Mattekollen. Mattekollen 1. Mattekollen 3. Mattekollen 2. 6 Mål för kapitlet. 156 mattekollen. För att avsluta kapitlet

Relevanta dokument
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Utmanande uppgifter som utvecklar. Per Berggren och Maria Lindroth

1. Vad är formativ bedömning? Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning...

1. Vad är formativ bedömning? Tankarna bakom Tummen Upp! Formativ bedömning Det här hittar du i Tummen Upp! Formativ bedömning...

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Bedömning för lärande i matematik

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

Lokal pedagogisk planering för årskurs 7 i ämnet Matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

Planering Matematik åk 8 Algebra, vecka Centralt innehåll

Algebra och Ekvationer År 7

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Förslag den 25 september Matematik

Lokala betygskriterier Matematik åk 8

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

DET CENTRALA INNEHÅLLET

PRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Funktioner, Algebra och Ekvationer År 9

Kursplan Grundläggande matematik

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

a) 1 b) 4 a) b) c) c) 6 a) = 4 b) = 6 c) = 6 1. Hur många? Ringa in talet. 2. Vilket tal kommer efter? 4. Beräkna. 3. Hur många?

Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Inger Ridderlind. Inger Ridderlind, PRIM-gruppen

Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Delprov A Muntligt delprov

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Studiehandledning. kurs Matematik 1b

Lokal pedagogisk planering

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Pedagogiskt café. Problemlösning

KURSBESKRIVNING - MATEMATIK

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Matematik Uppnående mål för år 6

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3

Pedagogisk planering i matematik X + 7 = 30 Myrstacken Äldre årskurs 5, Hällby skola

Försök med matematik och Tummen Upp! Matematik Formativ bedömning åk 4

Lärarstöd till Tummen Upp Matematik, Formativ bedömning åk 4

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Torskolan i Torsås Mars Matematik. Kriterier för betyget godkänd. Metoder: Arbetssätt. Muntligt. Problemlösning

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Ma Åk7-Conor: Aritmetik och bråkbegreppet

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11

Arbetsområde: Jag får spel

Kursplan för Matematik

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

8F Ma Planering v45-51: Algebra

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Tummen upp! Matte Kartläggning åk 4

Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Matematik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: HT 2015

Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass

Lektionsplanering i matematikmomentet Algebra, grundkurs, årskurs 8

Pedagogisk planering i matematik

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

Matematik. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Bedömningsanvisningar Delprov B, C, D, E. Årskurs

tal på tallinjen Ur det centrala innehållet Förmågor Problemlösning Metod

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Mönster och Algebra. NTA:s första matematiktema. Per Berggren & Maria Lindroth

Undervisningen i ämnet matematik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Transkript:

Mattekollen Eleven har redan under sin tidigare skolgång utvecklat vissa kunskaper kring olika matematiska förmågor genom det centrala innehållet. I Mattekollen 1 sätter eleven ord på det han/hon redan kan kring innehållet i kapitlet. Eleven tränar här på att kunna visa sitt kunnande, kunna se att lärandet utvecklas och att bli att obekanta tal kan skrivas med en symbol att lösa och pröva lösningar till ekvationer att tolka, skriva, beskriva och beräkna värdet av uttryck att beskriva mönster med ord, bild eller symboler medveten om hur den lär på bästa sätt. Detta tror vi är viktigt för elevernas fortsatta utveckling. Till och 3 finns stödfrågor som kan hjälpa eleverna att komma igång med sin självbedömning. Det här kan jag redan om ekvationer, uttryck och mönster: 158 mattekollen I får eleverna utvärdera vad de kan om kapitlets innehåll efter avslutad grundkurs. Där får de också planera hur de kan arbeta vidare med innehållet, antingen genom Träna mera eller Fördjupning. Vi rekommenderar att alla gör Mattekollen vid samma till fälle då eleverna kanske be höver stöttning i sin självbedömning. Kunskaper Använda tecknen = > < Lösa ekvationer Skriva och tolka uttryck Beräkna värdet av ett uttryck Ritar nästa figur i ett mönster Beskriva mönster med ord Förstå och använda kapitlets matematiska begrepp Osäker Ganska Säker säker algebra numeriskt uttryck prövning likhet obekant ekvation variabel algebraiskt uttryck När eleverna visar sina kunskaper med egna ord, bilder och matematiskt språk i Exempel-rutan ger det goda möjligheter för dig som lärare att få syn på olika kvaliteter av elevernas förståelse. Under Egen reflektion kan eleven skriva om sin insats under arbetet med kapitlet, på vilket sätt den lär sig bäst och andra tankar som kommit upp. Exempel Så här arbetar jag vidare: Träna mera Fördjupning Använda tecknen = > < s. 2 s. 29 30 Lösa ekvationer s. 2 Projekt Skriva och tolka uttryck s. 27 28 s. 13 137 Beräkna värdet av ett uttryck s. 27 28 Ritar nästa figur i ett mönster s. 28 Beskriva mönster med ord s. 28 och metoder s. 31 mattekollen 159 att obekanta tal kan skrivas med en att lösa och pröva lösningar till ekva- att tolka, skriva, beskriva och beräkna att beskriva mönster med ord, bild För att avsluta kapitlet gör eleverna Mattekollen 3. Här samman symbol tioner fattar eleven vad han/ värdet av uttryck eller symboler hon nu kan om kapitlets innehåll. De elever som i Mattekollen 2 bedömde att de inte var säkra på kapitlets innehåll, har nu arbetat med Träna mera och förhoppningsvis kommit 10 mattekollen längre i arbetet med innehållet. Här får de skriva och berätta vad de lärt sig. De elever som i bedömde sig säkra, har arbetat med Fördjupning och/eller Projekt. De kan använda till att förtydliga en metod, några specifika begrepp eller en viss aktivitet som eleverna lärt sig något nytt eller fått fördjupade kunskaper genom. Under Egen reflektion kan eleven skriva om sin insats under arbetet med kapitlet, på vilket sätt den lär sig bäst och andra tankar som kommit upp. Mattekollen kan dokumenteras och sparas på olika sätt. Eleverna kan ha en egen bok och klistra in, skriva och rita helt fritt. Du kan också välja att kopiera underlagen och göra var sin elevpärm. Eleverna kanske har egna förslag på hur Mattekollen ska göras. Det brukar vara roligt för eleverna att efter ett tag kunna gå tillbaka och titta på sina tidigare Mattekollar. Deras egen kunskapsutveckling blir väldigt tydlig när de samlar allt på ett ställe. Om du använder dig av elevpärmar, kan eleverna ha en flik för varje rubrik i det centrala innehållet, för att även kunna se matematikens progression. Det här kan jag nu om ekvationer, uttryck och mönster: algebra numeriskt uttryck prövning likhet obekant ekvation variabel algebraiskt uttryck 15 mattekollen

Tips på frågor att välja bland till självbedömning i och 3. Använd några av frågorna vid varje tillfälle om du vill ge eleverna något att starta med. DDJag kan DDJag är bra på att DDJag tycker att det är lätt att DDJag har lärt mig att DDJag tycker att det är svårt att DDJag behöver träna mer på att DDJag behöver utveckla min förmåga att DDJag vill bli bättre på att Problemlösning förstå vad som frågas efter i en textuppgift. använda olika metoder när jag löser ett problem. tolka mina resultat och dra en slutsats. avgöra om ett svar är rimligt. lösa problem själv. lösa problem i grupp. använda begreppen beskriva begreppen använda olika uttrycksformer för att beskriva begrepp. beskriva likheter och skillnader mellan begrepp. visa samband mellan begrepp. Metoder använda en skriftlig räknemetod som passar till uppgiften. välja och använda den metod som passar bäst för uppgiften. använda en huvudräkningsmetod som är effektiv och enkel. välja och använda passande räknesätt i en textuppgift. välja och använda passande räknesätt i en problemlösningsuppgift. använda miniräknare. Kommunikation och resonemang förklara vad som menas med berätta för en kamrat hur jag har löst en uppgift. redovisa mina uppgifter skriftligt så någon annan förstår vad jag menar. lyssna på en kamrats förklaring hur den löst en uppgift. visa min lösning med bild och/eller symboler. ställa och besvara frågor i grupp. motivera min lösning skriftligt. motivera min lösning muntligt. följa andra elevers förklaringar och bidra med förslag på hur en uppgift kan lösas. förstå andra elevers förklaringar och bidra med egna tankar. mattekollen 157

potenser vårt talsystem med basen tio det binära talsystemet historiska talsystem tal på tallinjen binära talsystemet potenser decimala talsystemet exponent tallinje bas historiska talsystem Det här kan jag redan om talsystem och tal på tallinjen: 158 mattekollen Koll på matematik B

Kunskaper Osäker Ganska säker Säker Exempel Skriva tal i potensform Skriva tal i det binära talsystemet Skriva tal i något historiskt talsystem Placera decimaltal och bråk på tallinjen Förstå och använda kapitlets matematiska begrepp Så här arbetar jag vidare: Träna mera Fördjupning Skriva tal i potensform s. 2 s. 29 30 Skriva tal i det binära talsystemet s. 2 Projekt Skriva tal i något historiskt talsystem s. 27 s. XX i Lärarguiden Placera decimaltal och bråk på tallinjen s. 28 B och metoder s. 31 Koll på matematik B mattekollen 159

potenser vårt talsystem med basen tio det binära talsystemet historiska talsystem tal på tallinjen binära talsystemet potenser decimala talsystemet exponent tallinje bas historiska talsystem Det här kan jag nu om talsystem och tal på tallinjen: 10 mattekollen Koll på matematik B