Drogvaneundersökningen 2007 -Eslövs kommun Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 1
Innehållsförteckning Förord sid 3 Metod sid 3 Kort om studien sid 3 Tobak, årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet sid 4 Alkohol, årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet sid 6 Alkohol, föräldrars bjudvanor sid 7 Alkohol, ungdomars alkoholvanor och vistelse i stadskärnan på kvällstid.. sid 8 Narkotika, årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet.. sid 9 Sammanfattning och avslutande kommentarer sid 12 Bilagor. sid 15 Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 2
Förord Under våren 2007 genomfördes en drogvaneundersökning som riktade sig till årskurs 9 elever på högstadiet samt årskurs 2 elever på gymnasieskolan. Denna undersökning har genomförts i Eslöv tillsammans med flertalet av Skånes kommuner med start år 2001 och med ett två års intervall. Eslövs kommun har deltagit i samtliga undersökningar förutom den av gymnasieskolan år 2005. Svaren är baserade på ungdomarnas egna upplevelser av sina drogvanor och hur de uppfattar föräldrarnas inställning till att köpa ut alkohol. Resultatet av studien kan används som ett verktyg i en dialog med föräldrar och det övriga vuxensamhället för att belysa ungdomars drogvanor. Underlaget i undersökningen som baseras på Eslöv-ungdomarnas svar är dock förhållandevis litet. Detta medför att man inte kan dra för stora slutsatser av resultatet, men att det ger oss en fingervisning i vilken riktning trenderna pekar. Metod Undersökningen genomfördes vecka 12 år 2007. Eleverna fick fylla i enkäten på lektionstid och därefter lades svaren i kuvert som förslöts. Vid bearbetningen har felaktiga och överdriva svar sållats bort. Kort om studien Undersökningen har genomförts i samarbete mellan socialmedicinska enheten vid Region Skåne, de deltagande kommunerna och enheterna samt Lunds Universitet. Totalt deltog 21 stycken skånska kommuner och 2 gymnasieförbund. Sammanlagt bearbetades 5500 enkäter från årskurs 9 samt 3000 enkäter från årskurs 2. Svarsfrekvensen var i årskurs 9 80,1% och i årskurs 2 från gymnasiet 76,5%. Antalet ungdomar i Eslöv som har svarat var i Åk 9 304 stycken samt i åk 2 gymnasiet 320. De deltagande kommunerna och enheterna var: Bromölla Burlöv Eslöv Hässleholm Höganäs Klippan Kristianstad Kävlinge Landskrona Osby Simrishamn Sjöbo Skurup Staffanstorp Svedala Tomelilla Trelleborg Ystad Ängelholm Östra Göinge Landskrona/Svalövs gymnasieförbund Sydskånska gymnasieförbundet Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 3
Tobak Årskurs 9 Debutåldern för första cigaretten ligger för flickor på 12,4 år 2007 (13,0 år 2005). För pojkarna är debutåldern 12,7 år (12,1 år 2005). Vi kan se att antalet rökande flickor har minskat till 28,7% 2007 jämfört med 35,6% 2005. Däremot har antalet rökande pojkar ökat från 20,6% till 26,0% under denna tid. Flickorna i årskurs 9 ligger på ungefär samma nivå som Skånesnittet (Skåne 26,0%) medan pojkarna i årskurs 9 ligger över Skåne siffran (21,8%). (Se bilaga). När det gäller snusning har denna siffra mer än halverats från 2005 till 2007 när det gäller flickorna (2,5%) medan pojkarnas snusning har ökat något från 18,8 till 20,7%. (Se bilaga). Årskurs 2 gymnasiet 50,4% av flickorna har svarat att de röker. Denna siffra är förhållandevis hög i jämförelse med Skånesnittet som är 39,6%. Andelen pojkar som uppger att de röker är 32,7%. Detta är tämligen lika med Skånesiffran 32,5%. Andelen flickor som snusar var 2007 5,6% i Eslöv och denna siffra är något högre än Skånesnittet på 4,9%. Bland pojkarna uppgav 23,8% att de snusar och denna siffra är lite lägre än Skånesnittet på 27,6%. Här nedan följer siffror som visar hur många ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 som har uppgett att de har provat att röka vattenpipa: Kön Pojke Flicka Har du någon gång rökt vattenpipa? Nej Ja 178 161 174 109 Filter: ( Kön=Pojke eller Kön=Flicka ) och ( Årskurs=Årskurs 9 eller Årskurs=Gymnasiet år 2 ) och ( Kommunen skolan är belägen i=eslöv ) Svarsbortfall: Kön 0%(0), Har du någon gång rökt vattenpipa? 0,3%(2), Kön-Har du någon gång rökt vattenpipa? 0%(0) 25,5% av flickorna i åk 9 uppgav att de hade rökt vattenpipa (Skånesnittet 34,5%) och av pojkarna i årskurs 9 hade 37,0% gjort detta (Skånesnittet 43,9%). Av flickorna i årskurs 2 hade 54,8% rökt vattenpipa (Skånesnittet 49,7%) och av pojkarna 55,4% (Skånesnittet 59,1%). Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 4
Det är första gången man har med frågan huruvida ungdomar har testat att röka vattenpipa. Några jämförbara tal finns alltså inte. I vårt dagliga arbete har rökning av vattenpipa uppmärksammats som en relativt ny trend. Denna tendens sträcker sig över hela Skåne. En vanlig föreställning är att rökandet av vattenpipa inte är lika skadligt som tobaksrökning, vilket är ogrundat. Genom vattenpiparökning under en timmes tid får man i sig 100-200 gånger mer hälsofarlig rök jämfört med om man rökt en cigarett (WHO:s Tobreg, 2005). Här nedan följer siffror på hur många ungdomar som antingen röker eller snusar. Röker du? Nej Ja Årskurs 9 221 83 Årskurs Gymnasiet år 2 191 125 Filter: ( Undersökningsår=2007 ) och ( Kön=Pojke eller Kön=Flicka ) och ( Årskurs=Årskurs 9 eller Årskurs=Gymnasiet år 2 ) och ( Kommunen skolan är belägen i=eslöv ) Svarsbortfall: Årskurs 0%(0), Röker du? 0,6%(4), Årskurs-Röker du? 0%(0) Snusar du? Nej Ja Årskurs 9 268 34 Årskurs Gymnasiet år 2 266 53 Filter: ( Undersökningsår=2007 ) och ( Kön=Pojke eller Kön=Flicka ) och ( Årskurs=Årskurs 9 eller Årskurs=Gymnasiet år 2 ) och ( Kommunen skolan är belägen i=eslöv ) Svarsbortfall: Årskurs 0%(0), Snusar du? 0,5%(3), Årskurs-Snusar du? 0%(0) (Svaren på frågan om du röker eller snusar sträcker sig från de som röker eller snusar dagligen till de ungdomar som röker eller snusar temporärt). Vanligtvis i undersökningar presenteras siffror på de ungdomar som antingen röker eller snusar separat. Om dessa siffror slås ihop visar det sig att hela 47,5% av dessa ungdomar använder tobak. Siffran kan vara lite missvisande då det inte framkommer om det är ungdomar som är både rökare och snusare. Både att begränsa tillgången på tobak för ungdomar och att arbeta med attityder till tobak synes betydelsefulla frågor. Detta kan ske på ett flertal sätt exempelvis genom en ökad kontroll av tobaksförsäljning och höjd tobaksskatt. I Eslövs kommun finns numera en arbetsmetod kallad SSP som innebär att skola, socialtjänst, polis och även Ebo samverkar gällande övergripande frågor. Som exempel har den SSP grupp som startade hösten 2007 fått i uppdrag av SSP:s styrgrupp att arbeta med tobaksfrågan under 2008. Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 5
Alkohol Årskurs 9 Den genomsnittliga debutåldern för första berusningen är 13,8 år för såväl pojkar som flickor. Av flickorna i årskurs 9 uppgav 2/3 (67,5%) att de någon gång det senaste halvåret druckit alkohol. De räknas då i undersökningen som alkoholkonsumenter. Denna term kommer att användas framöver. Andelen alkoholkonsumerande flickor ligger något lägre än Skåne siffran (68,6%). (Se bilaga). 59,8% av pojkarna räknas som alkoholkonsumenter 2007 och denna siffra är lägre än Skånesnittet (65,8%). Denna är även lägre än andelen alkoholkonsumenter som fanns år 2005. (Se bilaga). Årskurs 2 gymnasiet I jämförelse med flickorna i åk 9 (67,5%) är andelen flickor i åk 2 som räknas som alkoholkonsumenter hela 91,2%. I åk 2 är siffran även hög hos pojkarna (82,5%). (Se bilaga). Intensivkonsumtion Här nedan följer antalet ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 som intensivkonsumerar alkohol. (Intensivkonsumtion= en gång i månaden, minst 18 cl starksprit el liknande vid ett och samma tillfälle.) Årskurs 9 Intensivkonsumerar du alkohol åtminstone en gång per månad? Kön Pojke Flicka Nej 105 118 Ja 38 39 Filter: ( Undersökningsår=2007 ) och ( Kön=Pojke eller Kön=Flicka ) och ( Årskurs=Årskurs 9 ) och ( Skola=Eslöv åk 9 ) Svarsbortfall: Intensivkonsumerar du alkohol åtminstone en gång per månad? 1,3%(4), Kön 0%(0), Intensivkonsumerar du alkohol åtminstone en gång per månad?-kön 0%(0) Årskurs 2 på gymnasiet Kön Pojke Flicka Intensivkonsumerar du alkohol Nej 95 57 åtminstone en gång per månad? Ja 98 69 Filter: ( Undersökningsår=2007 ) och ( Kön=Pojke eller Kön=Flicka ) och ( Årskurs=Gymnasiet år 2 ) och ( Kommunen skolan är belägen i=eslöv ) Svarsbortfall: Intensivkonsumerar du alkohol åtminstone en gång per månad? 0,3%(1), Kön 0%(0), Intensivkonsumerar du alkohol åtminstone en gång per månad?-kön 0%(0) Som framgår av siffrorna ovan intensivkonsumerar dubbelt så många gymnasieungdomar i åk 2 som elever från årskurs 9 alkohol minst en gång i månaden. Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 6
Med denna vetskap är det viktigt att arbeta med ungdomars inställning till alkohol även i gymnasiet. Här följer en tänkbar förklaring till att ungdomarnas alkoholvanor i gymnasiet är mer omfattande än högstadieelevernas. När man jämför årskurs 9 ungdomarnas svar gällande föräldrarnas bjudvanor med gymnasieungdomarnas svar så finner man en stor skillnad. Se nedan: Föräldrars bjudvanor Åk 9 Undersökningsår 2005 2007 Nej, aldrig 87 143 Ja, jag får smaka ur 108 87 Händer det att du blir deras glas bjuden på alkohol av Ja, jag får ett eget 52 50 din mamma och/eller glas pappa? Ja, jag får hälla upp 35 22 själv Filter: ( Undersökningsår=2005 eller Undersökningsår=2007 ) och ( Årskurs=Årskurs 9 ) och ( Kommunen skolan är belägen i=eslöv ) Svarsbortfall: Händer det att du blir bjuden på alkohol av din mamma och/eller pappa? 0,8%(5), Undersökningsår 0%(0), Händer det att du blir bjuden på alkohol av din mamma och/eller pappa?- Undersökningsår 0%(0) Föräldrars bjudvanor åk 2 gymnasiet Händer det att du blir bjuden på alkohol av din mamma och/eller pappa? Undersökningsår 2007 Nej, aldrig 109 Ja, jag får 47 smaka ur deras glas Ja, jag får ett 63 eget glas Ja, jag får 97 hälla upp själv Filter: ( Undersökningsår=2007 ) och ( Kön=Pojke eller Kön=Flicka ) och ( Årskurs=Gymnasiet år 2 ) och ( Kommunen skolan är belägen i=eslöv ) Svarsbortfall: Händer det att du blir bjuden på alkohol av din mamma och/eller pappa? 1,2%(4), Undersökningsår 0%(0), Händer det att du blir bjuden på alkohol av din mamma och/eller pappa?- Undersökningsår 0%(0) Siffrorna ovan visar stor skillnad på föräldrarnas bjudvanor. Föräldrar tenderar att bli mindre restriktiva i sina bjudvanor ju äldre ungdomarna blir. Detta visar även siffrorna på när föräldrar köper ut starköl eller starkcider. I årskurs 9 så uppger 3,8% av flickorna och 7,5% av pojkarna att deras föräldrar har köpt ut starköl eller starkcider till dem. I årskurs 2 på gymnasiet svarar 32,5% av flickorna och 35,2% av pojkarna att deras föräldrar har köpt ut starköl eller starkcider till dem. (Se bilaga). Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 7
Vad kan då vara skillnaden mellan föräldrar vars barn går på högstadiet eller på gymnasiet? Det kan bero på att deras barn har blivit äldre och av den anledningen blir föräldrar mindre restriktiva. En annan tänkbar förklaring till de låga siffrorna på högstadiet kan vara att Eslövs kommun på senare tid har satsat på information till högstadieföräldrar exempelvis Örebro preventionsprogram (ÖPP) som bland annat belyser denna fråga. När man tittar på intensivkonsumtionen av alkohol och var ungdomarna befinner sig någonstans på sin fritid finner man en skillnad mellan årskurs 9 elever och årkurs 2 elever. Siffrorna här nedan visar hur många ungdomar som vistas i centrum efter klockan 22.00 och hur många av dem som intensivkonsumerar alkohol. Hur ofta befinner du dig i ortens centrum efter kl. Intensivkonsumerar du alkohol åtminstone en gång per månad? Åk 9 Nej Ja Aldrig 86 16 Sällan 47 14 Ibland 44 24 22? Ofta 18 17 Filter: ( Undersökningsår=2007 ) och ( Kön=Pojke eller Kön=Flicka ) och ( Årskurs=Årskurs 9 ) och ( Kommunen skolan är belägen i=eslöv ) Svarsbortfall: Hur ofta befinner du dig i ortens centrum efter kl. 22? 11,2%(34), Intensivkonsumerar du alkohol åtminstone en gång per månad? 1,3%(4), Hur ofta befinner du dig i ortens centrum efter kl. 22?- Intensivkonsumerar du alkohol åtminstone en gång per månad? 0%(0) Som framgår av ovanstående siffror finns ingen större skillnad mellan de årskurs 9 elever som intensivkonsumerar alkohol och var de befinner sig på sin fritid. Man kan alltså inte se att de ungdomar som uppehåller sig på stan skulle intensivkonsumera mer alkohol än de ungdomar som inte återfinns där. Hur ofta befinner du dig i ortens centrum efter kl. Intensivkonsumerar du alkohol åtminstone en gång per månad? Åk 2 gymnasiet Nej Ja Aldrig 70 68 Sällan 34 31 Ibland 32 25 22? Ofta 7 24 Filter: ( Undersökningsår=2007 ) och ( Kön=Pojke eller Kön=Flicka ) och ( Årskurs=Gymnasiet år 2 ) och ( Kommunen skolan är belägen i=eslöv ) Svarsbortfall: Hur ofta befinner du dig i ortens centrum efter kl. 22? 8,7%(28), Intensivkonsumerar du alkohol åtminstone en gång per månad? 0,3%(1), Hur ofta befinner du dig i ortens centrum efter kl. 22?- Intensivkonsumerar du alkohol åtminstone en gång per månad? 0%(0) Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 8
Vilken skillnad ser man då i svaren från gymnasieungdomarna? Jo den stora skillnaden är att majoriteten av de tonåringar som säger sig intensivkonsumera alkohol uppger att de sällan eller aldrig befinner sig på stan efter klockan 22.00. En tänkbar förklaring kan vara att gymnasieföräldrar som ovannämnt är mindre restriktiva i sina bjudvanor än vad årskurs 9 ungdomarnas föräldrar är. Detta kan i sin tur leda till att gymnasieungdomar inte behöver dölja sina alkoholvanor för sina föräldrar genom att exempelvis vistas ute på stan. Narkotika När det gäller narkotika visar undersökningen på en positiv trend för våra ungdomar i Eslöv, då denna minskar. Procenttalet flickor i årskurs 9 som uppgav att de haft möjlighet att prova narkotika har halverats jämfört med 2005 (från 25,8% till 12,1% 2007). Hos pojkarna i årskurs 9 ligger resultatet på ungefär samma nivå som 2005, då 22,7% haft möjlighet att prova narkotika jämfört med 21,5% 2007. I jämförelse med ungdomarna i årskurs 2 på gymnasiet visar siffrorna att fler gymnasieungdomar har haft möjlighet att prova narkotika, 40,8% av flickorna och 30,1% av pojkarna. 2,6% av flickorna i årskurs 9 uppgav att de hade använt narkotika. Detta är nästan en halvering jämfört med siffran för 2005 som var 7%. Se diagrammet här nedan: 100 90 80 70 60 50 40 30 20 7,7% 5,5% 5,0% 9,4% 7,0% 2,6% 10 0 Använt narkotika någonsin Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2005 Eslöv 2007 Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 9
Även siffrorna hos pojkarna i årskurs 9 som uppger att de har använt narkotika sjunker från 9,4% 2005 till 5,6% 2007, se nedan: 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 9,9% 8,6% 8,3% 10,6% 9,4% 5,6% 10,0 0,0 Använt narkotika någonsin Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2005 Eslöv 2007 16,7 % av flickorna i årskurs 2 uppgav att de hade använt narkotika. Denna siffra är lägre än siffran år 2003 men högre än Skåne siffran (12,6%), se nedan: 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 15,8% 10,3% 12,6% 25,9% 16,7% 20,0 10,0 0,0 Använt narkotika någonsin Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2007 Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 10
11,5% av pojkarna i årskurs 2 uppgav 2007 att de hade använt narkotika. Denna siffra är till skillnad från flickorna lägre i förhållande till Skåne siffran, se nedan: 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 21,2% 16,0% 16,2% 27,6% 11,5% 20,0 10,0 0,0 Använt narkotika någonsin Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2007 Till sist visas här hur många ungdomar i årskurs 9 och årskurs 2 på gymnasiet som hade använt narkotika. Som framgår finner man totalt sett ingen större skillnad på antalet pojkar och flickor som uppgett att de har gjort detta. Kön Har du någon gång använt narkotika? Nej Ja Pojke 304 30 Flicka 257 25 Filter: ( Undersökningsår=2007 ) och ( Kön=Pojke eller Kön=Flicka ) och ( Årskurs=Årskurs 9 eller Årskurs=Gymnasiet år 2 ) och ( Kommunen skolan är belägen i=eslöv ) Svarsbortfall: Kön 0%(0), Har du någon gång använt narkotika? 1,3%(8), Kön-Har du någon gång använt narkotika? 0%(0) Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 11
Sammanfattning och avslutande kommentarer Som framgår inledningsvis bygger denna rapport på en stor enkätstudie som genomfördes vecka 12 år 2007 i 21 Skånska kommuner och 2 gymnasieförbund. Hela 8500 svar bearbetades. 304 stycken årskurs 9 elever i Eslövs kommun besvarade enkäten. Undersökningen genomfördes även på årskurs 2 elever, och 320 stycken elever från Eslövs gymnasieskola svarade på enkäten. 177 stycken av dessa elever är bosatta i Eslövs kommun och övriga i Höör och Hörby som ingår i gymnasieskolans upptagningsområde. Debutåldern för första cigaretten har dessvärre sjunkit hos årskurs 9 flickorna från 13,0 år 2005 till 12,4 år 2007. Pojkarna har ökat sin debutålder från 12,1 år 2005 till 12,7 år 2007. Flickornas rökning i årskurs 9 har däremot minskat medan pojkarnas har ökat. Deras rökning ligger även högre än Skåne snittet. Hela 50,4 % av flickorna i årskurs 2 uppger att de röker och denna siffra är högre än Skåne siffran. 32,7% av pojkarna i årskurs 2 säger att de röker och denna siffra är ungefär lika med genomsnittet i Skåne. Här nedan följer en beskrivning av svarsalternativen på såväl rökning som snusning. Årskurs Snusar du? Nej, jag har aldrig snusat Nej, jag Nej, har bara jag har prövat slutat Ja, varje dag Ja, nästan varje dag Årskurs 9 191 71 6 11 3 20 Gymnasiet år 157 94 15 32 3 18 2 Ja, men bara ibland Filter: ( Undersökningsår=2007 ) och ( Kön=Pojke eller Kön=Flicka ) och ( Årskurs=Årskurs 9 eller Årskurs=Gymnasiet år 2 ) och ( Kommunen skolan är belägen i=eslöv ) Svarsbortfall: Årskurs 0%(0), Snusar du? 0,5%(3), Årskurs-Snusar du? 0%(0) Hur ofta röker du? Nej, jag har aldrig rökt Nej, jag har bara prövat Nej, jag Ja, Ja, har varje rökt dag men slutat nästan varje dag Ja, men bara på veckosluten Ja, men bara när jag är på fest Årskurs 9 150 60 11 30 11 1 29 12 Årskurs Gymnasiet 87 84 20 55 13 2 42 13 år 2 Ja, men bara ibland Filter: ( Undersökningsår=2007 ) och ( Kön=Pojke eller Kön=Flicka ) och ( Årskurs=Årskurs 9 eller Årskurs=Gymnasiet år 2 ) och ( Kommunen skolan är belägen i=eslöv ) Svarsbortfall: Årskurs 0%(0), Hur ofta röker du? 0,6%(4), Årskurs-Hur ofta röker du? 0%(0) Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 12
Som ovanstående tabeller visar röker eller snusar ungdomar olika frekvent, allt ifrån varje dag till bara ibland. Vanligtvis får man frågan om alkoholdebuten går lägre ner i åldrarna. Den genomsnittliga debutåldern för första berusningen är 13,8 år för såväl pojkar som flickor och den ligger ungefär på samma nivå som vid föregående drogvaneundersökning. Här ligger Eslöv som Skåne i övrigt. Antalet ungdomar som räknas i undersökningen som alkoholkonsumenter har minskat hos såväl årskurs 9 flickorna som pojkarna jämfört med 2005. Över 90% av flickorna i årskurs 2 och över 80% av pojkarna räknas som alkoholkonsumenter. Ungefär 25% av såväl pojkar som flickor i årskurs 9 intensivkonsumerar alkohol och över 50% av såväl pojkar som flickor i årskurs 2 på gymnasiet. Positivt är att föräldrar tenderar att vara mer restriktiva i sin hållning när det gäller alkoholkonsumtion i unga år. Fler ungdomar i årskurs 9 år 2007 uppger att deras föräldrar aldrig bjuder dem på alkohol jämfört med 2005. Även färre ungdomar i årskurs 9 påstår att deras föräldrar låter dem hälla upp alkohol i ett eget glas jämfört med 2005. 3,8% av flickorna och 7,5% av pojkarna i årskurs 9 uppgav 2007 att deras föräldrar hade köpt ut starköl eller starkcider till dem. Detta är en betydande minskning från 2005 då drygt 13% av såväl flickorna som pojkarna uppgav detta. När man jämför högstadieelevernas svar med gymnasieelevernas beträffande föräldrarnas inställning till att köpa ut alkohol, tenderar föräldrarna bli mindre restriktiva. Över 30% av såväl pojkarna som flickorna säger att deras föräldrar har köpt ut starköl eller starkcider till dem. Det är enligt min mening viktigt att uppmärksamma även föräldrar till ungdomar på gymnasiet att deras inställningar och aktiva val gällande exempelvis föräldrars bjudvanor påverkar ungdomarnas alkoholkonsumtion. När det gäller narkotika visar flickorna i årskurs 9 en nedåtgående trend, såväl när det gäller antalet flickor som har blivit erbjudna narkotika som de som har provat. Ungefär lika många pojkar i årskurs 9 har haft möjlighet att prova narkotika år 2007 som år 2005. Även antalet pojkar i årskurs 9 som har testat narkotika har sjunkit från 2005 till år 2007. Cirka 40% av flickorna och cirka 30% av pojkarna i årskurs 2 på gymnasiet uppgav att de har haft möjlighet att prova narkotika. Fler flickor i årskurs 2 medger att de har provat narkotika (16,7%) i jämförelse med pojkarna (11,5%). Flickorna i årskurs 2 visar även en högre siffra jämfört med Skåne snittet medan pojkarna ligger under Skåne snittet. Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 13
Som en avslutande reflexion kan nämnas att allt arbete som rör tobak/alkohol och narkotikaprevention är en komplex samhällsfråga där många aktörer såväl statliga som kommunala och även föreningsliv/näringsliv medverkar. Kort och gott måste hela vuxenvärlden tillsammans sträva mot samma mål samt även se vinsterna med samarbete och samverkan över gränserna för att nå ett gott resultat som gynnar alla, såväl gammal som ung. Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 14
Bilagor Tobak flickor åk 9 100 80 60 40 37,8% 29,3% 26,0% 34,0% 35,6% 28,7% 20 0 Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2005 Eslöv 2007 Tobak pojkar åk 9 100 90 80 70 60 50 40 30,2% 22,1% 21,8% 27,7% 20,8% 26,0% 30 20 10 0 1 Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2005 Eslöv 2007 Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 15
Snus flickor åk 9 100 90 80 70 60 50 40 30 20 1,8% 4,1% 2,4% 0,7% 6,9% 2,5% 10 0 1 Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2005 Eslöv 2007 Snus pojkar åk 9 100 90 80 70 60 50 40 20,3% 20,7% 15,9% 26,4% 18,8% 20,7% 30 20 10 0 1 Skåne 2003 Såne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Esklöv 2005 Eslöv 2007 Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 16
Tobak flickor åk 2 gymnasiet 100,0 90,0 80,0 61,1% 70,0 60,0 47,5% 39,6% 39,6% 50,4% 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Röker Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2007 Tobak pojkar åk 2 gymnasiet 100,0 90,0 80,0 70,0 51,7% 60,0 50,0 41,8% 36,0% 32,7% 32,5% 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Röker Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2007 Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 17
Snus flickor åk 2 gymnasiet 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 3,1% 6,4% 4,9% 1,9% 5,6% 10,0 0,0 Snusar Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2007 Snus pojkar åk 2 gymnasiet 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 28,5% 28,6% 27,6% 37,1% 23,8% 30,0 20,0 10,0 0,0 Snusar Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2007 Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 18
Alkoholkonsumenter flickor åk 9 100 90 80 71,8% 69,7% 68,6% 59,7% 72,0% 67,5% 70 60 50 40 30 20 10 0 Alkoholkonsumenter Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2005 Eslöv 2007 Alkoholkonsumenter pojkar åk 9 100,0 90,0 80,0 68,4% 69,1% 65,8% 58,8% 65,8% 59,8% 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Alkoholkonsumenter Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2005 Eslöv 2007 Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 19
Alkoholkonsumenter flickor åk 2 gymnasiet 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 89,8% 87,9% 85,5% 95,4% 91,2% 0,0 Alkoholkonsumenter Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2007 Alkoholkonsumenter pojkar åk 2 gymnasiet 100,0 90,0 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 88,6% 88,3% 86,8% 87,9% Alkoholkonsumenter 82,5% Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2007 Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 20
Föräldrars bjudvanor, flickor åk 9 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 12,3% 12,0% 8,0% 9,7% 12,9% Föräldrar har köpt ut starköl el starkcider 3,8% Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2005 Eslöv 2007 Föräldrars bjudvanor, pojkar åk 9 100 90 80 70 60 50 40 30 20 16,4% 14,5% 10,2% 19,0% 14,0% 7,5% 10 0 Föräldrar har köpt ut starköl el starkcider Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2005 Eslöv 2007 Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 21
Föräldrars bjudvanor, flickor åk 2 gymnasiet 100 90 80 70 60 50 36,5% 42,4% 31,9% 38,9% 32,5% 40 30 20 10 0 Föräldrar har köpt ut starköl el starkcider Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2007 Föräldrars bjudvanor, pojkar åk 2 gymnasiet 100 90 80 70 60 50 43,1% 47,2% 34,6% 41,4% 35,2% 40 30 20 10 0 Föräldrar har köpt ut starköl el starkcider Skåne 2003 Skåne 2005 Skåne 2007 Eslöv 2003 Eslöv 2007 Dan Ottosson, Förebyggande enheten, BoF 22