Dalabarometern. Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn

Dalabarometern Bygg och anläggning 2011 Kompetensförsörjning i byggsektorn

FÖRORD DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en undersökning som syftar till att ge en övergripande bild av kompetensförsörjningsfrågorna inom byggbranschen i Dalarna. Undersökningen har initierats av Karriärcentrum Samhällsbyggnad och beställts i samarbete med Byggutbildning Star, Byggdialog Dalarna, Sveriges Byggindustrier, Byggnads, Dalarnas Gymnasieskolor med Bygg- och Anläggningsprogram, Högskolan Dalarna, Region Dalarna, Falun Borlänge Regionen, Energi- och Miljökompetenscentrum, samt projektet Stanna i Dalarna. Undersökningen som ligger till grund för denna rapport är genomförd av Prifloat AB i Falun. DalaBarometern Bygg- och Anläggning är en sammanställning av enkätundersökningar som riktats till Dalarnas: niondeklassare gymnasieelever på Bygg- och Anläggningsprogrammet gymnasieelever på Naturvetenskapligt och Tekniskt program högskolestudenter vid Byggarbetsledarutbildning högskolestudenter vid Byggingenjörsutbildningen bygg- och anläggningsföretag. Totalt erbjöds 2 321 elever och studenter i Dalarna att besvara enkäten. 1 393 svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 60 %. Generellt anser vi resultatet vara representativt för målgrupperna i undersökningen. Undantaget är gruppen Byggarbetsledare på högskolan där svarsfrekvensen endast blev 33 %. Företagsenkäten skickades till totalt 473 personer i 296 företag i Dalarna. 94 personer i 64 företag besvarade enkäten. Det innebär en svarsfrekvens på 22 % på företagsnivå och 20 % på individnivå. Som datainsamlingsmetod användes e-postenkäter. Fyra påminnelser gjordes och dessutom kontaktades de företag/organisationer via telefon som vi var extra angelägna om att få med i undersökningen. Den relativt låga svarsfrekvensen gör att resultatet ej bör ses som generellt representativt för alla företag och organisationer i Dalarna. Däremot kan det utgöra en god indikation på rådande förhållanden och attityder. Eftersom är en så kallad nollmätning finns inga historiska data att relatera till för att analysera trend och utveckling. Det finns inte några direkta motsvarigheter i andra undersökningar. Därför finns inte heller jämförbara referensdata för andra län etc. 1

Reflektionerna i rapporten är istället framtagna utifrån interna jämförelser mellan olika faktorer och grupper inom undersökningen. Exempelvis inom vilka områden man är mest respektive minst nöjd och hur olika grupperingar av svarspersoner skiljer sig åt. Teresa Bergkvist KarriärCentrum Samhällsbyggnad 2012-02-01 2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... 1 Innehållsförteckning... 3 Sammanfattning... 5 Stora rekryteringsbehov!... 5 Hur lockar vi Dalaungdomen till bygg?... 5 Hur bra är länets byggutbildningar?... 6 Var vill Dalaungdomen helst jobba?... 7 Hur lockar vi Dalaungdomen till Bygg?... 9 Potentiella byggstudenter... 11 Karriärmål och yrkesval hos länets niondeklassare... 11 Karriärmål, drivkrafter och yrkesval på NV/Te- programmet... 14 Kännedom om länets byggföretag... 17 Byggstudenter är blivande byggare... 19 Drivkrafter, karriärmål och yrkesval hos Dalarnas byggstudenter... 19 Ranking av länets byggföretag... 22 Vart kommer Dalarnas ungdom arbeta i framtiden?... 26 Niondeklassare... 26 Gymnasielever och högskolestudenter... 26 Framtidstro... 28 Förberedda inför arbetslivet... 28 Möjlighet att få jobb efter utbildningen... 28 Sannolikheten att hitta drömjobbet... 29 Utveckling av framtidstro under studietiden... 30 Omdömen om länets byggutbildningar... 31 Gymnasieskolans BA-program... 32 3

Elevernas nöjdhet... 32 Företagens nöjdhet med BA-programmet... 34 Högskolans byggutbildningar... 36 Studenternas nöjdhet... 36 Företagens nöjdhet med Högskolan Dalarnas Byggutbildningar... 38 Länets byggutbildningar jämfört med landet i övrigt... 40 Rekryteringsbehov hos Dalarnas Bygg- och Anläggningsföretag... 43 Nuvarande utbildnings-/kompetensprofil... 44 Behov av nya medarbetare... 44 Framtida rekrytering nya erfarna medarbetare... 45 Framtida rekrytering nyutexaminerade medarbetare... 46 Rekrytering utanför Dalarna... 47 Sannolikheten att hitta rätt kompetens... 47 Efterfrågade yrkesroller... 48 Hinder för tillväxt... 49 Efterfrågade egenskaper... 50 4

SAMMANFATTNING Dalarnas Byggbransch är beroende av att kunna rekrytera kompetens på både kort och lång sikt. Hela 57 % av de tillfrågade företagen tror att kompetensbrist kommer att vara hinder för deras tillväxt. STORA REKRYTERINGSBEHOV! Företagen upplever framför allt att det är svårt att rekrytera erfaren personal. Ju högre utbildningsnivå man söker, desto svårare blir det. På hantverkarnivå är det 51 % som anser att det är Ganska eller Mycket svårt att hitta nya erfarna medarbetare. För arbetsledare är motsvarande siffra 61 %, för högskoleingenjör 76 % och för Civilingenjörer hela 80 %. När det gäller nyutexaminerade upplevs det något lättare, framför allt vid rekrytering av lärlingar. Även här blir det svårare ju högre utbildning man efterfrågar. 26 % upplever att det är Ganska eller Mycket svårt att hitta nyutexaminerade lärlingar från gymnasieskolans Bygg- och Anläggningsprogram. För högskoleutbildade arbetsledare är motsvarande siffra 36 %, för högskoleingenjörer 41 % och för civilingenjörer 70 %. Företag med verksamhet inom anläggning upplever att de har betydligt svårare att rekrytera hantverkare och arbetsledare jämfört med sina kollegor på hussidan. Skillnaden är som störst vid rekrytering av lärlingar där 70 % av anläggningsföretagen anser att det är ganska eller mycket svårt. Motsvarande siffra på hussidan är 10 %. Även sannolikheten att man kommer att gå utanför länet för att rekrytera nya medarbetare ökar ju högre krav man har på utbildningsnivå. Cirka 30-50 % av företagen uppger att de kommer att gå utanför länet för att rekrytera Högskoleutbildade arbetsledare, Högskoleingenjörer och Civilingenjörer. Trots att många räknar med att gå utanför Dalarna för att rekrytera är det en betydande andel som inte tror att de kommer att hitt hitta rätt kompetens över huvud taget. Detta gäller i stort sett i lika grad Högskoleutbildade arbetsledare, Högskoleingenjörer och Civilingenjörer där ungefär 40 % inte tror att de kommer att hitta rätt kompetens. HUR LOCKAR VI DALAUNGDOMEN TILL BYGG? Den stora och breda basen för rekryteringen till byggbranschen finns i de ungdomar som fortfarande har sina inriktningsval framför sig. För Bygg- och Anläggningssektorn är det framför allt niondeklassarna och eleverna på gymnasieskolans Naturvetenskapliga och Tekniska program (NV/Te) som är intressanta. Byggbranschen behöver skapa ett intresse och en nyfikenhet hos eleverna som gör att de vill söka sig till utbildningar inom Bygg- och Anläggning för att sen börja jobba i branschen. 5

Potentialen att locka länets niondeklassare till byggsektorn är stor; likväl killar som tjejer. Både Tekniskt Arbete och Bygg- och Anläggning kommer i topp bland tänkbara och önskvärda jobb i framtiden. 43 % av tjejerna och 54 % av killarna svarar att det tycker att det verkar ganska roligt eller jätteroligt att jobba inom Bygg- och Anläggningsbranschen. Eleverna värderar god ekonomi och en bra balans mellan jobb och fritid när de svarar på vad som är viktigt när de ska välja jobb i framtiden. Till skillnad från niondeklassarna är eleverna på gymnasieskolans NV/Te- program inte lockade av att jobba inom Bygg- och Anläggning, men däremot av att jobba med Tekniskt arbete (ingenjör, tekniker, arkitekt). Kanske kopplas begreppet Bygg- och Anläggning till hantverkaryrket och Tekniskt arbete till byggjobb med krav på eftergymnasial utbildning. Jämför man eleverna på det naturvetenskapliga programmet med dem på teknikprogrammet framkommer att teknikeleverna i större utsträckning är intresserade av att jobba inom samhällsbyggnadssektorn. Eleverna på båda programmen är samstämmiga i att det är mer attraktivt att jobba med Byggnader än med Infrastruktur. Även NV/Te-elever värderar en god ekonomi när de ska söka jobb i framtiden. Men det är framför allt intresset för ämnesområdet som driver dem i valet av utbildning. De ungdomar som valt att gå en byggutbildning i Dalarna bekräftar detta. Intresset för ämnesområdet är det som framför allt gjort att de sökt sig till sin utbildning. För byggstudenterna på Högskolan är den personliga utvecklingen på jobbet också en stark drivkraft. För eleverna på BA-programmet är friheten i jobbet viktig. Relativt få på byggutbildningarna anger att de vill uppnå ledande befattningar eller att de vill starta företag. Även hos länets byggelever är det mer attraktivt att jobba med byggnader än med infrastruktur. Länets potentiella byggstudenter, dvs. niondeklassare och gymnasieelever på de naturvetenskapliga och tekniska programmen, har fått ange vilka företag de hört talas om. Samstämmigheten mellan de olika elevgrupperna är stor. På listan finner vi en variation av företag, både gällande storlek, verksamhet och geografisk lokalisering. Vi noterar dock att vissa av länets större företag inom sektorn inte är speciellt kända för målgruppen. HUR BRA ÄR LÄNETS BYGGUTBILDNINGAR? För att de ungdomar som är inne i en byggutbildning ska ta sig vidare in i byggbranschen krävs att de har ett genuint intresse för ämnet, att de är nöjda med sin utbildning och de känner sig lockade av branschen. För att byggstudenterna ska få anställningar i branschen krävs bland annat att deras utbildningar speglar vad branschen behöver. 6

Överlag är Dalarnas byggelever nöjda med sina utbildningar. På gymnasieskolans BAprogram är elevernas omdömen om skolan väldigt goda, även om de varierar per kommun. Mest nöjda elever finner vi i Malung och Rättvik. Företagen är inte lika nöjda med den kompetens som kommer ut ur BA-programmet. Företagen ser ett stort värde i att ta emot APU-elever, men tycker att samverkan mellan skola, lärare, handledare och företag bör bli bättre. Byggstudenterna på Högskolan Dalarna är också nöjda med sin utbildning. Ca 70 % anger att utbildningen till stor del eller helt motsvarar deras förväntningar. En tydlig iakttagelse är att högskolestudenterna är mer nöjda i början av sin utbildning än i slutet. Gällande företagens attityder till länets högskoleutbildning ser vi ett helt annat mönster än attityderna till gymnasieutbildningarna. Samtliga typer av företag ser ett stort värde för sitt företag/organisation att vara delaktiga i högskolestudenternas utbildning. Flera av företagen anger att utbildningarna bör varvas med mer tid ute hos företagen. VAR VILL DALAUNGDOMEN HELST JOBBA? Vi ser en trend bland länets ungdomar att de tror att de kommer att flytta från Dalarna i början av sin karriär (undantaget är arbetsledarstudenterna). Eleverna på Bygg- och Anläggningsprogrammet räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb i Dalarna för att sedan flytta utanför länet. Det samma gäller studenterna på Byggingenjörsutbildningen. Eleverna på NV/Te räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb utanför Dalarna. Efter tre år räknar de flesta av dem som stannat kvar i Dalarna att flytta. Ungdomarna på länets byggrelaterade utbildningar känner sig ganska säkra på att få jobb efter sin utbildning. Ca 80 % svarar att det är ganska eller mycket sannolikt att de fått ett jobb inom sitt yrke inom sex månader efter avslutad utbildning. På frågan om vilka företag de kommit i kontakt med under sin utbildning svarar eleverna på BA-programmet i första hand de rikstäckande entreprenadföretagen, med Peab, Byggpartner och Skanska i topp. Här ser vi dock att DalaBarometern kan kompletteras med lokala undersökningar, då utbildningarna i stor utsträckning samarbetar med lokala företag som inte funnits med som alternativ i DalaBarometerns länsfokuserade undersökning. Studenterna på Högskolan Dalarnas byggutbildningar har kommit i kontakt med en större variation av företag. Även här ligger rikstäckande entreprenadföretag med i toppen (Skanska och NCC hos arbetsledarna och Peab hos ingenjörerna), men även projekterande och förvaltande företag finns med på topp tio. Fiskarhedenvillan och WSP utmärker sig. När eleverna fått ange vart de helst vill jobba i framtiden finner vi även här de stora entreprenadföretagen i topp. På BA-programmet och på byggingenjörsutbildningen ligger Peab i topp och hos byggarbetsledarna är det Skanska som gäller. Det är värt att 7

notera att Fiskarhedenvillan kommer högt i topp hos alla elever. WSP är det konsultföretag som flest byggingenjörer angett att de helst vill jobba hos (plats 3). På högskolestudenternas topp tio listor på var de helst vill jobba återfinns företag med verksamhet inom såväl Hus, Anläggning, Projektering och Entreprenad. Hos arbetsledarna finns även förvaltande organisationer med i toppen. 8

DEL 1 HUR LOCKAR VI DALAUNGDOMEN TILL BYGG? 9

I Sverige fattar vi vårt första beslut gällande utbildningsinriktning när vi är på väg att lämna grundskolan. Av de tillfrågade niondeklassarna svarar 99 % att de tänker gå vidare i sin utbildning. Vill byggsektorn säkerställa en stor rekryteringsbas på lång sikt är man beroende av att eleverna redan i grundskolan fattar beslut om utbildningsinriktningar som kan leda dem till byggsektorn. Det är framför allt tre gymnasieutbildningar som leder vidare till bygg. Bygg- och Anläggningsprogrammet (BA-programmet) är en yrkesförberedande utbildning där man går ut i arbete som lärling direkt efter avslutad utbildning. 2011 sökte 386 elever till Dalarnas BA-program som sitt förstahandsval. 253 av dessa antogs. Högskolan Dalarna antar ca 35 byggingenjörer och 25 byggarbetsledare årligen. 2011 sökte 56 respektive 37 personer utbildningarna som sitt förstahandsval. Av dessa antogs 38 resp. 27. Ett studieförberedande program inom Naturvetenskap- eller Teknik (NV/Te program) är den vanligaste gymnasiebakgrunden hos dem som läser till ingenjör inom byggteknik i Dalarna (ca 65 % vid 2011 års antagning). Cirka 50 % av dem som antas till Högskolan Dalarnas Byggarbetsledarutbildning har gått gymnasieskolans BA-program. Vill man plugga till civilingenjör inom Byggteknik hänvisas man till Högskolor och Universitet utanför Dalarna. För att komma in på dessa utbildningar behöver man ha utbildning i matte, fysik och kemi som motsvarar gymnasieskolans NV/Te program. 10

POTENTIELLA BYGGSTUDENTER Till gruppen potentiella byggare räknar vi dem som kommer att ställas inför ett utbildningsbeslut som kan leda dem till Bygg. I DalaBarometern har vi fokuserat på länets niondeklassare samt de elever som går gymnasieskolans NV/Te program. Byggbranschen vill locka niondeklassarna att gå BA-programmet eller Natur/Teknisk på gymnasiet. Och branschen hoppas att de som går Natur- och Teknikprogrammet på gymnasiet bestämmer sig för att läsa en vidareutbildning inom Bygg- och Anläggning. I bästa fall har de som mål att vidareutbilda inom Bygg- och Anläggning redan när de går in gymnasieutbildningen. För att få en ökad förståelse kring och insikt i hur Dalarnas potentiella byggstudenter resonerar, känner och fungerar har vi valt att ställa en del frågor kring hur de ser på utbildning och jobb. Karriärmål och yrkesval hos länets niondeklassare Karriärmål När vi frågade niondeklassarna vad de tycker är viktigast då de ska välja jobb i framtiden anger ungefär 7 av 10 en bra balans mellan arbete och fritid och en hög lön. Dessa båda faktorer ses som absolut mest viktiga. Att leda projekt och utveckla nya produkter ses som minst viktigt. Andelen totalt i undersökningen som angav att det var vikigt att starta eget företag var lika för tjejer och killar (20 %). Andelen som angett att det är viktigt att leda projekt är lågt; endast 7 % av tjejerna och 11 % av killarna. Fler har markerat att det är viktigt att så småningom kunna arbeta som ledare, 22 % respektive 26 %. 11

Bra balans mellan arb. och fritid En hög lön Jobba kreativt Jobba fritt och självständigt Jobba praktiskt med händerna Ett jobb med stora utmaningar Resa och arbeta utomlands Bidra till att utveckla samhället Att få jobba utomhus Starta eget företag Leda projekt Utveckla/skapa nya produkter Prova olika jobb inom företaget Småningom arbeta som ledare Bli specialist inom ett område Annat I stort sett följs resultaten för killar och tjejer väl åt. De mest påtagliga skillnaderna är att tjejer tycker det är viktigare att få röra på sig genom att resa och arbeta utomlands samt att prova på olika typer av jobb inom företaget samt att få jobba med sådant som utvecklar samhället. Killarna lägger mer vikt vid en hög lön samt att utveckla och skapa nya produkter, jobba utomhus och jobba praktiskt med händerna. Sett ur ett samhällsbyggnadsperspektiv kanske detta kan tolkas som att tjejerna skulle ha större dragning åt planering och projektering medan killarnas intressen harmonierar mer med produktionsrelaterade arbetsuppgifter. Utbildningslängd Slutsatsen i föregående stycke stöds av att 44 % av killarna men endast 27 % av tjejerna tror att deras utbildningsväg kommer att sluta efter yrkesförberedande gymnasium. Andelen tjejer som tror att de kommer att gå högskoleutbildning är också betydligt högre. 29 % av tjejerna och 21 % av killarna tror att de kommer att gå en längre (4-5 år) högskoleutbildning. Eftersom det bara var 22 deltagande elever i nionde klass som har båda sina föräldrar födda utomlands har vi valt att inte exponera gruppen invandrares svar generellt i undersökningen. Däremot särredovisar vi invandrares svar för ett par relevanta frågor. En av de frågorna är just frågan om utbildningslängd. Det är intressant att konstatera att två av de tillfrågade invandrarungdomarna tänker sluta skolan efter grundskolan medan ingen av de övriga 373 niondeklassare som besvarat enkäten markerat detta alternativ. Det är också intressant att se att den andra ytterligheten där 45 % av 12

invandrarungdomarna (def: båda föräldrarna födda utomlands) tänker sig en längre högskoleutbildning. Motsvarande för övriga är 24 %. Yrkesval Med vad vill då niondeklassare jobba i framtiden? Här är det glädjande att de svarsalternativ som starkast kopplas samman med samhällsbyggnad, Tekniskt arbete och Bygg och anläggning, placerar sig i absolut topp, tillsammans med Säkerhetsarbete (brandman, polis, väktare etc.). 19 % har angett Tekniskt arbete som det de allra helst vill jobba med. Som jämförelse kan nämnas att Industriell tillverkning endast fick 4 %. Någonting att uppmärksamma är kanske att Reparatör, installationstekniker fick tredje sämst resultat med 6 %. Studerar man resultatet lite djupare, vilka grupper som valt Bygg och anläggning som det område de allra helst vill jobba med i framtiden, framgår att det är killar (31 %) och svenskfödda som väljer detta främst. Tjejer (7 %) och invandrarungdomar (9 %) väljer inte primärt bygg och anläggning. För svarsalternativet Tekniskt arbete ser det ungefär lika ut med en viktig skillnad. Här har 32 % av invandrarungdomarna angett att de allra helst vill jobba med detta i framtiden. De vill jobba med tekniskt arbete som ingenjör, tekniker, arkitekt etc. men inte inom bygg- och anläggningsbranschen. En av frågorna i enkäten som ställdes till niondeklassare mätte deras attityd till att jobba inom det som brukar kallas Bygg- och anläggningsbranschen. Andelen elever som tyckte att detta verkade Ganska roligt eller Jätteroligt var 51 %. Killar var mer positiva (60 %) än tjejer (43 %) och invandrarungdomarna var betydligt mindre 13

positiva (27 %) än övriga. Notera dock att 43 % av tjejerna i nian tycker att detta verkar spännande. Karriärmål, drivkrafter och yrkesval på NV/Te- programmet Drivkrafter Vilka drivkrafter ligger bakom elevernas val av gymnasieprogram? De naturvetenskapliga och tekniska programmen på gymnasiet leder inte fram till ett yrke, utan ska förbereda eleverna för framtida studier som i sin tur ska leda till en anställning. Ekonomi och intresse är de drivkrafter som eleverna tycker är störst. Men det framkommer också att många olika drivkrafter spelar in. Anmärkningsvärt är skillnaden mellan natur och teknik gällande viljan att skapa. 33 % av teknikeleverna har markerat detta som en viktig drivkraft. Motsvarande siffra hos natureleverna är 13 %. 14

INTRESSE Jag är väldigt intresserad av det här ämnesområdet FRIHET Jag vill ha ett jobb med stor frihet EKONOMI Jag vill ha ett jobb med hög lön och bra förmåner SKAPANDE Jag vill ha ett jobb där jag får utveckla/skapa nya produkter/tjänster PERSONLIG UTVECKLING Jag vill ha ett jobb med spännande utmaningar och få möjligheter att ständigt utvecklas MÄNNISKOR Jag vill ha ett jobb där jag får arbeta med många trevliga och spännande människor SAMHÄLLSNYTTA Jag vill arbeta med saker som skapar nytta för människor och samhället ANDRA FAKTORER Det var andra faktorer som själva skolan, lärarna, orten, kompisar etc. som var viktigast för mig På naturvetenskapliga programmet följs resultaten för killar och tjejer relativt väl åt. Noterbart är dock att tjejer i högre grad angett samhällsnytta och andra faktorer som viktiga drivkrafter och att killar i högre grad angett intresse och skapande som drivkrafter. Även killarna på teknisk har angett intresse i större utsträckning än sina kvinnliga klasskamrater. Det samma gäller andra faktorer. Tjejerna har gett högre värden för personlig utveckling och för att jobba med människor. Karriärmål När vi frågade eleverna på gymnasiets naturvetenskapliga och tekniska program vad de tycker är viktigast då de ska välja jobb i framtiden överensstämmer svaren ganska väl med svaren från länets niondeklassare och med deras drivkrafter vid val av utbildning; god privatekonomi och balans mellan privatliv och karriär kommer i topp. Det framkommer dock skillnader mellan dem som går teknisk och dem som går natur. För teknikerna är en god privatekonomi det absolut mest viktiga. Naturvetarna värdesätter balansen mellan jobb och fritid mer. Teknikerna är också betydligt mer intresserade av att utveckla nya produkter. Andelen elever som angett att det är viktigt att starta eget företag är 9 % hos tjejerna och 15 % hos killarna. I båda fallen är det lägre än hos länets niondeklassare där 20 % angett att det är viktigt. Att få leda projekt i sin framtida karriär anses inte vara speciellt viktigt. Framför allt inte hos tjejerna där endast 9 % angett det som ett viktigt karriärmål. Motsvarande siffra för 15

killarna är 15 %. När det gäller målet att uppnå en ledande befattning är situationen den motsatta. Tjejerna har ett högre värde än killarna, men nivån är fortfarande låg (14 respektive 10 %). Jämvikt mellan privatliv och karriär Bygga upp en god privatekonomi Självständig arbetsroll Arbete med allt större utmaningar Arbeta internationellt Bidra till samhällsutvecklingen Starta eget företag Leda projekt Utveckla nya produkter Byta tjänst inom företaget Uppnå ledande befattning Få specialistkompetens Annat På naturprogrammet svarar tjejerna i större grad än sina manliga klasskamrater att balans mellan privatliv och karriär är viktigt. Det samma gäller möjligheten att få arbeta självständigt och internationellt. De är däremot inte lika viktigt för tjejerna att få utveckla specialistkompetens eller att få utveckla nya produkter som det är för killarna. På teknikprogrammet kan man se samma tendenser. Tjejerna värdesätter balans mer än killarna och är inte lika intresserade av att utveckla specialistkompetens. Däremot skiljer sig inte tjejerna på teknikprogrammet från killarna när det gäller hur viktigt de tycker att det är att få utveckla nya produkter. 28 % av killarna och 27 % av tjejerna har svarat att det är viktigt. Yrkesval Vad vill då eleverna på natur och teknisk jobba med i framtiden? Glädjande är det hela 62 % som helst vill arbeta med tekniskt arbete, d v s som ingenjör, tekniker, arkitekt etc. Det är nästan dubbelt så många som Data/IT vilket kommer på andra plats med 34 %. Därefter kommer naturvetenskapligt arbete med 29 %. 16

En intressant iakttagelse är att andelen som vill jobba inom Bygg och anläggning endast är 13 %. Det leder till slutsatsen att de flesta vill jobba med tekniskt arbete men inte inom Bygg- och anläggningsbranschen. Detta kan kännas paradoxalt men är nog att se som ett tecken på att studenterna i stor utsträckning inte förknippar Bygg och Anläggning med tekniskt arbete utan mer med den hantverksmässiga delen av jobbet. Vilken gren inom samhällsbyggnadssektorn är då mest attraktiv, byggnader eller infrastruktur? 57 % (inkl båda är lika intressanta ) av eleverna på teknisk svarar Byggnader och 37 % (inkl båda är lika intressanta ) svarar Infrastruktur. Motsvarande siffror hos det naturvetenskapliga programmet är 37 % respektive 27 %. Värt att notera är att 47 % av eleverna på Natur uppger att inget av det intresserar dem. Motsvarande siffra hos eleverna på teknikprogrammet är 24 %. Det är tydligt att samhällsbyggnadssektorn har en högre attraktivitet på Teknikprogrammet än på det Naturvetenskapliga programmet. Anläggningssidan har en lägre attraktionskraft än Hussidan. Kännedom om länets byggföretag Rankningen av arbetsgivare har genomförts med ett länsperspektiv. I denna rapport redovisas de 20 högst rankade företagen i nedanstående tabell. Vilka företag/organisationer har du HÖRT TALAS OM? Länets potentiella byggstudenter, niondeklassare och gymnasieelever, på de naturvetenskapliga och tekniska programmen har fått ange vilka företag de upplever att de hört talas om. Samstämmigheten mellan de olika eleverna är stor. På listan finner vi en variation av företag, både gällande storlek, verksamhet och geografisk lokalisering. 17

Det är intressant att notera vilka företag och organisationer som kommer högst i ranking. Det är lika intressant att studera vilka som INTE kommer med på topp-20. Exempelvis kommer Ramböll först på plats 47 med en kännedom på endast 2%, HMB Construction på plats 45 med 4% och WSP på plats 33 med 8%. Överlag verkar kännedomen om de större konsultföretagen vara låg hos de potentiella byggstudenterna. TOTALT 9:OR GRUNDSKOLAN NV/Te GYMNASIET FÖRETAG rank % Rank % rank % Skanska 1 78% 1 76% 1 79% Trafikverket 2 77% 2 75% 2 78% Peab 3 61% 3 59% 3 61% Borlänge Energi 4 56% 4 56% 4 54% Fiskarhedenvillan 5 48% 6 45% 5 49% Falu Energi och Vatten 6 45% 5 46% 6 45% NCC 7 45% 7 45% 7 43% Byggpartner 8 43% 8 43% 8 41% Sweco 9 37% 11 32% 9 40% Tunabyggen 10 36% 10 35% 12 35% KopparStaden 11 36% 12 30% 10 40% BraHus 12 36% 9 36% 11 36% Ludvika Hem 13 32% 13 29% 12 35% HSB 14 28% 14 25% 14 29% Leksandsbostäder 15 26% 15 23% 15 28% Kommun Fastighetsförvaltning 16 18% 16 21% 23 14% InfraNord 17 17% 18 17% 19 17% Landstingsfastigheter 18 17% 17 20% 22 15% Riksbyggen 19 17% 22 14% 18 17% Byggtjänst i Falun 20 16% 19 16% 17 17% 18

BYGGSTUDENTER ÄR BLIVANDE BYGGARE Så vad säger de som redan valt att ge sig in i en byggrelaterad utbildning? Vad kan vi dra för lärdom av dem när vi vill locka potentiella byggstudenter till länets byggutbildningar. Drivkrafter, karriärmål och yrkesval hos Dalarnas byggstudenter Drivkrafter Eleverna på BA-programmet anger att den viktigaste drivkraften när de sökte till utbildningen var intresse (65 %). Därefter kommer god ekonomi (52 %) och jobb med stor frihet (41 %). Studenterna vid Högskolan Dalarnas byggutbildningar har inte varit lika drivna av ekonomi och frihet, utan snarare av personlig utveckling i jobbet. Men även för dem var intresset för ämnesområdet den viktigaste drivkraften. INTRESSE Jag är väldigt intresserad av det här ämnesområdet FRIHET Jag vill ha ett jobb med stor frihet EKONOMI Jag vill ha ett jobb med hög lön och bra förmåner SKAPANDE Jag vill ha ett jobb där jag får utveckla/skapa nya produkter/tjänster PERSONLIG UTVECKLING Jag vill ha ett jobb med spännande utmaningar och få möjligheter att ständigt utvecklas MÄNNISKOR Jag vill ha ett jobb där jag får arbeta med många trevliga och spännande människor SAMHÄLLSNYTTA Jag vill arbeta med saker som skapar nytta för människor och samhället ANDRA FAKTORER Det var andra faktorer som själva skolan, lärarna, orten, kompisar etc. som var viktigast för mig Karriärmål När vi frågat länets byggelever om deras karriärmål för framtiden visar det sig att svaren varierar ganska kraftigt beroende på vilken utbildning de går. Eleverna på BAprogrammet, som utbildar sig till hantverkare, är väldigt tydliga med att en god privatekonomi står högst i kurs (hela 81 %). Hos byggarbetsledarna, som kommer att arbeta som produktionsledare efter sin examen, har svaren varierat en del. Högst värden får bygga upp en god privatekonomi 19

(43 %), jämvikt mellan privatliv och karriär (40 %) och ett arbete som erbjuder allt större utmaningar (40 %). Byggingenjörerna anger också många olika karriärmål som viktiga. Det som sticker ut är att 31 % anger att de vill få specialistkompetens. Motsvarande siffra för de andra utbildningarna är 8 respektive 10 %. Byggingenjörerna vill också i större utsträckning bidra till samhällsutvecklingen (32 %). Noterbart är att relativt få har angett att det är ett viktigt mål att uppnå en ledande befattning eller att leda projekt. Andelen som har som mål att starta eget företag är också lågt. På högskolans byggutbildningar är det endast 10 resp. 11 % som angett det som ett viktigt karriärmål. Jämvikt mellan privatliv och karriär Bygga upp en god privatekonomi Självständig arbetsroll Arbete med allt större utmaningar Arbeta internationellt Bidra till samhällsutvecklingen Starta eget företag Leda projekt Utveckla nya produkter Byta tjänst inom företaget Uppnå ledande befattning Få specialistkompetens Annat Yrkesval Vilken gren inom samhällsbyggnadssektorn är då mest attraktiv för dem som gett sig in i en byggutbildning, Byggnader eller Infrastruktur? 86 % (inkl båda är lika intressanta ) av eleverna på BA-programmet svarar Byggnader och endast 17 % svarar infrastruktur. På högskolan är skillnaderna inte lika dramatiska. 77 % av Byggarbetsledarna svarar Byggnader och 50 % Infrastruktur medan 62 % av Byggingenjörerna svarar Byggnader och 45 % Infrastruktur. Det är tydligt att anläggningssektorn har en lägre attraktionskraft på elever och studenter än hussidan. Tjejer som läser BA-programmet vill bli målare och killar vill bli husbyggare. Det är värt att notera att uppemot 10 % av eleverna på BA-programmet har angett att de vill ha en yrkesroll som kräver högskoleutbildning (t.ex. arkitekt, konstruktör och 20

projektstyrande befattning). Det medför att de kommer att behöva komplettera sin gymnasieutbildning för att få den behörighet som krävs för att komma in på lämpliga högskoleutbildningar. Flyttar vi oss över till dem som studerar till Byggarbetsledare visar det sig att tjejerna (7 stycken i gruppen) har en hög ambitionsnivå. Hela 71 % av dem vill helst arbeta som produktionsledare, jämfört med 61 % för killarna. Dessutom anger hela 57 % att de vill jobba som Husbyggare jämfört med 30 % för killarna. Bland dem som studerar till Byggingenjörer noteras inga sådana dramatiska skillnader mellan könen. Här är det framförallt arbetet som konstruktör som hägrar (59%), följt av arkitekt, projekt- och produktionsledare. Av studenterna på högskolan anger 37 % av byggarbetsledarna och 14 % av byggingenjörerna att de vill jobba som byggare (trä, mur, betong). Detta kan vara en indikation på att de egentligen vill jobba som hantverkare. Idag är det väldigt svårt att bli hantverkare om man genomgått ett annat gymnasieprogram än Bygg- och Anläggning. De som kommit fram till att de vill bli hantverkare efter att de avslutat gymnasiet är därmed hänvisade till högskolan (eller andra eftergymnasiala utbildningar) för att komma i närheten av sin önskade yrkesroll. 21

Ranking av länets byggföretag De ungdomar som går någon av länets byggrelaterade utbildningar kommer att stå till arbetsmarknadens förfogande i samband med att de examineras. För byggföretagen i Dalarna innebär det att dagens byggstudenter med stor sannolikhet kommer att jobba antingen som kund, leverantör, konkurrent eller som anställd hos företaget. I annat fall har personerna lämnat branschen eller regionen. För att få insikt i byggstudenternas kännedom om och attityd till länets byggföretag har vi frågat dem: 1. Vilka företag de kommit i kontakt med under sin utbildning 2. Hos vilka företag de skulle kunna tänka sig att jobba 3. Hos vilka företag de helst skulle vilja jobba Vilka företag har du KOMMIT I KONTAKT MED under din utbildning? Gymnasieskolans Bygg- och Anläggningsprogram Dalarnas Bygg- och Anläggningsprogram är spridda över sju kommuner. På flera orter har utbildningarna kontakt med lokala företag som inte finns representerade i rankingen nedan. I listan framgår länets aggregerade värden; dvs. vilka företag som flest elever kommit i kontakt med under sin utbildning när man utgår från alla Dalarnas elever. Flest elever finns på utbildningsorterna Borlänge, Falun och Mora. Notera att det skiljer mycket i värden mellan topp och botten i listan. Peab toppar med 30 % som kommit i kontakt med dem, men redan på plats fyra ligger kontakten under 10 %. Dalarnas Bygg- och Anläggningsprogram företag du kommit i kontakt med under utbildning FÖRETAG RANK Peab 1 30% Byggpartner 2 26% Skanska 3 16% NCC 4 9% Nils Skoglund 5 8% Mora-Orsa Byggtjänst 6 6% Byggtjänst i Falun 7 6% HMB Construction 7 6% InfraNord 9 5% Tunabyggen 9 5% Trafikverket 9 5% 22

Byggarbetsledarutbildningen på Högskolan Dalarna Byggarbetsledarutbildningen vid Högskolan Dalarna ska förse entreprenadföretagen med kvalificerade arbetsledare och Byggarbetsledarutbildningen företag du kommit i kontakt med under utbildning FÖRETAG RANK Skanska 1 53% NCC 2 47% Fiskarhedenvillan 2 47% Byggpartner 4 41% Svevia 5 35% Kopparstaden 5 35% ÅF 7 29% Byggarna i Falun 8 24% Vectura 8 24% Peab 8 24% framtida platschefer. Utbildningen är bred och studenterna ska kunna jobba inom anläggning såväl som hus. Arbetsledarna samläser sitt första läsår med byggingenjörerna, vilket gör att de kommer i kontakt med företag som är verksamma i byggprocessens alla delar. Det speglas i listan på de företag som studenterna upplever att de kommit i kontakt med under utbildningen. Byggingenjörsutbildningen vid Högskolan Dalarna Byggingenjörsutbildningen vid Högskolan Dalarna är en bred utbildning där studenterna ska vara attraktiva för och kunna ta anställning hos aktörer i hela byggprocessen. Det speglas väl av listan på de företag som ingenjörsstudenterna upplever att de kommit i kontakt med under sin utbildning. Listan visar också på att företag på anläggningssidan likväl som hussidan är aktiva i samverkan med ingenjörsutbildningen. Företag/organisationer inom förvaltning saknas dock. Vart skulle du kunna TÄNKA DIG att jobba och vart vill du HELST jobba? Gymnasieskolans Bygg- och Anläggningsprogram Byggingenjörsutbildningen företag du kommit i kontakt med under utbildning FÖRETAG RANK Fiskarhedenvillan 1 62% Peab 2 58% WSP 3 56% Kopparstaden 3 56% Byggpartner 5 46% Skanska 6 45% Trafikverket 7 39% Structor 8 37% Svevia 9 35% HMBcon 9 35% Vectura 9 35% Eleverna vid Dalarnas Bygg- och Anläggningsprogram lockas mest av att jobba hos de stora rikstäckande företagen. Peab, Byggpartner, Skanska och NCC kommer i topp. Peab toppar listan över både vart man kan tänka sig att jobba och vart man helst skulle vilja jobba. Med stor marginal dessutom. 51 % av eleverna har angett att de helst vill jobba hos Peab. Motsvarande siffra för plats två och tre, Byggpartner och Skanska, är 39 %. 23

Värt att notera är att Fiskarhedenvillan tagit sig in på listans fjärde respektive femte plats. Detta trots att Fiskarhedenvillan inte anställer egna hantverkare. Dalarnas Bygg- och Anläggningsprogram Vart kan du tänka dig att jobba? Vart vill du helst jobba? FÖRETAG RANK FÖRETAG RANK Peab 1 50% Peab 1 51% Byggpartner 2 44% Byggpartner 2 39% Skanska 3 42% Skanska 3 39% Fiskarhedenvillan 4 26% NCC 4 23% NCC 5 25% Fiskarhedenvillan 5 22% Byggtjänst i Falun 6 20% Byggtjänst i Falun 6 10% BraHus 7 17% Byggarna i Falun 7 9% ByggTrio 8 15% BraHus 7 9% Nils Skoglunds 9 15% Nils Skoglunds 7 9% Mora-Orsa Byggtjänst 10 14% Mora-Orsa Byggtjänst 10 9% Byggarbetsledarutbildningen vid Högskolan Dalarna Som nämnts tidigare riktar sig arbetsledarutbildningen främst till entreprenadföretag inom Hus och Anläggning. Detta speglas av listans topplaceringar där vi finner de rikstäckande entreprenadföretagen. Skanska, Peab och NCC ligger i topp. Marginalen till plats 4, Byggpartner, är över tjugo procentenheter. Genom Svevias placering på plats 4, med 39 % av arbetsledarna som markerat att de helst vill jobba hos dem, bekräftas ett intresse för anläggningssidan hos utbildningens studenter. Byggarbetsledare Högskolan Dalarna Vart kan du tänka dig att jobba? Vart vill du helst jobba? FÖRETAG RANK FÖRETAG RANK Skanska 1 75% Skanska 1 71% Peab 1 75% Peab 2 64% NCC 3 68% NCC 3 61% Byggpartner 4 43% Byggpartner 4 39% Svevia 5 39% Svevia 4 39% Trafikverket 6 32% Fiskarhedenvillan 6 21% Fiskarhedenvillan 7 29% Trafikverket 7 14% Sweco 8 29% HSB 8 11% ByggTrio 9 28% Fastighetsförvaltning hos kommun 8 11% Riksbyggen 10 25% Riksbyggen 8 11% Grytnäsbolagen 10 25% Brahus 8 11% Kopparstaden 10 25% Sweco 8 11% ByggTrio 8 11% Svenska Husgruppen 8 11% 24

Det är intressant att notera att flera förvaltande organisationer finns med på listan över de företag som arbetsledarstudenterna helst vill jobba hos. Dessa återfinns inte på listan över vilka företag/organisationer som de upplever att de kommit i kontakt med under utbildningen. Byggingenjörsutbildningen vid Högskolan Dalarna Även hos byggingenjörerna hittar vi de rikstäckande entreprenadföretagen i topp. 52 % respektive 40 % anger att de helst vill jobba hos Peab respektive Skanska. När samma studenter fick svara på vilken yrkesroll de helst skulle vilja ha efter avslutad utbildning svarar nästan 60 % att de vill jobba som konstruktör. Ändå saknas både Ramböll och Tyrens på topp 10 listan. 35 % av studenterna svarar WSP på frågan var de helst vill jobba. Anläggning finns med på listan genom att både Trafikverket och Vectura hamnat på topp tio. Det är intressant att se att Borlänge Energi finns med på listan. Värt att notera är också att bostadsbolag och fastighetsförvaltare inte finns med på listan. Byggingenjörer Högskolan Dalarna Vart kan du tänka dig att jobba? Vart vill du helst jobba? FÖRETAG RANK FÖRETAG RANK Peab 1 68% Peab 1 52% Skanska 2 62% Skanska 2 40% WSP 3 54% WSP 3 35% Fiskarhedenvillan 4 52% NCC 4 32% NCC 5 49% Fiskarhedenvillan 5 31% Trafikverket 6 42% Sweco 6 23% Vectura 7 38% Trafikverket 7 20% Byggpartner 8 37% Vectura 8 18% Sweco 9 35% Borlänge Energi 9 14% Structor 10 33% Kommun Stadsbyggnadskontor 10 14% 25

VART KOMMER DALARNAS UNGDOM ARBETA I FRAMTIDEN? Vi frågade ungdomarna dels var de tror att de kommer att jobba direkt efter avslutad utbildning och dels var de tror att de kommer att jobba tre år efter avslutad utbildning. Niondeklassare Bland niondeklassarna trodde flest att de kommer att jobba i Dalarna (48 %) direkt efter att de avslutat sin utbildning, 13 % trodde utlandet och resterande trodde på annan ort i Sverige. Intressant är dock att notera att tjejerna verkar betydligt mer benägna att röra på sig. De flesta tjejerna tror att de får första jobbet utanför länet, bara 41% av dem tror de får första jobbet i Dalarna mot 55 % av killarna. Gymnasielever och högskolestudenter Bland gymnasielever och högskolestudenter ser vi samma tendens generellt sett. Tjejerna är inte lika bundna till länet. Bland killarna tror 59 % att de får första jobbet i Dalarna mot 44% för tjejerna. Snittet för samtliga är 55 %. Däremot ser vi inte samma tendens bland gruppen elever och studenter som går bygginriktade utbildningar. Andelen tjejer som tror att de får första jobbet i Dalarna är 75 % mot 74 % för killarna. 26

Det skiljer kraftigt mellan olika program gällande var man tror att man får första jobbet. Intressant är att notera att samtliga de tre program, på gymnasium och högskola, som är direkt byggrelaterade har väldigt stark tro på att första jobbet blir i Dalarna. Troligen har detta att göra med att de som istället går NV/Te-programmen på gymnasiet räknar med att fortsätta läsa på högskola/universitet utanför länet och att detta kommer att leda till jobb på annan ort. När man jämför svaren på ovanstående fråga med frågan Var tror du att du kommer att jobba tre år efter avslutad utbildning? kan man se följande mönster. (Procentsatsen inom parantes betyder följande: Första siffran är andelen som angett Dalarna som plats för första jobb och andra siffran är andelen som angett Dalarna som arbetsplats efter tre år.) BA-program: Räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb i Dalarna för att sedan flytta utanför länet (76 % 47 %) NV/Te-program: Räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb utanför Dalarna. Efter tre år räknar de flesta av dem som stannat kvar att flytta, även de (34 % 15 %). En fjärdedel av dessa studenter tror att de kommer att jobba utomlands efter tre år. Byggarbetsledare: Ungefär hälften räknar med att få sitt första jobb i Dalarna. Efter tre år räknar några av dem som flyttat att ha återvänt (53 % 60 %) Byggingenjör: Räknar i hög utsträckning med att få sitt första jobb i Dalarna för att sedan flytta utanför länet (73 % 50 %) 27

FRAMTIDSTRO Vi har försökt att fånga ungdomarnas framtidstro med hjälp av tre frågor. Känner du dig väl förberedd att möta arbetsgivarnas förväntningar och krav när du kommer ut i arbetslivet? Hur sannolikt är det att du, inom sex månader efter avslutad utbildning, fått jobb inom det yrke du utbildar dig till? Hur sannolikt är det att du kommer att hitta ditt "drömjobb" inom det yrke du utbildar dig till? Förberedda inför arbetslivet Bland de undersökta programmen ser vi att de som går BA- programmet känner sig bäst förberedda på att börja jobba. Vi ser också att killar känner sig bättre förberedda än tjejer. Diagrammet visar andelen som svarat Till stor del och Helt. Möjlighet att få jobb efter utbildningen De som valt bygginriktad utbildning har i betydligt högre grad än de som läser NV/Teprogrammen tro på att de inom ett halvår efter avslutad utbildning får jobb inom det yrke de utbildat sig till. Det tycks som att killar generellt känner sig säkrare på att få jobb, men studerar man datamaterialet lite närmare ser man att denna skillnad endast 28

är skenbar och främst relaterad till att förhållandevis fler tjejer läser NV/Teprogrammen. Inom de flesta program är skillnaden mellan killar och tjejer närmast försumbar för denna fråga. Undantaget är Byggarbetsledarprogrammet där tjejerna (7 st.) och Teknikprogrammet (41 st.) ger uttryck för ganska dålig framtidstro jämfört med killarna. Den stora skillnaden mellan byggrelaterad utbildning och NV/Te-programmen kan troligen till viss del förklaras med att de som läser mer teoretiskt inriktade program kanske inte vet vilket yrke deras utbildning egentligen kommer att leda fram till. Sannolikheten att hitta drömjobbet Sannolikheten att eleverna och studenterna ska hitta sitt drömjobb inom det yrke de utbildar sig till är fifty/fifty om man ska tro dem själva. Det är intressant att notera att tjejerna verkar ha en större tro på detta än killarna rent generellt. Allra mest påtagligt är det inom Byggarbetsledareprogrammet där hela 86% av tjejerna (endast 7 st) tror att de kommer att hitta drömjobbet inom sitt yrkesområde. 29

Utveckling av framtidstro under studietiden Man vill ju gärna tro att tryggheten och framtidstron hos eleverna ökar för varje år de studerar inom sitt yrkesområde. För BA-programmet på gymnasiet är det inte riktigt så. Visserligen känner sig eleverna som går årskurs tre säkra på att få jobb efter utbildningen, och de känner sig mer väl förberedda att möta yrkeslivet än de i årskurs ett, men samtidigt anger de väsentligt lägre värde för sannolikheten att hitta sitt drömjobb (positiv andel 39 %). Det märkliga är att förhållandena är ungefär desamma för dem som läser till byggarbetsledare på högskolan. Här är dessutom värdena ännu sämre. Endast 33 % av studenterna år två ser det som sannolikt att hitta sitt drömjobb, att jämföra med eleverna år ett där andelen ligger runt 70%. Annorlunda ser det ut för dem som studerar till Byggingenjörer. Där kan man generellt se en positiv trend under studietiden, alltså att ju längre man har läst desto tryggare blir man och desto mer sannolikt anser man att det är att man får jobb direkt efter studietiden och att hitta sitt drömjobb. 30

DEL 2 OMDÖMEN OM LÄNETS BYGGUTBILDNINGAR 31

GYMNASIESKOLANS BA-PROGRAM Elevernas nöjdhet De elever som går BA-programmet är till stor del nöjda med den. I genomsnitt 80 % av BA-programmets elever anser att utbildningen Helt eller Till stor del motsvarar deras förväntningar. Detta ska jämföras med 69 % för NV/Te-programmen. Inom BAprogrammet är tjejerna ännu mer nöjda än genomsnittet och hela 91 % av dem anser att utbildningen helt eller till stor del motsvarar deras förväntningar. Studerar man skillnaderna i nöjdhet mellan de båda gymnasieinriktningarna framgår att BA-programmet står sig väldigt väl. NV/Te-programmens låga värden för samverkan med företag kan dock troligen till stor del förklaras i deras med teoretiska inriktning. Ändå bör man kanske fråga sig om inte en förbättrad samverkan och kontakt med företagen är önskvärt även för dessa utbildningar. Hur nöjd är du med din utbildning med avseende på.. 32

Det skiljer en hel del mellan olika kommuners och gymnasieskolors BA- program avseende hur nöjda eleverna är med utbildningen, vilket framgår av spridningen i diagrammet nedan. Där redovisas den positiva andelen för gymnasieeleverna särredovisad per kommun. Malung-Sälen har störst andel nöjda elever tätt följt av Rättvik. Hur nöjd är du med din utbildning med avseende på.. ---- Malung ---- Rättvik Benägenhet att rekommendera sin utbildning Benägenheten att rekommendera mäts med ett mått som kallas NPS. Det mäter egentligen balansen mellan positiv och negativ ryktesspridning. Måttet får man fram genom att från andelen som svarat 5 (mycket sannolikt) dra andelen som svarat 1-3 (Mycket osannolikt varken eller). NPS-värdet kan anta ett värde mellan -100 och +100. Genomsnittet i vanliga kund- och medarbetarundersökningar ligger på cirka +15. För att få höga NPS-värden gäller det dels att ha många ambassadörer och få kritiker. Hur benägna är då eleverna som går BA-programmet att rekommendera sin utbildning? Vår bedömning är KOMMUN NPS-VÄRDE Rättvik 67 Borlänge 52 Malung 52 X 37 x 31 x 2 x -8 att undersökningen visar en mycket positiv bild av BA-utbildningen i länet generellt sett (värden över +25 är mycket bra), men att det finns skillnader i nöjdhet bland länets olika gymnasieskolor. 33

Företagens nöjdhet med BA-programmet Nedanstående diagram visar hur nöjda/missnöjda olika entreprenadföretag är med Bygg- och Anläggningsutbildningen ur olika aspekter. Undersökningsresultatet indikerar stora lokala skillnader mellan kommunerna gällande nöjdhet med gymnasieskolorna. Men då antalet svar endast är 1-4 st. för varje kommun, förutom Falun och Borlänge, väljer vi att inte exponera dessa olikheter. Ur ett undersökningsperspektiv är det generellt sett låga värden. Speciellt anpassning av utbildningarna till företagens/organisationernas behov känns väldigt låg och indikerar behov av bättre samverkan mellan skola och arbetsgivare. Det är glädjande att företagen ser ett så stort värde i att ta emot gymnasieelever på APU. Hur väl stämmer du in i följande påståenden om Bygg- och Anläggningsutbildningarna i Dalarna? Svarspersonerna fick möjlighet att med fritext beskriva på vilket sätt samverkan mellan gymnasieskolan och Dalarnas Bygg- och Anläggningsföretag skulle kunna förbättras. Några av de förslag som nämndes var: Projektutbildningar dvs. låta elever arbeta med projekt hos arbetsgivare. Genom att ge eleverna ett fadderföretag per termin t.ex. där de kan vara med i flera byggskeden. Helst att de har en bok att fylla i där det framgår vad företaget skall lägga vikt på att försöka lära ut under aktuella terminen/praktiken. Lärarna borde uppdateras i dagens produktion + Information/Kommunikation utanför HR leden. 34

Skolans handledare bör följa upp praktiken mer kontinuerligt. Man kunde ju t.ex. fråga vilken utbildning som behövs för vårt jobb och sedan anpassa utbildningen vilket inte alls sker nu. Ex aktiva studiebesök på intressanta projekt för att "punktbevaka" intressanta moment samt att det är nätverksskapande. + Inbjudning från skolan till företagen. Bättre presentation av vad företagen kan erbjuda till gymnasieeleverna. + Fungerande programråd inom anläggningssidan. Samverkansformen, genom ömsesidigt informationsutbyte om vad som styr skolans respektive företagens verksamhet, men också genom en ökad lyhördhet för varandras behov och genom regelbundna men få, välstrukturerade möten, som kanske först innehåller övergripande information om förutsättningarna och sedan partsgemensamma gruppdiskussioner hur man gör det bästa inom de ramarna. Man saknade även vissa utbildningar, exempelvis: gymnasial yrkesutbildning för ventilationsbranschen + Lärlingsutbildning av mobilkranförare. 35

HÖGSKOLANS BYGGUTBILDNINGAR Studenternas nöjdhet Av de studenter som läser till Byggarbetsledare anser 65 % att utbildningen Till stor del eller Helt motsvarar deras förväntningar. För Byggingenjörer är värdet 72 %. Dessa högskoleutbildningars värden är lägre än motsvarande siffra för BA- programmet på gymnasiet men i paritet med NV/Te-programmen. Administration och planering är det är det område som får lägst betyg även av Högskolans byggarbetsledare och byggingenjörer; under 50 % för båda grupperna. En iakttagelse som är väldigt tydlig är att man är mer nöjd med sin utbildning ju lägre årskurs man går. D v s de som går år ett är mer nöjda än de som går år två eller tre och skillnaden är ganska dramatisk. Detta gäller både Byggarbetsledare och Byggingenjör. En tänkbar orsak till detta kan vara att utbildningarna legat nere under några år. Utbildningarna nystartades år2009. Så byggingenjörsstudenterna i årskurs tre är de första som examineras från utbildningen efter nystarten. Avgångsklassen för arbetsledarna (årskurs två) är den andra kullen som lämnar skolan. Det kan vara så att kurserna har förbättrats allteftersom och att det skapat allt bättre förutsättningar för de studenter som klivit på utbildningarna. Byggarbetsledarnas upplevda nöjdhet med avseende på.. 36

Byggingenjörernas upplevda nöjdhet med avseende på.. 37

Benägenhet att rekommendera sin utbildning Hur benägna är då eleverna som går de olika högskoleprogrammen att rekommendera sin utbildning? PROGRAM NPS-VÄRDE Det kanske kan tyckas paradoxalt att Byggarbetsledarna som faktiskt har störst andel där det är Mycket sannolikt att de rekommenderar sin utbildning uppvisar ett lägre Byggarbetsledare Byggingenjör + 5 + 15 NPS-värde. Studerar man spridningen av svaren ser man dock att Byggarbetsledarna är mindre konsistenta i sina svar och att det finns en grupp bland dem som faktiskt är riktigt missnöjda. Den ledtråd vi får utifrån undersökningsresultatet är att de Byggarbetsledare som besvarat enkäten och som går andra året är betydligt mer missnöjda än de som går sitt första år. Företagens nöjdhet med Högskolan Dalarnas Byggutbildningar Gällande företagens attityder till länets högskoleutbildning ser vi ett helt annat mönster än attityderna till gymnasieutbildningarna. Samtliga grupper har det gemensamt att de ser ett stort värde för sitt företag/organisation att vara delaktiga i högskolestudenternas utbildning. Konsulterna ger låga värden för de frågor som gäller arbetsledarutbildningarna och det är väl ganska naturligt då dessa utbildningar inte riktar sig till blivande konsulter i första hand. Däremot har konsulterna en mycket positiv inställning till samarbetet med 38

högskolan. De ser också byggingenjörsutbildningen som viktig för sitt företag och instämmer i att högskolan driver en aktiv samverkan med företagen i länet. Svarspersonerna har fått möjlighet att med fritext beskriva på vilket sätt samverkan mellan högskolan och Dalarnas Bygg- och Anläggningsföretag skulle kunna förbättras. Många av kommentarerna gällande högskolan liknade dem för gymnasieskolan. Några kompletteringar: Den är på väg att bli bra, men ytterligare utveckling kräver att resurser tillsätts i organisationerna eller i form av utvecklingspengar från någon statlig organisation. Det är bra initiativ när eleverna får ett fadderföretag. Detta skulle också aktualiseras på ingenjörslinjerna för bygg lika läkare och lärare som kommer ut i praktik under sin studietid. Finns det tid för dem borde det även finnas tid inom byggsektorn. Att utbilda sig till byggingenjör är väldigt brett, du kan bli allt från konsult inom vvs, konstruktion eller arkitektur till att bli arbetsledare ute på ett bygge. Därför borde de som studerar få mer insyn i de olika branscherna inför det stundande yrkesvalet. Låta praktiska och teoretiska kunskaper balansera varandra mer. Högskolan får inte bli för teoretiskt inriktad om studenterna skall passa in i produktion efter examen. 39

LÄNETS BYGGUTBILDNINGAR JÄMFÖRT MED LANDET I ÖVRIGT Även om det troligen inte är särskilt många av svarspersonerna som har en tydlig och uppdaterad bild av nivån på gymnasieskolorna i andra län är svaren ändå en viktig indikator på den generella attityden. Granskar vi totalresultatet finns det något fler svarspersoner som tycker att länets gymnasieskola är bättre än landet i övrigt. Tittar vi istället på attityden till högskolan är attityden det omvända. Skillnaden i attityd skiljer sig en hel del mellan olika grupper. I diagrammet nedan representerar värdet 5,0 Lika, värden under 5,0 är sämre och värden över 5,0 bättre än landet i övrigt. Entreprenörerna håller gymnasieskolan som något bättre än landet i övrigt. Gällande högskolan anser Byggherrar/förvaltare att den är något bättre medan Konsulter/projektörer anser den vara något sämre än landet i övrigt. (Vid tolkningen av diagrammet nedan bör man dock beakta att förhållandevis få har svarat på dessa frågor. Speciellt gäller detta gruppen Myndigheter, där endast en person har svarat på vardera frågan, och gruppen Konsult/projektörs svar på fråga 18 som även det innehåller endast ett svar.) 40

41

42

DEL 3 REKRYTERINGSBEHOV HOS DALARNAS BYGG- OCH ANLÄGGNINGSFÖRETAG 43

NUVARANDE UTBILDNINGS-/KOMPETENSPROFIL På frågan Vilken utbildningsprofil har medarbetarna i ert företag/organisation? fick man ange hur fördelningen mellan medarbetare med olika utbildningsprofiler ser ut i dagsläget. Diagrammet nedan anger procentuellt fördelning presenterad som medianvärde. Andelen medarbetare med gymnasieutbildning uppskattas ligga på 80 %, andelen med 2-3 års högskoleutbildning på 10 % och andelen civilingenjörer på 5 %. Samtliga BEHOV AV NYA MEDARBETARE På frågan Vilket behov av nya medarbetare uppskattar du att ert företag/organisation har inom 24 månader? fick man ange beräknat antal nyrekryteringar inom respektive utbildningsnivå. Diagrammet nedan anger summa antalet nya medarbetare per utbildningsnivå om man räknar samman samtliga företag som besvarade enkäten (endast ett svar per företag är medräknat). Totalt räknar man med att anställa ca 430 personer de närmaste två åren, med nämnda utbildningsnivåer. 44

Antal Antal Behov antal medarbetare per utbildningsnivå (summa) 500 450 432,0 400 350 300 250 200 165,0 150 144,0 100 79,0 50 44,0 0 Gymn bygg Högsk arb.led Högsk 3 år Högsk 4-5 år Totalt Nedan redovisas totala antalet beräknade nya rekryteringar inom respektive utbildningsnivå, per typ av företag.(medelvärdet för Gymnasium bygginriktning för gruppen Byggherre/förvaltare drivs upp pga att en organisation angett 30 st.). % 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Behov antal medarbetare per utbildningsnivå (medelvärde) 125,0 165,0 139,0 144,0 79,0 43,0 44,0 35,0 23,0 16,0 15,0 3,0 8,0 8,0 2,03,0 1,0 1,0 5,0 5,0 Gymn bygg Högsk arb.led Högsk 3 år Högsk 4-5 år Byggherre/förvaltar e Entreprenör Konsult/Projektör Myndighet Samtliga FRAMTIDA REKRYTERING NYA ERFARNA MEDARBETARE Av svaren på frågan Hur lätt eller svårt är det för er att hitta nya erfarna medarbetare, boende i Dalarna? framgår inte helt överraskande att det upplevs svårare att hitta erfarna medarbetare ju högre utbildning de förväntas ha. Det som är mer överraskande är kanske att redan på hantverkarnivå är det 51 % som anser att det är Ganska eller 45

Mycket svårt att hitta nya erfarna medarbetare. För arbetsledare är motsvarande siffra 61 %, för högskoleingenjör 76 % och för Civilingenjörer hela 80 %. Det framkommer tydligt att entreprenadföretag med verksamhet inom anläggning upplever det svårare att hitta erfarna hantverkare än motsvarande företag på hussidan. Hela 80 % av anläggningsföretagen anger att det är ganska eller mycket svårt. Motsvarande siffra på hussidan är 40 %. Trenden är den samma vid rekrytering av arbetsledare, men skillnaderna är inte lika stora. FRAMTIDA REKRYTERING NYUTEXAMINERADE MEDARBETARE Av svaren på frågan Hur lätt eller svårt är det för er att hitta nyutexaminerad kompetens, boende i Dalarna? framgår att det upplevs som betydligt lättare att hitta nyutexaminerad personal. Undantaget är civilingenjörer där nästan 70 % anser att det är Ganska eller Mycket svårt. 46

Även när det gäller rekrytering av nyutexaminerade lärlingar upplever entreprenadföretag med verksamhet inom anläggning att det svårare än motsvarande företag på hussidan. Så mycket som 70 % av anläggningsföretagen anger att det är ganska eller mycket svårt. Motsvarande siffra på hussidan är 10 %. REKRYTERING UTANFÖR DALARNA Sannolikheten för att man kommer att gå utanför länet för att rekrytera nya medarbetare ökar ju högre krav man har på utbildningsnivå. Av svaren på frågan Hur sannolikt är det att ni kommer att gå utanför Dalarna för att rekrytera nya medarbetare de närmaste 24 månaderna? framgår att ca 30-50% kommer att gå utanför länet för att rekrytera Högskoleutbildade arbetsledare, Högskoleingenjörer och Civilingenjörer. SANNOLIKHETEN ATT HITTA RÄTT KOMPETENS Trots att många räknar med att gå utanför Dalarna för att rekrytera är det en betydande andel som inte tror att de kommer att hitt hitta rätt kompetens över huvud taget. Detta gäller i stort sett i lika grad Högskoleutbildade arbetsledare, Högskoleingenjörer och Civilingenjörer där ungefär 40% inte tror att de kommer att hitta rätt kompetens. 47