Tjänsteutlåtande Utredare 2015-10-27 Hanna Björklund 08-590 970 77 Dnr: hanna.bjorklund@upplandsvasby.se KFN/2015:50 31442 Kultur- och fritidsnämnden Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby Förslag till beslut 1. Kultur- och fritidsnämnden godkänner utredningen och använder den som underlag i kommande budgetarbete. Sammanfattning av ärendet Upplands Väsby är en av de kommuner där eleverna i årkurs 9 har lägst avgångsbetyg i länet/landet. För att vända den trenden och förbättra resultaten är en viktig faktor att förbättra barns och ungdomars läsning, både genom ökad läsförståelse och att skapa läslust. Läsförståelse är viktigt eftersom det är nyckeln till vidare studier och arbetsmarknaden. Läsförståelse är även grunden till ett demokratiskt samtal baserat på fakta och det är av vikt att kunna ge elever i Upplands Väsby verktygen för det. I biblioteksplanen som antogs i mars 2015 (KS/2015:61) står de att Hela folkbibliotekets målgrupp ska möta läsfrämjande insatser och i den medieplan som folkbiblioteket ska arbeta fram utifrån denna biblioteksplan ges det läsfrämjande arbetet högsta prioritet. samt Folkbiblioteket är en kompletterande verksamhet till skolbibliotekens läsfrämjande arbete mot skolans elever.. Vikten av läsfrämjande arbete lyfts även i skolans läroplan. Det finns en välkänd uppåtgående spiral beträffande läsning: barn som läser mycket förbättrar sin läsförmåga, och barn med god läsförmåga läser mer, vilket ytterligare förbättrar läsförmågan. Efter läsprojektet Läsande åttor, uttryckte majoriteten av eleverna att de uppskattade att få samtala om boken som de läste. Det gjorde att det var lättare att förstå och att de tyckte att läsningen blev roligare då. 1
För att stötta, guida och se var insatser i läsfrämjande finns, behövs kompetens i form av utbildad personal som både genom erfarenhet och kunskap kan möta ungas behov. Omvärldsbevakning visar att flera kommuner arbetar med läsfrämjande insatser genom stöttning och vägledning via kunniga bibliotekskonsulenter med lång erfarenhet inom läsfrämjande. Konsulenterna arbetar både mot skola och fritidsverksamhet och arbetar ofta med vuxna nyckelpersoner som kan ses som läsande förebilder, så som fritidspersonal, föräldrar, tränare och så vidare. Biblioteket i Upplands Väsby ser att det finns ett stort behov av att arbeta med läsfrämjande insatser i kommunen. Idag finns inte den resursen i form av tid inom befintlig personalbemanning. Därför vill kultur- och fritidskontoret skapa möjlighet att anställa en litteraturstrateg som ska arbeta som en övergripande kontakt i kommunen för de som arbetar läsfrämjande eller vill göra det och behöver stöttning. Litteraturstrategen kan leda samt utveckla det nätverk för läsfrämjande insatser som finns i kommunen. Om någon i kommunen behöver hjälp med sin läsfrämjande idé ska litteraturstrategen vara den man kan vända sig till, det gäller både för skola och för föreningsverksamhet. Beslutsunderlag Beslutet skickas till: Ärendet i sin helhet Läsning Upplands Väsby är en av de kommuner där eleverna i årskurs 9 har lägst avgångsbetyg i länet/landet. För att vända den trenden och förbättra resultaten är en viktig faktor att förbättra barns och ungdomars läsning. Både att ge ökad läsförståelse och att skapa läslust. Enligt Skolverket har lusten att läsa minskat rejält. Tre fjärdedelar av alla flickor och bara hälften av alla pojkar i Sverige läser något för nöjes skull varje dag. Sedan den förra undersökningen om läsning (2000) har andelen barn som läser för nöjes skull minskat med 5 procent, något som kanske inte låter speciellt mycket, men som kan få stora konsekvenser. Johan Unenge som är författare och läscoach menar att läsning ger utökad vokabulär, bättre grammatik och förbättrad skrivförmåga vilket ger bättre resultat i lästester. Läsning bidrar till nyfikenhet, empati, kritiskt tänkande, samhällsorientering och analysförmåga. 2
En annan viktig del i läsförståelsen är att samtala om text med andra, där man själv får uttrycka tankar och tolka texten. Läsförståelse är viktigt eftersom det är nyckeln till vidare studier och arbetsmarknaden. Läsförståelse är även grunden till ett demokratiskt samtal baserat på fakta och det är av vikt att kunna ge elever i Upplands Väsby verktygen för det. I biblioteksplanen som antogs i mars 2015 (KS/2015:61) står de att Hela folkbibliotekets målgrupp ska möta läsfrämjande insatser och i den medieplan som folkbiblioteket ska arbeta fram utifrån denna biblioteksplan ges det läsfrämjande arbetet högsta prioritet. samt Folkbiblioteket är en kompletterande verksamhet till skolbibliotekens läsfrämjande arbete mot skolans elever.. Vikten av läsfrämjande arbete lyfts även i skolans läroplan. Det finns en välkänd uppåtgående spiral beträffande läsning: barn som läser mycket förbättrar sin läsförmåga, och barn med god läsförmåga läser mer, vilket ytterligare förbättrar läsförmågan. Efter läsprojektet Läsande åttor, uttryckte majoriteten av eleverna att de uppskattade att få samtala om boken som de läste. Det gjorde att det var lättare att förstå och att de tyckte att läsningen blev roligare då. Omvärldsbevakning Eskilstuna kommun har gjort en stor satsning på läsning som ska öka läslusten och läsförståelsen. Det rekryterades flera bibliotekskonsulenter till det som kallas för lästeamet i deras lässatsning. Bibliotekskonsulenterna har alla lång erfarenhet av läsfrämjande arbete. De i lästeamet arbetar på en bred front, de arbetar mycket mot skolorna med bland annat en workshop i bild och berättelse, boksamtal och bokprat. De bygger även upp stadsbibliotekets bokcentral med böcker på utländskt språk för att tillgodose de behov som finns hos barnen i kommunen. Vidare arbetar de mot dem som de valt att kalla "viktiga vuxna", alltså de personer som på ett eller annat sätt finns runt omkring de barn som ingår i lässatsningens uppdrag, det kan bland annat vara fritidspersonal, föräldrar, tränare och så vidare. Bibliotekskonsulenterna ser positiva effekter av lässatsningen, där fler elever läst böcker och träffat författare. De ser även att lärarna uppskattar det stöd som i form av litteraturtips och pedagogik som konsulenterna ger. Även Umeå kommun har gjort en satsning på läsfrämjande genom att anställa en språkpriopedagog som under ett års tid arbetat och följt barns språkutveckling. Språkpriopedagogen har varit ett stöd till skolans och förskolans personal, och är med att utvecklar och startar projekt. Lärarna utbildades sedan av språkpriopedagogen att själv kunna leda projekten. Projektet var mycket lyckad och det ses nu över om satsningen kan permanent inrättas. Göteborgs kommun är ett tredje exempel där en konsulenttjänst på 75 procent samordnar några av de stora läsfrämjande projekt som är årligen återkommande. Tjänsten finansieras dels med bidrag från Kulturråd och dels med från kommunen. Konsulten samordnar bland annat Litteraturveckan som innebär att cirka 55 författare kommer till Göteborg under en och samma vecka och gör cirka 550 3
klassbesök. Ett annat exempel är Åk 3-boken, där cirka 6000 tredjeklassare får samma bok, samt en läsdagbok. I övrigt sammankallar konsultens urvalsgrupp, förhandlar med förlag, informerar alla lärare och bibliotekarier, anordnar en fortbildningsdag för pedagoger samt ser till att alla böcker kommer ut i de olika stadsdelarna. Litteraturstrateg i Upplands Väsby kommun Biblioteket i Upplands Väsby ser att det finns ett stort behov av att arbeta med läsfrämjande insatser i kommunen. Idag finns inte den resursen i form av tid inom befintlig personalbemanning. Därför vill kultur- och fritidskontoret skapa möjlighet att anställa en litteraturstrateg som ska arbeta som en övergripande kontakt i kommunen för de som arbetar läsfrämjande eller vill göra det och behöver stöttning. Litteraturstrategen kan vara omvärldsbevakare och uppdaterad med aktuell barnoch ungdomslitteratur för att kunna ge relevanta litteraturtips till barn, ungdomar, lärare, föräldrar med mera. Tjänsten kan i första hand rikta sig till barn och ungdomar över 10 till 11 år. Barnbibliotekarierna i Upplands Väsby har uppmärksammat att för de flesta barn minkar läsintresset vid 12 år. En litteraturstrateg kan då gå in och stötta i de äldre åldrarna för att hitta läsintresset igen och i de yngre åldrarna se till att läsintresset kvarstår. Kostnaden för att tillsätta en litteraturstrateg uppskattas till cirka 700 000-800 000 kronor per år. Ytterligare kostnader kan tillkomma för att kunna driva projekt och köpa in material. Exempel på hur en litteraturstrateg kan arbeta Litteraturstrategen kan leda samt utveckla det nätverk för läsfrämjande insatser som finns i kommunen. Om någon i kommunen behöver hjälp med sin läsfrämjande idé kan litteraturstrategen vara den man kan vända sig till, det gäller både för skola och för föreningsverksamhet. Ett gott exempel på lyckad lässatsning i Upplands Väsby kommun är projektet Läsande åttor som drivits av en barnbibliotekarie och några lärare på Väsby skola. Eleverna i årskurs 8 från Väsby skola har själv valt böcker att läsa, läst och sedan kommit till biblioteket för att samtala/skriva om böckerna veckovis. Flera av dessa elever var läsovana och det krävdes mycket tid och engagemang för att hitta till elevernas läslust. Men i slutet av projektet (ett läsår) hade alla elever läst minst fem böcker och deltagit samtal/skrivarworkshops. Innan projektet började var det några elever som aldrig läst ut en hel bok och de flesta tyckte inte om att läsa och hade aldrig besökt biblioteket. Efter enkäter med eleverna framkom att de nu tycker läsning är roligare än förut och de anser sig vara bättre på att läsa. Lärarna har märkt att projektet har ökat elevernas läsförståelse mycket. De tycker också att det är lättare att jobba med läsning i klassrummet och att eleverna har en positivare inställning till läsning. Eleverna är 4
nu också vana vid att besöka biblioteket och många kommer även dit självmant. Nästan alla elever önskade att projektet ska fortsätta. En litteraturstrateg kan genomföra sådana här projekt och även hjälpa andra att starta upp/coacha i liknande projekt. I flera undersökningar har det framkommit hur viktigt det är med läsande förebilder. Den viktigaste förebilden för både flickor och pojkar är föräldrarna följt av kompisar och lärare. Utanför den omedelbara sociala miljön kommer för flera barn idrottsutövare. Därför är det viktigt att ta till vara på föräldrarnas roll som läsande förebilder och skapa läsfrämjandeprogram med familjer som målgrupp. Bokkicken är ett exempel på hur ett sådant projekt kan se ut. I Bokkicken får pojkarna fler läsande förebilder, både i föräldrar och i idrottsutövare. Litteraturstrategen kan hjälpa till i sådant projekt och skapa fler liknande projekt. Litteraturstrategen kan även till exempel anordna evenemang kring boktipsande för föräldrar och lärare som sedan kan sprida det vidare till sina barn eller elever. Ett annat exempel som är viktigt i arbetet med läsfrämjande är bokklubbar för barn och ungdomar. Det finns idag två bokklubbar för målgruppen på biblioteket i Upplands Väsby, dessa kan litteraturstrategen fortsätta att utöka och utveckla. Bokklubbarna stimulerar till samtal om text och ökad läsförståelse och bidrar till att barnen och ungdomarna läser mer. För att öka läslusten och läsförståelsen är det en god idé att föra samman skolan och biblioteken. Skolan lär barnen att läsa och biblioteken ska visa hur kul det är att läsa. En litteraturstrateg kan fungera som en länk mellan skolor och biblioteket i Upplands Väsby genom att samarbeta med lärare och skolbibliotekarier. Det kan till exempel vara att stötta lärare på lektioner, att tillsammans med lärare utveckla idéer och projekt om hur man kan arbeta för att skapa läslust och att utbilda lärare och skolbibliotekarier hur de ska arbeta läsfrämjande på sina skolor. Förutom samverkan mellan skola och bibliotek kan en litteraturstrateg vara en övergripande kontakt för alla i kommunen som arbetar läsfrämjande eller vill göra det och behöver stöttning. Litteraturstrategen kan leda det nätverk för läsfrämjande insatser som finns i kommunen. Om någon i kommunen behöver hjälp med sin läsfrämjande idé ska litteraturstrategen vara den man kan vända sig till. Ett väl dokumenterat sätt att öka läslusten är att anordna författarbesök. Sådana kan litteraturstrategen samordna i kommunen. Till exempel kan en eller ett par årskurser få författarbesök varje år. De lärare som i UpplandsVäsby varit på författarbesök med sina klasser vittnar om den ökade läslusten i klassen och hur spännande de tyckt att de varit att få träffa en riktig författare. En litteraturstrateg kan även hjälpa till att söka bidrag för läsfrämjande insatser från till exempel Kulturrådet. För både Bokkicken och projektet Läsande åttor har kommunen fått bidrag av Kulturrådet, bidrag som dock inte kan utgå flera år i rad för likartade projekt. 5
Kultur- och fritidskontoret Maria Röstberg Kultur- och fritidschef 6