Organisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.

Relevanta dokument
Arbete och organisation

TENTAMEN AOP-A, delkurs 4 (VT-11) 17 dec -2011

XX5100 Projekt, projektledarskap och konflikthantering, 15 högskolepoäng Projects, Project leadership and Conflict management

Organisation och ledarskap, 7,5 hp (IEGA04)

Introduktionskurs (15hp)

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SCB300. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Varför prata om organisationer? Föreläsning 1 Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och Makt. Henrik Ifflander VT2014

5 November 6 December 2012

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits

Organisationsanalys (ORGA) 5 hp (VT 2015) PRELIMINÄR STUDIEANVISNING Preliminär Litteraturlista Preliminärt Schema

Ekonomisk sociologi 6 hp.

Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp

Samspel mellan individ och samhälle 7,5 hp HT-15

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema

Kursinformation Tets 37 HT -2013

Naturvetenskap 20% Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng Utbildningsområde Samhällsvetenskap 80% Inrättad.

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

Introduktion till personal, arbete och organization, 15 hp

SC1107, Tillämpad socialpsykologi, 15,0 högskolepoäng Applied Social Psychology, 15.0 higher education credits

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod ORG102. Organisations- och vetenskapsteori, Nät, 7.5 högskolepoäng

Samhällskunskap GR (C), Samhällskunskap för lärare som undervisar i åk 7-9, hp. Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Institutionen för individ och samhälle Kurskod VFF700. Verksamhetsutveckling och förändring med fokus på barn och ungdomar, 7.

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Socialpsykologiska teorier, 7,5 hp

Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp

Sociologi I, Grundläggande sociologi, 7,5 hp., GN VT-15 Senast uppdaterad

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

Malin Bolin, fil.dr sociologi. Fortbildning Arbetsliv & Hälsa, Umeå Folkets Hus, 11 februari 2015

Motivations- och emotionspsykologi Anvisningar och schema

Vecka Dag Tid Sal Innehåll Lärare 4 Må 19/ K3079 Introduktion och genomgång av kursens upplägg mm + ev föreläsning kring tankarna i Schütz

Sociologi GR (B), 30 hp

Studiehandledning. Pedagogisk introduktionskurs 15 hp Introductory course in Education 15 ECTS Ht-11 Kursansvarig Gunilla Petersson.

Att se och förstå undervisning och lärande

AUDA16 Människans utveckling I. Allmänna uppgifter. Mål. Developmental Psychology I. 9 högskolepoäng Nivå G1N Termin 1. KURSPLAN Dnr M 2011/565

Anvisningar till ARBETSPSYKOLOGI (2ARBT) 7,5 hp

Kursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Socialpsykologi, 7,5 hp Anvisningar och schema

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Ledarskapets förutsättningar Del 1

Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN

Kursplan. Sociologi A, 30 högskolepoäng Sociology, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Ledarskap och organisationsutveckling 2

Institutionen för ingenjörsvetenskap Kurskod ABL100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Kompletterande socionomutbildning för personer med utländsk examen, 90 högskolepoäng

Kursplan. Sociologi, grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Preliminärt schema för kursen: Vårterminen 2008 SP5313, Socialpsykologi, poäng. Vecka Dag Tid Sal Innehåll Lärare

Studiehandledning, Etik A, Religionsvetenskap/Religionskunskap. Kurskoder: Religionsvetenskap 790G01, 92RE17, 93RE17, 92RE11

Organisering. Aida Alvinius.

Kursinformation och schema för Lingvistik 6 hp 729G08 Ht 2011

FOLKHÄLSA III, INRIKTNING FYSISK AKTIVITET, 30 HÖGSKOLEPOÄNG PUBLIC HEALTH III, DIRECTED TOWARDS PHYSICAL ACTIVITY, 30 CREDITS

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

Civilsamhället och välfärdens organisering. Masterprogram i socialt arbete

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Sociologi GR (B), 30 hp

Välkommen till Magisterprogrammet i utbildningsledning!

SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), Sociologi III Kursinformation VT 2017 (Mindre ändringar kan förekomma)

Rehabiliteringsvetenskap GR (A), Rehabiliteringsvetenskap A, 30 hp

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2018.

SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OVA100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Kursrapport Hållbar organisering och styrning inom vård och omsorg 7,5hp hösten 2017.

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OVA100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

A. Masterprogram i rättssociologi (Master of Science (120 credits) Programme in Sociology of Law)

INSTITUTIONEN FÖR NEUROVETENSKAP OCH FYSIOLOGI

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Krigets idéer, 7.5 hp ht 2013, halvfart distans Schema med läs- och uppgiftsanvisningar

Kursen är obligatorisk på första terminen på kandidatprogrammet Ekonomi och samhälle. förkunskapskrav

Kursplan SO1038. Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. Kunskap och förståelse

Kriminologi GR (A), Tillämpad kriminologi I, 15 hp

SOAA22, Socialt arbete: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Social Work: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kursplan Militärt ledarskap och Pedagogik

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod LED100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen. 1. Innehåll. 2. Lärandemål

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen. 1. Innehåll. 2. Lärandemål /

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Dnr: K U R S P L A N Ledarskap och organisation, fortsättningskurs Kurskod Beslutsdatum Beslutande organ Gäller från Undervisningsspråk Ämne

AUDA16 Människans utveckling I. Allmänna uppgifter. Mål. Developmental Psychology I. 9 högskolepoäng Nivå G1N Termin 1. KURSPLAN Dnr 1(5) M 2011/565

Ledarskap och organisationsutveckling 1, 30 hp HT VT 2020

Sociologi B med inriktning mot organisation och arbetsliv, 30 högskolepoäng Sociology, Intermediate Course, Organization and Working Life, 30 Credits

Datum Kursens benämning: Grundkurs introduktion till krigsvetenskap

MALMÖ HÖGSKOLA Teknik och samhälle. Kurs-PM Fastighetsvetenskap hp Fastighetsmarknad och värdering (FF221A)

Sociologi GR (A), Risker och kriser i samhället, 30 hp

Dnr: K U R S P L A N Ledarskap och organisation, fortsättningskurs Kurskod Beslutsdatum Beslutande organ Gäller från Undervisningsspråk Ämne

Samhällsvetenskaplig grundkurs II, 30 högskolepoäng Basic Course in Social Sciences II, 30 Credits

Kursansvarig: Margareta Kesselberg, Rum: B320, Tel: , E-post:

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

SPORT MANAGEMENT I, 30 HÖGSKOLEPOÄNG SPORT MANAGEMENT I, 30 CREDITS

Välkommen till studiecirkeln om sociala innovationer och integration

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Studiehandledning. Institutionen för pedagogik och didaktik. Kursens syfte

Den fria tidens lärande

Transkript:

Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51 82 mobil. 070-617 69 01 Tor Larsson e-post. tor.larsson@soc.uu.se tel. 018-471 51 68 Henrik Ifflander e-post. henrik.ifflander@soc.uu.se tel. 018-471 1506 Kursens upplägg 1. Organisationsteori och organisationernas utveckling: Föreläsning 1-3, samt Seminarium 1 (MA) 2. Moderna organisationer och det nya arbetslivet: Föreläsning 4-7, samt Seminarium 2-3 (TL, MA) 1

Litteratur 1. Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T., & Styhre, A. (2012). Organisation och organisering (3:e uppl.). Malmö: Liber. 2. Castells, M. (2009). The Rise of the Network Society: The Information Age: Economy, Society, and Culture Volume I (2nd ed.). Wiley-Blackwell. Finns även på svenska: (1998). Informationsåldern. Ekonomi, samhälle och kultur: Band 1. Nätverkssamhällets framväxt. Göteborg: Daidalos. 3. Røvik, K. A. (2008). Managementsamhället: Trender och idéer på 2000-talet. Malmö: Liber. 4. Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst arbete: Socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Stockholm: Liber. 5. Artiklar Band I: Nätverkssamhällets framväxt Empirisk del - De institutionella villkoren 1. Teknik - Informationstekniken 2. Ekonomi - Den nya ekonomin 3. Produktion - Nätverksföretagen 4. Arbete Det nya arbetslivet 5. Media - Den virtualiserade kulturen Teoretisk ansats - nätverkets fysiologi 6. Flödesrum 7. Tidlös tid Managementsamhället (Røvik) Del I Introduktion och teoretisk bakgrund Pragmatisk institutionalism Del II Etablering av en marknad för organisationsidéer Hur organisationen blev en institution Del III Trender om utbudet av organisationsidéer Avbyråkratisering Från ledning till styrning Den radikala ekonomismen Från silo till process Omdömeshantering Del IV Translationer om spridning av organisationsidéer 2

Vad är egentligen en organisation? Källa: Du&Jobbet 00-09-11 Usel organisation orsakar stress Förödande att inte ha resurser nog att göra ett bra jobb HÄLSA Vägen in i utbrändhet börjar alltid med att organisationen förändras. Det kan handla om ny teknik eller nedskärningar, men även personalökningar. Det framgår av intervjuer med långtidssjuka som fått diagnosen utbrändhet eller andra stressjukdomar. Källa: SvD 07-11-30 Ericsson bygger nytt nät i Indien Ericsson har fått en ny Indienorder. Bolaget ska bygga och driva ett GSM-nät i miljonstaden Bombay åt den indiske operatören Idea Celluar. En organisation består av sociala relationer Sociala relationer består av ömsesidiga förväntningar Konsekvent ställda förväntningar får karaktären av regler och normer När människor följer regler och normer blir deras agerande förutsägbart och kan, betraktat utifrån, beskrivas som en social struktur En social struktur som låter sig avgränsas mot omgivningen kallas ett socialt system 3

1. Organisation = Organisering En organisation upprätthåller sig själv som ett socialt system genom att kontinuerligt reproducera sig En organisation reproducerar sig själv genom att människor följer dess regler. Organisationen är följaktligen ett kontinuerlig regelföljande Om människor följer reglerna blir organisation kvasimateriell Organisationen är därmed en aktör eller orsak endast i överförd mening 1. Organisation = Organisering Det är i den regelbundna aktiviteten som vi ser organisationen, inte i de enskilda planerna, människorna, maskinerna eller anläggningarna 2. Organisering = Styrning Sociala styrtekniker 1. Mekaniska 2. Medvetna 3. Viljemässiga Ju mer avancerad verksamhet, desto mer medvetna tekniker Ju mer öppen verksamhet, desto mer viljemässiga tekniker Ju mer medvetna och viljemässiga tekniker, desto mer självreglerande blir individen 4

3. Organisationer består inte av människor Människor är en del av organisationen endast i den omfattningen och utsträckningen som de utför de operationer organisationen kräver Organisationer har inget socialt, moraliskt eller politiskt åtagande bortom det som krävs för att utföra sin uppgift och reproducera sig själva Ju mer av människans agerande som organisationen kräver, desto mer av hennes agerande kommer den att reglera Organisationen består inte av människor, utan av de praktiska egenskaper organisationen behöver för att reproducera sig själv Organisationen som idé Idén om den formella organisationen som ett självständigt fenomen förekom knappast före 1880- talet Föreställningen om organisationen uppträder som en följd av den industriella revolutionen nationalstatens utveckling vetenskapens utveckling Begreppet finner sin praktik inom de stora (amerikanska) företagen och armén under första halvan av 1900-talet I form av paketerade koncept exploderar organisationskunskapen under 1980-talet, främst tack vare konsultbranschens utveckling 5

Organisationskunskapens utveckling Publ. Praktikerna Slutet av 1800- talet och under första halvan av 1900-talet Akademikerna Efterkrigstiden (1950~1980) Konsulterna 1980-talet och framåt Organisationsteorier Organisationsteorier är schematiska modeller av olika organiseringsprocesser Organisationen är teoriernas subjekt Organisationsteorier är praktiska till sin karaktär (syftet är att utveckla organisationen) Organisationsteorier hänger sällan ihop med varandra (de behandlar olika saker och från lite olika utgångspunkter) Det finns inget självklart sätt att ordna och jämföra olika organisationsteorier Sammanfattning Organisationen är egentligen ett kontinuerlig regelföljande, och därmed en regelbunden aktivitet, ett organiserande Organisering är detsamma som att få människor att agera på ett visst sätt, m.a.o. styrning Människor är en del av organisationen endast i den meningen och den utsträckningen som de följer reglerna Ju mer av människans agerande som organisationen kräver, desto mer av hennes agerande kommer den att reglera 6