Amputations- och Protesregistret för nedre extremiteten, NKR14-166

Amputations- och Protesregistret för nedre extremiteten, NKR14-166 Amputations- och Protesregistret för nedre extremiteten Sammanfattning Beskriv kortfattat punkterna nedan Förklaringarna till rubrikerna återfinns under respektive huvudrubrik senare i ansökan. Skriv så att den lätt kan förstås också av en icke medicinskt skolad person. - Bakgrund en kort beskrivning av problemområdet och dess relevans - Registrets syfte - Viktigaste process- och resultatmåtten - Täckningsgrad - både av behandlande enheter och behandlade patienter - Analys/återkoppling - Exempel på förbättringar som registret har bidragit med eller som ett nytt register kan förväntas bidra med Bakgrund: Årligen görs c:a 3500 amputationer på nedre extremiteten i Sverige. Av dessa är c:a 35% genom knäleden eller högre, c:a 40% på underbenet, och c:a 25% nedom eller genom fotleden. Orsaken till amputation är diabetes med eller utan kärlsjukdom i nästan 50%, perifer kärlsjukdom utan diabetes i knappt 40% och övriga diagnoser (t.ex. trauma, tumör, missbildningar) i c:a 15%. Kostnaden för en amputation ovanför fotleden fram till sårläkning har beräknats till c:a 400.000 SEK och för en amputation nedom fotleden till c:a 250.000 SEK när hela vårdkedjans kostnader beaktas. Till detta kommer indirekta och sekundära kostnader. Indikationerna för amputation är relativt enhetliga i den svenska sjukvården men kan tillämpas mycket olika och amputationsnivåerna, även på samma indikation, varierar starkt mellan olika sjukhus. Djupare analys av detta har hittills inte varit möjlig. Amputationsnivån har förändrats från proximal nivå till allt fler distala amputationer men stora lokala skillnader föreligger både nationellt och internationellt. Det finns för närvarande endast ett fåtal lokala studier som beskriver protesförsörjning och rehabilitering. Riktlinjer saknas såväl för indikation och nivåval som för optimal protesförsörjning och rehabilitering. Syfte: Att skapa underlag för objektiv utvärdering av amputationspanoramat och dess konsekvenser i hela vårdkedjan (Amputation, Protesförsörjning och Rehabilitering) nationellt, regionalt samt på enhetsnivå som ett instrument för förbättringsarbete och förebyggande insatser. Processmått: Indikationer, nivåval, postoperativ behandling, protesförsörjning, protesförnyelse, rehabiliteringsinsats. Resultatmått: Amputationsincidens Amputationsnivåer Komplikationer Re-amputationsfrekvens Tid från amputation till protesförsörjning ADL och LCI Hälsorelaterad livskvalitet Återgång till eget boende Patienttillfredsställelse Överlevnad Protesförsörjning i förhållande till amputationsnivå Könsfördelning

Långtidsuppföljning av protesförsörjning Kort- och långtidsresultat av rehabilitering Skillnader i dessa parametrar regionalt och på enhetsnivå samt förändringar över tid Täckningsgrad: Amputationer sker vid samtliga ortopedkliniker i landet. Målet är att dessa och alla ortopedtekniska avdelningar och rehabiliteringsenheter för patientgruppen i Sverige skall komma att medverka. Analys/återkoppling: Via enhetsbaserad årsredovisning kommer den enskilda enheten att kunna mäta och jämföra sina resultat med nationella resultat. Dessa resultat och objektiva jämförelser förväntas kunna stimulera den enskilda enhetens förbättringsarbete. Exempel på förbättringar: Ökat utnyttjande av förebyggande åtgärder Skapa förutsättning för säkrare prognosbedömning Optimering av indikationer och nivåval Minskad amputationsincidens Minskad re-amputationsfrekvens Optimerad protesförsörjning Motivera om registret anser sig ligga på annan certifieringsnivå än för registret tilldelad Styrgruppen arbetar medvetet mot att uppnå certifieringsgrad 2. Dock räknar vi inte med att kunna publicera vetenskapliga artiklar förrän patientmaterialet blivit större och mer komplett. Ange viktigaste aktiviteterna/ förändringarna i registret från föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret sedan den förra ansökningsomgången. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) - Återkoppling till användare genom en första årsrapport baserad på 1241 amputationsingrepp hos 1076 patienter - Ett flertal presentationer för aktuella och presumtiva användare - Arbete kring registrets hemvist/ RCSyd EyeNet Registercentrum Västra götaland - Omfattande revision med förenklad inmatning i den webbaserade versionen - Uppdatering av hemsidan www.swedeamp.com - Styrgruppen har utvidgats med kompetens i omvårdnads- och förbättringsarbete -Patientmedverkan har fördjupats och riktlinjer för vad som ska presenteras till patienter på hemsidan har diskuterats. Koalition för amputerade är informerade och deltager aktivt i styrgruppen via dess ordförande. Ange de viktigaste planerade aktiviteterna/ förändringarna i registret för det kommande året Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. (max 4000 tecken, inkl. blanksteg) - Omfattande validering av registerdata - Direktrapportering av nyckeldata på registrets hemsida - Mer detaljerad årsrapport - Fortlöpande arbete med att öka täckningsgraden på antalet ortopedkliniker, ortopedtekniska avdelningar och rehabiliteringsenheter - Finna enkla förbättringsparametrar som återrapporteras kontinuerligt

Har registret fått extra anslag föregående år för särskilda satsningar? Nej Beskriv aktiviteterna samt resultat Steg 1 - Kontaktuppgifter Uppgifter om sökande register Informationen om registret har ändrats Registrets namn Registrets kortnamn Nummer 166 Startår 2010 Webbadress till registrets webbplats Information riktad till patienter/allmänhet finns på webbplatsen Epost till registret Registerhuvudman/centralt personuppgiftsansvarig myndighet Namn på personuppgiftsombud som registret är anmält till Certifieringsnivå 3 Kategori Kontaktperson Amputations- och Protesregistret för nedre extremiteten SwedeAmp www.swedeamp.com Ja info@swedeamp.com Region Skåne Per Bergstrand Rörelseorganens sjukdomar Bengt Söderberg Telefon till extra kontaktperson +46 708-272750 Epost till extra kontaktperson b.soderberg@swedeamp.com Kontaktuppgifter Förnamn Anders Efternamn Stenström Telefonnummer (inklusive riktnummer) +46 708-120321 E-post a.stenstrom@swedeamp.com Sjukhus/Vårdcentral Universitetssjukhuset i Lund Arbetsplats Ortopediska kliniken Lund Adress S:t Laurentiigatan 2A Postnummer 222 21 Stad Lund Steg 3 - Relevans Volym i Sverige Ange totalt antal berörda patienter/brukare/individer per år i Sverige (ange källhänvisning). Sker förändringar i volymen? Enligt slutenvårdsregistret (2011) utfördes 3428 amputationer hos 2854 patienter varav 2537 amputationer ovanför fotleden hos 2143 patienter. Antalet ingrepp har enligt samma källa varit relativt konstant under åren 1998-2008, men därefter visat en nästan 10% ökning under de senaste 3 åren. Patienter med amputation handläggs vid 62 enheter i landet.

Kostnad Beskriv om möjligt, kända kostnader för vården av patientgruppen, ex läkemedel, behandlingar och vårddagar, samt samhällskostnader (ange källhänvisning). Direkta kostnader för en amputation ovanför fotleden fram till läkning har beräknats till c:a 400.000 SEK (1995) och för en amputation nedanför fotleden till c:a 250.000 SEK när inte endast opererande enhets utan hela vårdkedjans kostnader beaktas. Till detta kommer indirekta och sekundära kostnader. Källor: Apelqvist J et al. (J Intern Med. 1994) Diabetic foot ulcers in a multidisciplinary setting. An economic analysis of primary healing and healing with amputation. Apelqvist J et al. (Foot Ankle Int. 1995). Long-term costs for foot ulcers in diabetic patients in a multidisciplinary setting. Ziegler-Graham K et al. Arch Phys Med Rehabil 2008). Estimating the Prevalence of Limb Loss in the United States 2005 to 2050. Beträffande amputation vid andra diagnoser föreligger inga motsvarande analyser. Amputation vid icke-diabetisk kärlsjukdom kan antas vara i det närmaste lika kostsam. Senare kostnadsanalyser saknas. Slutenvårdskostnaderna utgör en stor del av den totala kostnaden. Beskriv patientens hela vårdkedja och totala vårdbehov samt registrets del i uppföljningen av vården inom denna vårdkedja I detta sammanhang får vårdkedjan anses starta vid amputationen och innefattar ingreppet, postoperativ behandling, eftervård, protesförsörjning, rehabilitering med eller utan protes samt uppföljning. Uppföljningen sker rutinmässigt vid 6, 12 och 24 månader men fortsatt livslång uppföljning är möjlig inom registrets ram. Den postoperativa behandlingen innebär i regel inneliggande vård vid ortopedisk klinik medan eftervård oftast sker vid annan enhet. Den ortopedtekniska behandlingen sker i regel polikliniskt. Rehabiliteringen kan ske vid etablerad gåskola eller i annan form. Ge argument för behovet av ett kvalitetsregister för att säkra och utveckla verksamheten inom det område registret avser Beskriv problemets allvarlighetsgrad, kunskapsläge vad gäller behandlingsmöjligheter och deras effekter på överlevnad och hälsorelaterad livskvalitet. Finns det evidensbaserade metoder? Finns nationella riktlinjer? Hur är utvecklingen; är nya metoder på väg in? Beträffande redovisning av amputationer råder viss begreppsförvirring som orsakas av svårigheten att ur slutenvårdsregister skilja mellan förstagångsamputation och upprepad amputation, primäramputation och re-amputation, primär nivå och slutlig nivå, och mellan högersidigt och vänstersidigt resp. bilateralt ingrepp. Amputation ovanför fotleden innebär för den enskilde patienten ett mycket stort trauma, såväl fysiskt som emotionellt. Incidensen av sådana amputationer i Sverige är idag i storleksordningen 26-28 per 100 000 invånare och de direkta kostnaderna för en amputation motsvarar ca 400 000 SKR (1995). Mindre än en tredjedel av de patienter som amputeras använder protes efter 1 år. Genom att optimera teamarbetet avseende amputation, protesförsörjning och rehabilitering förväntas resultatet efter amputation kunna förbättras. Val av amputationsnivå har en stor betydelse för det funktionella resultatet och idag strävar man efter en så distal nivå som möjligt för att öka mobiliteten och livskvaliteten för individen. I epidemiologiskt avseende står amputationer nedanför fotleden i nära samband med högre nivåer såtillvida att till exempel en tåamputation i många fall kan förhindra en underbensamputation, men även så att en ogrannlaga tåamputation kan leda till en högre amputation. Funktionsförmåga och livskavalitet efter amputation, oavsett nivå, styrs i hög grad av kunskapen inom hela vårdkedjan, alltifrån förebyggande åtgärder till rehabilitering. Denna kunskap varierar starkt både nationellt och internationellt vilket lämnar stort utrymme för förbättringsarbete. Det råder brist på evidensbaserade metoder. Ett amputations- och protesregister förväntas i hög grad kunna bidra till

att sådana utvecklas. Nya protestekniska möjligheter introduceras kontinuerligt, men evidens för dessa är bristfälliga dels för att det saknas underlag för jämförelse med tidigare teknik och dels för att patientunderlaget för utvärdering hittills varit för litet. Syfte Ange syftet med det nationella registret och hur registerdata kan bidra till verksamhetsutveckling inom området. Syftet med registret är att skapa underlag för en objektiv utvärdering av faktorer som leder till amputation, registrera amputationsincidens och komplikationer, amputationsnivå, protesförsörjning och rehabilitering samt utvärdera patientens situation före och efter amputation, allt i en strävan att ge en optimal och likvärdig vård till alla patienter. 1. Att ge en sammanhållen bild av amputationspanoramat och dess konsekvenser vilket inte är möjligt på basen av enbart slutenvårdsregistrets data. 2. Påvisa skillnader som förekommer i vården vid amputation, protesförsörjning och rehabilitering (indikationer, frekvens, behandlingsstrategi, amputationsnivå, läkningsnivå och tillgänglighet av protesförsörjning). 3. Att ge underlag för kostnadsanalyser regionalt och nationellt. 4. Att ge vägledning vid planering av behandling för en enskild patient som hotas av amputation. 5. Att ge underlag för utvärdering av protesanpassning, rehabilitering och av de komponenter som ingår i protesen. 6. Att ge underlag för återkoppling och förbättringsarbete genom hela vårdkedjan. 7. Att påvisa värdet av aktiv rehabilitering till exempel i form av Gåskola. 8. Kartlägga förskrivningsmönster avseende protesförsörjning. 9. Att öka kunskapen om hur personer med amputation har det Indikationerna för amputation är relativt enhetliga i den svenska sjukvården men kan tillämpas olika och amputationsnivåerna, även på samma indikation, varierar mellan olika sjukhus på ett icke acceptabelt sätt. Djupare analys av detta har hittills inte varit möjlig. Amputationsnivån har förändrats från att före 1960 vanligen ha varit lårbensnivå och därefter har underbensnivå under lång tid dominerat. Trenden är nu mot allt större andel amputationer nedanför fotleden, men stora lokala skillnader föreligger både nationellt och internationellt. Det finns f.n. endast ett fåtal lokala studier som beskriver protesförsörjning och rehabilitering och således saknas riktlinjer för optimal protesförsörjning och rehabilitering. Skillnaden mellan en bra och en mindre bra protesförsörjning kan medföra att patienten kan fungera självständigt eller vara beroende av rullstol och/eller annan hjälp. Beskriv avgränsning till närliggande register Det finns idag inget register som överlappar denna patientgrupp. Däremot finns register (kärlregister, diabetesregister) vars information skulle kunna ge betydande synergistiska effekter särskilt beträffande prevention. Även jämförelse mot slutenvårdsregistret vad gäller antal amputationer, patienter, operationsingrepp och nivåer vore av värde. Vad gäller protesförskrivning skulle jämförelse mot huvudmannens betalningssystem till exempel THORD-systemet inom Stockholms läns landsting kunna ge ytterligare värdefull information. Steg 4 - Samverkan Hur sker samverkan med närliggande register? Samverkan med övriga ortopediska register planeras inom ramen för Ortopedportalen. Samarbete med Diabetesregistret och Kärlregistret önskvärt. Beskriv även annan relevant samverkan Vi kollar mot socialstyrelsen slutenvårdsregister och samkör för död mot befolkningsregistret 2 gånger/år. Diskussioner har förts för att även inhämta data från Statiska centralbyrån.

Har registret haft kontakt med ett Registercentrum eller Regionalt Cancercentrum? Benämning RC VGR- Registercentrum i Västra Götaland RC-Syd- Registercentrum Syd (tidigare NKO) eller EyeNet UCR, Uppsala Clinical Research Center QRC Stockholm RC Norr RC Sydost Regionalt cancer centrum Värde Kontakt tagen Faktisk anslutning/samverkan Nej Nej Nej Nej Nej Kommentar angående kontakt med Registercentrum eller RCC Registercentrum Syd har aktivt deltagit i utformningen av registret. Registercentrum Syd har hjälpt till vid databearbetning och validering. Registercentrum Syd står för IT-säkerheten. Registercentrum Syd utvecklar nya funktionaliteter Samverkan med näringslivet Registret har samverkan med näringslivet Svar: Ja Beskriv pågående och planerade aktiviteter (ex rapportering av biverkningsdata till läkemedelsföretag, produktuppföljning, innovation och produktutveckling) Ett flertal ortopedtekniska avdelningar drivs på entreprenad från respektive huvudman. Återrapporterade data till dessa kan resultera i produktutveckling och förbättringar vad gäller komponenter och metoder. Steg 5 - Kompetens och förankring inom vård och omsorg Styrgrupp Ange medlemmarnas namn, arbetsplats, ort och yrke samt eventuell akademisk titel, även medverkande företrädare för patienter/brukare eller närstående Förnamn Efternamn Akademisk titel Arbetsplats Yrke Anneli Roubert MSc Landstinget Kronoberg Leg Sjuksköterska Anders Stenström Professor Ortopedkliniken Lund Leg Läk, Ortoped Kerstin Hagberg Docent Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Leg Sjukgymnast Louise Mattsson BSc ProPhysics-SOL Höör Leg Sjukgymnast/Leg Ortopedingenjör Gert-Uno Larsson MD Ortopedkliniken Kristianstad Leg Läk, Ortoped Jan Larsson PhD SwedeAmp Lund Leg Läk, Ortoped Bengt Söderberg BSc ISPO Bryssel Leg Ortopedingejör Leif Axelsson KFA Helsingborg Företrädare för patienter/brukare Robert Holmgren BSc Akademiska sjukhuset Uppsala Leg Ortopedingejör Perove Abelson BSc Ortopedkliniken Karlskrona Leg Ortopedingejör Hur är gruppens kompetens att driva ett kvalitetsregister?

Tydliggör specifikt styrgruppens, och eventuella andra centrala gruppers, kompetens och erfarenhet gällande: Att driva ett Nationella Kvalitetsregister Dr. Anders Stenström är professor em. i ortopedteknik, mångårigt ansvarig för amputationsverksamhet, protesförsörjning och gåskola vid universitetssjukhuset i Lund. Medlemmarna har samtliga mångårig nationell- och internationell erfarenhet inom respektive yrkesområde samt producerat ett stort antal vetenskapliga artiklar inom ämnesområdet. Patientföreningen KFA har c:a 500 medlemmar. Via det internationella nätverket ISPO har gruppen en bred kontaktyta mot dess 60 medlemsländer och WHO. Förbättringsmetodik Fortlöpande deltagande i kursverksamhet och möten i Sverige och utomlands samt genom informellt utbyte av erfarenheter med representanter för andra register. Anneli Roubert arbetar med verksamhetsutveckling och förbättringsmetodik inom en rad områden. Hon har rekryterats efter SKLs utlåtande att vi behövde förbättra detta. Efter 1a årsrapporten färdigställts kommer detta var en av våra uppgifter för 2014. Biostatisk och epidemiologi Dessa tjänster köps in externt. Relevanta kliniska ämnen Genom styrgruppens sammansättning säkerställs kompetens inom ortopedi, ortopedteknik, rörelseanalys, rehabilitering och omvårdnad. Hur kompenserar man för den kompetens man inte har? Den kompetens som saknas kommer att köpas externt vid varje tillfälle. En stor del av detta erhålls genom ett samarbetsavtal med Registercentrum Syd. Förankring Beskriv registrets professionella och geografiska förankring, exempelvis via specialistföreningar och nationella nätverk. Finns planer på förändringar under kommande år? Registret stöds av Svenska ISPO (International Society of Prosthetics and Orthotics), Sveriges Ortopedingenjörers förening, Svensk Ortopedisk Förening samt Koalition för amputerade (KFA). Registret har under de senaste åren presenterats och kommer under de närmaste åren att presenteras i olika sammanhang såsom kurser och konferenser där ortopedläkare, ortopedingenjörer och sjukgymnaster deltar. Exempel på sådana sammankomster är Gåskoledagar, årsmöten med LSR, SOF, SOIF och ISPO. Finns patient/ brukarrepresentant eller motsvarande med i registrets styrgrupp? Ja Finns annan samverkan med patient/brukare Ja Beskrivning kommentar till ovanstående frågor Patientinformation via hemsidan och samverkan via brukarrepresentation i styrgruppen. Denne representant är ordförande i Koalition för amputerade (KFA), Sveriges enda patientorganisation för amputerade.

Steg 6 - Volym och täckningsgrad i registret Ange antal registreringar per kalenderår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 0 0 15 169 1229 336 Vilka är inklusionskriterierna för registret? Samtliga amputationsingrepp på nedre extremiteten Definiera täckningsgraden för registret - hur mäter ni; vad ingår i täljare respektive nämnare? Av 62 opererande enheter med tillhörande rehabiliteringsenheter har 26 registrerat i registret (42%) Av 42 ortopedtekniska avdelningar har 10 enheter rapporterat i registret (24%) Vilken är den aktuella täckningsgraden enligt denna definition? 42% Hur många enheter i landet genomför aktuell behandling? 62 st Hur många enheter deltar i registret? 26 st Ange täckningsgraden vid uppföljningstillfällen, om sådana finns, exempelvis sexmånaders- eller ettårsuppföljning? 68% Deltagande enheter Om registret har låg täckningsgrad ange vilka enheter som deltar, om registret har hög täckningsgrad ange vilka som inte deltar. Registret öppnades i begränsad omfattning i slutet av 2010 och är sedan 1/4 2011 öppet för allmän användning. Målet är att samtliga kliniker och ortopedtekniska avdelningar skall medverka. Till dags datum finns 26 registrerande opererande kliniker: Akademiska sjukhuset Uppsala Blekingesjukhuset Centralsjukhuset Kristianstad Danderyds sjukhus Falu lasarett Hallands sjukhus Varberg Helsingborgs lasarett Huddinge sjukhus Hässleholms sjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Kungälvs sjukhus Länssjukhuset Kalmar

Motala Lasarett St Görans sjukhus Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra Skaraborgs sjukhus Lidköping Skånes Universitetssjukhus, Lund Skånes Universitetssjukhus, Malmö St Görans sjukhus Södersjukhuset, Stockholm Uddevalla, NÄL Västerviks sjukhus Universitetssjukhuset i Linköping Universitetsjukhuset Örebro Till dags datum finns 9 registrerande ortopedtekniska avdelningar: Danderyd Helsingborg Karlskrona Kristianstad Linköping Lund Motala Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Akademiska Sjukhuset Uppsala Vid låg täckningsgrad, ange plan för ökad täckningsgrad Direkt uppsökande verksamhet för stöd att använda registret. Påverka upphandlingsgrupper att föra in skall-krav på registrering i upphandlingsvillkoren. Så har skett från 1/9 2013 i Region Skåne Under 2012-2013 har en revision av registret skett som inneburit en stark förenkling av inmatningsfunktionen. Samtidigt har möjligheten för enskilda användare att ta ut egna data kraftigt ökats. Pappersunderlag finns nu tillgängligt som hjälpmedel om webbinmatning inte kan ske direkt. Hur har registerdatas validitet och reliabilitet undersökts och vad blev resultatet? Med valida data avser vi hur väl måtten beskriver det som avses att mätas. Med reliabla data avser vi hur reproducerbara och pålitliga data är. Hur har exempelvis registret hanterat problem med bortfall och felregistreringar. Hur har täckningsgraden undersökts? Utfallsdata data gällande funktion och PROM genom Timed and go test, LCI-5 och Prosthetic Use Score är dokumenterat valida och reliabla för patientgruppen. EQ-5D är ett generellt instrument med väldokumenterade mätegenskaper, dock ej med testade mätegenskaper för den aktuella patientgruppen. Bortfall rörande amputationer kommer att kontrolleras mot socialstyrelsens amputationsstatistik och genom stickprovskontroller på enskilda kliniker. Antalet proteser samt nya proteshylsor skulle idealt kontrolleras mot respektive Ortopedteknisk avdelnings årliga statistik via uppdragsgivaren. Felregistreringar kontrolleras rutinmässigt enligt "Kontroll av felregistreringar". Register i andra länder Registret används i andra länder / planer finns på användning i andra länder Svar: Ja

Beskriv kortfattat dess omfattning och på vilket sätt. Patienter som protesförsörjs på Bankok hospital Puhket registreras. Från Norge och Danmark har visats intresse för registret. Dessutom har WHO på sin agenda att samla statistik och en demo har genomförts på plats i Geneve. Via det internationella nätverket ISPO ges flera föreläsningar och intresse för detta ämne är stort. Kommentar till ovanstående frågor SwedeAmp består av tre huvudkomponenter: Ingreppet med det postoperativa förloppet, protesförsörjningen, och uppföljningen. Registeruppgifterna om protesförsörjning är endast relevanta för de patienter som protesförsörjs och många av uppgifterna i uppföljningsformuläret saknar relevans för patienter där gångfunktionen gått förlorad antingen före amputationen eller som en följd av den. Detta innebär att en övergripande "täckningsgrad" för hela registret är svår att definiera. Vi har i ovanstående uppgifter beräknat täckningsgraden som andelen deltagande enheter resp. uppföljningstillfällen för de patienter som kommit till träning med protes. Med ökande registervolym kommer täckningsgraden att kunna redovisas på ett mer meningsfullt sätt. Steg 7 - Mått Bakgrundsdata Ange de viktigaste demografiska data som samlas i registret för att karaktärisera deltagande individer. Vilka data samlas i registret för att karaktärisera deltagande enheter? Patientens identitet, Ålder, Kön, Hemort, Hemortslän. Enhetens namn och ort beträffande opererande enhet. Enhetens namn, ort och behandlade persons initialer beträffande ortopedteknisk avdelning. Beträffande baseline data och rehabiliteringsdata: Registrerande sjukgymnasts klinik Processmått på kvalitet Ange de viktigaste processmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Indikationer för amputation. Att klargöra indikationerna kan bidra till att optimera förebyggande åtgärder och att välja rätt tidpunkt för amputation. Nivåval: Av stor vikt för rehabiliteringspotentialen. Generellt eftersträvas en så distal amputationsnivå som möjligt samtidigt som re-amputation så långt som möjligt skall undvikas. Postoperativ behandling: Av stor betydelse för att komma igång med protesförsörjningen så snabbt som möjligt och minska antalet vårddagar på ortopedkliniken. Selektion av patienter för protesförsörjning. Protesförsörjning: Avgörande för rehabiliteringsförloppet. Möjlighet att mäta vilken protestyp och vilka komponenter som är bäst i relation till amputationsnivå och patientens förutsättningar. Av patienter som före transtibial amputaion hade eget boende skall minst 60% återvända dit. Tidpunkt samt val av protestyp vid förnyelse Rehabiliteringsinsats: Specialiserad rehabiliteringsinsats t.ex. gåskola.

Regelbunden uppföljning. Kommentar: Nationella vårdprogram eller riktlinjer för amputation och proteser saknas. På längre sikt förväntas registret kunna bidra till att sådana kan formuleras Resultatmått Ange de viktigaste resultatmåtten (max 10) och ge argument för val av just dessa. Har förändringar/utveckling skett av mått? Följande mäts på enhetsnivå, regionnivå och riksnivå: Förändringar i orsakspanoramat, såsom fördelningen mellan diagnoser. Förändringar i amputationsincidens, geografiska och tidsmässiga. Förändringar i amputationsnivåer Förändringar i protesförsörjning i förhållande till amputationsnivå vad gäller hylstyp, suspensionsmetod och komponentval. Långtidsuppföljning av protesförsörjning och protesfunktion. Kort- och långtidsresultat av rehabilitering med avseende på boende, ADL-funktion, hälsorelaterad livskvalitet och patienttillfredsställelse Förändringar i könsfördelning Tid från amputation till protesförsörjning Återgång till eget boende, beroende av gånghjälpmedel och behov av hjälp Överlevnad Innehåller registret professionsbedömda mått på patientens funktionsförmåga? Ja idag Timed up and go Underlag för bedömning av användningsgrad ännu otillräckligt. Innehåller registret patientrapporterade mått inom något av följande områden? EQ-5D Ja idag SF36/RAND 36 Nej Annat generiskt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Nej Sjukdomsspecifikt instrument för hälsorelaterad livskvalitet Ja idag Patienten besvarar frågan: Hur är din situation som amputerad? Andra patientrapporterade utfall, exempelvis function, symptom Ja idag Prosthetic use score LCI-5 Smärta Förmåga att ta på protesen själv Behov av rullstol och/eller gånghjälpmedel hemma och utomhus Patienttillfredsställelse (nöjdhet med vården eller vårdens resultat) Planeras

Patientens nöjdhet med vården på enhetsnivå Patientupplevelser, patienterfarenheter( frågor om vad som hänt under vårdtiden, t ex om information har givits, om väntetider, om möjligheten för patienten att vara delaktig) Planeras Har du känt dig delaktig vid val av protes Annat patientrapporterat mått Nej Beskriv hur det mäts och i vilken utsträckning (inkl datainsamlingsmetod och svarsfrekvens)? Följande mäts via patientenkät eller genom personlig intervju: Smärta och analgetikabehov Fantomsmärta och stumpsmärta Helhetssituation som amputerad EQ 5D LCI-5 Prosthetic use score Förmåga att ta på protes själv Behov av rullstol och/eller gånghjälpmedel Steg 8 - Datafångst Beskriv rutiner/flöden för datafångst och registrering till registret Beskriv gärna om användaren får stöd med förifyllnad av uppgifter, från registret och/eller från journalen. Beskriv gärna om uppgifterna först registreras i registret och därefter i journalen och om det finns uppgifter i registret som vanligtvis inte finns i journal. Datafångstens första steg sker vid opererande enhet efter genomförd amputation. Därefter sker datafångst på Ortopedtekniska avdelningar (som drivs av landsting/region eller på entreprenad i privat regi), gällande protesdata. Efter 6,12 och 24 månader sker uppföljning via rehabiliteringsenhet (som drivs av landsting/region, kommun eller i privat regi) avseende funktion och livskvalitet. Registrering av patientens situation före amputation sker vid någondera av dessa tre. Registrering till SwedeAmp sker enbart via direkt webbinmatning. Pappersformulär finns tillgängliga på hemsidan för lokal användning vid tillfällen då inmatning ej kan ske omedelbart. När patientens persondata är införda i registrets Formulär 1 hämtas dessa med automatik till övriga formulär (2-6). Koppling till journal saknas ännu vilket leder till viss dubbelregistering. Uppskatta fördelning hur rapportering sker (i procent) Benämning Värde Webb 100% Filöverföring 0% Papper 0% Annat 0% Kommentar: Hur stor del (procent) av patienterna registreras

Uppgift saknas I samband med vilken/vilka patientkontakter registreras data? Vid upprepade registreringar om samma individ; ange antal tillfällen och tidsintervall. I samband med amputation, revision och re-amputation. I samband med protesförsörjning och byte av protes/proteshylsa. Rutinmässigt 6, 12 respektive 24 månader efter amputationen för uppföljning/prom. Möjlighet finns för livslång uppföljning. Praktiskt kommer detta att variera mellan klinikerna. Idealt skall den primära registreringen av själva ingreppet ske genom opererande kirurg eller sekreterare, men kan i en del fall komma att göras av annan vårdpersonal på vårdavdelning eller genom sjukgymnast vid gåskola. När patienten avlidit. Denna uppgift hämtas från befolkningsregistret via automatisk kontroll 2 gånger årligen. Kommentar till ovanstående frågor Målet är att uppnå registrering inom en vecka efter amputation respektive protesförsörjning. Registrering av outcome vid 6,12 och 24 månader efter ampuation avses ske med något större marginal. Tiderna registreras och vid utvärdering kommer vi att kunna beräkna detta. Pågår arbete med att anpassa registrets variabler till nationella standarder? Exempelvis ensning av termer register emellan och/eller enligt Nationellt fackspråk. ISO-standarder angående amputationsnivåer och protesförsörjning följs. Steg 9 - Analys av registerdata Statistisk bearbetning och analys Beskriv hur registerdata analyseras på olika nivåer (aggregerat resp. lokalt, ålders- och könsspecifika data och tidsserier) och ange de viktigaste deskriptiva/analytiska utfallen. Ange exempel på utfall som är anmärkningsvärt positiva eller negativa. Förklara hur analysen utformas för att stödja lärande och förbättring i berörda verksamheter. Nya register: endast analysplan. Registret är utformat så att data skall kunna redovisas på riksnivå, region/landstingsnivå och enhetsnivå, ålders- och könsspecifikt samt i förhållande till tid. Analysen kommer även att ske i förhållande till diagnoser och amputationsnivåer. Övriga registrerade variabler ställs i relation till detta. Särskilt vilktiga utfallsparametrar för förbättringsarbete är: - Relation amputation på underbens/lårbensnivå. - Tid från amputation till protesstart. - Återgång till tidigare boende. - Omfattning av protesanvändning. - Val av proteskomponenter i förhållande till funktion. - Patienttillfredsställelse (planeras). Meningsfulla utfallsanalyser ännu ej fullt ut möjliga på grund av begränsad volym och geografisk täckning.

Ange hur varierande sjukdomsgrad, case-mix, confounders etc. hanteras Vad gäller statistisk analys har ännu inga data tagits fram p.g.a. av för liten registervolym. När sådan volym har uppnåtts att detta blivit meningsfullt kommer vi att ta in hjälp med stöd från Registercentrum Syd. Steg 10 - Återföring och spridning av analysresultat Webbmodul för utdata Webbmodul för utdata som individuella kliniker kan använda för att se sina egna resultat när som helst finns Svar: Ja Kan en enhet / klinik jämföra sina egna resultat i webbmodulen Med riksgenomsnittet Svar: Nej Med andra jämförbara enheter Svar: Nej Mellan landsting och region Svar: Nej Med bästa enheter Svar: Nej Kommentarer till ovanstående fråga I webbmodulen kan man inte detta p.g.a. av sekretessregler. Man kan dock jämföra sina egna resultat med årsrapporten. Den första årsrapporten visar endast 2011-2012 års samtliga deltagande enheter aggregerade. Materialen är ännu för små för att analysera på enhetsnivå. Resultatrapporter till deltagande kliniker Resultatrapporter till deltagande kliniker skickas frekvent, dvs minst kvartalsvis Svar: Nej Könsuppdelad visning av data Data redovisas könsuppdelat i årsrapport eller motsvarande Svar: Ja Om inte, när införs könsuppdelad redovisning? Redovisning av resultatdata för identifierbara enheter/kliniker Resultatdata redovisas för identifierbara enheter/kliniker öppet - även för allmänheten - i årsrapporteringen Svar: Nej Om inte, när planeras öppen redovisning på enhets-/kliniknivå? Så snart täckningsgrad och validitet medger.

Finns resultat riktat till patienter tillgängligt på webben? Resultat från registret finns tillgängligt för, och anpassat till, patienter (och närstående) på registrets webbplats Svar: Nej Finns registerdata presenterat/sammanställt som stöd i dialogen med patienten? Registerdata finns presenterat/sammanställt på ett sätt som gör att det kan användas som stöd i dialogen med patienten vid vårdmötet Svar: Nej Data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Registret har det senaste året bidragit med data till öppna jämförelser i hälso- och sjukvården Svar: Nej Var och när sker de professionella diskussionerna kring resultaten? - I samband med användarkurser. - Vid möten i styrgruppen. - Vid yrkesinriktade konferenser. När större mängder data kommit in kommer andra arbetsformer att övervägas, t.ex. sammankallande av yrkesföreträdare från samtliga regioner för diskussion. Informella diskussioner förs bland användare som återförs till styrgruppen. Varje enhet har möjlighet att diskutera egna resultat i relation till det samlade materialet i årsrapporten. Beskriv eventuell övrig rapportering / återföring och analysresultat til registrerade enheter Respektive klinik har kontinuerlig tillgång till egna data. Nationella data återförs till klinikerna via årsredovisning för att möjliggöra förbättringsarbete. Steg 11 - Verksamhetsutveckling/Förbättringsresultat På vilket sätt har och kan registerdata användas för verksamhetsutveckling och lokalt förbättringsarbete? Ge en beskrivning, med konkreta exempel, över hur registerdata kan och har använts för kliniskt förbättringsarbete, lärande och verksamhetsutveckling. Det förbättringsarbete som kan göras då vi har vi fått in tillräcklig volym är: - Vilka patienter och hur många som kan komma hem till samma boende efter amputation. - Förändring av amputationsnivå mot mer distala amputationer - Bidra till att optimera förebyggande åtgärderna mot amputation - Förbättrad protesfunktion mätt som Prosthetic Use Score, d.v.s. hur mycket man använder sig av protesen - Förbättrad gångfunktion med protes mätt som LCI-5 - Utvärdering av vilka patienter som kan få en god funktion med protes - Bidra till att öka patientens nöjdhet efter amputation - Minska antalet komplikationer såsom re-amputation, skavsår och smärta - Optimerad tid från amputation till protes Vilka resultat har uppnåtts på lokal, regional och nationell nivå? Vad i vården har blivit bättre?

Beskriv nytta och effekter av detta förbättringsarbete. Ännu ej aktuellt på grund av för få registerdata. Finns det nationella riktlinjer eller andra måldokument på registrets område? Idag saknas i hög grad formulerade riktlinjer. Kvalitetskriterier för sjukgymnastik vid benamputation finns i Hjälpmedelsinstitutets rapport nr 168. Syftet är att registret ska bidraga till underlag för utformning av riktlinjer och måldokument. Har registret kvalitetsindikatorer kopplade till dessa riktlinjer? Arbetet med registret syftar i första steget till att kunna formulera mer specifika mål. Detta kräver dock en större mängd registerdata. Först i andra led kan registret ligga till grund för förbättringsarbete. Vilka är de identifierade viktigaste förbättringsområdena inom vården kommande år? När registret nått sådan volym och sådan geografisk täckning att dess data kan läggas till grund för förbättringsarbete, är följande områden väsentliga: 1. Möjlighet att påverka incidens av amputation och amputationsnivå 2. Optimera operativa och postoperativa rutiner 3. Rätt protes till rätt patient 4. Optimering av rehabiliteringsresultat 5. Förbättra hela vårdkedjan för patient med amputation på nedre extremiteten, inkluderande återgång till eget boende och längre överlevnad. Har registret satt vägledande målnivåer för förbättringsarbetet i vården under kommande år? Svar: Ja Lista de viktigaste - Tid från amputation till protesstart inom 60 dagar i genomsnitt - Andelen amputationer genom knäleden eller högre skall vara mindre än 40% av alla amputationer ovanför fotleden - Av de patienter som före transtibial amputation hade eget boende skall minst 60% kunna återvända dit - Protesförsörjning i minst 50% av amputationsfallen ovan fotled Användarundersökning hos deltagande verksamheter Gör registret någon användarunderökning hos deltagande verksamheter för att fånga upp verksamheternas syn på registrets funktionalitet? Svar: Nej Beskriv hur ni gått till väga och vilket resultat som framkommit Genom intervjuer i samband med användarkurser och individuella synpunkter framförda under provperiod. Detta har lett fram till en större revision under 2012. Ange andelen av deltagande verksamheter där registerdata används systematiskt i verksamhetschefernas stöd till förbättringsarbetet. 0

Kommentar Ännu ej meningsfullt då underlaget är för litet (täckningen för låg) Steg 12 - Vetenskaplig produktion och innovation med stöd av registerdata Hur många förfrågningar om forskningsprojekt relaterade till registret har registret beviljat/tillstyrkt under 2012 samt 2013? 0 st Till hur många beviljade/tillstyrkta forskningsprojekt har ni lämnat ut data till under 2012 samt 2013? 0 st Hur många vetenskapliga artiklar som baseras på data från registret, har publicerats i vetenskaplig tidskrift/abstracts presenterats på nationell eller internationell vetenskaplig konferens under 2012 samt 2013? 0 st Förteckna vetenskapliga studier publicerade under det under 2012 respektive 2013 Abstracts från vetenskapliga konferenser/motsvarande anges endast om motsvarande inte finns publicerat på annat sätt. 0 Ange om registret har forsknings/utvecklingssamarbete med läkemedels- / diagnostik- / medicinteknik-företag Nej Steg 13 - Finansieringsbehov Totalt sökt belopp Ange belopp som ni väljer att söka. 2014 2015 1 285 000:- 1 300 000:- Kostnader I år finns det möjlighet för register att ansöka om flerårsanslag (dock ej registerkandidater). Fyll då i budgeterad kostnad både för år 2014 och 2015. Specificera följande planerade kostnader för finansieringsbehovet i registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön. Förklaring till nedanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till

följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Styrgrupps arbete, ledningsarbete 150 000:- 155 000:- Nej Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Koordinator deltid 200 000:- 210 000:- Nej Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Egen bearbetning efter datauttag 100 000:- 100 000:- Nej IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Registercentrum Syd, 115 000:- 115 000:- Ja Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Datorer, Trycksaker,Årsredovisning 50 000:- 50 000:- Nej Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Styrgruppsmöten, Utbildningsmöten, samt individuell support till användare 155 000:- 155 000:- Nej Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Resor 45 000:- 45 000:- Nej Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Framtagning av registerdata RCSyd 325 000:- 325 000:- Ja Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 2015 RC Hemsida swedamp.com 30 000:- 30 000:- Nej Lokalhyra 20 000:- 20 000:- Ja Trycksaker 40 000:- 40 000:- Nej Vidare utveckling och årlig revision 55 000:- 55 000:- Ja Summering Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2014 Summa kostnader 1 285 000:- 1 300 000:- Varav kostnader mot RC 515 000:- 515 000:- Varav IT-relaterade kostnader 115 000:- 115 000:- Redovisning av annan finansiering av registerverksamheten

Finansiering som ej utgår från SKL/Beslutsgruppen oavsett om den är beviljad, sökt eller planerad Finansiär Sökt belopp i kr. Beviljat belopp i kr. Inväntar beslut 0:- 0:- Motivering kring finansieringen Ange i punktform de viktigaste planerade aktiviteterna/förändringarna i registret. Ex. om registret ska webbaseras, förbättringsprojekt initieras, styrgrupp breddas etc. Steg 14 - Ekonomisk redovisning av föregående år Kostnader föregående år Redovisa följande kostnader för registret inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön under föregående år. Registerledning, administration/koordination, statistik, IT, publicering samt årsrapport, möten, resor, kompetenscentrum förvaltningskostnader samt övriga poster. Förklaring till ovanstående delar: Med IT-relaterad drift avses: Kostnad som uppstår till följd av drift/utveckling/-underhåll av IT-system. Ex: Servermiljö, licenser, IT-utrustning etc. Med Administration/ koordination avses: Användarmöten, utbildning, resor, sekreterare etc. Registerledning Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Registerledning 61 920:- Nej Administration/koordination Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Administration/koordination 131 643:- Nej Statistik Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Statistik bearbetning validering 165 320:- Nej IT Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Kostnad till Region Skåne, indirekt RCSyd 155 266:- Ja Publicering samt årsrapport Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Möten Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Resor Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Registercentrum Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Framtagning av registerdata RCSyd 199 992:- Ja Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnader Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Övrigt Beskrivning av kostnad inklusive eventuell funktion, arbetsinsats och lön 2012 RC Summa kostnader 714 141:- Varav kostnader mot RC 355 258:- Varav IT-relaterade kostnader 155 266:- Sammanfattade kostnader för patientrapporterade mått Räkna samman och beskriv registrets samtliga kostnader för att samla in och analysera patientrapporterade mått. 78000:- Kvarvarande medel Om registret hade kvarvarande medel vid årets slut, beskriv varför (uteblivna eller uppskjutna aktiviteter, rekryteringsproblem) och planerade åtgärder. De förväntade datauttagen, sammanställningarna och analyserna av data skedde inte i den omfattning som planerats med anledning av den stora revision av registret som skedde vid halvårsskiftet 2012. Mycket tid gick i stället till att validera och se konsekvenserna av revisionen. De utbildningsinsatser som var planerade skedde inte i den utsträckning som tänkts. Kommentarer till ekonomisk redovisning av föregående år Ange i punktform de viktigaste aktiviteterna/förändringarna i registret från föregående år. Ex. om registret har webbaserats, förbättringsprojekt initierats, styrgrupp breddats etc. Syftet med denna fråga är primärt att på ett enkelt sätt följa upp det som hänt sedan den förra ansökningsomgången. Inkludera de åtgärder som initierats till följd av förra årets utlåtande. Den ekonomiska redovisningen för 2012 är utfallet med utgångspunkt från det beviljade anslaget på totalt 1000000:-. Medel (285859:-) som inte förbrukades 2012 överfördes till 2013 års räkenskaper. Steg 15 - Register som fått anslag 2012 Register som fått anslag för år 2012 skall bifoga årsrapport Årsrapport SwedeAmp 2012.pdf 168 kb Register som fått anslag för år 2012 skall bifoga verksamhetsberättelse. Verksamhetsberättelse SwedeAmp 2012.pdf 211 kb Kommentarer rörande årsrapporteringen

Avser kommentarer rörande årsrapporteringen och verksamhetsberättelse. Ex. Vi har valt att göra tertialrapporter istället för årsrapporter, den finns endast elektroniskt osv