljöverket

Roller och ansvar för miljöledningsarbetet

2011 års kriterier för miljödiplomering av studentsektioner vid LiU

MÅL FÖR KEMIKALIEANVÄNDNING Övergripande mål: Minska användningen av hälso- och miljöfarliga kemikalier

Postadress: Mölnlycke

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Uppföljning av KIs miljö- och hållbarhetsarbete 2010

Mall för aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Mål och åtgärder för miljöarbetet vid Malmö högskola

Miljöhandlingsplan 2015

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Sahlgrenska akademins arbete för integrering av global hållbar utveckling i utbildningsprogram

MILJÖREDOVISNING FÖR GEMENSAMMA

Miljöutredning för Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum

För VF Tryck är det självklart med en verksamhet som genomsyras av miljöhänsyn. Vi ska

Miljökurser inom ramen för Miljöledningssystem vid Umeå universitet

MILJÖLEDNINGSSYSTEM. Utbildning

HANDLINGSPLAN FÖR MILJÖARBETE

Mål och handlingsplan för miljöarbete

Aktivitetslista inom miljö och hållbar utveckling

Transkript:

MILJÖMÅLSANALYS AV SAHLGRENSKA AKADEMINS GEMENSAMMA HANDLINGSPLAN I MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 2011 Metod för miljömålsanalysen 2012-03-20 dnr M2012/16 Institutionerna (motsv.) har utfört och lämnat in sina respektive miljömålsanalyser (se sid 9-53). En poängsättning och sammanvägning av alla aktiviteter gjordes sedan på miljörådet den 12 maj 2012 (se sid 54-59). Ett (del)mål utan aktivitet fick 0p, ett (del)mål med påbörjad aktivitet fick 1p och ett (del)mål med full aktivitet fick 2p. Därefter räknades ett medeltal för respektive mål fram och avrundades till 0, 1 eller 2p. Detta fördes sedan in i den sammanvägda miljömålsanalysen för hela akademin (sid 1-9): 0p - en sur gubbe, 1p - en likgiltig gubbe, 2p en glad gubbe. Område forskning Mål Sahlgrenska akademin ska öka forskningen inom hållbar utveckling. Aktivitet Bilda ett vetenskapligt forum för forskning inom hållbar utveckling och hälsa Definiera hållbar utveckling inom forskning Identifiera och sammanställa forskning inom hållbar utveckling minst 2 ggr under 2011-2015 Huvudindikator/Rapporteringsindikator: Antal publicerade vetenskapliga artiklar inom hållbar utveckling. Antal personer som bedriver forskning inom hållbar utveckling. Resursperson: Jenny Friman Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Ett diskussionsunderlag om hur akademin skall definiera hållbar utveckling inom forskningen har tagits fram. M Sandberg har försökt inventera forskningen men avbrutit då det saknas gränsdragningsverktyg för att avgöra vilken forskning som hör till hållbar utveckling och vilken som inte gör det. Diskussioner pågår inom GU vad gäller sådan gränsdragning. Vi avvaktar resultatet av denna diskussion och rapporten från FN, Rio + 20, och uppdaterar skrivelsen/diskussionsunderlaget utifrån diskussionen och

rapporten. Diskussionsunderlaget föredras/diskuteras i miljörådet, med ledningen och bör därefter föredras och diskuteras i relevanta delar med dekanus rådsorganisation. Område utbildning (grund- och forskarutbildning) Mål Sahlgrenska akademin ska fortsätta att integrera hållbar utveckling i grund- och forskarutbildning. Aktivitet Introduktion i hållbar utveckling och miljöledningssystem för alla nya studenter/doktorander Alla program ska ha en plan för integrering av hållbar utveckling, formulerade som lärandemål, lärandeaktivitet och examinationsform Öka samverkan mellan utbildningsprogrammen gällande miljömärkning Inventera och rapportera examensarbeten inom hållbar utveckling Utreda möjligheten att poängsätta (högskolepoäng) innehållet hållbar utveckling inom kurser och program Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antal kurser, program och examensarbeten inom hållbar utveckling. Resursperson: Utses av RUGA Ansvarig: RUGA Resultat och analys för 2011: Barbro Robertsson har deltagit aktivt både internt på GU och nationellt för att utveckla Sahlgrenska akademins arbete med hållbar utveckling i grundutbildningen. Arbetsgruppen för integrering av HU på Sahlgrenska akademin träffas regelbundet och arbetet går framåt inom alla utbildningsprogram (rapport för 2011 kommer snart att ersätta den för 2010 på hemsidan). Under hösten 2011 har 1 utbildningstillfälle inom hållbar utveckling (B Robertsson o M Sandberg föredragande) hållits där alla lärare vid akademin var inbjudna. För närvarande saknas sammankallande för arbetsgruppen då B Robertsson gick i pension i jan 2012. Område samverkan med omgivande samhälle Mål

Sahlgrenska akademin ska stärka samverkan med omgivande samhälle inom hållbar utveckling. Aktivitet Stärka samarbetet och informationsutbytet med Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och Folktandvården genom att bjuda in till gemensamma aktiviteter Vidarutveckla hemsidan och ev. räkna antalet unika besökare på hemsidan Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antal gemensamma möten/aktiviteter. Resursperson: Maria Bodin, Gunilla Aronsson, miljösamordnare på SU Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Samarbetet med Folktandvården fungerar bra sedan länge. Samarbetet med sjukhuset (SU) har nystartat med nytillsatt miljöstrateg vid SU, Johanna Knape, som var inbjuden till miljörådet i juni 2011 och som kommer att bjudas in regelbundet. Hemsidan genomgår en upprensning och uppdatering och skall bättre samordnas med miljöenhetens hemsida. Vad gäller samverkan via TV, radio och liknande medier har ingen systematisk genomgång gjorts eftersom vi saknar verktyg för at avgöra vad som är forskning inom hållbar utveckling och vad som inte är det. Vi har dock bett Joakim Larsson, vars forskning inom t.ex. antibiotikaresistens och läkemedel i naturen hamnar inom hållbar uteveckling, att ta fram en lista på de samverkansaktiviteter han haft under 2011. Listan omfattar 64 olika samverkansaktiviter under 2011 (mycket imponerande). Område studentmedverkan Mål Sahlgrenska akademin ska öka antalet aktiviteter och samverkande projekt inom hållbar utveckling för och med studenterna. Aktivitet Verka för bildandet av en studentgrupp inom hållbar utveckling Verka för en plattform (t.ex. hemsida) för studenter Öka samarbetet med studentkåren SASK Verka för att studentrepresentanter medverkar i olika aktiviteter/organ Uppmuntra studentkåren att jobba med hållbarhetsprojekt Öka samarbetet med Miljöbron genom examensarbete, projektarbete Uppmuntra studenter att bli hållbarhetsambassadörer

Anordna en workshop/föreläsningsserie för studenter i hållbar utveckling Huvudindikator: Antal aktiviteter och samverkansprojekt. Rapporteringsindikator: Antal studenter som deltar i de olika aktiviteterna. Resursperson: Maria Bodin Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: En miljögrupp vid akademin (både studenter från grundutbildningen och forskarutbildningen) bildades under våren 2011. Gruppen kallar sig SASS (Sahlgrenska Academy Students for Sustainability) och har haft ett flertal möten under hösten 2011. En filmkväll har bl.a. planerats (se även punkter under Information, förslag, klagomål från externa intressenter, inklusive studenter ovan). Område kompetensutveckling Mål Sahlgrenska akademin ska öka kompetensutvecklingen inom området hållbar utveckling för personal. Aktivitet Årligen arrangera en halvdag i utbildning inom hållbar utveckling för personal Verka för att kompetensutveckling inom hållbar utveckling finns med i checklistan vid medarbetarsamtal Årligen arrangera ett studiebesök för miljörepresentanter Informera nyanställda genom t.ex. e-postutskick på svenska och engelska Vid behov anordna riktad miljöutbildning för anställda Uppmana anställda att fylla i GU:s klimatavtal Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Andel medarbetare som genomgått miljöutbildning inom hållbar utveckling. Antal personutbildningstimmar inom hållbar utveckling per år. Resursperson: Miljörådet Ansvarig: Mats Sandberg, respektive personalansvarig chef på varje institution Resultat och analys för 2011: Studiebesöket för miljörepresentanter var den 18 maj på Ekocentrum. Halvdagsutbildning för personal inom nanoteknikens och dess ev skadliga effekter på hälsa genomfördes 2 nov 2011 genom att akademins personal bjöds in till Nano Connects utbildningseftermiddag på Ekocentrum. Det var 217 st personer som genomgått miljöutbildning under året, dvs 618 timmar.

Område klimatpåverkan Mål resor Sahlgrenska akademin ska minska totala utsläppen av fossilt koldioxid med 20 % till 2015 jämfört med 2008 (se GU:s klimatavtal). Aktivitet resor Stimulera till minskad bilkörning: samarbeta med Trafikkontoret och reaktualisera resultaten från tidigare reseenkät Sprida och implementera GU:s nya mötes- och resepolicy bland personal Informera och utbilda personal i e-möten 2 ggr om året arrangera cykelservice samt utveckla aktiviteten Verka för cykellåningsmöjligheter Stimulera till deltagande i cykelutmaningen och liknande aktiviteter Huvudindikator: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor per år och årsarbetskraft. Rapporteringsindikator: Utsläpp av koldioxid totalt samt per årsarbetskraft. Antal e-möten och data-konferenser per årsarbetskraft och helårsstudent. Resursperson: Informationsavdelningen på S, IT-service på SA Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Tre cykelservice-tillfällen arrangerades under 2011; 2 för studenter (april och september 2011) och en för anställda (september 2011). Deltagande i cykelutmaningen sponsras ekonomiskt av akademin. Vad gäller e-möten och datakonferenser saknas rapporteringsrutiner. SA:s flygresor under 2011 motsvarade 1 193 260 kg utsläppt CO 2 jämfört med 1 143 021 kg under 2010, en ökning med 4,2 %. 2011 fick SA bilersättning för 201 776 körda km vilket motsvarar 39 750 kg CO 2 detta kan jämföras med 2010 års siffror, 231 955 km körda kilometrar motsvarade 45 695 kg CO 2. Detta motsvarar en minskning med 13 %. SA åkte 1 154 864 km tåg som motsvarade 2.43 kg utsläppt CO 2 kan jämföras med 2010:s 1 078 673 km motsvarade 2.27 kg utsläppt CO 2. Mål energi Sahlgrenska akademin ska minska energianvändningen med 10 % per kvadratmeter till 2015 i förhållande till förbrukningen 2008.

Aktivitet energi Övergå till att använda energi från endast förnybara energikällor Driva energispararkampanjer Öka samarbetet med fastighetsägarna Sprida riktlinjer för grönare datoranvändning Huvudindikator: Årlig energiförbrukning i kwh per kvadratmeter. Rapporteringsindikator: Andel förnybar energi av den totala energiförbrukningen (kwh). Årlig energiförbrukning i kwh totalt per årsarbetskraft och helårsstudent samt per kvadratmeter. Resursperson: Göran Lyckemark Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Åtgärder och energiförbrukning vid Experimentell Biomedicin visar på en reducerad energiåtgång med 28 % vilket i pengar motsvarar ca 2,4 Mkr jämfört med 2010. Område resursförbrukning Mål inköp och upphandling Sahlgrenska akademin ska öka andelen inköp (mätt i ekonomiskt värde) och upphandlingar där det ställs sociala/etiska och miljömässiga krav. Aktivitet Uppmana inköpare att ställa krav på leverantörerna

Uppmana inköpare att efterfråga samtransport av varor Minska pappersåtgången med 20 % och stimulera användning av returpapper Öka inköp av miljö/etiskt märkta kontorsvaror Institutionen för Vårdvetenskap och hälsa skall utarbeta en förteckning över kontorsvaror som är lämpliga ur miljömässig, etisk, praktisk och ekonomisk synvinkel. Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Totalt ekonomiskt värde av alla registrerade anskaffningar med miljö- och etiska krav av det totala värdet av registrerade anskaffningar. Resursperson: Barbro Robertsson Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Inga akademigemensamma projekt utfördes under 2011. Drivs ev. med olika intensitet på institutionerna. Tveksamt om det är möjligt att få fram det ekonomiska värdet (anskaffningar med miljö- och etiska krav är inte markerade specifikt i ekonomi-systemet). Mål avfall och källsortering Sahlgrenska akademin ska minska totala mängden avfall som går till förbränning med 10 % till 2015 i förhållande till 2009. Aktivitet Utreda möjligheten att sortera komposterbart material Huvudindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner. Rapporteringsindikator: Total årlig mängd avfall i vikt fördelat på fraktioner Resursperson: Göran Lyckemark, Carola Filander Ansvarig: Mats Sandberg Återrapportering senast: 2015-11-30 Resultat och analys för 2011: Avdelningen för miljömedicin har med gott resultat varit pilotavdelning vad gäller sortering av matavfall. Avfallsmängden under 2011 var 327 339 kg jämfört med kg 365 592 år 2010, en minskning med 12 %. Källsortering; 2011: 20 % gick till materialåtervinning, 62 % till energiåtervinning 0,2 % till deponi och 12 % till farligt avfall. Som kan jämföras med 2010 års siffror: materialåtervinning 21,7%, energiåtervinning 68 %, deponi 0,3 och farligt avfall 10 %. Område farliga kemikalier Mål

Sahlgrenska akademin ska verka för ökad utfasning och minskad volym av kemiska produkter som finns i PRIO-, SIN och begränsningsdatabasen. Aktivitet Utarbeta en kemikaliestrategi för Sahlgrenska akademin Delta i GU:s substitutionsgrupp Bilda en substitutionsgrupp inom Sahlgrenska akademin Ta fram en substitutionslista för Sahlgrenska akademin Uppmana och informera om utbildningar i KLARA Huvudindikator/ Rapporteringsindikator: Antalet kemiska produkter som finns upptagen i PRIO-databasen. Antal substitutioner per institution. Resursperson: Joakim S Larsson Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Miljöenheten har en representant, Joakim S Larsson i en nationell grupp för substitution av farliga kemikalier och i en substitutionsgrupp på GU i denna fråga. Gruppen arbetar för att sammanställa en lista med fungerande substitutioner som SA kommer att lägga på hemsidan och sprida. Akademin har en representant i GUs substitutionsgrupp (Rose-Marie Sjöberg). Möte om KLARA-systemet för nya och etablerade användare hålls regelbundet i GUs regi. Rita Grandér är akademins nya representant för KLARA-systemet. Sahlgrenska akademin har 622 st kemiska produkter som finns upptagna i PRIO-databasen, jämfört med 561 st 2010. Område miljörisker Mål Sahlgrenska akademin ska minimera olyckor med negativa konsekvenser på miljön. Aktivitet Genomföra totala miljöriskanalyser minst 2 ggr under perioden 2011-2015. Huvudindikator: Antalet olyckor med negativa konsekvenser för miljön. Rapporteringsindikator: Antal genomförda aktiviteter med syfte att minska uppkomsten av olyckor som medför negativa konsekvenser för miljön. Resursperson: Göran Lyckemark Ansvarig: Mats Sandberg Resultat och analys för 2011: Ingen miljöriskanalys genomfördes under 2011. En incident rapporterades in, en syraflaska tappades i golvet.

En miljöriskanalys bör genomföras 2012. Slutsats De flesta miljömål är påbörjade, få är avslutade. Flera av de mål som ej påbörjats skall antingen lyftas till central nivå och/eller omdefinieras och konkretiseras vad gäller aktiviteter och ansvarsfördelning. Detta arbete är planerat till augusti/september på en workshop med miljörådet. Sammanställning av miljömålsanalyser för institutionerna eller motsvarande Institutionen för Odontologi Handlingsplan för hållbar utveckling och miljö 2011-2015 Redovisning av miljöarbetet 2011 1. Miljömål för område Forskning och forskarutbildning Mål Institutionen för Odontologi ska fortsätta att integrera hållbar utveckling i forskningen och forskarutbildningen. Aktivitet Institutionen for Odontologi skall en gång per år identifiera och sammanställa forskning utveckling. Studenter inom forskarutbildningen informeras om miljöarbetet inom SA Senaste rapportering: 2011-12-09 Anette Carlén tillfrågad. Ansvarig: Forsknings- och Forskarutbildningskommittén vid Institutionen för Odontologi (Ingemar Abrahamsson, Anette Carlén -studierektor f forskarutbildningen, Gunnar Dahlén, Anders Linde). Resurspersoner: Institutionens miljösamordnare Gunilla Aronsson följer upp. inom hållbar Resultat Institutionen bedriver mycket forskning inom hälsa, men f n ingen forskning planerad inom miljö och hållbar utveckling. Forskarutbildningskurserna är obligatoriska. Institutionens nya studenter inom forskarutbildningen deltar den SA-gemensamma introduktionen inom begreppet hållbar utveckling och information om miljöarbetet inom akademin. Studenter inom forskarutbildningen informeras om miljöarbetet på avdelningen och institutionen av miljörepresentanten på respektive avdelning. Analys

Inte helt uppfyllt eftersom inslag av HU, förutom forskning kring hållbar hälsa, inte kunnat identifieras i institutionens forskning men att forskarstuderande informeras om miljöarbetet på resp. avdelning och institutionen. 2. Miljömål för område Grundutbildning Mål Institutionen ska fortsätta att integrera hållbar utveckling i grundutbildningen. Aktivitet 1. Institutionens nya studenter inom de tre grundutbildningarna deltar i den SA- gemensamma introduktionen inom begreppet hållbar utveckling och information om miljöarbetet inom akademin. I samband med denna föreläsning avser institutionen fortsätta med ett seminarium där studenterna får reflektera över begreppet "footprint". Seminariet innehåller också information om miljöarbetet på institutionen och hur studenterna kan medverka i detta. 2. En föreläsning om "Hållbar utveckling i Grundutbildningen" ska ges till all lärarpersonal under våren. 3. Alla program ska ha en plan för integrering av hållbar utveckling, formulerade som lärandemål, lärandeaktivitet och examinationsform 4. Öka samverkan mellan utbildningsprogrammen gällande miljömärkning Ansvarig: Bitr. prefekt Agneta Robertson och programansvariga för de tre programmen inom grundutbildningen (Peter Lingström (Tdl); Annica Uldén (TTU); Kajsa Henning Abrahamsson (TH)). Resurspersoner: Mats Sandberg, Ted Lundgren och Gunilla Aronsson Resultat 1. Mats Sandberg har hållit den SA-gemensamma föreläsningen en gång per termin. I samband med denna föreläsning har institutionen haft ett seminarium med information om miljöarbetet på institutionen och hur studenterna kan medverka i detta (Gunilla Aronsson) och där studenterna får reflektera över begreppet "footprint" (Ted Lundgren). 2. Under året har hållits en föreläsning en halvdag med inslag av hållbar utveckling för all lärarpersonal och grundutbildningarnas sista termin inom institutionen. 3. Arbetet är påbörjat på alla utbildningarna och arbetet fortsätter (se RUGA- rapporten). Analys Ej helt uppfyllt, eftersom integreringen i utbildningen fortsätter. 3. Miljömål för område Samverkan med omgivande samhälle Mål Institutionen ska verka för att stärka samarbetet och informationsutbytet med Folktandvården och HIGAB inom områden som avfallshantering och resursbesparing Aktivitet gemensamma möten vid behov, dock minst en gång per termin. Ansvarig: Gunilla Aronsson Resursperson: Folktandvårdens miljösamordnare på Odontologen Resultat Institutionens miljösamordnare har haft ett möte per termin med FTV:s miljösamordnare, FTV:s fastighetsansvarige på Odontologen samt HIGAB samt ytterligare tre möten under året med FTV:s miljösamordnare.

Analys Godkänt, eftersom målaktiviteten är genomförd. 4. Miljömål för Område studentmedverkan Mål Sahlgrenska akademin ska öka antalet aktiviteter och samverkande projekt inom hållbar utveckling för och med studenterna. Aktivitet Institutionen informerar genom Mats Sandberg om möjligheter till studentmedverkan Ansvarig: Mats Sandberg Resursperson: Gunilla Aronsson Resultat Två studenter anmälde sitt intresse för att delta i SA:s studentmiljögrupp. Analys Godkänt, då målaktiviteten är genomförd. 5. Miljömål för Område kompetensutveckling Mål Institutionen avser öka kompetensutvecklingen inom området hållbar utveckling för personal genom Sahlgrenska akademins och egna aktiviteter. Aktivitet 1. All personal skall minst en gång per år erbjudas utbildning i hållbar utveckling, antingen genom institutionens egna föreläsningar eller genom deltagande i SA:s kompetensutveckling för personal. 2. Information via e-post till all personal om aktuell miljöinformation såsom kursutbud, utställningar mm 3. Information till miljörepresentanterna genom att vidarebefordra protokollen från Miljörådet mm information. 4. Miljösamordnaren ska ha möten med miljörepresentanterna vid behov för att diskutera miljöfrågor på institutionen, dock minst en gång per år. 5. Information till nyanställda. Ansvarig: Bitr. prefekt Agneta Robertson och Gunilla Aronsson Resursperson: Institutionens miljörepresentanter Resultat 1. Institutionen har under året erbjudit all personal samt studenter på sista termin på de tre utbildningarna, en föreläsningsförmiddag inom temat global etik. Rapport från GU: Registrerat 20 st bokningar (13 individer) från Inst.f Odontologi till GU/SA:s kompetensutveckling inom området miljö & hållbar utveckling. En ökning med fyra personer från 2010. 2. Miljösamordnaren har vidarebefordrat e-mail med aktuell miljöinformation.

3. Miljösamordnaren har vidarebefordrat via e-mail protokoll från Miljörådet och mm info till miljörepresentanterna 4. Miljösamordnaren har under året haft två möten med miljörepresentanterna. 5. Information om institutionens miljöledningssystem ges till nya medarbetare av miljörepresentanten på respektive enhet. Analys Godkänt, eftersom målaktiviteterna är genomförda. 6. Miljömål för Område klimatpåverkan Mål resor Institutionens mål är att verka för att videokonferenser och telefonkonferenser ersätter vissa tjänsteresor samt att ha minst ett lag i den årliga cykelutmaningen. Aktivitet resor 1. Informera och utbilda personal i e-möten. För att stimulera till en ökad användning av videomöten avser vi att årligen på olika sätt informera om de möjligheter som finns genom t.ex. gruppsamtal via Skype eller Adobe Connect. 2. Stimulera till deltagande i cykelutmaningen och liknande aktiviteter. Institutionen ska stimulera till att minst ett lag anmäls varje år. Ansvarig: Gunilla Aronsson följer upp Resursperson: Institutionens IT-ansvarige P-O Blomstrand, institutionens intendenter Resultat Under 2011 har personal vid Institutionen för Odontologi deltagit i ca 140 st video- /telefonkonferenser (Adobe connect/skype), vilket är en ökning från 2010. Deltagande i videokonferens ordnad på Wallenberg konferenscenter har en person meddelat. Institutionen hade ett lag med i cykelutmaningen. Analys Godkänt, då målaktiviteterna är genomförda. Mål energi Sahlgrenska akademin ska minska energianvändningen med 10 % per kvadratmeter till 2015 i förhållande till förbrukningen 2008. Aktivitet energi Institutionen ska samarbeta med fastighetsägaren (HIGAB) och hyresvärden (FTV) genom att ha gemensamma energimöten. Ansvarig: Magnus Hedenström (HIGAB) Resursperson: Berne Backman (FTV); Gunilla Aronsson följer upp Resultat Institutionens miljösamordnare har haft två energimöten med FTV/HIGAB HIGAB rapporterar energiförbrukningen direkt till GU. Analys Godkänt, då målaktiviteterna är genomförda.

7. Miljömål för Område resursförbrukning Mål Förbrukning Institutionen ska vid all vanlig utskrift och kopiering använda sig av miljöpapper, minska pappersåtgången och stimulera användning av returpapper. Vid inköp skall om möjligt miljömärkta varor väljas. Aktivitet Institutionen ska vid nyanskaffning av skrivare/ kopiatorer se till att skrivaren har dubbelsidig utskrift som förstahandsval Befintliga skrivare ska om möjligt ställas om så att dubbelsidig utskrift är förstahandsvalet Om ovan inte är aktuellt, ska varje medarbetare aktivt ställa om vid utskrift för att få Dubbelsidigt Där så är möjligt skall skrivare även laddas med returpapper som sätts som första val. Ansvarig: Gunilla Aronsson följer upp Resurspersoner: Institutionens intendenter och miljörepresentanter Resultat De flesta avdelningar använder: Vitt miljömärkt kopieringspapper Några avdelningar använder i första hand: Återvunnet/retur papper Någon avdelning använder: Ej svanenmärkt vitt kopieringspapper De flesta avdelningarna köper enbart: Kaffe som är krav- och rättvisemärkt Någon avdelning köper även ej märkt kaffe Analys Inte fullt godkänt, då det trots att de flesta enheter använder miljömärkt och/eller återvunnet papper, fortfarande finns enheter som inte använder miljömärkt papper. Mål avfall och källsortering Institutionen samarbetar med Folktandvården och har gemensamma rutiner för avfall och källsortering formulerade i en källsorteringsguide som finns på hemsidan. Aktivitet Enhetliga kärl för förpackningar av kartong, hårdplast, pallemballage och wellpapp finns på varje klinik/avdelning - töms av städpersonal Övriga fraktioner töms av respektive kliniks/avdelnings personal. All ny personal informeras om institutionens källsortering Ansvarig: Gunilla Aronsson följer upp Resurspersoner: FTV och Institutionens miljörepresentanter, Resultat Institutionen följer det av FTV upphandlade källsorteringssystemet men FTV rapporterar att problemet med hårdplastfraktionen kvarstår. På laboratorier och kök fungerar källsorteringen bättre. Analys Inte fullt Godkänt. Sorteringen måste bli bättre. 8. Miljömål för Område farliga kemikalier

Mål farliga kemikalier Institutionen ska, i samverkan med Folktandvården, verka för en utfasning av kemiska tandvårdsprodukter som kan bytas mot mindre farliga. Aktivitet Information om utbyteslistan från Nationella Substitutionsgruppen tandvård ges på möten med institutionens miljörepresent anter Uppmana och informera om utbildningar i KLARA görs genom VB av mail Ansvarig: Gunilla Aronsson följer upp Resursperson: Institutionens miljörepresentanter; Odontologiska klinikens representant i substitutionsgruppen-tandvård Resultat Gunilla Aronsson har informerat om NSG:s förslag till substitution och vidarebefordrat information om utbildningar i KLARA. Utfasade produkter: Kemiska produkter: Blå kiselgel har fasats ut. Tandvårdsprodukter: Kloroform utbytt mot Guttasolve, Gp solvent (revidering rotfyllning) Concise composite pasta utbytt mot Panavia eller Adaptic (till etsbroar) Clinpro white varnish/fluorlack utbytt mot Duraphat, Bifluorid Temp bond clear automix (innehåller dibutylftalat cas 84-74-2) utbytt mot Vanligt Temp Bond, vitt. Analys Godkänt, då målaktiviteterna är genomförda. Resultat och analys av 2011 års miljöarbete på institutionen för Odontologi, enligt handlingsplanen 2011-2015, har sammanställts av Gunilla Aronsson Därefter har resultatet för 2011 godkänts av ledningen för Institutionen för Odontologi.

Miljö och hållbarutveckling Verksamhet för 2011 och handlingsplan för 2012 Institutionen för neurovetenskap och fysiologi 2012-02-01 Innehållsförteckning Mål och åtgärder som är gemensamma för hela institutionen 3-6 Sektionen för farmakologi 6-8 Sektionen för fysiologi 8 Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering 9 Sektionen för psykiatri och neurokemi 10-11 Bilaga 1. Komplement till handlingsplan efter internrevision den 19/ och 20/1 2011 Bolaga 2. Övriga åtgärder efter internvisionen Verksamhet för 2011, miljömål och handlingsplan för 2012 Sahlgrenska akademin (SA) har utgått de miljömål som Göteborgs universitet satt upp. SA har tagit fram detaljerade miljömål och handlingsplan, utifrån samma områden efter den universitetsgemensamma modellen med nio områden som finns beskrivna nedan. Handlingsplanen fastställdes av dekanus den 2011-02-28. Institutionens miljöledningssystem Miljöansvarig: Agneta Holmäng, prefekt. Arbetet med miljöfrågor är delegerat till Jane Carlsson, biträdande prefekt och vidare till sektionschefer/biträdande sektionschefer. Miljösamordnare för vår institution är Rita Grandér (10% ersätts från institutionen) från sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering. Rita Grandér sitter som adjungerad ledamot i institutionsstyrelsen. Institutionens miljöledningssystem finns på vår hemsida. Inledningsvis kommer åtgärder och mål som är gemensamma för hela institutionen att presenteras. Eftersom institutionen är uppdelad i fyra sektioner, kommer därefter varje sektion att redovisa detaljerade åtgärder, miljömål och handlingsplaner eftersom sektionerna delvis har olika verksamheter avseende miljö.

Institutionen har genomgått internrevision i oktober 2011 (Se Kompletterad handlingsplan och övriga åtgärder (bilaga 1)). Sektionen för psykiatri och neurokemi har genomgått intern och extern revision 2010 med utmärkt resultat. Verksamhet för 2011 och handlingsmål för 2012 De nio universitetsgemensamma målen är: forskning, utbildning, samverkan med det omgivande samhället, studentmedverkan, kompetensutveckling, klimatpåverkan, resursförbrukning, farliga kemikalier, miljörisker Forskning Joakim Larssons forskargrupp är den grupp som bedriver forskning inom området miljö och projektet fortgår under 2011. Att ta ansvar för hela läkemedelskedjan är nödvändigt för att läkemedel även i framtiden skall kunna vara de värdefulla verktyg de är för sjukvården i dag. Joakim Larssons forskargrupp bedriver forskning kring läkemedels miljöeffekter. Gruppen utvecklar och tillämpar metoder att bedöma exponering och påverkan främst på akvatiska djur men även på mikro- organismer, framförallt med storskaliga molekylära analysmetoder. Gruppen har under 2011 publicerat flera vetenskapliga studier om läkemedels miljöeffekter. Forskningen har rönt stor uppmärksamhet i nationella och internationella medier. Indirekt kan påpekas att inom institutionen, i våra rehabiliteringsprogram, bedrivs forskning, där vi genom förbyggande och rehabiliterande åtgärder indirekt kommer/har visat att rehabiliterande insatser såsom fysisk träning, avslappning, akupunktur och ergonomiska insatser, kan minska läkemedelförbrukning och minska användandet av olika elektriska hjälpmedel. Mål 2012: Som ovan. Utbildning (även grund- och forskarutbildning): 100% av programstudenterna i arbetsterapi, sjukgymnastrik, logopedi och audiologi har deltagit i undervisning om miljö och hållbar utveckling. Det är ett obligatoriskt moment med närvarolistor. Doktorander har undervisning om miljö i sin obligatoriska forskarutbildningskurs. Doktorander får även praktisk undervisning vid forskarutbildning i laboratorieverksamhet av erfaren laboratoriepersonal. Doktorander har uppmanats att gå kurs 1,5 högskolepoäng för forskarstuderande om de skall använda öppna strålkällor. Docent Joakim Larsson har undervisat om läkemedels miljöeffekter på läkarutbildningen, apotekarprogrammet, receptarieprogrammet, miljö- och hälsoskyddsprogrammet samt sjuksköterskeprogrammet och odontologiprogrammet. Mål för 2012: Som ovan. Samverkan med det omgivande samhället Samverkan mellan SU och SA där lokaler och utrustning är gemensamma har påbörjats. Dessutom har Joakim Larsson under 2011 medverkat i över 80 olika aktiviteter med inslag i radio, TV och annan media. En doktorand, Emma Varkey som disputerar i februari 2012 har i ett antal radioprogram, tidningar (mest massmedialt citerad från SA under 2011(). Spinning (exercise) är lika bra som läkemedel vid svår migrän.

Mål för 2012: Samverkan mellan GU och SA kommer att intensifieras tex gemensamma miljöronder. Studentmedverkan Se ovan Utbildning! Kompetensutveckling Alla nyanställda och nytillkomna forskare har tagit del av miljöföreskrifter och vet var på GUs hemsida miljödokumenten finns eftersom detta ingår i den obligatoriska introduktionskursen. Personal som arbetar med joniserande strålning skall genomgå halvdags kurs; repetitionskurs skall genomgås vart 5:e år. Institutionen har uppmanat alla medarbetare att delta i utbildning som kontinuerligt erbjuds av SA och GU. All personal har informerats via e-nytt och mail om möjligheten till utbildning i miljö som GU anordnat under 2011. Samliga nyanställda har genomgått utbildning. Miljö finns alltid som en punkt på institutionsstyrelsemöten, chefsledningsmöten och arbetsplatsträffar (APT). Information avseende miljöfrågor har dessutom spridits genom institutionens hemsida, e-mail, på anslagstavlor och muntligt via miljörepresentanterna. Miljöanslagstavlor avsedda för information om SA s och institutionens miljöarbete finns nu på samtliga avdelningar. Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin finns på http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo Kemikalieinventerare på institutionen har vidareutbildats i kemikaliesystemet KLARA då tillfälle erbjudits. Miljörepresentanter har tillsammans med miljösamordnare och biträdande prefekt haft två möten under året. Två sektionschefer och biträdande prefekt har gått GUs chefsutbildning inom miljöområdet. Arbetsplatsträffar sker en gång i månaden där miljön är en stående punkt. Rutiner för kvalitetssäkring inom miljöområdet har under året introducerats i form av systematiserad rapportering och återkoppling. Rita Grandér har samlat institutionens miljörepresentanter en gång per halvår, för att informera om institutionens miljöarbete och kontinuerligt förbättra detta. Mål för 2012: Som ovan och övriga två sektionscheferna på institutionen kommer att uppmanas att gå utbildning i miljö under året vilket innebär att en chef från varje sektion är utbildad. Information avseende miljöfrågor kommer även fortsättningsvis att spridas via de medier och de fysiska avsatta platserna på institutionen. Rita Grandér kommer att samla institutionens miljörepresentanter en gång per halvår. För att kunna dokumentera mätbara miljövinster kommer Rita Grandér genom sektionernas miljörepresentanter dokumentera antal tillbud. I den del av verksamheten som består av arbete med kemikalier, är målet att försöka substituera de kemikalier som används på institutionen och är upptagna i kemikalieinspektionens utfasningslista mot mer miljövänliga alternativ. Klimatpåverkan Institutionen har följt GU s resepolicy. http://www.pa.adm.gu.se/resor/resepolicy

Energianvändning: Ökad användning av e-böcker inom utbildningarna. Dubbelsidig kopiering på samtliga avdelningar. All personal har uppmanats via mail att stänga av sina datorer och släcka ljuset vid hemgång. Information om cykelutmaningen och cykelservice har givits. Ökad användandet av miljövänligare papper vid de tillfällen då inte bättre papperskvalité krävs. Institutionen har verkat för en ökad användning av E- möten för att medverka till minskad CO 2 - utsläppen genom att erbjuda utbildning i detta och uppmana att använda E-möten på våra lärarmöten. Vi har ofta under året använt Skype på tex våra doktorandseminarier för att undvika resande. Vi har uppmanat våra inköpare att prioritera miljömärkta varor. Avfall och avfallshantering: Akademins miljöledningssystem och nya avfalls- och källsorteringsrutiner har följts och instruktioner finns uppsatta. Mål för 2012: Som ovan och vi kommer att kontrollera att instruktioner för de nya avfalls- och källsorteringsrutinerna finns uppsatta på samtliga avdelningar. E- möten såsom videomöten och Skypemöten kommer ytterligare att öka under året och lärare uppmanas att gå den utbildning som erbjuds. Resursförbrukning Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Information och diskussion kring åtgärder som varje individ kan vidta för att minska miljöpåverkan. T ex minska pappersförbrukning, släcka belysning, stänga av dator, reglera temperatur. Inköp görs enligt GU:s upphandlingsavtal och miljöpolicy. Mål för 2012: Som ovan. Och fortsatta diskussioner på APT möten och andra läraroch studentmöten för att upprätthålla kunskaper och förnya informationen om vikten att minska miljöpåverkan genom att vara sparsam med resurser. Informera de inköpsansvariga om deras ansvar att själva kontrollera att de varor och tjänster som köps in har en bra miljöpolicy. Genomförande av en nattvandring på avdelningarna på Hälsovetarbacken för att få en uppfattning om hur väl målen efterlevs. Farliga kemikalier Institutionens har försökt att minska användandet av de kemikalier som finns uppsatta på kemikalieinspektionens utfasningslista mot mindre miljövänliga alternativ i den mån det är möjligt och att verka för utbytandet av farliga kemikalier, i den mån det är möjligt. GUs regler för hantering av farliga kemikalier följs. Institutionen har utarbetat en guide för att underlätta hanterandet av farliga kemikalier. Guiden finns på institutionens hemsida (Instruktioner för farligt avfall och riskavfall). Mål för 2012: Fortsätta arbetet från 2011 med de punkter som angivits ovan. Miljörisker För att kunna dokumentera mätbara miljövinster har Rita Grandér genom sektionernas miljörepresentanter dokumenterat antal tillbud. Mål för 2012: Fortsatt arbete med att dokumentera eventuellt tillbud avseende miljö och att göra en uppföljning på den inrapporterade avvikelsen. Sektionen för farmakologi

Sektionschef: Hans Nissbrandt Bitr sektionschef: Agneta Ekman Miljörepresentanter: Gunilla Bourghardt, Ann-Christin Reinhold Forskning Forskningen inom sektionen är dels av neurovetenskaplig natur och dels inom farmaci. Inget av forskningsområdena berör direkt miljö men har indirekt betydelse för t ex hållbar utveckling med inriktning på mentala sjukdomar. Inom sektionens beroendeforskning studeras mekanismer för beroendesjukdomar med syftet att bättre kunna förebygga och behandla dessa. Likaså är psykiatrisk ohälsa ett stort problem för vilket det saknas tillräckliga kunskaper om uppkomst och behandling sektionens forskning inom biologisk psykiatri studerar bland annat personlighetsdrags association med risken för psykisk sjukdom vilket bl a ger kunskap om hur stress lättare skall kunna hanteras. I förlängningen kan eventuell läkemedelsförbrukningen inom dessa områden minska vilket skulle leda till stora miljövinster (vad gäller läckage av kemiska substanser till naturen vid tillverkning och att läkemedelsmetaboliter sprids till naturen via avloppssystemet) då de ovan nämnda sjukdomstillstånden är mycket vanliga bland befolkningen. Likaså har ett av sektionens forskningsområden (Parkinsons sjukdom) stark anknytning till studier av miljöfaktorer som toxiska kemikalier då det finns kända sådana samband. Inom farmaciforskningen studeras hur läkemedel bryts ner i kroppen vilket bl a leder till att nya metaboliter identifieras och i förlängningen kan dessas påverkan på miljön studeras. Mål 2012: Miljöns betydelse för vår trivsel och hälsa kan än mer synliggöras i vår forskning då flera av våra forskningsområden redan tangerar dessa frågeställningar. Utbildning (även grund och forskarutbildning) Under de kurser som utgår från farmakologisektionen ingår moment i form av föreläsningar och grupparbeten om läkemedels påverkan på miljön. Anställda vid sektionen utbildas fortlöpande inom hantering av radioaktiva ämnen samt brandfarliga och övriga farliga kemikalier. Miljöansvarig deltager i chefsutbildning inom miljö och kommer att fortsätta utbildningen under våren 2012. Mål 2012: All utbildning inom miljö uppmuntras kontinuerligt. Under det kommande året skall en inventering göras angående inom vilka områden eventuellt det finns ett behov av utbildning och vilka möjligheter som finns för att åtgärda dessa brister. Samverkan med det omgivande samhället Sektionens forskning är inte direkt riktad mot miljö och därför har hittills inte någon samverkan i det avseendet skett. Mål 2012: Skulle något mer miljörelaterat projekt initieras kommer sektionen att uppmuntra, ev genom tilldelning av medel, samverkan med det omgivande samhället. Studentmedverkan Se ovan under Utbildning. Studenterna är dessutom miljömedvetna och påpekar om t ex kopiering

skett i onödan. Kompetensutveckling Under 2011 har stor kraft lagts på att uppdatera samtliga miljödokument om t ex avfallshantering och farliga kemikalier genom en översyn av de miljöpärmar (innehåller t ex GUs miljödokument) som återfinns på alla labb. Även personal som inte arbetar på laboratorium skall ha kännedom om denna information. Alla som arbetar på laboratorium genomför riskanalyser som signeras och sparas. Alla anställda visar att de tagit del av materialet genom en signatur. Vid arbetsplatsträffar som genomförs regelbundet är miljö en stående punkt. På sektionens anslagstavla återfinns information om miljö. Anställda uppmuntras att deltaga i de utbildningar som ges inom miljöområdet. Mål 2012: Sektionen arbetar för att alla anställda kontinuerligt skall vidareutbildas inom miljöarbete. Se även ovan under Utbildning. Klimatpåverkan De anställda följer i möjligaste mån de olika policies som GU tagit fram - t ex sker de flesta resor i tjänsten inom Sverige med tåg och inte flyg. Till olika arrangemang i sektionens regi samåker deltagarna om det inte är möjligt att åka kollektivt. I allt större utsträckning delas stenciler inte ut till studenter utan information sprids elektroniskt via GUL. Telefonmöten uppmuntras. Om papper skall kopieras förordas dubbelsidig kopiering. De flesta anställda tar sig till arbetet till fots eller cyklar eller åker kommunalt flera deltager i cykelutmaningen. Ett gemensamt ansvar finns för att släcka efter sig i våra lokaler, datorer stängs också av rutinmässigt efter dagens slut. Källsortering sker och vad gäller avfallshantering från laborativt arbete följs GUs riktlinjer. Mål 2012: Sektionen forsätter som tidigare med att öka medvetandegraden om vilka åtgärder som finns för att minska miljöpåverkan. Resursförbrukning Sektionen arbetar med att t ex minska förbrukningen av engångsmaterial och att inte skriva ut dokument som lika gärna kan läsas på datorskärm. Inköp sker enligt GUs upphandlingsavtal och miljöpolicy. Mål 2012: Arbetet fortsätter som tidigare. Farliga kemikalier Under många år har sektionen arbetat med att byta ut farliga kemikalier mot mindre hälsovådliga kemikalier med mindre påverkan på miljö. Sektionen lägger stor vikt vid medvetandegörande om risker med kemikalier, pga genom de riskbedömningar som görs (se ovan). De som arbetar med kemikalier har fått information om KLARA och använder KLARA i sina riskbedömningar. Mål 2012: Sektionen arbetar för att KLARA än mer skall bli en naturlig del i planerandet av den laborativa verksamheten. Det är inte alltid att det fungerar att

byta ut etablerade metoder mot mindre miljöfarliga sådana men sektionen strävar mot detta. Miljörisker Arbetet vid sektionen är förknippat med risken att farliga kemikalier skall komma ut i miljö. I och med att nyanställda får ta del av de miljöföreskrifter som finns tillgängliga samt att de själva får söka information om de kemikalier som de skall använda minimeras risken med att t ex ett miljöfarligt ämne skall hällas ut i vasken. Mål 2012: Se ovan Farliga kemikalier. Det är av särskild vikt att nya medarbetare blir varse vilka risker som finns med kemikaliearbete. Vidare måste sektionen hela tiden arbete med detta då det finns en viss risk för avtrubbning och slentrian i arbetet. Sektionen för fysiologi Sektionschef: Lars-Gunnar Pettersson Bitr sektionschef: Holger Nilsson Miljörepresentanter: Joakim Larsson, Karin Göthner och Barbro Jilderos Arbetet med miljöfrågor är delegerat till Holger Nilsson, biträdande sektionschef. Forskning Joakim Larssons forskning vid denna sektion har beskrivits ovan. Utbildning (även grund och forskarutbildning) Sektionen deltar i undervisningen av studenter på läkar-, tandläkar-, apotekar-, dietist- och logoped/tandhygienistprogrammen. Miljöutbildningen arrangeras av respektive programkommitté. För doktorander ges miljöutbildning i den gemensamma introduktionskursen.. I övrigt se ovan. Samverkan med det omgivande samhället Sektionen delar inga lokaler med utomstående. Studentmedverkan Eventuella lokala miljöfrågor kan ventileras vid kursnämndsmöten. I övrigt se ovan. Kompetensutveckling Pernilla Svedin står på väntelista till introduktion för nya miljörepresentanter. Klimatpåverkan Sektionens brandsläckare har delvis bytts ut mot miljövänligare sort. Resterande byts ut i den takt de behöver bytas. I övrigt se ovan. Resursförbrukning Dubbelsidig utskrift är normalläge på sektionens skrivare. I övrigt se ovan. Farliga kemikalier Se ovan.

Miljörisker Se ovan. Sektionen för klinisk neurovetenskap och rehabilitering Neurovetenskap, Oftalmologi, Arbetsterapi, Audiologi, Logopedi och Fysioterapi Sektionschef: Lars Rönnbäck Bitr sektionschef: Bertil Lindblom Miljörepresentanter: Birgit Linder, Anna Westerlund och Anita Esping Forskning Ingen särskild forskning om miljö har bedrivits Utbildning (även grund- och forskarutbildning): 100% av programstudenterna i arbetsterapi, sjukgymnastrik, logopedi och audiologi har deltagit i undervisning om miljö och hållbar utveckling. Det är ett obligatoriskt moment med närvarolistor. Doktorander har undervisning om miljö i sin obligatoriska forskarutbildningskurs. Doktorander får även praktisk undervisning vid forskarutbildning i laboratorieverksamhet av erfaren laboratoriepersonal. Varje nyanställd/student/doktorand fyller i blankett för nyanställda där de intygar att de har tagit del av de bestämmelser som gäller för miljö och avfall i de lokaler de vistas. Även gruppchefen skriver på att den nyanställde har tagit del av informationen. Därefter samlas blanketterna in till gemensam institutionssekreterare för beräkning av nyckeltal. Samverkan med det omgivande samhället Samverkan mellan SU och SA där lokaler och utrustning är gemensamma har påbörjats. Mål för 2012: Samverkan mellan GU och SA kommer att intensifieras tex gemensamma miljöronder. Studentmedverkan Se ovan Utbildning! Kompetensutveckling Se institutionen centralt Klimatpåverkan Se institutionen centralt Resursförbrukning För att minska pappersåtgången är strävan att lägga ut så mycket undervisningsmaterial som möjligt på GUL. Förfaringssättet har inte stor acceptans bland studenterna, men målsättningen på sikt är att kraftigt minska användningen av hand-outs i undervisningen. Det finns dock både upphovsrättsliga frågor och sekretessfrågor som lägger hinder i vägen.

Farliga kemikalier Kontinuerligt arbete pågår för att fasa ut farliga kemikalier tillsammans med KLARAarbetsgruppen och sjukvården. Miljörisker Inga särskilda miljörisker har identifieras vid sektionen. Sektion för psykiatri och neurokemi Sektionschef: Henrik Zetterberg Bitr sektionschef: Mikael Landén Miljörepresentanter: Rosita Stomberg och Gunnar Brinkmalm Forskning Ingen riktad forskning bedrivs om miljöfrågor. Utbildning (även grund och forskarutbildning) Ingen riktad utbildning ges i miljöfrågor, men vi arbetar aktivt med att miljöanpassa utbildningen i psykiatri, t.ex. genom att minska kompendieanvändningen och istället lägga ut föreläsningarna på GUL. GUs miljöpolicy finns uppsatt på anslagstavlor på varje enhet. Samverkan med det omgivande samhället Inget aktivt arbete bedrivs här. Sektionen följer passivt samhällstrender i miljöfrågor. Studentmedverkan Studenterna bidrar till minskad kompendiekonsumtion genom att använda GUL i allt större utsträckning. Kompetensutveckling Arbetsplatsträffar (APT) har arrangerats 4 ggr per termin med miljö som en stående punkt. Nyanställd personal får en handledare/kontaktperson med vilken man går igenom Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin som finns på (http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo). Klimatpåverkan Sektionens anställda betalar avgift för klimatpåverkan i samband med flygresor i enlighet med GUs resepolicy. Resursförbrukning Inga särskilda åtgärder planeras för 2012. Farliga kemikalier Kontinuerligt arbete pågår för att fasa ut farliga kemikalier tillsammans med KLARAarbetsgruppen och sjukvården.

Miljörisker Inga särskilda miljörisker har identifierats vid sektionen. Verksamhet 2011 Gunnar Brinkmalm håller i miljöarbetet inom neurokemi, en av två laborerande enheter inom sektionen. Miljöarbetet är samordnat med Klinisk neurokemi/su. Rosita Stomberg är miljörepresentant för de laboratorier som finns inom sektionen på Medicinareberget. Mia Ericson har vikarierat som miljörepresentant under Rositas mammaledighet del av 2011. Dessa två laborerande enheter inom sektionen är båda anslutna till kemikaliehanteringssystemet KLARA och färdiga med 2011 års inrapportering. Alla laborationer som genomförs riskbedöms vad gäller miljö- och hälsopåverkan. Inom övriga enheter pågår ett aktivt arbete för att minimera pappers- och engångsmaterialförbrukning. GUs miljöpolicy finns uppsatt på anslagstavlor på varje enhet. Under året har sektionen genomgått en extern miljörevision utan anmärkningar. Utbildning: Nyanställd personal får en handledare/kontaktperson med vilken man går igenom Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin som finns på (http://www.sahlgrenska.gu.se/internt/miljo). Forskning: Ingen särskild forskning om miljö har bedrivits. Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Arbete pågår med att minimera pappersförbrukningen samt förbrukningen av engångsmuggar. Energianvändning: Ej föremål för särskilda åtgärder hittills. Kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet: Laboratorierna följer sina certifieringsföreskrifter. Riskbedömning: Detta görs regelbundet på laboratoriesidan. Rapporterade tillbud: Inga under 2011. Handlingsmål för 2012 Information: Information och diskussion om miljöarbetet planeras vid varje APT. Utbildning: Information och diskussion planeras vid varje APT. Inför extern miljörevision under 2012 kommer varje anställd vid sektionen att få en genomgång av Checklista för miljöledningssystemet vid Sahlgrenska akademin. Forskning: Inget forskningsprojekt med fokus på miljö planeras.

Kontorsverksamhet samt användning av varor och tjänster: Vi följer miljöreglerna för resor och upphandling. Energianvändning: Vi följer miljöreglerna för energianvändning. Avfall och avfallshantering: Vi följer miljöreglerna för avfall och avfallshantering. Kemikalieanvändning och laboratorieverksamhet: Laboratoriepersonal följer sina miljöcertifieringsregler med fortsatt vigilans mot avvikelser. Bilaga 1 Komplement till handlingsplan efter internvisionen den 19/10 och 20/10 2011 Övergripande handlingsplan 2011 för institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sahlgrenska akademin (SA) har utgått från de miljömål som Göteborgs universitet satt upp. SA har tagit fram detaljerade miljömål och handlingsplan, utifrån samma områden efter den universitetsgemensamma modellen med nio områden. Handlingsplanen fastställdes av dekanus Olle Larkö den 2011-02-28. (Vår institutions handlingsplan var färdigställd 2011-02-28, dvs innan SA s handlingsplan var fastställd men gör nu en komplettering). De nio universitetsgemensamma målen är: forskning, utbildning, samverkan med det omgivande samhället, studentmedverkan, kompetensutveckling, klimatpåverkan, resursförbrukning, farliga kemikalier, miljörisker Forskning Joakim Larssons forskargrupp är den grupp som bedriver forskning inom området miljö och dess projekt fortgår under 2011. Att ta ansvar för hela läkemedelskedjan är nödvändigt för att läkemedel även i framtiden skall kunna vara de värdefulla verktyg de är för sjukvården i dag. Joakim Larssons forskargrupp bedriver forskning kring läkemedels miljöeffekter. Gruppen utvecklar och tillämpar metoder att bedöma exponering och påverkan främst på akvatiska djur men även på mikroorganismer, framförallt med storskaliga molekylära analysmetoder. Gruppen har under 2010 publicerat flera vetenskapliga studier om läkemedels miljöeffekter. Forskningen har rönt stor uppmärksamhet i nationella och internationella medier. Indirekt kan påpekas att inom institutionen i våra rehabiliteringsprogram bedrivs forskning, där vi genom förbyggande och rehabiliterande åtgärder indirekt kommer/har visat att rehabiliterande insatser såsom fysisk träning, avslappning, akupunktur och ergonomiska insatser, kan minska läkemedelförbrukning och minska användandet av olika elektriska hjälpmedel. Utbildning (även grund- och forskarutbildning):