Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 2014 Självvärdering Lärosäte: Karolinska Institutet Utvärderingsärende reg.nr 643-03262-11 KI:s dnr 4768/11-309 Huvudområde: Optometri Examen: Magister Självvärderingen består av tre delar. Den första, och viktigaste, syftar till att möjliggöra en bredare och mer fullständig resultatredovisning än den som kan ske genom de självständiga arbetena. I självvärderingen bör lärosätet därför redovisa, analysera och värdera de resultat som uppnåtts i förhållande till samtliga mål som utvärderingen ska ske mot. Redovisningen ska syfta till att visa för de sakkunniga att studenterna (och därmed utbildningen) når de utvalda målen i examensbeskrivningarna. Viss redovisning av förutsättningar och processer kan dock göras för att lärosätet ska ha möjlighet att redogöra för hur det säkerställs att studenterna verkligen når målen. Det är dock inte processer och förutsättningar som ska bedömas av de sakkunniga utan utbildningens resultat, dvs. måluppfyllelsen. Enligt regeringens bedömning i propositionen Fokus på kunskap kvalitet i den högre utbildningen (prop. 2009/10:139 s. 21) är det viktigt att utbildningarnas användbarhet för arbetslivet bedöms i Högskoleverkets utvärderingar. Detta bör därför beaktas i självvärderingarna. Självvärderingen bör sammanlagt inte överstiga 60 000 tecken inklusive mellanslag (cirka 20 A4-sidor), exklusive Högskoleverkets instruktioner och frågor samt lärosätets ifyllda tabeller. För vidare information om självvärderingen, se Generell vägledning för självvärdering i Högskoleverkets system för 1
kvalitetsutvärdering 2011-2014, 2011:4 R samt Högskoleverkets beslut om mål och kriterier för respektive utvärdering. 1. Relaterade dokument Introduktion I denna självvärdering hänvisas till en rad dokument som är av betydelse för att kunna bedöma i vilken grad examensmålen uppnås. Samtliga nedan nämnda dokument är samlade på: http://pingpong.ki.se/public/courseid/9325/lang-sv/publicpage.do?item=5587486 - Utbildningsplan - Kursplaner - Exempel bedömningsmallar (för praktiska prov) - Exempel på skriftliga tentamina 2. Måluppfyllelse gentemot HSV:s utvalda mål (matchningstabell) För att visa på uppfyllelse av mål/delmål redovisas dessa i relation till utbildningens kursmål i tabellform. Tabellen finns sist i detta dokument (efter tabellen i Del 3 där lärarkompetens och kapacitet redovisas). Av tabellen framgår även på vilken termin kurserna undervisas. Tabellen är en matchning (härefter kallat matchningstabell) mellan de av HSVs valda mål och delmål, och hur KI:s magisterutbildning i klinisk optometri genom sina kursmål når dessa mål. Varje delmål har vidare numrerats. Under Mål 1 har det första delmålet (betydande överblick över optometri) fått nummer 1.1; påföljande delmål (väsentligt fördjupande kunskaper inom vissa delar av optometri) har fått nummer 1.2. Motsvarande är gjort för HSVs mål 2, 5, 6 och 8. Som framgår av matchningstabellen har studenterna förutsättningar att uppnå en mycket hög måluppfyllelse för samtliga utvalda examensmål. Detta framgår även av de examinationsresultat och kursutvärderingar som redovisas längre ned i denna självvärdering. 3. Magisterprogrammet i klinisk optometri vid KI Karolinska Institutets Magisterprogram i klinisk optometri (Master s Program in Clinical Optometry) startades hösten 2008. Den vetenskapliga grunden för huvudområdet optometri utgörs av kunskaper om människans ögon, syn, synsystem och synprocesser/perception, samt hur inre och yttre faktorer påverkar synen. Med inre faktorer avses generella sjukdomar, ögonsjukdomar och andra fysiologiska och anatomiska förändringar som ofta är åldersrelaterade som kan påverka synen och synfunktionen. Med yttre faktorer avses ljus, ljussättning, ergonomiska och optiska faktorer som kan påverka synen båda positivt och negativt. Kunskaper inom huvudområdet tillämpas inom evidensbaserad optometri som syftar till att för varje individ/patient uppnå bästa möjliga synkomfort och synhälsa. Kunskapen används för att på bästa sätt bedöma, uppmäta, diagnostisera, behandla, habilitera och rehabilitera synförmågan. Halva utbildningen är verksamhetsförlagd internt till Karolinska Institutets klinik vid Enheten för optometri på S:t Eriks ögonsjukhus. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är integrerad med den teoretiska utbildningen. 2
Programmet är organiserat i kurser om 7,5 högskolepoäng (hp) förutom examensarbete som omfattar 15 hp (se Utbildningsplanen). Flera kurser inom huvudområdet optometri undervisas parallellt för att öka integrationen, minska onödig repetition, överbrygga gapet mellan prekliniska och kliniska moment allt för att underlätta inlärningen. Kurserna är planerade så att kunskaper från tidigare kurser ligger till grund för studierna i de kommande kurserna senare i utbildningen. Den kliniska utbildningen riktas mot optikerns utökade roll som hälso- och sjukvårdspersonal. 4. Bedömning av studieprestationer Metoder för bedömning av studenternas prestationer inkluderar skriftlig och muntlig examination, samt speciella examinationsformer som examination av kliniska färdigheter, det vetenskapliga arbetets kvalitet, samt av den muntliga presentationen av examensarbetet. All examination är anpassad till och i linje med de mål som beskrivs i respektive kursplan. 5. Pedagogiska metoder Beroende på de ingående kursernas mål kan olika pedagogiska metoder användas. Metoderna skall uppmuntra till självständigt lärande, djupinlärning, vetenskapligt tänkande och livslångt lärande. Exempel på studentaktiverande metoder är casemetodik, problembaserat lärande (PBL), seminarier, kliniskt arbete under handledning, laborationer eller studier av vetenskaplig litteratur. Lärarledd undervisning är schemalagd i nära anslutning till laborationer och övningar för att underlätta inlärningen. Ingen specifik pedagogisk metod kommer att finnas vid samtliga kurser utan metoderna kan variera för att uppnå högsta möjliga måluppfyllelse för respektive kurs. Kursernas mål, som beskrivs i respektive kursplan, är anpassade till SOLO-taxonomin. Även kurser tidigt i utbildningen har mål på en högre taxonomisk nivå för att undvika att studenternas inlärning stannar på en låg nivå. 1.3 Pedagogik profil Det självständiga lärandet kännetecknar undervisningen föreläsningarna/seminarier ska vara en introduktion till ämnet där studenterna ska förstå vad och omfattningen av det de ska lära sig. Målsättningen med undervisningen är med andra ord att försöka ge studenterna möjligheten, vilket ofta omfattar att förmedla baskunskapen, att själva ta ansvar för sitt eget lärande, samtidigt som de stimuleras och uppmuntras till egna initiativ samt, när möjligt, ges utrymme för att utveckla individuella intressen. Måldiskussioner med studenterna i början på kursen eller föreläsningen är därför viktiga. Samtidigt skapas en helhet, där ämnesintegration och tvärvetenskapligt tänkande är viktigt. 3
Examensmål 1 Del 1 visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl överblick över området som fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt insikt i aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Måluppfyllelse för Examensmål 1 Beskrivning av måluppfyllelse Målet är konkretisera i tre delmål: (1) betydande överblick över optometri, (2) väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av optometri, och (3) betydande insikt i aktuell forskningsoch utvecklingsarbete. Av matchningstabellen framgår att kursmålen med god marginal stämmer överens med detta mål (delmål). Hela utbildningen är kliniskt orienterad med mål att ge kunskaper och förmågor som förbereder studenterna för optikerns utökade roll som hälso- och sjukvårdspersonal (se även lokala mål i utbildningsplanen). Utöver måluppfyllelsen, redovisad i matchningstabellen, bör tilläggas att (1) betydande överblick över optometri och (2) väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av optometri, testas i slutexaminationen i kursen Diagnostisk klinik, där all kunskap från samtliga i programmet ingående kurser examineras tillsammans med praktiska prov på nya tekniker, med ett mycket högt krav på måluppfyllelse (se mallar för bedömning av praktiska prov, exempel på skriftlig tentamina och kursplan på: http://pingpong.ki.se/public/courseid/9325/langsv/publicpage.do?item=5587486). Avseende delmål (3) betydande insikt i aktuell forsknings- och utvecklingsarbete återfinns detta i examensarbetet. I tillägg till examensarbetet baseras många av de obligatoriska inlämningsuppgifterna på att följa aktuell forskning, t.ex: Det finns många kosttillskott som kan ha en positiv ögonpåverkan som vid t.ex. AMD. Vilket, baserat på vetenskaplig dokumenterad effekt, skulle du vilja rekommendera? Analys av måluppfyllelse För att säkerställa att studenterna når lärandemålen i kurserna delas examinationen i regel in i tre moment,se t.ex. kursplan för kursen: Okulär farmakologi och diagnostisk undersökningsmetodik: 1) Klinik Kliniskt arbete omfattar närvaro och aktivt deltagande vid obligatoriska demonstrationer, övningar och klinisk arbete. Praktiska prov (del av momentet Klinik) bedöms enligt bedömningsmall (se dokument på http://pingpong.ki.se/public/courseid/9325/langsv/publicpage.do?item=5587486) och är centrala i utbildningen eftersom många av utbildningens mål är kliniska. Praktiska prov visar också på förståelse/måluppfyllelse av de teoretiska områden de motsvarar samt att de examinerar studenternas förmåga att hantera, bemöta och kommunicera med patienter. Som framgår av bedömningsmallarna bedöms dessa kliniska moment enligt 4
Kan/Kan inte principen, dvs. man får full poäng om man kan momentet eller noll om man inte kan eller delvis kan. På detta sätt säkerställs att man fullt ut måste nå målen för att få godkänt. 2) Inlämningsuppgifter Omfattar inlämning och godkända inlämningsuppgifter samt presentation av grupparbete. 3) Teoretisk förståelse Omfattar teoretisk förståelse och omsättning av kursens ämnesmässiga innehåll. Examineras med skriftlig eller muntlig tentamina. De skriftliga tentamina har normalt krav om 70 % rätt i genomsnitt för att uppnå G-nivå och minst 85% rätt för VG. Exempel på tentor med rättningsmall finns att se på http://pingpong.ki.se/public/courseid/9325/lang-sv/publicpage.do?item=5587486. I undantagsfall används MCQ (Multiple choice questions) examination vid skriftliga tentamina då analytisk förmåga inte med lätthet kan bedömas med MCQ. Värdering av måluppfyllelse Tack vare kursernas lärandemål ock examinationsformerna uppnår studenterna en mycket hög måluppfyllelse för samtliga delmål under Mål 1. För att exemplifiera hur många av studenterna som når målen redovisas examinationsform och betygsfördelning för en kurs från termin 1 och en från termin 2, samt för kursen Diagnostisk klinik som är en avslutande kurs som examinerar alla kursernas innehåll på ett integrerat sätt, samt studenternas egen skattning av måluppfyllelse från en av kurserna. Tabell 1 nedan som visar andelen U/G/VG vid examination är baserat på resultaten efter det at omprov har genomförts. Som framgår av Tabell 2 visar kursutvärderingar att studenterna anser sig nå utbildningens och kursernas mål, vilket därmed även innefattar HSV:s mål. I genomsnitt skattar studenterna att de når de olika kurs målen helt. Det bör tilläggas att kursutvärderingsenkäterna som dessa resultat baseras på i snitt har en svarsfrekvens kring 50%. Vidare kan man se att studenterna anger att de tillägnar sig såväl tillämpningsbara teoretiska som praktiska kunskaper/färdigheter i hög utsträckning. Att flera av de som tagit magisterexamen efter utbildningen har fått jobb vid ögonmedicinsk klinik (t.ex. St Eriks Ögonsjukhus akutmottagning eller allmänna mottagning) visar att de tillägnade nya kunskaparna och färdigheterna i hög grad är efterfrågade och anses av högt värde. Av tabellen framgår också att förmågan till kritiskt tänkande utökas. Tabell 1. Examinationsresultat och betygsfördelning. Kurs (termin) [resultat Examinationsform (betygsskala) från år] Neurooptometri 7,5hp Kliniska prov (U/G/VG) (T1) [Ht 2010] Inlämningsuppgifter (U/G) Skriftliga tentamina (U/G/VG) Ögats sjukdomar och diagnostik 7,5hp (T1+2) [Vt 2011] Diagnostisk klinik 7,5hp (T2) [Vt 2011] Kliniska prov (U/G/VG) Inlämningsuppgifter (U/G) Skriftliga tentamina (U/G/VG) Kliniska prov (U/G/VG) Skriftliga tentamina (U/G/VG) Andel U - - 1 - - - - 1 Andel G 14 20 12 18 20 19 12 17 Andel VG 6-7 2-1 8 2 5
Tabell 2. Studenternas skattning av måluppfyllelse. I vilken grad anser du att du uppnått de angivna kursmålen (% av andel svar) Kurs (termin) [resultat Mkt liten Liten Ganska liten Ganska stor Stor Mkt stor Ej besvarat från år] Neurooptometri 7,5hp 0 0 0 20 60 20 Ögats sjukdomar och 0 0 0 44 33 11 diagnostik 7,5hp Diagnostisk klinik 7,5hp 0 0 0 40 40 20 I vilken utsträckning anser du att du har tillägnat dig tillämpningsbar teoretiska kunskaper (% av andel svar) Kurs (termin) [resultat Mkt liten Liten Ganska liten Ganska stor Stor Mkt stor Ej besvarat från år] Neurooptometri 7,5hp 0 0 0 0 60 40 Ögats sjukdomar och 0 0 0 11 44 33 diagnostik 7,5hp Diagnostisk klinik 7,5hp 0 0 0 40 40 20 I vilken utsträckning anser du att du har tillägnat dig tillämpningsbar praktiska färdigheter (% av andel svar) Kurs (termin) [resultat Mkt liten Liten Ganska liten Ganska stor Stor Mkt stor Ej besvarat från år] Neurooptometri 7,5hp 0 0 0 20 60 20 Ögats sjukdomar och 0 0 0 44 44 11 diagnostik 7,5hp Diagnostisk klinik 7,5hp 0 0 0 0 40 60 I vilken utsträckning anser du att kursen hjälpt dig att utveckla ett kritiskt tänkande (% av andel svar) Kurs (termin) [resultat Mkt liten Liten Ganska liten Ganska stor Stor Mkt stor Ej besvarat från år] Neurooptometri 7,5hp 0 0 0 20 40 40 Ögats sjukdomar och 0 0 0 44 33 22 diagnostik 7,5hp Diagnostisk klinik 7,5hp 0 0 0 20 40 40 6
Del 1 Examensmål 2 visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Måluppfyllelse förexamensmål 2 Beskrivning av måluppfyllelse Målet väsentligt fördjupad metodkunskap inom optometri provas i huvudsak genom samtliga kurser förutom examensarbete vilket framgår av de omfattande och detaljerade kursmålen som redovisas i matchningstabellen. Beroende på valt ämne för examensarbete kan även detta mål provas som del av det självständiga arbetet. Detta mål har väsentlig överlappning med Mål 1, se redogörelsen under Mål 1. Analys och värdering av måluppfyllelse Måluppfyllelsen säkras genom särskilda examinationer av de kliniska kompetenserna (se exempel på bedömningsmallar för praktiska prov på http://pingpong.ki.se/public/courseid/9325/langsv/publicpage.do?item=5587486) i samband med den kliniska verksamheten där patienter undersöks. Av Figur 1 nedan, som är en vägledningsmatris i samband med patienthantering vid misstanke om sjukliga förändringar framgår ett urval av fördjupade metodkunskaper som studenterna behärskar vid avslutad utbildning. Figur 1. Vägledningsmatris för studenter i samband med patienthantering. 7
Utifrån de kursmål som måste uppfyllas, vilket inkluderar fördjupade metodkunskaper inom samtliga metoder i avancerad optometrisk och delvis också oftalmologisk verksamhet värderas måluppfyllelse som mycket hög också avseende Mål 2. 8
Del 1 Examensmål 5 visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Måluppfyllelse för Examensmål 5 Beskrivning av måluppfyllelse Målet visa förmåga att muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper provas i huvudsak genom examensarbetet. Dessa förmågor evalueras även inom en rad av programmets kurser vilket framgår av matchningstabellen. Utöver det som framkommer av matchningstabellen måste studenterna redogöra och argumentera för sig i en rad andra kursmoment som t.ex. remisskrivning, grupparbeten, tentor, i den direkta kommunikationen med patienterna och eventuellt medföljande anhöriga. Studenterna har även patientgenomgångar med ögonläkare, optiker, medstudenter och ortoptist vilket gör att förmågan att både skriftligt och muntligt presentera, redogöra och argumentera tränas under hela utbildningen. Analys och värdering av måluppfyllelse Måluppfyllelsen säkras genom särskilda examinationer som t.ex. case examination med ögonläkare, eller integrerade i de skriftliga examinationer, som krävs för minst godkänt på helkurs. Värdering av måluppfyllelse bedöms som mycket hög också avseende Mål 5. Färdighetsmålen examineras delvis genom uppsatsarbetet (examensarbete), opponentskap och försvar. En konsekvens av att studenterna i mycket hög utsträckning når dessa mål kan bland annat ses i och med att ett flertal av examensarbeten publiceras i Optikbranschens tidskrift Optik som når alla landets optiker, samt att en del arbeten leder till internationell publicering. Av studenterna som tog examen Vt 2011 har 30% av arbetena redan publicerats internationellt. 9
Del 1 Examensmål 6 visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Måluppfyllelse förexamensmål 6 Beskrivning av måluppfyllelse Målet visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att arbeta i annan kvalificerad verksamhet överlappar till stor del med mål 1 och 2 vad avser måluppfyllelse av den klinisk optometriska delen. Dessa förmågor evalueras även i de flesta av programmets kurser vilket framgår av matchningstabellen. Delmålen självständigt identifiera och formulera frågeställningar provas i examensarbete samt i patientkontakt, fallbeskrivningar, patientgenomgångar och vid remisskrivande. integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa frågeställningar och i situationer, även med begränsad information provas huvudsakligen i patientsituationer och examensarbete. planera och använda avancerade analys- och undersökningsmetoder inom optometri provas även det i huvudsak i patientsituationer och examensarbete. Analys och värdering av måluppfyllelse Utöver det som framkommer av matchningstabellen måste studenterna redogöra och argumentera för sig i en rad andra kursmoment som t.ex. remisskrivning, grupparbeten, tentor, i den direkta kommunikationen med patienterna och eventuellt medföljande anhöriga. Studenterna har även patientgenomgångar med ögonläkare, lärare, medstudenter och ortoptist vilket gör att förmågan att båda skriftligt och muntligt presentera, redogöra och argumentera tränas under hela utbildningen. Måluppfyllelsen säkras genom särskilda examinationer, eller integrerade i examinationer, som krävs för minst godkänt på helkurs. Värdering av måluppfyllelse bedöms som mycket hög också avseende Mål 6. 10
Del 1 Examensmål 8 visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används Redovisa, analysera och värdera studenternas måluppfyllelse i förhållande till examensmålet. Måluppfyllelse för Examensmål 8 Beskrivning av måluppfyllelse Bedömargruppen har valt att konkretisera målet i tre delmål (1) betydande insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, (2) betydande insikt om kunskapens roll i samhället, och (3) betydande insikt i om människans ansvar för hur kunskapen används. Av matchningstabellen framgår att kursmålen med god marginal ger goda förutsättningar för en mycket hög måluppfyllelse vad avser detta mål (delmål). Analys och värdering av måluppfyllelse Studenterna får vid skriftlig examination och inlämningsuppgifter ta ställning till de vetenskapliga belägg som finns för behandling av t.ex. AMD och galukom. Ur ett samhällsperspektiv får de resonera kring rimligheten att bedöma förekomst av t.ex. diabetesretinopati och glaukom och ta ställning till hur det är rimligt att detta bekostas med statliga/kommunala medel. Etik och moral kring t.ex. rekommendationer av preparat där starka vetenskapliga bevis för påvisad effekt på ögonfunktion (?) osv. examineras i inlämningsuppgifter och genom muntlig diskussion med specialistutbildade ögonläkare. Värdering av måluppfyllelse bedöms som mycket hög också avseende Mål 8. 11
Del 2 Syftet med den andra delen av självvärderingen är att redovisa de förutsättningar som har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. En sådan förutsättning är den lärarresurs som används i den utvärderade utbildningen. Därför bör lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarkompetens och lärarkapacitet samt analysera dessa uppgifter i relation till antal studenter och de mål som gäller för den aktuella examen. Lärosätena har också möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat. 12
Del 2 Lärarkompetens och lärarkapacitet Av regeringens uppdrag till Högskoleverket (U2009/427/UH) framgår att: "Lärarnas kompetens och tillgången på lärare är förutsättningar som normalt har en påtaglig betydelse för utbildningens resultat. Det ska därför ingå som en del i utvärderingarna. Det är dock viktigt att poängtera att lärarkompetensen ska bedömas i relation till de mål som finns för respektive examen. Därför ska lärosätena i självvärderingen redovisa uppgifter om lärarnas kompetens och tillgången på lärare och analysera dessa uppgifter i relation till resultaten." Analysera lärarkompetens och lärarkapacitet i relation till antalet studenter och de utvalda målen. Här bör även lärarnas yrkeskompetens analyseras i relation till målen. Analysen av lärarkompetens och lärarkapacitet kompletteras med en redovisning i tabellform. Tabellen ligger sist i självvärderingen. Alla moment i magisterexamen undervisas av lärare anställda eller anslutna till Enheten för optometri och Sektionen för Ögon och syn och ögonläkare vid S:t Eriks ögonsjukhus. Enheten för optometri (Sektionen för Ögon och syn, Institutionen för klinisk neurovetenskap) har sedan 2004 påbörjat och i stor utsträckning genomfört en stor fortbildnings- och kompetenshöjningsverksamhet. Samtliga aktiva lärare vid magisterprogrammet, som inte redan hade kompetensen, har fortbildat sig kliniskt motsvarande den kliniska kompetensen som krävs för att erhålla Magisterexamen i klinisk optometri. Vad avser forskningskompetens hos optikerlärarna så är antalet disputerade lärare nu 8 och ytterligare 2 bedriver sina forskarstudier. De lärare som har huvudansvar (examinatorer och kursledare) för de i matchningstabellen redovisade kurserna har generellt hög akademisk kompetens och är själva direkt engagerade i undervisningen och det fortlöpande arbetet med att utvärdera och utveckla kurserna. Den samlade bedömningen är att programmet har en mycket hög lärarkompetens. Relationen lärarkapacitet i relation till antalet studenter är relativt låg ledningen för programmet arbetar fortlöpande för att förbättra denna situation. 13
Antal helårsstudenter Redovisa antal helårsstudenter i den aktuella utbildningen. Redovisningsperioden ska överensstämma med den period som har valts för redovisning av lärarkompetens och lärarkapacitet. Antal helårsstudenter i aktuell utbildning Helårsstudenter 26 Antal 14
Del 2 Studenternas förutsättningar Här ges möjlighet att redovisa och analysera relevanta uppgifter om studenternas förutsättningar och argumentera för hur detta kan ha påverkat utbildningens resultat. Studentgruppen har olika bakgrund där en del studenter kommer direkt från grundutbildningen. Flera har svensk grundutbildning inom optometri (KI och Linnéuniversitetet) samt arbetslivserfarenhet. Några har annan utbildningsbakgrund som t.ex. ortoptist eller utländsk optikerutbildning. Att ha en studentgrupp med blandad bakgrund är en styrka för utbildningen eftersom alla har med sig olika erfarenheter som gruppen totalt sett kan dra nytta av. En del av magisterutbildningen läses även parallellt med uppdragsutbildningen Diagnostisk optometri (dessa två utbildningar är de svenska utbildningar som kommer att ge rättigheterna att få använda diagnostiska medikamenter). Studenterna på kursen Diagnostisk optometri har lång arbetserfarenhet. Vi anser att det är en styrka för magisterstudenterna att få samarbeta och interagera med dessa erfarna optiker under sin utbildning. 15
Del 3 Andra förhållanden Här kan lärosätet redovisa fakta om de självständiga arbeten som ingår i respektive utbildning, till exempel: 1. Hur många högskolepoäng det självständiga arbetet omfattar. 2. Under vilken termin det självständiga arbetet vanligen genomförs. 3. Om studenterna vanligen arbetar ensamma eller i grupp och i så fall hur många studenter som vanligtvis ingår i gruppen. Här ges möjlighet att redovisa andra förhållanden som kan vara särskilt betydelsefulla för att bedöma den aktuella utbildningen och som inte har redovisats tidigare i självvärderingen. Det kan till exempel vara lokala mål, utbildningens profil eller hur stor andel studenter som läser kurser i huvudområdet i program respektive som fristående kurs. Examensarbete 15hp Examensarbete för magisterexamen omfattar 15hp och genomförs på T1 och 2. Enligt kursplanen har man möjlighet att utföra examensarbete ensam eller i grupp om 2 eller 3. Vi har dock senare åren valt att begränsa detta till maximalt 2 studenter för att rättssäkert kunna examinera varje students insats. Under våren 2010 valde merparten att arbeta två och två. Anledningen till att kursen sträcker sig över två terminer är att ge tidsutrymme till datainsamling. Tidigare genomfördes arbetet enbart under sista terminen och omläggningen har medfört en förbättring i arbetet. Klinisk verksamhet vid S:t Eriks Ögonsjukhus Hela den kliniska verksamheten inom utbildningen bedrivs i den egna kliniken vid St Eriks Ögonsjukhus. Detta säkrar att studenterna möter patienter med olika behov och att de samtidigt har tillgång till all nödvändig utrustning. Patienterna som söker sig till oss är inte vanliga optikerpatienter som tidigare redovisats. Många har medicinska problem som studenterna behöver ta ställning till vilket är en stor styrka för utbildningen. Den höga utrustningsstandarden är också av stor betydelse eftersom studenterna exponeras för de senaste tekniker, vilket gör att de uppnår en instrumenthanteringsförmåga som möter framtidens krav. 16