MACRO-DB. Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten. Mikaela Gönczi, CKB, SLU.

Relevanta dokument
MACRO-DB Hjälpverktyg för tillståndsprövning i vattenskyddsområden

Utbildning i modellverktyget MACRO-DB

På grund av personuppgiftsplagen (PUL) är vissa personuppgifter borttagna (kryssade) i de ärenden som handlar om myndighetsutövning.

På grund av personuppgiftsplagen (PUL) är vissa personuppgifter borttagna (kryssade) i de ärenden som handlar om myndighetsutövning.

Kunskapsläget kring ytavrinning och skyddszoner - växtskyddsmedel

Vad händer på HaV inom området vattenskydd?

Växtskyddsrådet Stockholm den 4/ Susanna Hogdin, enheten för Miljöprövning och miljötillsyn

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

VÄLKOMNA till SEMINARIUM OM BEKÄMPNINGSMEDEL INOM VATTENSKYDDSOMRÅDEN. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Kokbok till Växtskydd - vattenskyddsområde 13C

Kemiska bekämpningsmedel i yt- och grundvatten

Miljögifter i odlingslandskapet

Introduktionskurs Stockholm 7 8 november Läckage av kemiska växtskyddsmedel - vad hittar vi i vattenmiljön? Per Widén

Växtskyddsmedel i miljön -

Bekämpningsmedel i svensk miljöövervakning

Sprutningen sker inom följande vattenskyddsområde och skyddszon

Vägledning för Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun

Manual för CKB:s jordartshjälp för MACRO-DB

1 (5) Vägledning för miljönämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun

Remissvar rörande remissomgång nr 2 om förslag till vägledning för prövning av användning av kemiska växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden

1 (5) Vägledning för miljönämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun

Kemiska bekämpningsmedel i grundvatten

Ansökan om tillstånd inom vattenskyddsområde

Hur beter sig ett bekämpningsmedel i marken? Nick Jarvis Institution för Mark och Miljö, SLU

Grundläggande vägledning vid handläggning av ansökan om tillstånd för spridning av kemiska bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt.

Skyddsområde för vattentäkt

Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB) Ramprogram för Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel (CKB)

Analyseras alla relevanta växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten?

Ytavrinning av bekämpningsmedel i Sverige. Inledning. Bakgrund. CKB workshop, 13 juni 2012, , SLU, Uppsala

Förekomst av bekämpningsmedel i svenska vattentäkter

Tillsyn och prövning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde 2013 En kort rapport om projektet

Vattenskyddsområde och bekämpningsmedel

Analyser av växtskyddsmedel i rå- och dricksvatten

Oönskade kemikalier i våra vatten

KEMI REMISSVAR. N aturvår ds verket Stockholm SVERIGE

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 6 kap. NFS 2015:2)

ARBETSUTSKOTTET SAMMANTRÄDESHANDLINGAR

Välkommen på handläggarträff. Stockholm 8-9 februari 2017

Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun

Det här är spridningsvägar för växtskyddsmedel. Det kan gå via vind, dräneringsvatten. Detta är grunden till varför vi får olika användarvillkor för

Användning av fungicider på golfgreener: vilka risker finns för miljön?

Bekämpningsmedel på villovägar

Vattenskyddsområdet norr om Uppsala, rådgivarperspektivet

Användning av bekämpningsmedel i vattenskyddsområde

Tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden

Utlakning av glyfosat vid olika behandlingstidpunkt

Diflufenikan mot ogräs så minskar du risken för vattenmiljön

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt (enligt 14 SNFS 1997:2)

Identifiering av vattenskyddsområden med låg risk för påverkan av växtskyddsmedel

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Vägledning för Miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun

Vägledning för miljö- och hälsoskyddsnämndens beslut om användning av kemiska bekämpningsmedel och gödsel inom vattenskyddsområden i Halmstads kommun

Ytavrinning - mekanismer och motåtgärder

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Vattenskyddsområden. Hur arbetar vi med dem? Tove Göthner FAH 24 september 2014

13 A Växtskydd/ Hantering. Magnus Sandström Välkomna!

Användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområde

Regeringsuppdrag Screening av förekomsten av miljögifter

Regler om vattenskyddsområden

Innehåll. Kemikalieinspektionens arbete med växtskyddsmedel. Jämförelse mellan tidigare svenska regler och nuvarande EU-regler

Riskkartering av bekämpningsmedel i Skånes grundvatten

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

Ansökan om tillstånd för yrkesmässig spridning av bekämpningsmedel inom skyddsområde för vattentäkt, enligt 14 (SNFS 1997:2)

Miljöbalksdagarna 2013

Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro

Ansökan avser följande preparat (ytterligare detaljerad information ska bifogas (Bilaga A) 1 2 3

Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?

Screening av växtskyddsmedel i vattendrag som avvattnar växthusområden i södra Sverige

Naturvårdsverkets författningssamling

Renare marks vårmöte 2010

Organisationsnr/Personnr. Avstånd till närmaste: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn: Vattentäkt: Dagvattenbrunn: Dräneringsbrunn:

Organiskt material och vätmedel minskar utlakningen av svampmedel Av Mats Larsbo (SLU), Nick Jarvis (SLU) och Trygve Aamlid (Bioforsk)

Vattenskydd syfte och vårt regelverk

Bekämpningsmedel i grundvatten och vattendrag - miljöövervakning visar trenderna

Ny lagstiftning. på plats och på gång

Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet

Kemikalieinspektionen utesluter ytavrinning ur riskbedömning för växtskyddsmedel

Neonikotinoider i miljön

Seminarium om bekämpningsmedelsanvändning inom vattenskyddsområden

Kemisk ogräsbekämpning, Information till kommuner år 2018 Hanna Lundkvist,

Planerade vattenuttag

Växtskyddsmedel som regelbundet överskrider riktvärden för ytvatten en undersökning av bakomliggande orsaker

VILKA REGLER GÄLLER VID KEMISK BEKÄMPNING? Information till dig som använder bekämpningsmedel

Åtgärdsprogrammet för kommunerna

Screening av bekämpningsmedel 2015 & 2016

Riskkartering av bekämpningsmedel i skånska ytvatten

Jordbruksverkets föreskrifter inom växtskyddsområdet

Kemisk ogräsbekämpning, Information till kommuner år 2019 Hanna Lundkvist,

Vattenförvaltning - påverkansanalys, statusklassificering, riskbedömning och åtgärdsprogram

Grundvatten På gång på Länsstyrelsen

Ny vägledning för prövning av små avlopp

Anmälan om att yrkesmässigt sprida bekämpningsmedel Enligt 41 förordning om bekämpningsmedel (2014:425)

DE NYA SPRIDNINGS- FÖRESKRIFTERNA

Miljömålsrådets åtgärdslistor: Jordbruksverkets myndighetsegna åtgärdslista

Checklista för tillsyn av växtskyddsmedel på golfbanor 2018

Rådgivningar och webbplatserna. Pernilla Kvarmo Jordbruksverket

Sammanställning av remissynpunkter om förslag till vägledning för prövning av tillstånd till användning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden

Vattenstämman Vattenskydd och vattentäkter Utveckling av riskbedömningsmetod

Lathund för tillståndsgivning/tillsyn inom vattenskyddsområde gällande kemiska bekämpningsmedel

Transkript:

MACRO-DB Simulering av transport av växtskyddsmedel till grund- och ytvatten Mikaela Gönczi, CKB, SLU mikaela.gonczi@slu.se Seminarium om vattenskydd Länsstyrelsen i Skåne 12 november 2014

Generella faktorer som styr bekämpningsmedels uppträdande i miljön Klimatet, ex. temperatur, nederbörd (varaktighet, intensitet, mängd, tidpunkt efter applicering) Marken, ex. textur, organiskt material, packning, vatteninnehåll, lutning, aggregering Pesticidens egenskaper, ex. vattenlöslighet, adsorption, halveringstid, formulering, dosering Brukningsmetoder, ex. applikationsteknik, erosionskontroll, bevattningsteknik

Riskbedömningsmodeller Modeller integrerar de faktorer som styr pesticiders uppträdande i miljön Sammanfogar dagens bästa kunskap på olika områden i ett verktyg Till exempel: Identifierar källområden och transportvägar för växtskyddsmedel Beräknar koncentrationer i yt- och grundvatten Uppskattar effekten av olika motåtgärder

Godkännande av Växtskyddsmedel Aktiva substanser godkänns på EU-nivå Produkter godkänns av KemI i Sverige Krav på dokumentation om kemiska egenskaper och toxikologiska tester

Godkännande av Växtskyddsmedel Riskbedömningen bygger till stor del på simuleringsmodeller MACRO används för: Aktiva substanser på EU nivå Produktgodkännande i Sverige Scenarierna bygger på mätdata från försöksplatser Rimliga värsta-falls-scenarier, 90:e percentil

Inte felfritt system Halter av bekämpningsmedel över gränsvärden/riktvärden detekteras i grund- och ytvatten Oväntade effekter, t.ex. neonikotinoider och bin Kombinationseffekter Rapporter från CKB och HaV om halter i grundvatten i Sverige samt ytvatten i Skåne

Spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområden Är riskerna acceptabla eller inte? 1997 kom Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd Tillstånd från kommunen krävs för yrkesmässig spridning av kemiska bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde (SNFS 1997:2) Hänsyn bör tas till hydrologi, marktyp, ämnets rörlighet etc. när kommunen fattar beslut (AR 97:3, NFS 2000:7)

Ur NFS 2000:7 Kemikalieinspektionens Lättrörliglista

Regelverk och vägledning idag Förordning om bekämpningsmedel (SFS 2014:425) Inte ett generellt förbud i VSO Naturvårdsverket får meddela föreskrifter om tillståndsplikt Naturvårdsverkets föreskriftet (SNFS 1997:2)och allmänna råd (AR 97:3, NFS 2000:7) gäller tillsvidare Specifika föreskrifter för VSO (enl. Miljöbalken 7 kap) kan ange förbud eller krav om tillstånd Dricksvattenutredningen ser över frågan Lättrörliglistan togs bort 2011 KemI har vägledning om bedömning av lättrörlighet tidskrävande! Havs- och vattenmyndigheten är ansvarig för vägledning när det gäller vattenskyddsområden - seminarieserie

MACRO-DB idag MACRO-DB steg 1 och 2 kom ut sep 2013 CKB finansierar och ansvarar för MACRO-DB Det finns ingen nationell rekommendation att använda MACRO-DB

MACRO-verktyg Verktyg Användning Målgrupper MACRO in FOCUS Registrering (nationellt och EU) ( rimliga värsta fall scenarios) Nationella myndigheter (t.ex. KemI), EFSA, industrin MACRO-DB Tillståndsprövning i vattenskyddsområden, Rådgivning Kommuner, markägare, konsulter, rådgivare MACRO-SE Stöd till risk reducering/åtgärdsprogram, miljöövervakning och miljömålsuppföljning (registrering?) Vattenmyndigheter, NV, SGU, KemI

Faktorer som avgör risken för utlakning Substansegenskaper (t.ex. halveringstiden för nedbrytning, sorptionsbenägenhet) Markegenskaper (textur, struktur, mullhalt) Modermaterialets genomsläpplighet och grundvattendjup Klimat Tidpunkt för besprutning, dos MACRO-DB

Huvudsakliga syftet med MACRO-DB Del av ett beslutsunderlag för tillståndsprövning av användning av växtskyddsmedel inom vattenskyddsområden Främsta användare Handläggare på kommuner Rådgivare/lantbrukare

MACRO-DB Simuleringsverktyg för bekämpningsmedel i marken, transport i en jordprofil Bedöma förluster av bekämpningsmedel till grundvatten och ytvatten (ytavrinning och partikelbunden transport ej inkluderade än) Normal användning - ej punktkällor och spill

MACRO - validering Modeller har alltid fel, men ibland kan de vara nyttiga Validerad = lämplig för ändamålet Översatt från: G.E.P. Box MACRO anses vara välvaliderad för pesticidutlakning Därav användningen inom registrering på EU och nationell nivå Upprepade tester mot kolonn- och fältförsök Översikt av Köhne m.fl. 2009, J. Cont. Hydrol., 104, 4-60

Tillståndsprövning med MACRO-DB en två-stegs process Steg 1: Produkter Värsta-falls förhållanden Enkel, snabb Steg 2: Aktiva substanser Platsspecifik Kräver mer indata Nej Koncentration < Gränsvärdet? Ja O.K. Koncentration < Gränsvärdet? Ja Nej Avslag

MACRO-DB Steg 1 Enkla data efterfrågas Produkt, dos och tidpunkt Extrema värsta-falls-antaganden dvs kombinerar ett stort antal värsta fall, bl.a. Klimat från sydvästra Sverige Jordart (sandiga sandjordar & leriga lerjordar) Mycket låg mullhalt Ingen interception (upptag av grödan) Jämför mot dricksvattengränsvärdet 0,1 µg/l

Exempel på resultat från MACRO-DB Steg 1 (ytvatten) Produkt Resultat Steg 1 Brodway Försumbar risk Comet Försumbar risk Express Försumbar risk Fox Försumbar risk Hussar Försumbar risk Mavrik Försumbar risk Mospilan SG Försumbar risk Plenum Försumbar risk Roundup Bio Försumbar risk Ally ST Till Steg 2 Fenix Till Steg 2 Focus Ultra Till Steg 2 Gratil Till Steg 2 MCPA 750 Till Steg 2 Proline Till Steg 2 Select Till Steg 2 Ariane S Egenskaper utanför intervall, till Steg 2 Attribut SG Egenskaper utanför intervall, till Steg 2 Galera Egenskaper utanför intervall, till Steg 2 19 produkter ingick i ansökan 9 av dessa utgör en försumbar risk för läckage till ytvatten (vid angivna doser och tidpunkter) Återstår 10 st som bör bedömas med MACRO-DB 4 (Steg 2)

Indata i MACRO-DB Användaren anger: Modermaterial (SGU klasser) Jordart (textur, mullhalt) Markanvändning/Jordbearbetningssystem Klimat (zon) 26 års väderdata Nederbörd, potentiell avdunstning Aktiv substans (FOOTPRINT databasen) Gröda Applicering (metod, tidpunkt, dos)

CKB:s jordartshjälp Användare kan få en rapport om markegenskaper och jordarter i ett specifikt område. Underlag: Uppmätta värden i matjorden från 2000 platser i Sverige Luftburna mätningar av gammastrålning SGU:s jordartskartor Format för MACRO-DB Mätningar på plats alltid bättre! Underlag för dialog

Resultat 20 års tidserie (samma metodik som vid registreringen) Utlakning till grundvatten Medelkoncentration i vatten som lämnar profilen Enkel beräkning av utspädning (andel av avrinningsområdet som behandlas, behandlingsfrekvens) Ger medelkoncentration i grundvattenmagasinet Kan jämföra med gränsvärdet för dricksvatten, 0,1 µg/l

Resultat forts. Förluster till ytvatten (dränering) INTE ytavrinning/erosion Medelkoncentration vid fältkanten i dräneringsrör Samma utspädningsrutin som grundvatten Ger medelkoncentration i vattendraget Kan jämföra med gränsvärdet för dricksvatten, 0,1 µg/l Dricksvattenfokus, INTE ekotoxikologiska aspekter

www.slu.se/ckb Steg 1 webbaserad Ladda ner MACRO-DB gratis Användarmanual MACRO-DB Frågor & svar CKB:s jordartshjälp Allmän information om verktyget Aktuellt, kurser m.m.

MACRO-DB i praktiken Medan myndigheterna jobbar måste kommunerna besluta om tillstånd Det görs olika i olika kommuner runtom i landet, fler och fler använder MACRO-DB men på olika sätt Bättre dialog mellan kommun lantbrukare/rådgivare behövs ofta Behov av vägledning! Länsstyrelser och miljösamverkan allt mer involverade i samordning