Mot. 1973 :234 3 Nr 234 av herr Östrand och fru ThunvaJI om åtgärder mot oskäliga kapitalvinster vid försäljning av statsbelånade småhus. 1967 års riksdag godkände förslag o m att köpeskillingskontrollen för statligt belånade hus skulle upphö ra. Numera sker endast - för att klarlägga fö rutsättningarna för bostadslån - en prövning vid förstagå ngsupplåtelse av gruppbyggda småhus av att produktionskostnaden inte är oskäligt hög. Bakom förslaget att slopa köpeskillingskontrollen låg bostadspolitiska kommittens konstaterande att " långivningen innehåller ingen sådan subve ntion som en säljare kan tillgodogöra sig i form av kapitalisering vid fö rsäljningen". Förhållandet mellan tillgång och efterfrågan på enskilt ägda småhus är i m ånga orter sådant att marknad sprise t inte oväsentligt överstiger för bostadsbelåning godkänd produktionskostnad. Inte endast enstaka exempel har getts på att denna prisskill nad låter sig kapitaliseras vid försäljningen som sker en kort tid efter förstagångsupplåte lsen. I vissa fall kan grundad anledning anses fi nnas t ill antagande att första köparens förvärv skett i huvudsakligt syfte att tillgodogö ra sig denna prisskillnad. Marknadspriset anger den prisnivå där tillgång och efterfrågan balanserar varandra. Köparens betalningsvillighe t och därmed efterfrågan på bostadsbelånade småhus bestäms emellertid inte endast av husets utfo rmning, läge och den s. k. markkontakten. Betalningsvilligheten för nya hus bestäms - kanske i högre grad - också av andra faktorer. Sålunda ger, sä rskilt i vissa inkomstlägen. skattereglerna avsevärt lägre kapitalkostnader för ett ägt småhus än för e n hyres- e ller bostadsrättslägenhe t med närmast motsvarande bruksvärde o ch produktionskostnad. Möjligheten till gäldränteavdrag ö ppnar vidare i vissa fall möjlighet även till bostadstillägg. vilka u t mäts efter den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten. dvs. inkomsten efter avdrag för debiterade ränto r. Likviditetsmässigt fö rbättras vidare ägarens situation av paritetslåne ns kostnadsomfördelning och av att gäld rä nteavdraget inte endast motsvarar faktiskt betalda räntor utan också de räntekostnader som täcks med skuldökning o ch sålunda skjuts på framtiden. De allmännyttiga bostadsföretagen har i flera kommuner ax lat det kommunala ansvare t även fö r en småhuspro duktio n. F öretagen har därvid fö ljt de riktlinjer som statsmakterna antog år 197 1 och de ståndpunkter som Kungl. Maj :t synes ha ställt sig bakom genom beslutet den 23 april 197 1 att översända promemorian Vi ssa frågor rörande rationellt småhusbyggande (D si n 197 l : l) till berö rd a myndigheter. ståndpunkte rna innebär ett godtagande av byggindustrialiseringsutred-
Mot. 1973: 234 4 ningens uppfattning att ko mmunernas och d e allmännyttiga bostad sfö retagens engagemang i småhuspro duktio nen bo rde vidgas. Detta vidgade ko mmunala engagemang har bidragit till att p roduktionskostnaderna för småhus begränsats. l många fall har småhus försålts av allmännyttigt bostadsföretag till e tt självkostnadspris som understigit vad som i och för sig skulle kunna ha godtagits fö r bostadslån. Inom vä xande kretsar har uppstått en kraftig reaktion mo t att fö rstagångsköpare av st atsbelånade och ofta kommunalt producerade småhus under omständigheter som leder tanken till spekulatio n snabbt försäljer husen till ett avsevärt högre pris än de t som tagits ut av säljaren. Denna reaktion är kraftig, trots medvetenhet o m att e tt absolut flertal av köparna har och också manifesterar avsikten att själva bebo huset. I den m ån eft erfrågan och betalningsviljan kan härledas till beskattnings-, bidrags- och låneregler ligger det nära till hands att dra en parallell med tidigare direkta subventionsinslag i lå ngivningen och på denna grund kräva ett å terinfö rande tills vidare av köpeskillingskontrollen. A andra sidan har den åsikten fö rts fram, att m arknadspriset generellt skulle godtas - något som dock skulle innebära ett uppgiva nd e av vad som uppnåtts på prisområdet och leda till även inte ö nskvärda kapitalöverfö ringar. Det skulle från ko mmunala synpunkter snarare kunna övervägas att småhusen genom kommunen e ller ko mmunalt företag såldes till marknadspris men att skillnaden mellan detta pris samt begärd och godtagen produktionskostnad betalades med räntefritt stående lån, avsett att aktiveras under vissa fö rutsättningar. Vidare kan övervägas möjligheterna att, för den tvåårsperio d som nya jordabalken medger, fö rbehålla kommunen en å terkö psrätt. Ytterligare åtgärder kan säkerligen också diskuteras. Svårigheterna k ny ts självfalle t till önskan att undvika produktio nskostnadshöjningar, onödig kontro ll och administration samt till att de hyrespolitiska perspektive n inte lå ter sig dire kt överfö ras till enskilt ägd a småhus. Det måste förutsättas att bl. a. en fortsatt hög och rationell småhusproduktion i fö rening med resultaten av bostadsbeskattningsutredningens och bostad sfinansieringsutredningens arbete på sikt skall fö rena de nu i vissa orter dubbla prisnivåerna. Uppfattningen att en fördelning av kapitalvi nster genom kommunala bostads- och tomtköer strider mot det allmänna rättsmedvetande t och den reaktio n som märkts mot nuva rande förhållanden talar dock fö r att temporärd åtgärder snarast bör vidtas. Om så inte sker, finns också en risk att de kommunala engagemangen på småhussidan inte får sin nö dvändiga förankring. Också en temporär lösning fordrar bostadspolitiska överväganden. De n får inte heller fö rsvå ra geno mförandet av reformer som kan bli resultatet av pågående utredningsarbete. Med hänsyn d ärtill kan en lämplig lösning vara att bostadsfinansie ringsutredningen får i uppdrag att skyndsamt u tarbeta förslag till en lösning som kan läggas till grund fö r omedelbara åtgärder från Kungl. Maj :ts sida elle r. om så erfo rdras, fö rslag t ill innevarande års riksdag.
Mot. 1973 : 234 5 Med åberopande av det anförda hemställs att riksdagen begär att Kungl. Maj :t skyndsa mt vid tar åtgärder för att mo tverka oskäliga kapitalvinster vid fö rsäljning av stalsbelånade småhus som inte kö p ts i huvudsaklig avsikt att bereda varaktig bostad åt ägaren. Stockholm den 18 januari 197 3 OLLE östrand (s) GUNBJÖRG THUNVALL (s)
GOT AB 73 3115 S Stockholm 1973