Detaljplan 403 BILAGA 6 BYGGANVISNINGAR SAMT ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFENTLIGA RUM PBN 3.5.2006; 14.6.2007 STST 5.6.2006

Detaljplan 403 BILAGA 6 BYGGANVISNINGAR SAMT ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFENTLIGA RUM PBN 3.5.2006; 14.6.2007 STST 5.6.2006 Västra åstranden Alexandersbågens inre ring 22. stadsdelen, en del av kvarter 434, öppen plats och parkområde 1

Borgå stad stadsplaneringsavdelningen INNEHÅLL ALLMÄNT 3 DE STADSBILDSMÄSSIGA MÅLEN 3 AL/YA-KVARTERSOMRÅDET, Aleksandersbågens östra del 4 och ändan av Magnus Erikssonsgatan AKR-9-KVARTERSOMRÅDET, Tätt kvarter vid 9 Alexandersbågens inre ring LPA-1-KVARTERSOMRÅDET, Kvartersområde för bilplatser 14 i mitten av kvarteret K-6-KVARTERSOMRÅDET, Kvartersområde för affärs- och 15 kontorsbyggnader i Alexandersbågens västra del ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFENTLIGA RUM 17 pärm: illustration, ca 1:2 000 2

ALLMÄNT Bygganvisningarna och översiktsplanen för offentliga rum gäller en del av kvarteret 434, en öppen plats och ett parkområde i stadsdel 22 på Västra åstranden i Borgå. Planområdets totala våningsyta är 21 500 m2. Området gränsar på hela sin längd till centrumområdets centrala matargata Alexandersbågen, som i områdets västra del har en anslutning till Tolkisvägen. På den nordvästra sidan gränsar området till två tomter i flervåningshusområdet Borgåporten. Området utvecklas med iakttagande av detaljplanen och dessa anvisningar. Det är fråga om minimikrav på byggnadernas, gårdsplanernas och de offentliga rummens kvalitet med avseende på stadsbilden. Vid utarbetandet av dessa anvisningar har man i tillämpliga delar utnyttjat bygganvisningarna och planen för offentliga rum för det moderna trästadsområdet samt bygganvisningarna i detaljplanen för fortsättningen på den moderna trästaden (stadsplaneringsavdelningens detaljplan nr 401). Senare kan avvikelser från anvisningarna ske på punkter som specificeras i mera detalj, förutsatt att sådana lösningsmodeller som garanterar ett minst likvärdigt slutresultat står att finna i samband med konkurrensutsättningen av tomtöverlåtelser i området. DE STADSBILDSMÄSSIGA MÅLEN Stadsstyrelsens och planläggnings- och byggnadsnämndens målsättning avseende dimensionering, mångsidighet och miljökvalitet är utgångspunkter för detaljerna i utförandet. Syftet med detaljplanen är att trygga områdets centrumlika, representativa och särpräglade karaktär, behovet av vägförbindelser för lätt trafik genom området samt en maximal kvalitetsnivå vid byggandet. Som dimensioneringsgrund används en tät stadsstruktur, men i mänsklig skala i 2 4 våningar. Området sammankopplar det på 1960-talet planerade området Borgåporten och dess massiva flervåningshus med 2000-talets avsevärt småskaligare kvartersstruktur på Västra åstranden. En viktig roll för området är att avgränsa Alexandersbågens inre kant och att skapa en helgjuten miljö i detta gaturum, som är ett av de viktigaste i hela centrumområdet. Å andra sidan bör området i ett lite större perspektiv avspegla 2000-talets modernistiska stadsbyggande, som man tillämpat i den moderna trästaden och som tolkar det traditionella träbyggandet på ett nytt, fräscht sätt. Vid områdets kanter skapas ett klart slutmotiv för Magnus Erikssonsgatan, och ett gaturum av urban karaktär byggs i delen mot Tolkisvägen som motvikt till den massiva helhet som utgörs av S-Market i Näse. I området finns ett klart behov av mindre lokaliteter för service av typ butik, byrå eller verkstad vid Alexandersbågen, som förbättrar gatubilden och servicenivån i området. Genom dessa små affärsutrymmen kopplas området också ihop med den stora handelsenheten S-Market i Näse i grannskapet, i den sydvästra delen av området. I fasadmaterialen i området tillåts en större variation än för strandkvarteren på Västra åstranden. Målet är att området i huvudsak skall ge ett helhetsintryck som domineras av trä, men användningen av trä kan också framhävas med ytor av stenmaterial, exempelvis genom övervägd användning av tegel och tunn rappning. Gaturummet görs levande med ytbeläggningar av natursten i socklar och gatufasader. Man bör allvarligt överväga möjligheten att gynna trä som material i stomkonstruktioner. Det rekommenderas att man vid planeringen av lokaliteter på de översta våningarna överväger användning av lutande innertak, balkonger med en utformning som liknar en takterrass och andra planeringslösningar som framhäver den översta våningens speciella karaktär för att åstadkomma högklassiga och stiliga lösningar för boende. Nästan överallt i området finns en risk att bostäderna blir utsatta för trafikbuller. Mellan Alexandersbågen och kvartersgårdarna byggs därför ett högt staket som skyddar mot buller och damm. I bostäder som består av flera plan rekommenderas också att man överväger möjligheten att placera vistelseutrymmena på de översta våningarna. Utöver den våningsyta som anvisas för kvartersområdet är det tillåtet att bygga högst 2,6 meter djupa gröna rum samt inglasade balkonger, terrasser och loftgångar. Med detaljplanen har man därmed velat sporra till sammankoppling av vistelseutrymmen som i varierande grad är uppvärmnda till bostadsutrymmen inom det centrumliknande området, där möjligheterna att använda gårdsplanerna till egentlig vistelse kan vara begränsade. I områdets västra del, mellan Alexandersbågen och Borgåporten, är det möjligt att bygga en avlång kontors- och affärsbyggnadshelhet. Byggnaderna bildar en vägg som tätar Alexandersbågens gaturum i närheten av Tolkisvägen också samtidigt skyddar kvarteren i Borgåporten mot buller. I kontorshuskomplexets fasader eftersträvas ett intryck av lätthet, där man genom användning av trä sammanbinder också dessa randzoner med trähusområdet på Västra åstranden. 3

AL/YA -KVARTERS- OMRÅDE Alexandersbågens östra del och ändan av Magnus Erikssonsgatan PLANERING AV BYGGNADER Allmänt Området är beläget i den nordliga delen av Alexandersbågens inre ring vid ändan av Magnus Erikssonsgatan. I området kan byggas bostäder, servicebostäder och kontorsutrymmen. I samtliga användningsformer önskas affärslokaler i gatuplan för att komplettera områdets servicestruktur. Som slutpunkt i den södra ändan av Magnus Erikssonsgatan önskas en byggnadsmassa i fyra våningar, med vars hjälp granntomten 434-3 med massiva flervåningshus i Borgåporten, som planerades på 1960-talet, sammanbinds med raden av träbeklädda punkthus i 3 ½ våningar utmed Magnus Erikssonsgatans östra gräns. Byggnadens gestaltning kunde planeras tämligen fritt med lutande takytor och med fasadytor välvda över gaturummet. Vid Alexandersgatan i kvartersområdets östra kant utformas byggnadsmassan till ett lamellhus som kantar den bågformiga gatan. I bostäder som placeras på bottenvåningen skall golvnivån ligga minst 0,7 m över gatans eller parkgångens nivå vid byggnaden. I allmänhet är det dock affärslokaler som placeras på bottenvåningen, och dessa kan med fördel byggas i gatuplan för bättre tillgänglighet. I bygglovsskedet krävs en plan för tomtens trafik- och parkeringsarrangemang, som även visar de för affärsutrymmen nödvändiga kortvariga kundparkeringsplatsernas placering vid Alexandersbågen. Byggnaden skall byggas så att den bildar en enhetlig massa vars delar inte får vara högre än vad våningstalet anvisar. Byggnadens fasad får vara högst 6,5 meter då våningstalet är två och 11 meter då våningstalet 3 2/3, mätt från markytans och sockelns skärningspunkt till fasadens och takets skärningspunkt. Vid gavlarna kan fasaderna vara högre. Man får avvika från bestämmelsen vad byggnaden i ändan av Magnus Erikssonsgatan beträffar. Bild 1. Den för många olika verksamheter avsedda byggnaden vid ändan av Magnus Erikssonsgatan kan ha en fartfylld takform. Ingångar Ingång till bostäder ordnas i regel från kvartersgården. Ingång till affärslokaler ordnas direkt från gatan. Fasader I gatuplan bör fasaderna mot gatan i huvudsak utföras på ett sätt som avviker från de övre våningarna. För att motverka intrycket av en sockelvåning bör man använda stora fönster samt högklassiga material och behandlingsmetoder. Till fasadmaterial i gatuplan rekommenderas i huvudsak naturstensbeläggningar. I gatuplan i byggnaden i ändan av Magnus Erikssonsgatan kan man använda en indragen fasad, så att man vid affärslokalerna samtidigt skapar en plats som är skyddad för regn. Vid Alexandersbågen rekommenderas ett lätt skärmtak för att i höjdled avgränsa gaturummet för fotgängare. Skärmtaket fästs vid fasaden ovanför. Taket bildar ett enhetligt arkadmotiv ovanför trottoaren. Taket bör också i tillräcklig mån skydda mot regn. Den fria höjden på takets nedre kant bör enligt Byggbestämmelsesamlingen, del F2, vara minst 2,2 meter. Takmaterialet bör släppa igenom ljus. I gatufasader tillåts förutom ett takmotiv också användning av planteringslådor för att göra gaturummet mera levande. Planteringslådan placeras stationärt vid hussockeln och den får sticka ut högst 50 cm. Planteringslådans höjd får vara högst 70 cm från gatans yta. I samband med planteringslådan får också placeras en sits av trä som monteras på väggen. 4

Fasadmaterialet till byggnaden vid ändan av Magnus Erikssonsgatan kan väljas fritt. Fasaderna mot gatan bör emellertid ge ett helt, enhetligt, luftigt och en aning genomskinligt intryck. Ett lyckat slutresultat kan uppnås med ett galler av trä eller metall och en fasad av glas som skiner igenom konstruktionen. Det huvudsakliga fasadmaterialet till de övre våningarna vid Alexandersbågen är tunn rappning tillsammans med detaljer av trä som ger ett lättare intryck. Med de träbeklädda fasaddelarna eftersträvas ett intryck av massivträ, och därför bör brädfodringen i huvudsak utföras av virke som är minst 200 mm brett. I fasadytornas disposition används enhetliga liggande eller stående fält av regelbunden storlek. De enhetliga väggytorna kan förses med små öppningar där det mindre måttet på ljusöppningen i regel är högst 40 cm. Träfasaderna behandlas med kokt färg eller med halvmatt högtäckande färg. Den rappade fasadytan utgör minst 50 % av byggnadernas fasader på tomten. Färgerna väljs från en separat färgsättningsplan. I fasadernas disposition och i byggnadsmassorna följs de principer som framgår av illustrationerna i detaljplanebeskrivningen. Balkonger och terrasser är i huvudsak infällda. Inga utskjutande delar tillåts i gatufasaderna, med undantag för första våningens skärmtak och byggnaden vid ändan av Magnus Erikssonsgatan. I övrigt eftersträvas byggnadsmassor med en enkel grundform och endast obetydliga utskjutande delar utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet. Takform Takformen är åstak. I byggnaden vid ändan av Magnus Erikssonsgatan tillåts även pulpettak, men frågan om taklutning är tills vidare öppen. Vid Alexandersbågen är takvinkeln minst 1:2 och takåsens riktning parallell med byggnadens långsida, dvs. utmed Alexandersbågen. I de fristående husen i kvarterets inre delar är åstakets vinkel 1:2 och takåsens riktning parallell med byggnadens långsida, på det sätt som framgår av detaljplanekartan. Som takmaterial på de synliga takytorna bör användas slät maskinfalsad plåt i mörkgrått eller svart. Takplåt kan också ersättas med mörk solpanel. Taket bör bilda en lugn helhet. Vid Alexandersgatan tillåts högst 1,6 m breda taklyktor, två stycken per 10 meter tak. Taklyktorna bör emellertid grupperas parvis på det sätt som framgår av illustrationerna, så att de inte alltför mycket stör takets lugna helhetsintryck. Taklyktan bör ha en klar och enkel utformning, beklädd på sidorna och ovanpå med takplåt. Takskägget bildar en enhetlig linje, också vid taklyktorna och de infällda eller utskjutande fasaddelarna. Takskägget skall sticka ut från fasaden, dock inte mera än 60 cm från fasadlinjen. Takskägget bör lämnas öppet, dvs. det får förses med brädfodring. I byggnaden vid ändan av Magnus Erikssonsgatan kan det utskjutande takskägget också ersättas med en springa mellan takskägg och fasad, som ger taket ett intryck av lätthet. Vid takfallen mot väster samt i byggnaden vid ändan av Magnus Erikssonsgatan kan taket vid de infällda balkongerna öppnas på det sätt som visas i detaljplanens illustrationer, så att balkongerna på den översta våningen får den karaktär som läget förutsätter. Också på de ställen där taket öppnas bör takskägget bilda en Bild 2. Alexandersbågen. Mellan byggnaderna finns ett minst fem meter högt staket som skyddar mot buller och damm. Staketet förses med port. enhetlig linje. Eventuell inglasning av balkonger skall utföras så att de fasta konstruktionerna inte stiger ovanför takfallet. Bostädernas gemensamma utrymmen Tillräckliga förvaringsrum ordnas för hushållens lösöre och friluftsutrustning. För cyklar reserveras tillräckliga, trygga och användarvänliga förvaringsutrymmen som är skyddade för regn och kan användas dagligen. EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, PARKERING Ekonomibyggnader, skyddstak och staket på gårdsplanerna är viktiga stadsbildselement som kompletterar kvartershelheten. Tillsammans med bostadsbyggnaderna skall de bilda en till karaktär, material, färgsättning och höjdförhållanden enhetlig miljö tillsammans med bostadsbyggnaderna. De utförs i huvudsak med trästomme. Som takform i gårdsbyggnaderna och konstruktionerna används pulpettak. I ekonomibyggnader vars stomdjup är mera än 6 meter kan man också använda åstak med en takvinkel som passar ihop med takvinkeln på bostadsbyggnaderna på tomten. De synliga takfallen är, på samma sätt som i bostadsbyggnaderna, av slät maskinfalsad plåt, och färgen är svart. Takskäggen skall vara öppna, så de får inte förses med brädfodring. 5

Bilplatserna placeras i underjordiska parkeringsutrymmen i kvartersområdet och/eller i kvartersområdet för bilplatser (LPA-1) i mitten av kvarteret. Bilplatsarrangemangen i kvarteret förklaras närmare i ett särskilt kapitel i dessa anvisningar. Sophus placeras så att tömning utan besvär kan ske via servitutsvägen genom parkeringsområdet. Sophusen förses med betongbotten. Inne i kvartersområdet är det inte tillåtet att bygga staket mellan tomterna. Principerna för byggande av staket mellan kvartersområde och gata beskrivs nedan under rubriken Sammanpassning av kvartersområde och offentligt rum. PLANERING AV KVARTERSGÅRDAR Allmänt Kvartersgårdar anläggs vid en nivå som är högre än gatans eller parkens marknivå, så att höjdskillnaden mellan gatans eller parkens marknivå och bostadens golvnivå jämnas ut. Små höjdvariationer används för att bilda uterum med varierande grad av offentlig karaktär. Tillgänglighetsaspekten bör dock tas i beaktande vid planeringen av gångrutter, även med tanke på höjdskillnaderna. Kvartersgårdarna bör bilda enhetliga rum där olika byggnaders gårdsplaner inte separeras från varandra. Gårdsfunktioner som orsakar störning, t.ex. piskställningar och avfallsbehållare bör avskärmas från den övriga gårdsplanen med häck eller galler. Remsan vid byggnadssockeln skall beläggas med stenar. Innan gårdsplanen anläggs, är marksättning att vänta. Sättningen kan vara olika stor på olika delar av gårdsplanen. Alla de vattniga svackor som då bildas bör jämnas ut, så att regnvattnet kan avledas till gårdsplanens dräneringssystem. En bostads andel av gårdsplanen För bostäder på bottenvåningen byggs en bostadsgård i anslutning till kvartersgården, vid en nivå som är högre än markytan i omgivningen. De privata gårdsdelarna bör tydligt avskiljas från de gemensamma delarna av gårdsplanen. Ansvaret för skötseln av de privata områdena skall fördelas på ett entydigt sätt, så att det inte på gården uppstår obestämda områden som ingen sköter. Bostadsgårdarna skall avgränsas med häckar. Finns det en terrass, används till avgränsning också ett galler som delvis ansluter sig till terrassen. Vid gallret planteras klängväxter. Det privata området får inte ingärdas med ett staket som man inte kan se igenom. Vid avgränsning av privat område får gallrets andel vara högst 1/3 av längden på det privata områdets gräns. Bild 3. I gatuplan i byggnaderna vid Alexandersgatan finns affärs- och kontorslokaler som gör gatubilden mera levande och förbättrar områdets servicestruktur. Vid dessa lokalers fönster placeras skärmtak som på ett naturligt sätt avgränsar gaturummet i höjdled. Till häck bör användas buskar som förblir låga, under 1,5 meter. Häcken bör i huvudsak vara enhetlig för hela kvartersgården. Vid en sida på bostadsgården, eller cirka 1/3 av häckens längd, bör häcken vara mångformigare med flera buskarter vid sidan av den dominerande arten. I denna mångformiga del kan man till avgränsning av privatgården även använda högre, dock inte mera än fem meter höga blommande buskar eller små träd eller vintergröna pelarformiga buskar och små träd. Ytor som planteras Tomterna skall planteras på de ytor som inte används för byggande eller som gångvägar. Den planterade ytan kan till sin karaktär vara en trädgård eller den kan användas till lek eller andra gårdsfunktioner. De planterade vegetationen skall vara mångsidig med träd, buskar och klängväxter. Att enbart anlägga en gräsmatta uppfyller inte kravet. Ytor med planteringar får inte beläggas med asfalt. Ordnar man plats för torkning eller vädring av kläder, bilplats eller servicerutt på en yta med planteringar, skall 6

platsen beläggas med gräsarmeringsstenar eller med plattor med gräsfogar. Det sammanhängande plattbelagda området får inte utgöra en stor enformig yta. Därför bör man genom disposition och planering och med hjälp olika material och läggningsmönster skapa ett uttrycksfullt resultat. Gångrutter på gårdsplanen På kvartersgården skall rutten för fotgängare planeras så att den blir naturlig och förses med beläggning där man varierar mellan plattor och markstenar. Gräsmattor och planterade ytor skall avskiljas från gångrutten med kantstöd. Kantstöden bör bestå av naturstenar eller kantstödselement av betong och de skall tåla maskinell snöplogning. Kantstöden bör vara minst 5 cm höga. Rutterna för brandmateriel inom gårdsplansområdet bör förstärkas och beläggas med gräsarmeringsstenar eller gräsarmering med tillräcklig bärighet för fordon. Ytorna framför ingången på gårdssidan skall beläggas med sten eller plattor så att man åstadkommer ett representativt resultat. I anslutning till ingången bör man placera något igenkännbart personligt element, t.ex. en bänk, en planteringskruka med växter enligt säsong, eller ett galler med klängväxter. Ingången och ytan framför den bör förses med en behaglig belysning. Lekplats för barn och vistelseutrymme på kvartersgården Lekplatser bör placeras i kvartersgårdsdelens varmaste och soligaste del. Sikten från bostäderna till lekplatsen skall vara god. Lekplatsen på gården skall förses med lekredskap och sittgrupp. I anslutning till lekplatsen skall placeras en liten spelplats, t.ex. 5x10 meter, med yta av konstgräs. Vistelseutrymmet på kvartersgården skall placeras på en plats med sol på eftermiddagen och kvällen. Platsen bör rustas upp med bänkar och bord och planteras för ökad trivsel. Träd, buskar och marktäckande växter på gården Det befintliga trädbeståndet bör i mån av möjlighet bevaras. Kvartersgårdarna är tämligen små, så att där inte finns plats för många stora träd. De större träden skall vara ädelträd. Mindre prydnadsträd kan man ha flera på samma gård. Arter och sorter som rekommenderas är prydnadsäppel och körsbär. På gårdarna får planteras också några smala och lågväxta barrträd och -buskar, exempelvis pelartuja. De större träden och barrträden skall placeras så att inte skuggan från träden på eftermiddagen och kvällen faller på lek- och vistelseplatsen utan helst på ett garage eller en ekonomibyggnad. Gårdarna skall planteras med skyddande buskar för att avskilja gaturummet och parkeringsområdena från gårdsrummet. I anslutning till vistelseplatserna och i bakgrunden till dem bör anläggas vackra planteringar med många arter av buskar, perenner eller klängväxter. Ytorna vid planterade buskar bör planteras med en undervegetation bestående av vintergröna marktäckande växter. Detta underlättar skötseln av buskarna och gör det lättare att hålla ytorna snygga också under den snöfria tiden på vintern. Arter som rekommenderas till undervegetationen är bl.a. jordreva, waldsteinia och sugor. Också vid roten rekommenderas plantering av marktäckande växter så att det blir lättare att sköta gräsmattan och så att trädstommarna inte skadas när man klipper gräset. Bild 4. Tvärsektion av gångvägen på gården. Buskplanteringarna bör förses med låga skyddsstaket som kan avlägsnas när buskarna har blivit större. På ställen där planterade buskar gränsar till gångvägens innerkurva, bör man utöver kantstödet använda också andra körhinder eller pollare för att skydda buskarna. Körhindren skall passa ihop med de övriga gårdsmöblerna. Belysning Gångrutterna, ingångarna, vistelseutrymmet samt platserna framför lagerbyggnaderna skall förses med ändamålsenlig belysning. Belysningen på gårdsplanen utförs så att armaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom fönstren. Därför bör man vid gångrutterna använda låga armaturer som endast belyser gångrutten. Trots kravet på bländfrihet bör belysningsstyrkan vara tillräcklig. En del av utearmaturerna kan monteras på väggar. Ljuset från väggarmaturen skall i huvudsak vara riktad nedåt från armaturen. I synnerhet vid användning av fristående stolparmaturer bör uppmärksamhet fästas vid att armaturen stilmässigt passar ihop med den övriga möbleringen av gården. Portar och gångrutter framhävs genom belysning. Också att ett antal armaturer för punktbelysning rekommenderas med vilka man belyser någon central plantering eller övre delen av ett träd på gården. 7

SAMMANPASSNING AV KVARTERSOMRÅDE OCH OFFENTLIGT RUM Byggnaderna placeras i regel i linje med Alexandersbågen. Markytan på tomterna höjs upp en aning från gatan, och vid tomtgränserna byggs en stödmur, låg stenmur eller någon motsvarande till formen väldefinierad och med omsorg utförd konstruktion som på ett naturligt sätt ansluter sig till byggnadernas sockel av natursten. Nivåskillnaden får inte jämnas ut med en ramp. Vid gränsen mellan kvartersområdet och Alexandersbågen, på den låga stödmuren, byggs ett högt staket som skyddar mot buller, damm och delvis också mot insyn. Staketets form och färgsättning anpassas till byggnadsfasaden. Som huvudsakligt material till byggnadsfasader används trä i harmoniska kombinationer av färg och material. Staketets minimihöjd mätt från gatan är 5 meter. I staketet görs vanligen en högst 2,4 meter hög öppning, som kan förses med port. Porten framhävs med en diskret belysning. Staketets nedre del upp till nivån för öppningens övre kant bör i huvudsak vara enhetlig. Däremot skall den övre delen i huvudsak utföras med ett trägaller som man kan se igenom. Ovanför staketet och ovanför öppningen byggs takmotiv som har karaktären av ett skärmtak. I staketkonstruktionen bör man beakta att man bör kunna öppna en infart för utryckningsfordon till tomterna. I detaljplanen anvisas platser där man ordnar infart för fordon till den inre delen av kvarteret. Vid dessa ställen ordnas tillräckligt höga öppningar i staketet. Belysningen utförs så att utearmaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom fönstren. I gatufasaderna kan man genom diskret belysning plocka fram sådana detaljer i raden av byggnadsgavlar som framhäver deras gemensamma tema. Bild 5. En vy över detaljplaneområdet. 8

AKR-9 -KVARTERS- OMRÅDET Tätt kvarter vid Alexandersbågens inre ring PLANERING AV BYGGNADER Allmänt Området sammankopplar det på 1960-talet planerade området Borgåporten med massiva flervåningshus med 2000-talets avsevärt småskaligare kvartersstruktur på Västra åstranden. Den för området valda hustypen är en byggnad i 2 ½ - 3 ½ våningar och med så smal byggnadsstomme som möjligt. Hustypen möjliggör lösningar av höghus- och radhustyp. Byggnaderna placeras med gaveln mot Alexandersbågen, vilket gör det möjligt att placera privata uterum, balkonger och terrasser för de enskilda bostäderna mot ett fördelaktigt väderstreck, men ändå så att de är skyddade för trafikbuller. Mellan byggnaderna skall byggas ett staket som skyddar mot buller och damm och vars övre del man kan se igenom. I gaveltemat kan man också observera likheter med gaveltemat för Moderna trästaden, trots att husmassorna vid Alexandersgatan har en massivare mera stadscentrumlika skala. I gatuplanet vid husgavlarna placeras små butiks-, byrå och andra affärsutrymmen för att göra gaturummet vid Alexandersgatan mera levande och för att höja områdets servicenivå. I gatuområdets kant mellan husen byggs ett högt staket som skyddar bostadsgårdarna mot buller och dam, bildar uterum med varierande grad av offentlighet samt fungerar tillsammans med husgavlarna som ett element som avgränsar gaturummet vid Alexandersbågen. I bostäder som placeras på bottenvåningen skall golvnivån ligga minst 0,7 m över gatans eller parkgångens nivå vid byggnaden. I allmänhet är det dock affärslokaler som placeras på bottenvåningen, och dessa kan med fördel byggas i gatuplan för bättre tillgänglighet. I bygglovsskedet krävs en plan för tomtens trafik- och parkeringsarrangemang, som även visar de för affärsutrymmen nödvändiga kortvariga kundparkeringsplatsernas placering vid Alexandersbågen. Bild 6. Kvartersområdet i fågelperspektiv. Byggnaden skall byggas så att den bildar en enhetlig massa vars delar inte får vara högre än vad våningstalet anvisar. Byggnadens fasad får vara högst 6,5 meter då våningstalet är två, 8 meter då våningstalet är 2 2/3 och 11 meter då våningstalet 3 2/3, mätt från markytans och sockelns skärningspunkt till fasadens och takets skärningspunkt. Vid gavlarna kan fasaderna vara högre. Ingångar Ingång till bostäder ordnas i regel från kvartersgården. Ingång till affärslokaler ordnas direkt från gatan. Fasader I gatuplan bör fasaderna mot gatan i huvudsak utföras på ett sätt som avviker från de övre våningarna. För att undvika ett utseende som liknar en sockel bör man använda stora fönster samt högklassiga material och metoder. Till fasadmaterial i gatuplan rekommenderas i huvudsak naturstensbeläggningar av olika slag eller ställvis rödtegel. Vid ingångar till affärs- och kontorslokaler kan användas ett lätt skärmtak för att i höjdled avgränsa gaturummet för fotgängare. Skärmtaket fästs vid fasaden ovanför. Taket bör också i tillräcklig mån skydda mot regn. Den fria 9

höjden på takets nedre kan bör enligt Byggbestämmelsesamlingen, del F2, vara minst 2,2 meter. Takmaterialet bör släppa igenom ljus. I gavlar mot gatan tillåts förutom ett takmotiv också användning av planteringslådor för att göra gaturummet mera levande. Planteringslådan placeras stationärt vid hussockeln och den får sticka ut högst 50 cm. Planteringslådans höjd får vara högst 70 cm från gatans yta. I samband med planteringslådan får också placeras en sits av trä som monteras på väggen. Vid takfallen mot söder och väster kan taket vid de infällda balkongerna öppnas på det sätt som visas i detaljplanens illustrationer, så att balkongrena på den översta våningen får den karaktär som läget förutsätter. Också på de ställen där taket Det huvudsakliga fasadmaterialet till de övre våningarna är tunn rappning tillsammans med detaljer av trä som ger ett lättare intryck. Med de träbeklädda fasaddelarna eftersträvas ett intryck av massivträ, och därför bör brädfodringen i huvudsak utföras av virke som är minst 200 mm brett. Fasadytorna disponeras med enhetliga liggande eller stående fält av regelbunden storlek. De enhetliga väggytorna kan förses med små öppningar där det mindre måttet på ljusöppningen i regel är högst 40 cm. Träfasaderna behandlas med kokt färg eller med halvmatt högtäckande färg. Den rappade fasadytan utgör minst 50 % av byggnadernas fasader på tomten. Färgerna väljs från en separat färgsättningsplan. Disponeringen av fasader och byggnadsmassor följer de principerna som framgår av detaljplanebeskrivningens illustrationer. Balkonger och terrasser är i huvudsak infällda. I byggnadsmassor eftersträvas en enkel grundform och endast obetydliga utskjutande delar utförda i en stil som ger ett intryck av lätthet. Takform Takformen är åstak. I byggnader vid Alexandersbågen är takvinkeln 1:2 och takåsens riktning vinkelrätt mot Alexandersbågen. I de inre delarna av kvarteret och i den västra delen varierar byggnadsmassans riktning på det sätt som framgår av detaljplanens illustrationer. Då är takåsens riktning parallell med byggnadens långsida. Där takvinkeln inte särskilt anges i detaljplanekartan, kan takvinkeln fritt väljas så, att byggnaden får harmoniska proportioner. Som takmaterial bör användas slät maskinfalsad plåt i mörkgrått eller svart. Takplåt kan också ersättas med mörk solpanel. Taket bör bilda en lugn helhet. Vid takfallen mot norr och öster tillåts högst 1,6 m breda taklyktor, två stycken per 10 meter tak. Taklyktorna bör emellertid grupperas parvis på det sätt som framgår av illustrationerna, så att de inte alltför mycket stör takets lugna helhetsintryck. Taklyktan bör ha en klar och enkel utformning, beklädd på sidorna och ovanpå med takplåt. Takskägget bildar en enhetlig linje, också vid taklyktorna och de infällda eller utskjutande fasaddelarna. Takskägget skall sticka ut från fasaden, dock inte mera än 60 cm från fasadlinjen. Takskägget bör lämnas öppet, dvs. det får inte förses med brädfodring. Bild 7. Takbalkonger ger mervärde åt bostäderna på den översta våningen. De ökar också möjligheterna att vistas utomhus i detta relativt tätt bebyggda område. öppnas bör takskägget bilda en enhetlig linje. Eventuell inglasning av balkonger skall utföras så att de fasta konstruktionerna inte stiger ovanför takfallet. I de byggnader vid kvartersområdets västra kant, där bostadsbyggnadernas kvartersområde gränsar till ett litet öppet gatuområde, utförs gatulyktorna emellertid på den västra takfallet, dvs. mot den öppna platsen. I dessa byggnader kan takbalkonger öppnas i takfallet mot öster, dvs. på den sida där man har en utsikt över ån. Bostädernas gemensamma utrymmen Tillräckliga förvaringsrum ordnas för hushållens lösöre och friluftsutrustning. För cyklar reserveras tillräckliga, trygga och användarvänliga förvaringsutrymmen som är skyddade för regn och kan användas dagligen. 10

EKONOMIBYGGNADER, SKYDDSTAK, PARKERING Ekonomibyggnader, skyddstak och staket på gårdsplanerna är viktiga stadsbildselement som kompletterar kvartershelheten. Tillsammans med bostadsbyggnaderna skall de bilda en till karaktär, material, färgsättning och höjdförhållanden enhetlig miljö tillsammans med bostadsbyggnaderna. De utförs i huvudsak med trästomme. Som takform i gårdsbyggnaderna och konstruktionerna används pulpettak. I ekonomibyggnader (närmast på pky-byggnadsytor) vars stomdjup är mera än 6 meter kan man också använda åstak med en takvinkel som passar ihop med takvinkeln på bostadsbyggnaderna på tomten. De synliga takfallen är, på samma sätt som i bostadsbyggnaderna, av slät maskinfalsad plåt, och färgen är svart. Takskäggen skall vara öppna, så de får inte förses med brädfodring. Bilplatserna kan placeras i underjordiska parkeringsutrymmen eller i kvartersområdet för bilplatser (LPA-1) i mitten av kvarteret. I synnerhet i kvartersområdets västra del, där terrängen stiger kraftigt, kunde parkering under marken med lätthet kunna ordnas. Bilplatsarrangemangen i kvarteret förklaras närmare i ett särskilt kapitel i dessa anvisningar. Sophus placeras så att tömning utan besvär kan ske via servitutsvägen genom parkeringsområdet. Sophusen förses med betongbotten. Inne i kvartersområdet är det inte tillåtet att bygga staket mellan tomterna. Principerna för byggande av staket mellan kvartersområde och gata beskrivs nedan under rubriken Sammanpassning av kvartersområde och offentligt rum. PLANERING AV KVARTERSGÅRDAR Allmänt Kvartersgårdar anläggs vid en nivå som är högre än gatans eller parkens marknivå, så att höjdskillnaden mellan gatans eller parkens marknivå och bostadens golvnivå jämnas ut. Små höjdvariationer används för att bilda uterum med varierande grad av offentlig karaktär. Tillgänglighetsaspekten bör dock tas i beaktande vid planeringen av gångrutter, även med tanke på höjdskillnaderna. Kvartersgårdarna bör bilda enhetliga rum där olika byggnaders gårdsplaner inte separeras från varandra. Gårdsfunktioner som orsakar störning, t.ex. piskställningar och avfallsbehållare bör avskärmas från den övriga gårdsplanen med häck eller galler. Remsan vid byggnadssockeln skall beläggas med stenar. Innan gårdsplanen anläggs, är marksättning att vänta. Sättningen kan vara olika stor på olika delar av gårdsplanen. Alla de vattniga svackor som då bildas bör jämnas ut, så att regnvattnet kan avledas till gårdsplanens dräneringssystem. En bostads andel av gårdsplanen För bostäder på bottenvåningen byggs en bostadsgård i anslutning till kvartersgården, vid en nivå som är högre än markytan i omgivningen. De privata gårdsdelarna bör tydligt avskiljas från de gemensamma delarna av gårdsplanen. Ansvaret för skötseln av de privata områdena skall fördelas på ett entydigt sätt, så att det inte på gården uppstår obestämda områden som ingen sköter. Bostadsgårdarna skall avgränsas med häckar. Finns det en terrass, används till avgränsning också ett galler som delvis ansluter sig till terrassen. Vid gallret planteras klängväxter. Det privata området får inte ingärdas med ett staket som man inte kan se igenom. Vid avgränsning av privat område får gallrets andel vara högst 1/3 av längden på det privata områdets gräns. Till häck bör användas buskar som förblir låga, under 1,5 meter. Häcken bör i huvudsak vara enhetlig för hela kvartersgården. Vid en sida på bostadsgården, eller cirka 1/3 av häckens längd, bör häcken vara mångformigare med flera buskarter utöver den dominerande arten. I denna mångformiga del kan man till avgränsning av privatgården även använda högre, dock inte mera än fem meter höga blommande buskar eller små träd eller vintergröna pelarformiga buskar och små träd. Ytor som planteras Tomterna skall planteras på de ytor som inte används för byggande eller som gångvägar. Den planterade ytan kan till sin karaktär vara en trädgård eller den kan användas till lek eller andra gårdsfunktioner. De planterade vegetationen skall vara mångsidig med träd, buskar och klängväxter. Att enbart anlägga en gräsmatta uppfyller inte kravet. Ytor med planteringar får inte beläggas med asfalt. Ordnar man plats för torkning eller vädring av kläder, bilplats eller servicerutt på en yta med planteringar, skall platsen beläggas med gräsarmeringsstenar eller med plattor med gräsfogar. Det sammanhängande plattbelagda området får inte utgöra en stor enformig yta. Därför bör man genom disposition och planering och med hjälp olika material och läggningsmönster skapa ett uttrycksfullt resultat. Gångrutter på gårdsplanen På kvartersgården skall rutten för fotgängare planeras så att den blir naturlig och förses med beläggning där man varierar mellan plattor och markstenar. Gräsmattor och planterade ytor skall avskiljas från gångrutten med kantstöd. Kantstöden bör bestå av naturstenar eller kantstödselement av betong och de skall tåla maskinell snöplogning. Kantstöden bör vara minst 5 cm höga. Rutterna för brandmateriel inom gårdsplansområdet bör förstärkas och beläggas med gräsarmeringsstenar eller gräsarmering med tillräcklig bärighet för fordon. 11

Ytorna framför ingången på gårdssidan skall beläggas med sten eller plattor så att man åstadkommer ett representativt resultat. I anslutning till ingången bör man placera något igenkännbart personligt element, t.ex. en bänk, en planteringskruka med växter enligt säsong, eller ett galler med klängväxter. Ingången och ytan framför den bör förses med en behaglig belysning. Lekplats för barn och vistelseutrymme på kvartersgården Lekplatser bör placeras i kvartersgårdsdelens varmaste och soligaste del. Sikten från bostäderna till lekplatsen skall vara god. Lekplatsen på gården skall förses med lekredskap och sittgrupp. I anslutning till lekplatsen skall placeras en liten spelplats, t.ex. 5x10 meter, med yta av konstgräs. Vistelseutrymmet på kvartersgården skall placeras på en plats med sol på eftermiddagen och kvällen. Platsen bör rustas upp med bänkar och bord och planteras för ökad trivsel. Träd, buskar och marktäckande växter på gården Det befintliga trädbeståndet bör i mån av möjlighet bevaras. Kvartersgårdarna är tämligen små, så att där inte finns plats för många stora träd. De större träden skall vara ädelträd. Mindre prydnadsträd kan man ha flera på samma gård. Arter och sorter som rekommenderas är prydnadsäppel och körsbär. På gårdarna får planteras också några smala och lågväxta barrträd och -buskar, exempelvis pelartuja. De större träden och barrträden skall placeras så att inte skuggan från träden på eftermiddagen och kvällen faller på lek- och vistelseplatsen utan helst på ett garage eller en ekonomibyggnad. Belysning Gångrutterna, ingångarna, vistelseutrymmet samt platserna framför lagerbyggnaderna skall förses med ändamålsenlig belysning. Belysningen på gårdsplanen utförs så att armaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom fönstren. Därför bör man vid gångrutterna använda låga armaturer endast belyser gångrutten. Trots kravet på bländfrihet bör belysningsstyrkan vara tillräcklig. En del av utearmaturerna kan monteras på väggar. Ljuset från väggarmaturen skall i huvudsak vara riktad nedåt från armaturen. I synnerhet vid användning av fristående stolparmaturer bör uppmärksamhet fästas vid att armaturen stilmässigt passar ihop med den övriga möbleringen av gården. Portar och gångrutter framhävs genom belysning. Också att ett antal armaturer för punktbelysning rekommenderas med vilka man belyser någon central plantering eller övre delen av ett träd på gården. Gårdarna skall planteras med skyddande buskar för att avskilja gaturummet och parkeringsområdena från gårdsrummet. I anslutning till vistelseplatserna och i bakgrunden till dem bör anläggas vackra planteringar med många arter av buskar, perenner eller klängväxter. Ytorna vid planterade buskar bör planteras med en undervegetation bestående av vintergröna marktäckande växter. Detta underlättar skötseln av buskarna och gör det lättare att hålla ytorna snygga också under den snöfria tiden på vintern. Arter som rekommenderas till undervegetationen är bl.a. jordreva, waldsteinia och sugor. Också vid roten rekommenderas plantering av marktäckande växter så att det blir lättare att sköta gräsmattan och så att trädstommarna inte skadas när man klipper gräset. Buskplanteringarna bör förses med låga skyddsstaket som kan avlägsnas när buskarna har blivit större. På ställen där planterade buskar gränsar till gångvägens innerkurva, bör man utöver kantstödet använda också andra körhinder eller pollare för att skydda buskarna. Körhindren skall passa ihop med de övriga gårdsmöblerna. Bild 8 Tvärsektion av gångvägen på gården. 12

utryckningsfordon till tomterna. I detaljplanen anvisas platser där man ordnar infart för fordon till den inre delen av kvarteret. Vid dessa ställen ordnas tillräckligt höga öppningar i staketet. Belysningen utförs så att utearmaturerna inte i onödan belyser bostäderna genom fönstren. I gatufasaderna kan man genom diskret belysning plocka fram sådana detaljer i raden av byggnadsgavlar som framhäver deras gemensamma tema. Bild 9. Utsikt över gården. SAMMANPASSNING AV KVARTERSOMRÅDE OCH OFFENTLIGT RUM Byggnaderna vid Alexandersbågen placeras med gaveln i tomtgränsen. Markytan på tomterna höjs upp en aning från gatan, och vid tomtgränserna byggs en stödmur, låg stenmur eller någon motsvarande till formen väldefinierad och med omsorg utförd konstruktion som på ett naturligt sätt ansluter sig till byggnadernas sockel av natursten. Nivåskillnaden får inte jämnas ut med en ramp. Vid gränsen mellan kvartersområdet och Alexandersbågen, på den låga stödmuren, byggs ett högt staket som skyddar mot buller, damm och delvis också mot insyn. Staketets form och färgsättning anpassas till byggnadsfasaden. Som huvudsakligt material till byggnadsfasader används trä i harmoniska kombinationer av färg och material. Staketets minimihöjd mätt från gatan är 5 meter. I staketet görs vanligen en högst 2,4 meter hög öppning, som kan förses med port. Porten framhävs med en diskret belysning. Staketets nedre del upp till nivån för öppningens övre kant bör i huvudsak vara enhetlig. Däremot skall den övre delen i huvudsak utföras med ett trägaller som man kan se igenom. Ovanför staketet och ovanför öppningen byggs takmotiv som har karaktären av ett skärmtak. I staketkonstruktionen bör man beakta att man bör kunna öppna en infart för Bild 10. Mellan byggnaderna vid Alexandersgatan byggs ett fem meter högt staket som skyddar mot buller och damm. Staketets övre del utförs så att man delvis kan se igenom det. Överst placeras ett skärmtak som ett spänstgivande element i konstruktionen. I staketet finns öppningar med små skärmtak. 13

LPA-1 -KVARTERS- OMRÅDET Kvartersområde för bilplatser i mitten av kvarteret Allmänt Kvartersområdet för bilplatser placeras i mitten av kvarteret, vid gränsen mot flervåningshustomten 434-3 i Borgåporten. Meningen är att i området i huvudsak skall placeras bilplatser för kvartersområdena AKR9 och AL/YA, eftersom tomterna 434-12 och 434-3, vilka hör till flervåningshusområdet i Borgåporten, har egen parkering på tomterna. Mellan parkeringsområdet och tomten 434-3 finns en viktig led för lätt trafik. Carportar och staket De bilplatser som krävs i kvarteret skall absolut vara täckta. Väggar till carportar och garage (täckta bilparkeringar) har yta trä eller tunn rappning. Väggytor mot lättrafikleden behandlas för ett snyggt utseende och disponeras med öppningar, planteringsgaller och varierande material för att skapa en levande yta. Bild 11. Hur man avskiljer en bilplats utan tak från gårdsplanen. Sträckorna mellan de täckta bilparkeringarna ingärdas med ett staket eller en mur vars material passar ihop med bilparkeringarnas materialvärld. Garage får byggas utöver den byggrätt som anvisas i kvartersområdet. Eventuella extra bilplatser, t.ex. gästplatser, behöver inte vara täckta. 14

PLANERING AV BYGGNADER K-6 - KVARTERSOMRÅDET Kvartersområde för affärsoch kontorsbyggnader i Alexandersbågens västra del Allmänt Ett urbant gaturum på Alexandersbågen i närheten av Tolkisvägen bildas mellan det avlånga kvartersområdet för affärs- och kontorsbyggnader och dess motpart, S- Merkets fasad. Byggnaderna bildar en vägg som också skyddar tomten 434-1 i Borgåportens flervåningshusområde mot buller. En stor byggnadsmassa bestående av kontorsbyggnader placeras delvis vid Tolkisvägen som ett element som avgränsar Tolkisvägens korsning. En liten torgliknande öppen plats bildas mellan detta kvarter och bostadskvarteret på den östra sidan. Genom konstruktioner som avgränsar gaturummet, en låg affärsbyggnad av kioskkaraktär och trädplanteringar bildas en viktig knutpunkt i stadsstrukturen, där olika verksamheter flyter in i varandra. I kontorshuskomplexets fasader eftersträvas ett intryck av lätthet, där man genom användning av trä sammanbinder också dessa randzoner med trähusområdet på Västra åstranden. Fasader I byggnadernas grundläggande utseende eftersträvas ett intryck av lätthet, klarhet och lugn. Genom användning av trä binds också dessa randzoner på Västra åstranden samman med området med 2000-talets moderna trähus. I fasadernas disposition och i byggnadsmassorna följs de principer som framgår av illustrationerna i detaljplanebeskrivningen. Det huvudsakliga fasadmaterialet till de övre våningarna är trä. I fasaderna kan man också använda galler på utsidan. Om man använder trägaller, får man i fasaden bakom gallret använda andra material enligt eget val, dock inte tvättbetong eller obehandlada ljusa ytor av betong eller byggblock. Mörkmålad betong eller rappning också i ljusare färger kan betraktas som snygga behandlingsmetoder och som tillräckligt högklassiga material för centrumfasader. Använder man metall till gallret, skall fasadytan under gallret bestå av trä eller glas. Färgerna väljs från en separat färgsättningsplan. Envåningsbyggnader skall utföras med fasader som är lätta och paviljongliknande. Fasaderna skall till minst 60 procent vara genomskinliga. Fasaderna förses med trägaller, eller åtminstone skall trämaterialet ha en central roll i fasaderna, vid sidan av glasmaterialet. Takform Takformen skall vara åstak eller pulpettak med svag lutning. Ingen bestämd takvinkel anges men den skall vara så svag att taket inte blir ett dominerande motiv i fasaden. Som takmaterial bör användas slät maskinfalsad plåt i mörkgrått eller svart. Takplåt kan också ersättas med mörk solpanel. Takskägget bildar en enhetlig linje, också vid taklyktorna och de infällda eller utskjutande fasaddelarna. Takskägget bör sticka ut från fasaden. Takskägget bör också lämnas öppet, dvs. det får inte förses med brädfodring. Takskägget kan ersättas med takskäggsliknande fartfyllda skärmtakskonstruktioner. Motsvarande konstruktioner kan också användas till skärmtak vid ingångar. I de paviljongliknande affärshusen i en våning kan också andra fasad- och takskäggskonstruktioner provas, t.ex. en kulissartad fasad med trägaller som visas i illustrationerna. Hjälputrymmen Förvaringen av avfallsbehållare och övriga varor ordnas inne i byggnadsmassan, i ändamålsenliga avfalls- och lagerrum. På en så synlig och värdefull plats kan fristående avfallsbehållare eller lagring av varor utomhus inte tillåtas. Uteområden Ändamålsenliga ställningar reserveras för cyklar. I byggnader med flera våningar bör man i gatuplan använda stora fönster samt högklassiga material och behandlingsmetoder för att motverka intrycket av en sockelvåning. 15

KVARTERET SOM EN DEL AV DET OFFENTLIGA RUMMET De för kontors- och affärsbyggnader avsedda tomterna bör bilda sammanhängande områden med de omgivande park- eller gatuområdena. Tomten får inte förses med staket. Parkering i området bör undvikas. Några platser för kortvarig kundparkering kan emellertid efter noggrann planering placeras i området. På ställen där tomten angränsar till ett öppet gatuområde skall den öppna platsen och ytan ända fram till hussockeln förses med en enhetlig högklassig beläggningskonstruktion som passar ihop med det offentliga stadsrummets karaktär. De avlånga kontors- och affärsbyggnaderna vid kanten mot tomt 434-1 kopplas till varandra och till bostadsbyggnaderna på den östra sidan med portliknande takmotiv på det sätt som visas i illustrationerna. Det är önskvärt att byggnaderna förses med en diskret belysning så att de blir en representativ del av stadsrummet. Bild 12. En gatuvy från den västra delen av Alexandersbågen. 16

ÖVERSIKTSPLAN FÖR OFFENTLIGA RUM Alexandersbågen Alexandersbågen, den centrala matargatan för trafiken mellan stadsdelarna, ingår inte i detaljplaneområdet. För att den noggranna placeringen av kundparkeringar för affärslokalerna vid gatan skall kunna faställas, bör Alexandersgatans tvärsnitt ses över i samband med byggandet av kvartersområdena. Samtidigt avgörs, om det är möjligt att bygga en rad av träd i gatuområdet. De som bygger kvartersområdena skall dessutom i bygglovsskedet visa upp en plan för tomtens trafik- och parkeringsarrangemang, där också placeringsprincipen för de nödvändiga platserna för kortvarig kundparkering vid Alexandersgatan framgår. Den öppna platsen Borgmästarskvären är en öppen plats som hanteras på samma sätt som ett torg. Den öppna platsen är en knutpunkt mellan de små bostadstomterna, tomterna för affärs- och kontorsbyggnader och den stora handelsenheten S-Market (453-1). Den öppna platsen tjänstgör som ett litet men viktigt element i stadsstrukturen. Dess yta beläggs med stenar, eller alternativt beläggs största delen med naturstenar eller betongplattor. I den belagda ytans disposition används planterade områden, med vilka man samtidigt kan jämna ut höjdskillnader i området. På planteringsytorna anläggs gräsmatta, och ädla träd placeras på ställen som anges i detaljplanen. I samband med planteringsområdets kantsten kan också placeras ytor där man kan sitta på. Den öppna platsen avgränsas delvis från Alexandersbågen med ett motsvarande portliknande takmotiv som används till att sammankoppla affärs- och kontorsbyggnader. Gatubelysningen bör vara tillräckligt effektiv och så bländfri som möjligt. Armaturerna bör i mån av möjlighet placeras så att de inte i onödan belyser bostäderna inomhus genom fönstren. Bild 13. Borgmästarskvären i fågelperspektiv. Skvären avgränsas från Alexandersbågen och också från flervåningshustomterna i Borgåporten med ett skärmtaksliknande arkadmotiv. I skvären planteras några ädla träd, vilket bör beaktas vid planeringen av en eventuell underjordisk parkeringsinrättning på platsen. Parkområdet Parken i delen mot Tolkisvägen iståndsätts efter byggnadsarbetena till åtminstone lika gott skick som i dag. De träd som eventuellt avlägsnas ersätts genom plantering av några skyddande träd. Parkområdet allmänna utseende får också i fortsättningen vara ganska öppet och ljust. 17