Kvarteret Tobaksmonopolet Kulturmiljöanalys och Konsekvensbeskrivning Klaus Gylling SBK Stockholm 2007
Innehållsförteckning Historik 3 Beskrivning 4 Matsalsbyggnaden 4 Kontorsbyggnaden 4 Konsekvenser 5 Alternativ 1. matsalsbyggnad bevaras 5 Alternativ 2. kontorsbyggnad bevaras 5 Alternativ 3. Båda byggnaderna rivs 6 Slutsats, värdering 6 Alternativ 1. matsalsbyggnad bevaras 6 Alternativ 2. kontorsbyggnad bevaras 6 Alternativ 3. Båda byggnaderna rivs 6 2
Historik AB Tobaksmonopolet bildades 1915 och en fabrik uppfördes av Ivar Tengström 1917-1922 på Södermalm. Efter hand har flera byggnader tillkommit bl a lagerbyggnaderna i slutet av 1920- talet och det f d huvudkontoret och matsalen på 1930- talet. Hela kvarteret har tillhört tobaksbolaget och byggnaderna har använts i olika processer i tobakstillverkning. Idag är de gamla lagerbyggnaderna omgjorda till kontor och fabriksbyggnaden hyrs ut till verksamheter. De två aktuella byggnaderna i denna kulturmiljöanalys, matsalsbyggnaden och det f d huvudkontoret hyser idag restaurangverksamhet och kontor. Det har funnits en stor trädgårdsanläggning i anslutning till byggnaderna varav endast delar återstår. Kvarterets karaktär domineras av tobaksbolagets gamla lager och fabriksbyggnad, de är stora och massiva byggnader och dominerar området som helhet. Alla ovan nämnda byggnader är grönklassade enligt stadsmuseets klassificering. Trädgårdspartiet vid fabriksbyggnaden och matsalen. 3
Beskrivning Matsalsbyggnaden Matsalsbyggnaden tillkom 1931-1933 Arkitekt och byggmästare var Emil Lindkvist. Bottenvåningen var ursprungligen matsal för direktionen på Tobaksbolaget och övre våningen för arbetarna. Det finns en cateringfirma på övervåningen och fram till i somras var det restaurang i bottenvåningen. Byggnadens interiör har genomgått många förändringar genom åren det som dock är tydligt och värdefullt att bevara är övervåningens tak och väggkonstruktion som är en fribärande takstol och den stora al fresco målningen. Takkonstruktionen består av synliga pelare och valv som ger rummet ett mycket karakteristiskt utseende och uttryck. Detta säger något om industriarkitekturen som låg före den mera traditionella bostadsarkitekturen. Den stora al fresco målningen i fonden av lokalen är gjord av konstnären Bo Beskow 1947. Pelarna, valven och målningen i fonden ger tillsammans en stark rumskänsla. Byggnadens exteriör smälter väl in med Tengboms klassicistiska fabriksbyggnad och ger en intressant kontrast till matsalsbyggnadens inre konstruktion. Matsalsbyggnadens yttre är i sig inte speciellt värdefull men med kopplingen i arkitektur till Tengboms fabriksbyggnad så får matsalsbyggnaden ett förstärkt arkitektoniskt värde. Mot Maria skolgata passar fasaderna också in väl med varandra och gaveln på fabriksbyggnaden bildar avstamp för fabriksbyggnadens större byggnadsmassa. Tillbyggnaderna österut har inga särskilda värden. Fabriksbyggnaden och matsalsbyggnaden ramar in den kvarvarande trädgården på ett naturligt sätt. Kontorsbyggnaden Tobaksbolaget f d huvudkontor uppfördes 1933-1935 av Ivar Tengbom. Huset är byggt med pelarstomme med betongbjälklag. Marken är underbyggd i tre plan som ansluter till fabriksbyggnaden och fortsätter under gården. Byggnadens fasad har ursprungligen varit täckt av tunna marmorplattor. Dessa är inte kvar utan ersatta av konststensplattor. Fönstersnickerierna är ursprungliga och utförda i teak. Portalens vikportar är utförda i teakfanér med förnicklade brevinkast. Entréportalen är påkostad och utförd i profilerad och slipad kolmårdsmarmor. Sockeln är i slipad granit mot gatan och med en bård av kolmårdsmarmor. Byggnadens bottenplan fortsätter mot Maria skolgata och den fasaden har likadana fönster i teak och konststensplattor som framsidan. Denna tillbyggnad byggdes samtidigt som kontorshuset och hör således till denna. När kontorshuset byggdes ersatte det en äldre byggnad till fabriken. Halva låga tillbyggnaden med två ljusschakt är antagligen delar av den byggnaden. Runt huset finns en gammal rosenträdgård som är ganska förfallen och vanskött. Interiören är ganska kraftigt ombyggd, den bäst bevarade våningen är plan två f d direktionsvåningen. Originalträgolv (teak) börjar vid trappavsatsen och löper genom korridoren på båda sidor. Både originaldörrar och handtag finns kvar. Fönsterbrädena är i teak och fönstren har originalspanjoletter. Rumsdispositionen är i stort sett ursprunglig, där ändringar har gjorts kan man avläsa ursprungslösningen. Två rum utmärker sig extra och det är det f d verkställande direktörens rum och styrelserummet. Båda rummen är klädda med paneler i teak och i styrelserummet är dubbeldörrarna inramade av intarsia i valnöt. Rummen är både förvanskade och skadade mestadels beroende på okänsliga ventilationsinstallationer och att nya rumsöppningar har tagits upp. Två kassaskåpsdörrar finns kvar. Det mest värdefulla och även opåverkade i huset är trapphuset. Spiral eller vindeltrappan var något Ivar Tengbom använde med förkärlek i byggnader efter 1930. Här är den mycket raffinerat utförd 4
med glas med spröjsverk av teak, förnicklade blankpolerade räcken och kolmårdsmarmor som trappbeläggning. Konsekvenser Alternativ 1. Matsalsbyggnad bevaras. Byggnaden representerar fabriksarbetarnas och direktionens klasskillnader representerade i skilda matsalar i över och undervåning. Huvuddelen av dagens kulturhistoriska byggnader representerar påkostade, status byggnader. Med ett bevarande av den gamla matsalsbyggnaden kan man bryta detta mönster. Ett bevarande av matsalsbyggnaden ger en annan synvinkel på tobaksfabrikens verksamhet som är inriktad på en vardaglig bild av den dåvarande verksamheten av dem som arbetade där. Väljer man att bevara byggnaden ger det dessutom en kontinuitet i användningen eftersom det fortfarande bedrivs cateringverksamhet i lokalerna. Arkitekturlösningarna från insidan är intressanta genom att takstolen vilar i en betongkonstruktion. Det visar på skiftet från nyklassicism till funktionalism. På insidan är det Bo Beskows al fresco målning som är värdefull. Matsalsbyggnaden ansluter väl till fabriksbyggnadens östra gavel och dess fönstersättning. Till det yttre är byggnaden inte särdeles märklig utan får ett högre värde tillsammans med fabriksbyggnadens arkitektur. Fabriksbyggnadens gavelfasad är dominerande i området och har bestämt utformning till övrig bebyggelse i området. Matsalsbyggnaden och fabriksbyggnaden inramar resterna av tobaksfabrikens trädgård på ett naturligt sätt som kommer att bli ett nytt värde i den nya bebyggelsen. Det ger en väl sammanhållen miljö som förmedlar en känsla och stämning av områdets historia för de nyinflyttande hyresgästerna. Den nya bostadsbebyggelsen kan gärna ansluta till matsalsbyggnaden direkt, om det blir aktuellt att bebygga gården med bostadshus bör dessa vara lägre än husen mot gatan. Matsalsbyggnadens tillbyggnader har inga direkta värden. Alternativ 2. Kontorsbyggnad bevaras. Kontorsbyggnaden och fabriksbyggnaden är ritade av samma arkitekt Ivar Tengbom. Det innebär ett stort värde att man kan jämföra hans byggnader från olika tid- och stilepoker. Kontorshuset uttrycker ett elegant funktionalistiskt formspråk som fortfarande är tydligt avläsbart trots en del förvanskningar t ex att marmorplattorna är utbytta mot konststensplattor. Husets placering och baksida ger ett lätt rörigt intryck som inte direkt passar in i dagens täta och höga bebyggelse. Väljer man att bevara kontorsbyggnaden ger baksidans tillbyggnad en problematik. Den hör till huset och väljer man att ta bort den så blir det en förvanskning eftersom nya fönster måste installeras där det aldrig har funnits vare sig vägg eller fönster. Inredningen är delvis bevarad men kan vara svår att behålla med dagens moderna kontorslösningar med ständiga förändringar. Det som däremot är värdefullt och möjligt att bevara på ett bra sätt är trapphuset med vindeltrappan. Om man bygger bostäder med bevarat kontorshus så innebär det en viss förvanskning på kontorshuset när gaveln mot Ringvägen byggs igen. Det viktiga i sammanhanget är att fabrikshusets västra gavel förblir synlig när man bebygger resten av tomten. Huset längst ut mot Ringvägen kan gärna ansluta i höjd med husen på kvarteret Svärdet. 5
Alternativ 3. Både matsals och kontorsbyggnad rivs. I detta alternativ är tobaksfabrikens fasader utgångspunkten för det kulturhistoriska värdet. Byggnaden har varit bestämmande för områdets arkitektur genom dess dominans och massiva framtoning. Den nya bebyggelsen på matsalsbyggnadens plats bör maxhöjden inte överstiga takfoten på fabriksbyggnadens östra gavelfasad då förminskas fabriksbyggnadens dominans över området och däri sitter en stor del av husets uttryck som ger huset dess kulturhistoriska värde. Samma kriterier gäller de blivande byggnaderna på kontorshusets plats, värdet minskar om fabriksbyggnadens fasader helt eller delvis byggs igen. Däremot gör det ingenting att huset längst ut mot Ringvägen ansluter i höjd med husen i kvarteret Svärdet det kan snarare matcha fabriksbyggnadens stora byggnadsvolym. Slutsats, värdering Alternativ 1. Om marken kommer att exploateras så är detta det bästa alternativet dvs. att matsalsbyggnaden bevaras och kontorsbyggnaden rivs. Matsalsbyggnaden representerar ett kulturarv som är underrepresenterat i kulturmiljövården, nämligen industri, arbetarmatsal. Byggnaden är uppdelad i två delar, en övre och undre; tjänstemannamatsal med bordservering och en kantin för arbetarna en trappa upp. Det visar den sociala skiktningen i dåtidens arbetsliv. Byggnaden är ombyggd och ändrad genom årens lopp men rymmer fortfarande restaurangverksamhet vilket också kan ge ett mervärde för framtida bostäder. Av arkitektoniskt och konstnärligt värde är takstolen och pelarna och Bo Beskows al fresco viktiga. Matsalsbyggnaden och fabriksbyggnaden inramar den kvarvarande trädgården på ett naturligt sätt och det visar på ett historiskt värde vad som har varit och ger en historisk kontinuitet för de kommande hyresgästerna. Fabriksbyggnadens dominerande byggnadskomplex har bestämt utseendet åt matsalsbyggnaden och på det sättet är dess arkitektur underordnad denna. Därför är det viktigt att matsalsbyggnaden och fabriksbyggnaden behandlas som en helhet. Alternativ 2 Kontorsbyggnaden har stora kvaliteter som en tidig funktionalistisk byggnad men den kommunicerar inte med den omkringliggande bebyggelsen. I dagens läge med de höga husen i kvarteret Svärdet och fabriksbyggnadens massiva fasad så ser kontorsbyggnaden malplacerad ut. Byggnaden har anspråk på att vara representativ men dess läge och orientering motsäger detta. När den byggdes var läget och bebyggelsen annorlunda. Huset ligger inklämt mellan massiva och stora byggnader och mot Ringvägen är det ett tomrum som huset vänder sin kortsida till. Detta ger ett ofärdigt och rörigt intryck i dagens täta stadsstruktur. Arkitektoniskt har kontorsbyggnaden stora likheter med Citypalatset vid Norrmalmstorg och Esseltehuset. Båda är ritade av Ivar Tengbom under samma tidsperiod. Alternativ 3. Innebär att båda husen rivs och ersätts av nybyggnationer. Det är onödigt att riva matsalsbyggnaden. Denna byggnad ger ett mervärde för de kommande boende och passar väldigt bra in med fabriksbyggnadens arkitektur. De båda husen inramar den gamla 6
trädgården på synnerligen välintegrerat sätt, och ger trädgården och arkitekturen ett helhetsvärde och historisk kontinuitet som en nybyggnad inte kan förmedla. 7