FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN. Varför försök?... 2. Hydro Agri fältförsök 1996... 3. Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4

FÖRSÖK 1996 INNEHÅLL... SIDAN Varför försök?... 2 Agri fältförsök 1996... 3 Försök med PK och kalk - Bjärröd... 4 Kväve, svavel och kalium till vall... 5 Högkvalitativ vall... 6 Gödslingstidpunkter och kompletteringsgödsling till höstvete... 8 NPK Svavel till höstraps... 11 Gödslingstidpunkter och kompletteringsgödsling till rågvete... 12 Radmyllning i korn och havre... 13 NPK till korn... 15 Gödsling till maltkorn... 14

VARFÖR GÖR HYDRO AGRI FÄLTFÖRSÖK? I de följande sidorna i årets försöksbilaga redovisar vi resultat från ett stort antal fältförsök som vi gjort det senaste året. Dessa kostar naturligtvis en hel del pengar. Så varför gör vi detta? Agri bedriver i Sverige en omfattande utvecklingsverksamhet som bland annat yttrar sig i cirka åttiotalet fältförsök där olika växtnäringsfrågor undersöks. Målsättningarna kan vara flera. En målsättning är att hitta underlag för nya och förbättrade produkter som ger mervärde för det svenska jordbruket och för Agri. Ett exempel på detta är de försök som kallas för radmyllning i korn och havre. Där har hittills framkommit klara merskördar för sammansatta mera kompletta gödselmedel med ex svavel men också magnesium och bor. I serien Svavel och kalium till vall kan du se de stora utslag vi fått av att svavel-gödsla i vallen men också det viktiga i att inte missa med kaliumgödslingen, varken för mycket eller för lite. Anpassa kvävegivan - svårast men också viktigast Ytterligare en annan målsättning är att hitta rätt tidpunkter för gödsling för att uppnå så effektiv gödsling som möjligt så att vi kan fortsätta odla med god ekonomi och samtidigt påverka omgivande miljö så lite som möjligt. Exempel på detta finner du bland annat i serierna Gödslingstidpunkter och kompletteringsgödsling i höstvete och rågvete. Dessa serier utnyttjas också för att utveckla Kalksalpeter -mätaren som hjälpmedel för anpassning av kvävegivan till årsmånen. I diskussionen kring precisionsodling är det kanske den svåraste men också viktigaste uppgiften att klara av att anpassa kvävegivan efter den rådande väderleken det enskilda året. I serien Högkvalitativ vall är målet att se vilken kvalitet och ekonomi olika gräsarter i renbestånd och i blandning med vitklöver ger med olika kvävegödsling. I förlängningen kan det ge oss en god grund att stå på när det gäller rekommendationer om vallblandningar och gödsling. Att vi kan uppnå hög kvalitet över hela säsongen ser ut att vara klart men för att vara helt säkra kommer försöken att fortsätta ytterligare ett par år. Totalt sett vill vi alltså visa vägar för framtidens växtnäringsanvändning. Den skall som en del i samhället ge effektiv produktion med avseende både på ekonomi och miljö. Därmed tjänar både ni som lantbrukare och vi som mineralgödselföretag på att resurser läggs på utveckling. Ingemar Gruvaeus 2

HYDRO AGRI FÄLTFÖRSÖK 1996 1996 var ur växtodlingssynpunkt ett mycket bra år. Våren började med en torr och relativt varm period medan maj blev nederbördsrik och kall med 2-3 gånger normala nederbördsmängder. I slutet av månaden blev det dock sommarvarmt men sedan blev det åter relativt svalt i juni. Nederbörden var i stort normal eller något under normal. Juli blev nederbördsrik i de östra delarna av landet, speciellt Gotland fick stora regnmängder. Augusti var en varm sommarmånad under det att hösten gjorde sig påmind i september men vädret stabiliserade sig och det var mestadels soligt i slutet av månaden. Detta innebar ett gynnsamt skördeväder. Skörden av spannmål blev överlag mycket bra och i snitt var skörden ca 1 % över normskörden och även över det senaste 5-årsgenomsnittet. För höstrapsen var skördevariationerna mycket stora och i snitt låg skörden under normskörden. Många höstrapsfält utvintrade efter den relativt kalla och snöfattiga vintern 1995/96 i delar av Skåne. För våroljeväxterna var avkastningen bra. Försöksprogrammet omfattade totalt 8 försök 1996 samt några ytterligare beställningsförsök. Höstutlagda försök utgjorde 28 st samt 15 Maj blev en nederbördsrik månad. etablerade eller pågående vallförsök. Av 7 beställda höstrapsförsök ströks 4 st på grund av utvintring. Antalet vårutlagda försök var 37 i vall och vårsäd samt 1 i sockerbetor, (Bjärröd). Ytterligare några försök har vi tvingats stryka på grund av olika orsaker, bland annat sådana med höga medelfel. Spannmål (15% vh) Höstvete: Korn: Havre: Rågvete: Oljeväxter (9% vh) Baspris: Oljehaltsjustering _ Avsalupriser Beräkningsgrunder Följande förutsättningar gäller för de ekonomiska beräkningarna: Variansanalys har utförts på skörden och uttryckts som relativt medelfel angivet i procent. Medelfel högre än 5 % visar stor ojämnhet och har som regel slopats. En något tolerantare bedömning för rapsförsöken har tillämpats. LSD (minsta signifikanta skillnaden) har beräknats på 5 % nivån och visar den skillnad mellan skördar för olika led som måste föreligga för att skillnaden skall betraktas som statistiskt säker på denna nivå. Skörden är angiven vid 15 % vattenhalt för spannmål och 9 % för oljeväxter. 1,5 kr/kg ± 2 % per procent protein beräknat från 11,5%.,95 kr/kg,95 kr/kg,95 kr/kg 1,8 kr/kg ±5 öre/kg vara (9 % vh) med basen 45 % olja i ts. Ingen prisjustering efter vattenhalt eller klorofyllinnehåll. Gödselpriser (inklusive miljöavgift på 1,8 kr/kg N) Kalksalpeter TM : Kalksalpeter Svavel Svavelsalpeter : Suprasalpeter N28: Rörliga kostnader,16 kr/kg spannmål 8,4 kr/kg N 9,1 kr/kg N 8, kr/kg N 7,3 kr/kg N I tabellerna redovisas i förekommande fall gödslingskostnad och intäkt. 3

FÖRSÖK MED PK OCH KALK, Resultat från 1996 års försök, m m. BJÄRRÖD Bakgrund Försöket med P, K och kalk på Bjärröd vid Bjärsjölagård startade 1981. Gården Bjärröd donerades till Malmöhus läns Hushållningssällskap vid den tiden. Dåvarande Supra AB fick här möjlighet att anlägga ett fastliggande fosforförsök. Intressant ur försökssynpunkt var att ingen mineralgödsel hade tillförts tidigare utan endast stallgödsel i blygsam omfattning. Speciellt fosforsituationen var mycket dålig och kalkningen eftersatt. Halva försöksplatsen uppkalkades därför vid starten till cirka ph 6,3 med 6 ton CaO/ ha som krossad kalksten. Senare 1992 erhöll hela försöket 1,5 ton CaO/ha för att höja ph-nivån överlag. Fosfor har tillförts på 4 nivåer, 15, 3 och 45 kg P/ ha, år i kombination med 4 kaliumnivåer, 4, 8 och 12 kg K/ha, år totalt 16 led. Kvävenivån har ungefär varit vad motsvarande gröda i området erhållit. Ett kontrolled utan P, K och N har också ingått, alltså inalles 17 led. Försöket består av 4 block, 2 kalkade och 2 okalkade. Stora effekter av fosforgödslingen har erhållits under årens lopp. Däremot har inte kaliumeffekten varit så stor. Av den anledningen beslöt vi att slopa leden med högsta kaliumtillförseln från och med 1988 och i stället utnyttja dessa för att studera efterverkan. Dessa led erhöll fram till och med 1987 följande P- och K-tillförsel: Led E) P, 12 K i) 15 P, 12 K n) 3 P, 12 K s) 45 P, 12 K Från 1988 har varken P eller K tillförts i dessa led men däremot N. Resultat 1996 var grödan sockerbetor. Tidigare erfarenheter med sockerbetor på försöksplatsen har visat på mycket drastiska effekter vid utebliven P-gödsling med till och med total Led a b c d f g h k l m o p r Gödsling P K Betskörd ton/ha 15 15 15 3 3 3 45 45 45 4 8 4 8 4 8 4 8 4,9 4,5 2,4 15,2 17,9 19, 29,5 36,9 27,9 34,2 39,9 38,7 Okalkade led Sockerskörd ton/ha,82,65,37 2,49 3,3 3,22 5,19 6,5 5,2 5,93 7,1 7,15 Betskörd ton/ha 1,1 19,2 19,1 9,3 33,3 36,9 39, 37, 42,7 41,3 39,8 38,2 39,1 Kalkade led Sockerskörd ton/ha 1,76 3,18 3,6 1,51 5,9 6,73 7,33 6,67 7,93 7,69 7,33 7,18 8,35 Tabell 1. Sockerbetsskördar 1996 för respektive fosfornivå med olika kaliumtillförsel. Kväve tillfört som Na-salpeter, 12 (led a kg N). (S-87) led i) sjunker. I figur 1 har fosforbalansen i led n) studerats. Den ackumulerade fosforbalansen har här jämförts med aktuellt P-innehåll i matjorden som P-AL. Om man antar matjordens vikt till 2,5 milj blir mängden fosfor i = P-AL-värdet x 25. Den redovisade kurvan för kg P/ha som P-AL är glidande medelvärden för att jämna ut kurvtoppar. Fosforbalansen är ackumulerade värden för tillförsel minus bortförsel med grödan. Tillförseln pågick fram till 1988 och kurvan har här ett stigande förlopp. Detta avspeglas också i P-AL-kurvan men stigningen har en flackmissväxt. Tabell 1 redovisar 1996 års skörd som betor och socker. Fosforeffekten är som synes påtaglig med skördeökningar upp till 45 kg P/ha på okalkade led och till 3 kg P/ ha för kalkade led. På högsta kaliumnivån på ledet utan fosfortillförsel var missväxten ett faktum. En förklaring kan vara den obalans mellan P och K som föreligger i detta led. I tabell 2 finns de led med där efterverkan studerats. I led s) med tidigare högsta P-tillförseln finns fortfarande en viss efterverkanseffekt av P. I led n) är skörden i nivå med led E) utan P-tillförsel på okalkade block. För led i) som före 1988 erhöll 15 kg P/ha är skörden något lägre. Detta kan Led c e g i l n p s Gödsling P K Betskörd ton/ha 15 3 45 4 4 4 4 2,4 6,2 17,9 3,7 36,9 6,7 39,9 12,3 Okalkade led Sockerskörd ton/ha Tabell 2. Sockerbetsskördar 1996 för respektive nivå, -45 kg P/ha samt efterverkansled utan fosfor och kaliumtillförsel sedan 1988. Kvävetillförsel 12 som Na-salpeter. Figur 1. P-försök Bjärröd (kalkat). Led N 3 kg P till 1988 därefter kg P. bero på att tidigare skördar are lutning beroende på tröghet fört bort fosfor effektivare än i marksystemet. När P- P-nivån och att P-bristen tillförseln upphörde 1988 har här blir mer påtaglig. Samma kurvorna börjat vända nedåt. mönster uppvisar också kalkade P-AL-kurvan avtar långsam- led där även skörden i mare vilket också beror på marksystemets tröghet. Vid Kalkade led bortförsel av lättlöslig fosfor (P-AL) sker också en leverans från den svårlösligare Betskörd Sockerskörd ton/ha ton/ha fraktionen i marken (P-HCl),37 1,37 3,6 för att återställa jämvikten. 1,2 15,9 2,54 Som synes av den ackumulerade P-kurvan medför nu bort- 3,3 36,9 6,73,59 1,7 1,75 förseln av P att man tär på 6,5 42,7 7,93 markens fosforreserver. Som 1,4 21,7 3,82 framgår av diagrammet är efterverkanseffekten noll. Detta stämmer också för det okal- 7,1 38,2 7,18 1,94 36,3 6,7 kade ledet i tabell 2 under det att det fortfarande finns en viss efterverkan av fosfor i det kalkade ledet. 4

KVÄVE, SVAVEL OCH KALIUM TILL VALL Totalt under säsongen har svaveltillförsel till första skörden givit ca 3-7 kg ts per hektar i merskörd. Den lägre siffran vid NPK-användning och den högre vid enbart N respektive NS-tillförsel. Allt svavel till hela säsongen (15-2 kg) kan tillföras till första skörden. Kaliumgödsling har inte varit positiv i medeltal men negativ vid höga K-AL-tal och positiv på låga. De två senaste åren har vi utfört en försöksserie med avsikt att studera effekten av olika gödslingskoncept med främst svavel och kalium i vall. Försöken har varit placerade över hela landet. Även om det gjorts 18 försök så är materialet för litet för att göra regionala uppdelningar. Jordarterna har också varit mycket varierande från sandjord till styv lera. Svavel-effekter Första skörd Redan i första skörd har svaveltillförsel gett skördeökningar. Skördeökningen för att använda NPK Svavel 21-3-1 istället för NPK 2-4-8 har varit 13 kg ts/ha, ca 2 %. Denna skördeökning som kan tyckas liten är dock tämligen säker eftersom det varit tolv respektive sexton upprepningar av leden i varje försök. Kostnaden för svavel i NPK-produkter är också bara några tior per ha. Genom att välja Svavelsalpeter istället för Suprasalpeter N28 har skörden ökat med 35 kg ts per hektar, ca 6 %. Att byta till svavelinnehållande gödselmedel har alltså i medeltal betalt merkostnaden flera gånger om redan i första skörden. I medeltal har NPK Svavel inte givit högre skörd än bara kväve plus svavel i form av Svavelsalpeter. NPK utan svavel har dock givit högre skörd än enbart Suprasalpeter N28. Detta kan eventuellt bero på indirekt svaveleffekt av fosfortillförseln snarare än verklig PK-effekt. Återväxt Jämförelsen mellan Svavelsalpeter + Kalksalpeter respektive Suprasalpeter N28 + Kalksalpeter visar i medeltal 34 kg högre skörd med svavel, ca 1 %. Även med NPK till första skörd har svavel givit effekt i återväxten, ca 1-16 kg högre tsskörd. Vi ser också att det fungerat minst lika bra att tillföra svavel enbart till första skörden som att svavelgödsla enbart till återväxten. Svaveltillförsel både till första skörd och återväxten har inte Tabell 1. Svaveleffekt i vall. Medeltal för 18 försök över hela landet 1995-96. Försök 1996 Det frodiga försöksledet till vänster har svavelgödslats med NPK Svavel 21-3-1 tidigt på våren. Ledet till höger har fått NPK utan svavel. Vreta Kloster 1996. heller givit någon ytterligare skördeökning. Kvalitet Analyser har gjorts av näringsinnehåll och svavelgödsling har inte givit någon direkt inverkan på kvaliteten. Det är alltså mycket god lönsamhet i medeltal för att tillföra en balanserad mängd svavel till första skörd, ca 15-2 kg S/ha, för att därigenom täcka hela säsongens behov. Jordanalyser har utförts men har hittills inte givit tillräckligt underlag för svavelgödslingsrekommendationer. Rekommendationen för svavelgödsling i vall är därför för närvarande en generell rekommendation om att tillföra svavel till första skörd utom på mulljord och gyttjejordar. Kalium-effekter I genomsnitt har det inte varit bättre att använda NPK Svavel + NK 2-15 än att köra Svavelsalpeter + Kalksalpeter. I tabell 2 ser man dock tydligt vikten av att kalium tillförs på rätt ställen. De flesta försök har legat på platser med relativt höga K-ALtal och där har kaliumgödsling snarast givit negativ effekt på skörden. Vid lägre nivåer (under K-AL-tal 12) ger först återväxten positiv effekt för kalium och när vi kommer under K-AL-tal 1, dvs ner mot klass II, börjar även första skörden gynnas av kaliumgödsling. Rätt kaliumgödsling är också viktig för att inte kalcium och magnesiumnivån i fodret skall sänkas i onödan. Tabell 2. Kaliumeffekt i vall. 17 försök 1995-96 uppdelade efter K-AL-tal i marken. Relativ skörd för NPK Svavel till första skörd + NK 2-15 till återväxt, vilket ger 47 kg K till första skörd och 6 kg K till återväxt. Svavelsalpeter till första skörd + Kalksalpeter till återväxt = 1. K-AL-tal mindre än 1 1 till 12 mer än 12 K-AL-tal medel 7 11 19 Relativ skörd 1:a skörd 12 98 98 Relativ skörd återväxt 18 12 97 Antal försök 4 6 7 Första skörd Gödsling Återväxt Första skörd Skörd kg ts/ha Återväxt Totalt Skördeökn. för svavel Svavelgödsling NPK 2-4-8 Kalksalpeter Kalksalpeter Svavel 546 374 384 92 93 + 1 + + 8 NPK Svavel 21-3-1 Kalksalpeter Kalksalpeter Svavel 559 391 39 95 949 + 3 + 29 17 + 17 + 8 Suprasalpeter N28 Svavelsalpeter Kalksalpeter Kalksalpeter 529 564 367 41 896 965 + 69 + 26 + 5

HÖGKVALITATIV VALL Målsättningen att producera grovfoder med hög och jämn kvalitet håller. I de rena gräsen går det att hålla 11 MJ i alla tre delskördarna. Proteinhalten går att justera med kvävegödslingen i de rena gräsen medan i vitklöverblandningarna är den i stort oberoende av kvävegödslingen och kan därmed endast justeras med senarelagd skördetidpunkt. NDF (fiberhalten) sänks med klöverinblandning. NDF-halten är också klart lägre i återväxtskördar av gräs än i första skörd. I återväxtskördar är det därför tveksamt om klöverinblandningen varit positiv eller om den medfört alltför låga fiberhalter. Mer än 5 % av energiskörden tas i återväxtskördarna. Det finns därför all anledning att försöka utnyttja dessa på bästa sätt. Engelskt rajgräs och Rajsvingel drabbades av mycket kraftiga vinterskador vintern 1995/96. Första skörd blev därför mycket låg. Trots detta skedde en förvånansvärd återhämtning i återväxten och slutresultatet blev ej så dåligt som kunde befaras under våren. Om rajgräs och rajsvingel skall ingå i blandningarna eller ej beror nog på om man tror att denna typ av vinter kommer tillbaks alltför ofta. De är mera chansartade men ger möjlighet till både hög avkastning och kvalitet. Försöksserien Högkvalitativ vall är ett samarbete mellan Agri AB och lokala försöksorganisationer t ex Skåneförsök, Animaliebältet och Försök i Väst. Målsättningen är att producera grovfoder av hög och jämn kvalitet, 11,-11,5 MJ/kg ts i första skörd och 1,5-11, MJ/ kg ts i återväxtskördar. Olika gräsarter i renbestånd eller i blandning med vitklöver har testats. Med avsikt att dokumentera kvaliteten har analys gjorts av omsättbar energi, råprotein och NDF (fiberhalt). Dessutom har en komplett mineralanalys utförts, vilken senare kommer att redovisas. 1995 var första försöksåret och med andra ord Vallår 1. 1996 fanns i Sydsverige endast Vallår 2. Serien fortsätter med ytterligare en omgång med 2-årig vall under 1997-98. Resultat Vallår 1 1995 I första årets vall 1995 gav engelskt rajgräs ca 25-3 % högre ts-avkastning än ängssvingel och jämförbar eller något bättre kvalitet med avseende på energi och NDF. Rajsvingel gav ca 4-45 % högre avkastning än ängssvingel men något sämre kvalitet i återväxtskörd. Resultat Vallår 2 1996 Vintern 1995/96 blev mycket hård med Tabell 1. Högkvalitativ vall, 3 försök 1996 i F, K, M län. Vallår 2. Kvalitet medeltal för 3 försök med minst vinterskadad Engelskt rajgräs och Rajsvingel. stark barfrost vilket ledde till svår utvintring av både engelskt rajgräs och rajsvingel. Detta medförde att skörd och kvalitet av dessa gräs endast bestämdes i de tre försök med bäst övervintring. Även i dessa hade man sannolikt i praktiken sått om vallarna om möjligt. Resultaten kan därför endast, både med avseende på avkastning och kvalitet, tas som viss vägledning för dessa arter. I jämförelse med ängssvingel gav första skörd av engelskt rajgräs och rajsvingel mellan -6 % skörd. I andra skörd skedde sedan en mycket stark återhämtning till mellan ca 7-16 % avkastning i olika försök. Total avkastning för rajgräs och rajsvingel L ed Vallblandning / N-gödsling och skörd E nergi MJ/ kg ts Råprotein g/kg ts *) NDF g/kg ts 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd 1 skörd 2 skörd 3 skörd E2 E3 Eng rajgräs 67+67+67 Eng rajgräs 1+1+1 11,5 11,8 1,8 1,5 11,1 11,1 137 96 15 165 2 453 454 496 529 411 4 Ä2 Ä3 Ängssv 67+67+67 Ängssv 1+1+1 1,3 1,5 11,5 11,3 11,4 11,3 13 125 19 136 149 188 614 593 482 455 459 427 E+V1 E+V2 Eng rajgräs + Vitkl 33+33+33 Eng rajgräs + Vitkl 67+67+67 11,3 11,7 1,4 1,4 11,3 11,7 17 142 13 131 211 2 364 422 463 468 345 356 Ä+V1 Ä+V2 Ängssv +Vitkl 33+33+33 Ängssv +Vitkl 67+67+67 1,4 1,7 11,1 1,7 11,4 11,4 113 114 141 144 177 198 578 569 445 442 41 393 R2 R3 Rajsvingel 67+67+67 Rajsvingel 1+1+1 11,9 11,8 1,7 1,4 11,7 11, 16 118 76 15 154 24 463 485 534 539 385 398 R+V1 R+V2 Rajsvingel + Vitkl. 33+33+33 Rajsvingel + Vitkl. 67+67+67 11,5 11,6 1,5 1,4 11,7 11,8 137 128 12 112 193 25 44 453 474 59 354 356 *) Smältbart råprotein är ungefär lika med råprotein minus 4 g/kg 6

Figur 1. Energiskörd för olika gräs och gräs/vitklöverblandningar 1995 och 1996. 1995 5 försök, 1996 3 försk (*se not) 2 2 ENERGISKÖRD GJ/HA 15 1 5 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 * 1995 försök i F, K, L, M och P län, 1996 endast F, K och M län. I L och P län var Engelskt rajgräs och Rajsvingel så svaga att leden ströks. Siffrorna för 1996 är alltså en överskattning av medel-reultatet för Engelskt rajgräs och Rajsvingel i renbestånd och i vitklöverblandning i området. 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 4 15 1 5 1 skörd 95 2 skörd 95 3 skörd 95 1 skörd 96 2 skörd 96 3 skörd 96 stannar även i de tre försöken med bäst övervintring på ca 8 % av ängssvingelns. I den högre kvävenivån har övervintringen varit sämst vilket lett till lägre skördar i första skörden i vissa fall. Ängssvingel och ängssvingel + vitklöver har haft god övervintring och totalt sett god avkastning. Den tredje skörden har dock sannolikt nedsatts av torka. Resultat, kvalitet Återväxtskördarna för dessa gräs som ej stråskjuter i återväxten har klart lägre NDF-värden än första skörd. Omsättbar energi går att hålla på samma nivå över skördeåret. Ur konsumtionssynpunkt borde alltså återväxtskördarna med ledning av analysvärdet ha ett högre värde än första skörden. Minst 5 % av energiskörden ligger också i återväxt när första skörden tas i detta stadium. Det går lätt att genom kvävegödsling uppnå önskad balans mellan energi och protein i de rena gräsen. Vid denna energihalt är PBV = vid ca 12 g råprotein per kg målsättningen är därför att hamna mellan 12-16 g råprotein per kg. Genom att blanda gräsen med vitklöver blir första skördens kvalitet bättre främst genom lägre NDF-värde. I ängssvingel + vitklöver finns en tendens till att proteinhalten blir för hög och NDF-värdet eventuellt alltför lågt i återväxterna om energihalten får styra skördetidpunkten. Detta var ett mindre problem i blandningar med de konkurrensstarka gräsen Engelskt rajgräs och Rajsvingel i första årets vall. I klöverblandningar är inte proteinhalten en funktion av kvävegödslingen utan följer snarare utvecklingsstadiet. Utblick över försöken på Haga i Uppland, juni 1996. 7

GÖDSLINGSTIDPUNKTER OCH KOMPLETTERINGSGÖDSLING TILL HÖSTVETE Tidig gödsling gav sämre kväveutnyttjande än gödsling strax innan stråskjutning (-55 i skörd och -,8% protein). Kompletteringsgödsling med 4 kg N/ha under stråskjutningen medförde goda effekter både 1995 och 1996. Effekterna var störst under 1996. I enskilda försök kunde svavelgödsling vid brist ge en skördeökning på 3-9. I medeltal erhölls dock små skördeeffekter för svavel under de båda åren. Försöksserien har nu legat i 2 år (1995-96) och innefattar sammanlagt 12 försök; 6 försök under vardera år. Syftet med serien är framför allt att belysa följande: Gödslingstidpunktens betydelse för grödans kväveutnyttjande Behov och effekt av eventuell extra komplettering med kväve under stråskjutningen Skillnader mellan olika kväveformer Svavelbehov och gödslingseffekter av svavel Effekter av kvävegödsling. Spelbo, Västmanland 1996. Försöken har varit placerade i de dominerande odlingsområdena i Syd- och Mellansverige. För att endast studera växtnäringseffekter från gödslingen, har försöken placerats på fastmarksjordar och på icke kreaturshållande gårdar. Förfrukten har varit både oljeväxter och stråsäd medan sorten på samtliga försöksfält har varit Kosack. Försöken har i de flesta fall legat på mullhaltiga lerjordar, men enstaka försök har även legat på lättare fastmarksjordar. Gödslingstidpunktens inverkan I försöken jämförs 3 olika tidpunkter för kvävegödsling; tidig giva i samband med tillväx- tens start, huvudgiva (strax innan stråskjutningen) samt kompletteringsgiva under senare delen av stråskjutningen. I tabell 1 framgår hur skörden, proteinhalten samt kväveutnyttjandet har påverkats av de två förstnämnda gödslingstidpunkterna. Den tidiga tidpunkten har inneburit ett sämre kväveutnyttjande, vilket visar sig i både lägre skörd och lägre proteinhalt. En uppdelning av kvävegödslingen över de båda gödslingstidpunkterna, har resulterat i ett bättre utnyttjande av det tillförda kvävet, medan bästa kväveutnyttjande har erhållits då hela givan på 12 tillförts strax innan förestående stråskjutning. Dessa försök har dock legat under de 2 senaste - och med tanke på väderleken under våren och försommaren - något kallare och blötare åren. Detta har inneburit att grödan dels har haft god tid att bestocka sig dels att markens olika processer i stor utsträckning har påverkat kvävetillgången i marken. Det verkar framför allt vara denitrifikationen som haft stor bety- Tabell 1. Gödslingstidpunktens inverkan på skörd, proteinhalt och kväveinnehåll i skörd i höstvete 1995-96. 12 försök (2C, 2E, L, 2M, 4R, T län). Gödselmedel Kalksalpeter. Tidig giva bestockning 23/3-16/4 Gödsling, Huvudgiva innan beg stråskjutning 14/4-21/5 Total kvävegiva Skörd Proteinhalt % av ts Kväveinnehåll i skörd Relativ kvävegödslingseffekt* % 12 5 7 12 12 12 12 3484 688 7172 7425 *Kvävegödslingens påverkan på skördens kväveinnehåll i förhållande till ogödslat. Relativtal 1=12 som huvudgiva 9,1 9,6 9,9 1,2 47 98 16 113 77 89 1 8

delse för den sämre kväveeffektiviteten. Denitrifikation innebär att markens mikroorganismer under vattenrika (syrefattiga) förhållanden överför växttillgängligt kväve till kvävgas. Gasen försvinner nästan omedelbart från marken och har då också gått förlorad för grödan. Ju större kvävegiva och ju tidigare man tillför kvävet, desto större är också riskerna för betydande kväveförluster. Givetvis skall gödslingen å andra sidan inte göras för sent, så att kvävet blir tillgängligt först efter det att stråskjutningen påbörjats. Kompletteringsgödsling Utslagen för kompletteringsgödsling med 4 som Kalksalpeter under senare delen av stråskjutningen har under de båda åren varit mycket goda. I medeltal över bägge åren har skörden ökat med 75 och 45 för kompletteringsgödsling vid kvävenivåerna 12 respektive 16. Dessutom har proteinhalten ökat med omkring 1% (tabell 2). Störst påverkan på både skörd och proteinhalt uppnåddes under 1996 (figur 1). Detta är i genomsnitt för alla försök, vilket egentligen inte är en riktig jämförelse. Den största styrkan i kompletteringsgödslingen sitter i den fält- och årsmånsanpassning av kvävegivan som detta ger möjlighet till. Därför skall också effekterna utvärderas för varje enskilt fall. För de ovan beskrivna kvävenivåerna har de enskilda effekterna av kompletteringsgödslingen varierat från ingen skördeökning alls till skördeökningar på 1-15. Kompletteringsgödslingen har dock i samtliga försöksfält lett till en proteinhaltshöjning, som i de enskilda försöksfälten varierat mellan ett par tiondels procent upp till nästan två procent. Har grödan möjlighet att utnyttja mer kväve än man tidigare tillfört, är det således god ekonomi att tillföra detta som en extra kompletteringsgiva under stråskjutningen. Givetvis gäller det omvända, dvs att avstå från extra kväve de år då grödan inte har behov för detta. Väderleken, årsmånen och därmed också grödans kvävebehov varierar mellan olika år. Kompletteringsgödslingen möjliggör en slutanpassning av den totala kvävegivan så att både skördepotential utnyttjas och eftersträvad proteinhalt uppnås. Gällande gödslingar innan stråskjutningen, har det under dessa båda år med förhållandevis blöta vårar och senare stråskjutning, varit liten skillnad mellan de olika kväveformerna i Suprasalpeter N28, Svavelsalpeter och Kalksalpeter. er till för att täcka denna kostnad. Tilläggas bör att det i denna försöksserie också fanns tydliga svavelbrister på några platser under säsongen, men tyvärr uppvisade siffermaterialet för stor statistisk variation för att kunna tas med i sammanställningen. Den generellt låga proteinhalten och de stora utslagen för kompletteringsgödslingen i medeltal, pekar på att grödan under året ofta haft en för låg tillgång till kväve. Ju högre tillgången på växttillgängligt kväve är, ju större är också grödans behov av svavel. Detta är en faktor som har inverkat på effekterna av svavelgödsling. Vid en annan vädersituation, som inneburit en större tillgång på växttillgängligt kväve, skulle behovet och gödslingseffekter av svavelgödsling sannolikt varit större. I samband med kompletteringsgödslingen, togs det också växtanalys i svavel- och icke Figur 1. Kvävegödsling och skörd i höstvete (blå staplar) samt merskörd för ytterligare 4 som Kalksalpeter (gula). Kompletteringsgödsling utfördes under senare delen av stråskjutningen, förutom för 8+4 där det extra kvävet tillförts i samband med huvudgivan innan stråskjutningen. Svavelgödslingseffekter I medeltal blev skördeökningarna för svavelgödsling i denna försöksserie relativt blygsamma, medan enstaka försök med konstaterad brist uppvisade skördeökningar på mellan 3-9. Kostnaden för svavelgödsling är dock ganska ringa, då en skördeökning på knappt 1 i regel räcksvavelgödslade led. Svavelgödslingen har påtagligt och genomgående påverkat både svavelinnehållet och balansen mellan kväve och svavel (N/S-kvoten) i plantorna (figur 2). Den har därigenom ofta lett till att grödan bl a undvikit höga och oönskade kvoter mellan kväve och svavel - en situation som uppstår vid svavelbrist. (fortsättning på sid 1 ) Tabell 2. Skörd, proteinhalt och skördens kväveinnehåll för olika kvävegivor och kompletteringsgödslingar med Kalksalpeter (st 37). Medeltal av 12 försök 1996 (2C, 2E, L, 2M, 4R, T län). Gödsling, Kvävegödsling innan stråskjutning <st 3 Kompletteringsgödsling senare delen av stråskjutning st 37 Total kvävegiva Skörd och merskörd Proteinhalt och proteinhaltshöjning % av ts Kväveinnehåll i skörd 8 12 12 16 16 4 4 8 12 16 16 2 3484 66 7172 +744 7738 +441 9,1 9,1 9,9 +,9 1,7 +1,1 47 82 16 +22 +21 9

NPK SVAVEL TILL HÖSTARAPS Årets resultat tillsammans med tidigare erfarenheter visar att svavelrekommendationerna står sig. Höstoljeväxter behöver svavel både höst och vår. Cirka 1 kg S/ha på hösten och 15-25 kg S/ha på våren är ett lämpligt riktmärke. Lämpliga gödselmedel är Svavelsalpeter eller NPK Svavel Bor 2-3-5. NPK Svavel Bor 2-3-5 passar även bra att använda vid PK-gödslingen till höstoljeväxter. En del av givan ges då på hösten och den andra som en startgiva på våren. Kraftig svavelbist tidigt på våren i höstraps. Lägg märke till gulfärgningen mellan bladnerverna. Försöksserien startade 1994 och har sedan modifierats något under tiden. Syftet är att undersöka gödslingseffekter av svavel vid olika tidpunkter, samt att utvärda gödsling med NPK Svavel Bor 2-3-5 höst och Tabell 1. NPK Svavel till höstraps, nio försök 1994-1996 i E-, L- och M-län. Råfettskördar och relativa råfettskördar. vår. Totalt under försökseriens tre år har nio försök skördats, huvudsakligen i E-, L- och M- län. Under de tre försöksåren var variationerna i försöken något stora, varför resultaten måste tolkas med försiktighet. Här sammafattas de resultat Led Höst 6 Vår 1:a 8 Vår 2:a 8 Råfettskörd Relativ råfettskörd A B C D E F H I K Suprasalpeter N28 Suprasalpeter N28 NPK 2-3-5 NPK 2-3-5 NPK 2-3-5 Suprasalpeter N28 NPK Svavel Bor 2-3-5 NPK Svavel Bor 2-3-5 NPK Svavel Bor 2-3-5 - Suprasalpeter N28 NPK 2-3-5 NPK Svavel Bor 2-3-5 NPK Svavel Bor 2-3-5 Svavelsalpeter NPK 2-3-5 NPK Svavel Bor 2-3-5 NPK Svavel Bor 2-3-5 - KS+B KS+B KS+B KS+B+16S KS+B KS+B KS+B KS+B+16S 1) Svavelsalpeter har endast varit med i försöken under 1995 och 1996 varför vi inte presenterar resultaten i denna 3-årssammanställning. De två år produkten fvarit med har den dock hävdat sig mycket väl. 623 973 163 1175 1226 1) 1134 12 124 64 1 19 121 126 1) 117 127 GÖDSLINGSTIDPUNKTER forts från sidan 9 Sammanfattning För att utnyttja kvävet på bästa sätt bör huvudgivan vara tillgänglig för grödan strax innan stråskjutningen påbörjas, varken tidigare eller senare. Ett glest bestånd kan däremot under 2 16 12 8 4,25,2,15,1,5, vissa år behöva en mindre kvävegiva tidigt, i syfte att enbart gynna bestockningen. Huvudgivan bör ej heller vara för stor. Detta med tanke på att det finns alla möjligheter att kompletteringsgödsla under år med goda till gynnsamma odlingsförutsättningar. Storleken och tidpunkten på kompletteringsgivan ger ytterligare möjligheter till styrning efter grödans skördepotential och önskvärd proteinhalt. Genom att inte lägga en allt för stor huvudgiva, har man heller inte riskerat att tillföra kväve i överkant de år då odlingsförutsättningarna är sämre än man kanske önskar sig. Figur 2. N/S-kvot (röda staplar) och grödans svavelinnehåll (gröna) under senare delen av stråskjutningen i höst- och rågvete. 17 försök 1995-96. Kvävegivan är 12. Svavelgivan respektive 12. 1

som kommit fram från försöksserien. I försöksserien finns svaveljämförelser mellan olika tidpunkter och givor, se försöksplan tabell 1. Försöken gödslades vid tre tidpunkter: höst, vår 1:a giva och vår 2:a giva. På hösten tillfördes och 12 kg S/ha och på våren totalt, 16 eller 32 kg S/ha. Svavelgödslingen i försöken utfördes med NPK Svavel Bor 2-3-5, Kalksalpeter + Kiserit. Svaveleffekter Under samtliga tre år konstaterades effekter av svavelgödsling. Sammantaget fanns en större skillnad mellan svavelgödslade och ej svavelgödslade led och mindre mellan de olika svavelgödslade leden, se tabell 1 och jämför led C med D, E, H, I och K. Skörden ökar med 7-17 % för de olika svavelgödslingarna. Leden som inte är svavelgödslade på hösten C, D och E avkastar något lägre än leden som fått 12 kg S/ha hösten, se led H, I och K. Figur 1: Jämförelse mellan svavelgödslat och icke svavelgödslat led i form av Svavelsalpeter respektive Suprasalpeter N28. N-giva 6+8+8. Medeltal av 5 försök 1995-96. (S-9331) kastning med ca 3 % jämfört med ingen svavelgödsling, led B, se figur 1. PK-effekter Under de tre försöksåren kon- Försök 1996 Under 1995-1996 fanns även ett led med Svavelsalpeter vid första vårgivan (21 kg S/ha), led F. Svavelsalpeter gav under de båda försöksåren en meravstaterades även effekter av PK-tillförsel. I treårssammanställningen fanns en jämförelse mellan ingen PK-gödsling (led B) och delad PKgödsling vår och höst (led C) på totalt 21 kg P och 35 kg K. Skörden för PK-gödslingen ökade med cirka 9 kg råfett/ ha eller knappt 1 % se tabell 1. Under 1995-1996 fanns även en jämförelse med PK med eller utan svavelgödsling. En intressant tendens i dessa försök var att effekten av PKgödsling uteblev eller blev mindre då svavel tillfördes. Under 1994, 1995 och 1996 studerdes även strategin för PK-gödsling. Antingen gav man hela PK-givan på hösten eller så delade man upp den på höst och vår. Tyvärr var försökuppläggningen olika varje år för denna frågeställning, varför inte något medelvärde kan beräknas. Under de enskilda åren gav dock delning av PK-givan mellan vår och höst en merskörd ett år av tre. De två andra åren kunde ingen skillnad konstateras. När rapsen inte lider av svavelbrist blommar den med en mättad gul färg. Vid svavelbrist blir färgen betydligt blekare. 11

GÖDSLINGSTIDPUNKTER OCH KOMPLETTERINGSGÖDSLING TILL RÅGVETE Kvävegödsling till rågvete. Ledet till höger har fått kg kväve. Försöksserien är i stort sett identisk med den tidigare beskrivna serien i höstvete. Antalet försök är dock något färre (totalt 8 st). Den geografiska fördelningen är också något annorlunda där två av försöken har varit placerade i Kalmar län. Även rågveteserien har legat under de två senaste odlingsåren 1995-96. Slutligen är det dessutom en viss skillnad i jordarter. Till skillnad mot den andra serien, har hälften av försöken legat på lättare fastmarksjordar (sand, mo och mjälajordar). Gödslingstidpunktens inverkan Gödslingstidpunkten på våren har inte haft någon betydelse för skörderesultatet under dessa båda år. Däremot har den tidiga givan resulterat i en något lägre proteinhalt och därmed också ett något sämre kväveutnyttjande (tabell 1). Detta skiljer sig således från de effekter som erhölls i höstvete, där den tidiga gödslingstidpunkten i medeltal resulterade i en skördesänkning på drygt 5. Den största orsaken till skillnaden torde vara höstoch rågvetets olika tillväxthastighet på våren. Rågvetet påbörjar sin stråskjutning tidigare än höstvete och har därmed också ett tidigare behov av kväve. Detta innebär att kvävet för den tidiga givan i högre utsträckning tas upp av rågvete än av höstvete. Kvävet utsätts därför inte i lika stor utsträckning för alla de processer som ständigt sker nere i marken vid den tidiga kvävegödslingen. Att inte gödsla för tidigt på våren är således viktigare i höstvete än i rågvete. Tidig giva bestockning 2/3-1/4 12 5 Kvävegödsling innan stråskjutning <st 3 8 12 12 16 16 Gödsling, Huvudgiva innan beg stråskjutning 1-25/4 7 12 Gödsling, Kompletteringsgödsling senare delen av stråskjutningen st 37 4 4 Total kvävegiva 12 12 12 * Kvävegödslingens påverkan på skördens kväveinnehåll Relativtal 1 = 12 som huvudgiva Tidig gödsling gav samma skörd men något lägre proteinhalt (-,6%) jämfört med gödsling strax innan stråskjutning Kompletteringsgödsling medförde goda effekter både 1995 och 1996. Svavelgödslingseffekter på +3 uppnåddes vid högsta kvävegödslingsnivån där också proteinhalterna var mer normala (11,5-12,%). I medeltal erhölls dock små effekter i skörd för svavelgödsling under de båda åren. Genom att på våren tidsmässigt prioritera rågvetets kvävegödsling före höstvetets, har man större sannolikhet att kvävet utnyttjas bättre. Kvävetillförseln stämmer då bättre överens med respektive grödas behov, vilket i slutändan innebär mer kväve i grödan och mindre förluster från marken. Under de år behov föreligger går det med fördel - liksom i höstvete - att påverka skörden i rågvete genom kompletteringsgödsling. tal ökat med ca 5 respektive 2 då ytterligare 4 tillförts i slutet av stråskjutningen (tabell 2). Kväveformer och svavelgödslingseffekter Liksom för höstvete, erhöll vi under dessa båda år med nederbördsrika vårar, liten skillnad mellan de olika kväveformerna i Suprasalpeter N28, Svavelsalpeter och Kalksalpeter. Likaså var utslagen för sva- Total kvävegiva 8 12 16 16 2 Skörd 3569 7124 7135 7146 Skörd och merskörd 3569 6351 7135 +548 754 +168 Proteinhalt % av ts 9,7 1,2 1,5 1,8 i förhållande till ogödslat. velgödsling för de något lägre/normala kvävegivorna små, medan skördeökningar erhölls för de högre kvävenivåerna i försöken (2 ). Det var också vid dessa höga kvävenivåer som mer normala proteinhalter uppnåddes. Liksom för höstvetet, hade sannolikt effekterna för svavelgödsling varit annorlunda om omständigheterna under åren inte inneburit en generellt lägre tillgång på växttillgängligt kväve under säsongen. Tabell 1. Gödslingstidpunktens inverkan på skörd, proteinhalt och kväveutnyttjande i rågvete 1995-96. Medeltal för 8 försök (C, 2H, 2M, 3R län). Gödselmedel Kalksalpeter. Proteinhalt och proteinhalts- höjning Kväveinnehåll i skörd Kompletteringsgödsling Även för rågvete har skördeökningen för kompletteringsgödsling vid behov varit god. Vid grundgivorna 12 och 16, har skörden i medel- % av ts 9,7 9,7 52 18 112 115 1,5 +1,4 11,9 +,7 Relativ kvävegödslingseffekt* Tabell 2. Skörd, proteinhalt och skördens kväveinnehåll för olika kvävegivor och kompletteringsgödslingar med Kalksalpeter (st 37). Medeltal av 8 försök 1995-96(C, 2H, 2M, 3R län). % 89 95 1 Kväveinnehåll i skörd 52 92 112 +24 134 +11 12

RADMYLLNING I KORN OCH HAVRE Kombisådd har gett en KORN merskörd på ca 3 kg jämfört med bredspritt Kombisådd (radmyllning) ger samspelsfördelar om kvävet kompletteras med andra näringsämnen. Svavel har inte gett merskörd i dessa försök under 1996. Fosfor har gett tydlig merskörd. Bilden illustrerar effekten av en balanserad gödsling vid kombisådd. Till höger NPKS, till vänster enbart N. Havre, Sörmland 1996. Försöken - uppläggning och syfte Syftet är dels att jämföra kombisått kväve med bredspritt kväve, dels att utforska effekten av att vid kombisådd kombinera kväve med andra näringsämnen. Försöksserie S-9513 startade i fjol med 5 försök. I år har vi skördat 9, varav 4 med en något modifierad detaljplan. De viktigaste behandlingsleden framgår av årets resultattabell (tabell 1). Resultat Huvudresultaten framgår av tabell 1. Olika detaljjämförelser kan göras och en del sådana redovisas i tabell 2. Det gäller enskilda försök så man får ett Gödselmedel N-till- försel Suprasalpeter N28 Suprasalpeter N28 Suprasalpeter N28 br.spr. f.s. NPK Svavel 24-4-5 Suprasalpeter N28 begrepp om variationen. Vid tolkningen av sådana siffror måste man ha i minnet att det finns ett försöksfel, en slumpvariation. För att vara statistiskt säker måste skillnaden mellan två led i ett försök vara 4-5, så det är helt naturligt med differenser på några hundra kg i enskilda försök. Avsikten med tabellen är att ge perspektiv på medeltalet. Kommentarer * Kombisådd av rent kväve som Suprasalpeter N28 jämfört med nedharvat före sådd har gett en merskörd av 3 och var en positiv åtgärd i 8 av 9 försök. Undantaget är Skåneförsöket, där bredspridd Suprasalp- Tabell 1. Radmyllning i korn. Medelvärde 14 försök, 1995-96. 6 1 1 1 14 Skörd 15% 376 58 656 6229 689 665 Figur 1. Radmyllning i korn. 14 försök 1995-96. (S-9514S1+V1) Diagrammet illustrerar den ökade effektiviteten i grödans kväveupptagning vid kombisådd i jämförelse med bredspridning före sådd. Högsta kväveupptagningen har NPK Svavel 24-4-5 medfört, vilket visar vikten av att ha ett balanserat gödselmedel vid radmyllning. eter N28 gav mycket hög skörd detta år. Men det bör nämnas att fjolårets försök i grannskapet gav tydlig merskörd för kombisådd. R el.skörd N-kostn. Kr/ha 58 89 1 96 15 12 438 73 73 79 122 Netto Kr/ha 372 421 454 432 4745 443 * Svavel gav i genomsnitt ingen merskörd. Smärre merskördar i vissa försök uppväges av minskningar i andra, och ingendera är signifikanta. Fjolårets 5 försök gav i snitt en skördeökning för svavel på 2 kg. Svaveleffekterna är årsmånsbundna. * Fosfor gav en merskörd på i snitt 3 kg. Sambandet mellan P-AL och gödslingseffekt är inte omedelbart påtagligt. * Det finns kaliumeffekter i alla de 4 försök där NP och NPK kan jämföras. HAVRE Samma försöksplan har använts i havre. Endast 4 försök har skördats 1996. I huvudsak är resultaten de samma som för korn. 13

NPK TILL KORN Vid bredspridning ger ett sammansatt NPK-gödselmedel en merskörd på 2-3 % jämfört Suprasalpeter N28. Kalksalpeter Svavel ger högre skörd än Suprasalpeter N28 och bästa kväveutnyttjandet bland gödselmedlen. Svaveleffekterna är i medeltal blygsamma, men stora variationer förekommer. För att säkerställa optimal skörd bör en giva på ca 1-15 ges. Årets försöksresultat är det andra året i en försöksserie som startade 1995. I försöksserien studeras effekter av olika NPK-gödselmedel i jämförelse med Suprasalpeter N28, Kalksalpeter Svavel och Svavelsalpeter och NS 26-14 (ASN), se tabell 1. I alla leden bredspriddes gödseln innan sådd, utom ledet med Kalksalpeter Svavel, där gödseln tillfördes vid 1- bladstadiet. Kvävetillförseln var 1 i flertalet av försöksleden. Dessutom fanns en kvävestege, 6, 1 och 14. 1995 användes Kalksalpeter och 1996 Kalksalpeter Svavel. Gödselmedel - Suprasalpeter N28 Suprasalpeter N28 NPK Svavel 21-3-1 Kalksalpeter vavel Svavelsalpeter NPK 2-3-5 NPK 24-4-5 NS 26-14 Suprasalpeter N28 ) S 1 st 1 1 Åtta försök i Sydsverige Årets försök omfattar resultaten av fyra försök i E-, H-, L- N-län. Ett försök i M-län ströks på grund av för stora ojämnheter. 1995 skördades också fyra försök, varför resultaten totalt omfattar åtta försök. Försöken har legat på leriga jordar till mellanleror med fosforklass III-IV och kaliumklass III-IV. Försöken är sådda i slutet av april på samtliga platser, utom försöket i H- län, på Öland. Där såddes försöket i början på juni. Maltkornssorter, huvudsakligen Alexis, användes båda åren i försöken. gre skörd (258 ). Kalksalpeter Svavel har också det största kväveupptaget och därmed även det bästa kväveutnyttjandet. Vid besiktning under säsong syntes tydligt effekten av stigande kvävegiva upp till 1. Jämför man ogödslat med 1 som Suprasalpeter N28, ser man att skörden var drygt dubbelt så stor för det gödslade ledet (se figur 1). Några synbara svaveleffekter gick inte att se i försöken. Det gick dock att se ef- Figur 1. NPK till korn. Åtta försök 1995-96 i medeltal i södra Sverige. I majoriteten av försöken har svavelgödsling resulterat i lägre N/S-kvot. En hög N/S-kvot indikerar svavelbrist. (S-9512 och S-9512A) Tabell 1. NPK till korn. Skörderesultat av åtta försök 1995-96 i medeltal i södra Sverige. LSD 5% 277. Medelfel i 1 ) 1995 Kalksalpete r skörd 2, %. N-giva 6 1 1 1 1 1 1 1 14 Skörd 2431 4222 574 5138 5332 5133 5188 516 562 5247 Rel skörd 48 83 1 11 15 11 12 12 1 13 NPK till korn. Tosterup, Skåne 1996. Prot halt % av ts 9,1 9,3 1,2 1 11,1 1,3 1,3 1,3 1,7 11,2 N-upptag 3 53 7 7 8 72 73 72 74 8 Resultat I medeltal gav de olika NPKprodukter mellan 2 och 3 % högre skörd än Suprasalpeter N28 och kan närmast betraktas som likvärdiga. Kalksalpeter Svavel hävdade sig väl vid samma kvävegiva som Suprasalpeter N28 med 5 % höfekten av svavelgödsling i växtanalys båda åren. Led I med Svavelsalpeter gav i medeltal för de båda åren en blygsam skördeökning jämfört Suprasalpeter N28. Under 1995 var effekterna större än under 1996. Man kan också konstatera att Svavelsalpeter hävdat sig något bättre än ASN i försöken. Diskussion De olika NPK-produkterna har fungerat likartat och uppvisar en merskörd i jämförelse med Suprasalpeter N28. Sammantaget visar det att man erhåller en skördeökning för att använda sig av en NPK jämfört med enbart kväve. Att effekterna inte blev större kan förklaras med att försöken låg på jordar med tillfredsställande växtnäringsinnehåll. I gödslingskalkylen bör man också ta hänsyn till att man bortfört växtnäring med grödan. Hur man tillför växtnäringen har också betydelse, bredspritt eller kombisått. Denna försöksserien ska därför också jämföras med radmyllning i korn (se sid 13 denna skrift). Då kan man se att effekterna av ett sammansatt NPK-gödselmedel förstärks vid radmyllning. Svaveleffekterna är i medeltal små. 1995 var effekterna större än 1996. Dessa försök belyser också svårigheten att förutsäga var svavelbrist kan uppkomma. Variationerna mellan de olika försöksplatserna är stora. En måttlig svavelgödslingen, ca 15 bör därför ses som en naturlig del i en balanserad gödsling, även vid bredspridning till vårsäd för att säkerställa en optimal skörd. 14

GÖDSLING TILL MALTKORN God respons i skördeutfall för gödslingen. Proteinhalterna mestadels inom gränserna för maltkorn. Ungefär samma skörd för Kalksalpeter tillfört efter uppkomst jämfört med applicering direkt efter sådd. Men ett större försöksmaterial (se nedan) visar att till maltkorn måste Kalksalpeter ges direkt efter sådd för att inte proteinhalten ska bli för hög. Korngröda i augusti utanför Vadstena 1996. Syfte Under åren 1993-95 genomfördes en försöksserie i korn med stigande tillförsel av kväve som Kalksalpeter eller Suprasalpeter N28. Avsikten var bland annat att studera effektivitetsskillnader mellan kväveprodukterna samt tidpunkten för gödslingen med Kalksalpeter. Vid maltkornsodling är dock viktigt att inte proteinhalten blir för hög utan bör ligga kring 1 % och inte högre än 11 %. 1996 startade en likartad försöksserie i syd- och Mellansverige. 5 försök har genomförts, 4 st i sorten Alexis och ett försök med sorten Maud. Resultat I tabell 1 finns medeltalet för de 5 ingående försöken 1996. Skördarna har överlag varit bra. Detta har haft till följ att proteinhalterna inte blivit så höga utan snarare i underkant för den lägsta kvävenivån. Proteinhalten bör överstiga 9 % i maltkorn. Kväveoptimum har som medeltal legat på ca 15 kg N. Kväveeffektiviteten har varit 1-2 % högre för Kalksalpeter jämfört med Suprasalpeter N28. Läs vidare om gödsling till maltkorn i detta nummer av Växtpressen. Vissa led i denna försöksserie ingår i artikeln tillsammans med motsvarande led i en försöksserie Försök 1996 som pågick mellan 1993-95. I artikeln framgår det bland annat att Kalksalpeter till maltkorn måste tillföras direkt efter sådd, det vill säga man ska inte vänta på grödans uppkomst. Detta för att hålla proteinhalten på en önskad nivå. Dessutom ska Kalksalpetergivan vara ca 15-2 % lägre än Suprasalpeter N28 för att uppnå samma skörd. Tabell 1. Gödsling till maltkorn. Medeltal av 5 försök i Syd och Mellansverige 1996. Surasalpeter N28 är bredspridd och nedharvad före sådd. Kalksalpeter är dels övergödslad i grödans 1-bladsstadium (KS*) dels övergödslad direkt efter sådd (KS**). Dessutom finns en kopletteringsgödsling med 2 kg N som Urea i stråskutningen (9+2***). N-gödsling N-gödsling 15% Rel. skörd Tkv g Rymdv g/l Prot. halt % i ts N-upptag Intäkt kr/ha N-kostn. kr/ha Netto kr/ha Suprasalpeter N28 6 "" 9 "" 12 "" 15 "" 3884 594 6685 7122 7196 57 88 1 17 18 46,6 48,2 47,8 47,8 46,8 688 7 71 712 71 8,1 8,4 8,9 9,4 1,2 44 69 82 92 1 369 569 6351 6766 6837 438 657 876 195 369 4226 4624 475 459 6 Kalksalpeter *) 9 "" 12 "" 15 "" 649 6812 7154 721 91 12 18 19 48,2 47,6 48,1 46,7 75 79 71 711 8,5 9,3 9,8 1,6 71 86 96 14 5747 6471 6796 685 54 756 18 126 4275 4625 4644 4436 6 Kalksalpeter **) 9 "" 6366 691 95 14 48,3 47,9 72 76 8,7 9,3 76 88 648 6564 54 756 4525 473 9 +2***) 779 16 46, 5 76 9, 8 95 6725 896 4696 LSD 5% Med.fel, % 638 3,5 15

RESULTATEN FRÅN HYDRO AGRIS FÄLTFÖRSÖK 1996 HAR SAMMANSTÄLLTS AV: Göte Bertilsson (miljöansvarig) telefon 418-761 67 Per Sima (försöksansvarig) telefon 418-763 93 Ingemar Gruvaeus (marknadsutveckling) telefon 51-224 1 Bengt Johnson (konsulent region Syd) telefon 418-761 3 Tomas Kjellquist (konsulent region Mellan/Nord) telefon 11-28 51 23 Har Du några frågor så kontakta gärna någon av ovanstående personer. HYDRO AGRI AB Box 516, 261 24 Landskrona Tel 418-761, fax 418-583 46