Synpunkter inför återrapporteringen av uppdraget om den europeiska landskapskonventionens

Relevanta dokument
Återrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige

Vad ELC är? En överenskommelse mellan länder En vision för landskap En checklista för varje land En åtagande för stat och kommun

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

/fe. Ink M2010/3479/H REGERINGEN. Naturvårdsverket STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Att styra staten regeringens styrning av sin förvaltning (SOU 2007:75)

Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN

1 Remissvar: Stödsystem för hantering av innovationer och immateriella tillgångar vid universitet och högskolor Föredragande: Per Larsson

Fem år med landskapskonventionen. Anders Hedlund, Riksantikvarieämbetet

Bilaga 1. Inledning. Bakgrund

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Ärende 8. Remiss om Myndighetsgemensam indelning - samverkan på regional nivå

Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige

Internationella programkontoret för utbildningsområdet Ungdomsstyrelsen Vetenskapsrådet (flaggskeppsledare 7.5)

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

Ny organisation för administration av ålders- och efterlevandepension

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om inrättande av Havs- och vattenmyndigheten (M 2010:03) Dir. 2011:14

Centrala myndigheters roll i klimatanpassningsarbetet

PTS synpunkter på remissen av digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Delbetänkande av Utredningen om effektiv styrning av nationella digitala tjänster

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Regionala utvecklingsnämnden

Remiss gällande uppdatering av riksintresse vindbruk

Effektiv vård (SOU 2016:2)

STRATEGI FÖR KULTURRÅDETS MEDVERKAN I DET REGIONALA TILLVÄXTARBETET OCH EU:S SAMMANHÅLLNINGSPOLITIK

Remiss Indelningskommitténs betänkande Myndighetsgemensam indelning samverkan på regional nivå (SOU 2018:10)

ITS strategi och handlingsplan - processen fram till idag och hur vi går vidare

Analys av Plattformens funktion

Yttrande över remiss av Överföring av samordningsansvaret för nationella minoriteter till kommunstyrelsen Remiss från kommunstyrelsen

Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Beredningsprocess i länsstyrelsernas arbete inom Miljömålsrådet

Yttrande över betänkandet Det ofullständiga pusslet (SOU 2004:14) Remiss från Finansdepartementet Remisstid 4 juni 2004

Betänkande av utredningen för ett stärkt civilsamhälle - Palett för ett stärkt civilsamhälle (SOU 2016:3) Ku2016/00504/D

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Ert Dnr: Ku KL Stockholm, NMW Dnr:

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Kulturrådets yttrande över "Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop" (Ds 2017:8)

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Dokumentdatum Sidor 1(5)

Yttrande över delbetänkande av jaktlagsutredningen: Viltmyndigheten jakt och viltförvaltning i en ny tid

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

En samlad kunskapsstyrning för hälso- och sjukvård och socialtjänst (Ds 2014:9)

Digitaliseringens transformerande kraft vägval för framtiden (SOU 2015:91)

Inledande synpunkter. Tel

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Plan för det fortsatta arbetet med Barnkonventionen inom Stockholms läns landsting

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Remiss om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2009:5 om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken

Svar på remiss från Stockholms läns landsting - Förslag att ansöka om regionbildning i Stockholms län, LS

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Forum för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft Utvecklad samverkan och dialog i det regionala tillväxtarbetet

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen (dnr. 2013/4)

Remiss Internationella kulturutredningen. Ärendebeskrivning:

Svar på remiss av betänkande, Planering och beslut för hållbar utveckling - Miljöbalkens hushållningsbestämmelser(sou 2015:99)

Välkommen till workshop om nationellt kunskapsstöd

För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket (SOU 2017:4) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 23 maj 2017

BEGÄRAN OM YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET ETT GEMENSAMT BOSTADSFÖRSÖRJNINGSANSVAR (SOU 2018:35)

Sammanfattande redogörelse av genomförda dialoger med länets kommuner om en eventuell regionbildning i Stockholms län.

Nya mål om Gestaltad livsmiljö. Patrik Faming Planeringsarkitekt FPR/MSA Kansliet Rådet för hållbara städer

Betänkandet SOU 2018:33 Konstnär oavsett villkor?

Remiss av förslag att ansöka om Regionbildning i Stockholms län

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Tidplan för kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Uppdrag till Statens konstråd att förbereda en satsning på kulturverksamheter i vissa bostadsområden med inriktning på konstnärlig gestaltning

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Vår referens Sofia Karlsson

Länsstyrelsernas samordnings och utvecklingsuppdrag i MR: Bakgrund och nuläge

Värna demokratin mot våldsbejakande extremism - Nationell samordning och kommunernas ansvar (SOU 2016:92)

DEN HÅLLBARA STADEN VAD BEHÖVS FÖR ATT NÅ DEN?

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Beslut om förteckning enligt artikel 35.4 i EU:s allmänna dataskyddsförordning 2016/679

m.fl. Uppdrag att medverka i genomförandet av EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan

Turismkonsumtionen. ca 300 miljarder kronor 2,7 procent av BNP ca sysselsatta ca 120 miljarder i exportvärde (ca 17 miljarder i moms)

Yttrande över betänkandet Samordnad och tydlig tillsyn av socialtjänsten (SOU 2007:82)

Remissammanställning: Regionbildning i Stockholms län

Slutbetänkandet SOU2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden

Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Presidium Nämnd för arbetsmarknad, näringsliv och attraktivitet

Kunskapsseminarium Integrerad landskapskaraktärsanalys (ILKA) En aktivitet inom Miljömålsrådets åtgärdslista. Växjö 6 september 2018

Datum Dnr Remiss. Betänkandet (SOU 2015:89) Ny Museipolitik

Bilaga 2. Metodbeskrivning. 1.1 Urval av fallstudier

157 Yttrande över utredningen EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

Yttrande över Ett land att besöka

1 Långsiktig strategi för Skogsstyrelsens medverkan i det regionala tillväxtarbetet

Förslag till ägardirektiv för Business Region Göteborg AB

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare

Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13

Del 1 Utgångspunkter. Del 2 Förslag

Yttrande över Översyn av Riksrevisionen slutbetänkande (2017/18:URF2)

Regionutvecklingsnämndens sammanträde den 4 februari. Kort information över beslut tagna vid regionutvecklingsnämndens möte.

Transkript:

Datum 2011-02-28 Dnr 301-3954-2010 Synpunkter från samverkansmyndigheter och organisationer Energimyndigheten Boverket Skogsstyrelsen Länsstyrelserna Naturvårdsverket Jordbruksverket Västra Götalandsregionen Trafikverket Sametinget Lantmäteriet Tillväxtverket Synpunkter inför återrapporteringen av uppdraget om den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige Inledning Riksantikvarieämbetets uppdrag om den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige har inneburit samverkan med ett antal myndigheter och organisationer. De som bjudits in till samverkan har också getts möjligheten att under en mycket begränsad tid, kort kommentera Riksantikvarieämbetets återrapportering inför färdigställandet. Samtliga deltagare i arbetsmötet 2011-02- 02 har beaktat denna möjlighet. Till rapportförslaget ställdes också tre frågor: 1. Hur ser ni på Riksantikvarieämbetets förslag att peka ut er myndighet som en av de 8 myndigheter som ges ett samordnande ansvar? 2. Ser ni något behov av att lyfta in formuleringar om följduppdrag som rör er myndighet i redovisningen? 3. Ser ni några konsekvenser över förslagen som Riksantikvarieämbetet bör upplysa regeringen om i återrapporteringen? Nedan följer en sammanställning av inkomna synpunkter med Riksantikvarieämbetets avslutande kommentarer. Energimyndigheten Energimyndigheten noterar att i förslaget till avrapportering ges flera myndigheter ett samordnat ansvar för tillämpningen av landskapskonventionen. Mot bakgrund av detta förslag är det viktigt att det sker en tydlig ansvarsfördelning mellan medverkande myndigheter. Riksantikvarieämbetet Storgatan 41 Box 5405 114 84 Stockholm Tel 08-5191 8000 E-post riksant@raa.se Hemsida www.raa.se Org.nr 202100-1090 Plusgiro 59994-4 Bankgiro 5052-3620 1. Energimyndigheten noterar att förslaget om vilka myndigheter som ska ges ett samordnande ansvar inte omfattar myndigheten. Däremot kan detta ske efter behov. Energimyndigheten är en riksintressemyndighet för vindkraft som i hög grad har en landskapspåverkande effekt. Något som också ska tas i beaktande är att det är en energikälla som är under framväxt. Frågan är högst aktuell i många landskap i Sverige. Detta gör att vi är minst lika berörda som många andra myndigheter som anges i förslaget. Energimyndigheten, och särskilt dess vindenhet, bör vara delaktiga i arbetet för att kunna belysa viktiga perspektiv för förnybar energiutbyggnad i relation till landskapspåverkan. 1 (8)

2. Eftersom att ansvarsfördelningen inte är riktigt klar än så är det svårt att beskriva följduppdrag i detta skede. Energimyndigheten nämns inte heller som en myndighet med ett samordnande ansvar. 3. I detta skede är det svårt att bedöma konsekvenser av förslaget. Arbetet med att besvara frågorna har skett i nära samråd med Energimyndighetens Vindenhet. Boverket Boverkets svar på Riksantikvarieämbetets frågor: 1. Boverket ser positivt på att vara en av de 8 myndigheter som pekas ut att ha ett samordnande ansvar. 2. Boverket föreslår att pilotprojekt bör tillskapas och att extra resurser krävs för ett sådant arbete. Behovet bedömt till 3 Mkr/år i 3 år. Boverket vill även lyfta fram stadsutveckling som ett pilotprojekt. De föreslagna pilotprojekten bör då ledas av den myndighet som har huvudansvar för det regelverk som står i fokus. 3. Nya uppgifter för Boverket och andra myndigheter i samordningsgruppen medför nya och utökade arbetsuppgifter. Dessa bör anges i regleringsbrevet. Ett sätt att stödja arbetet kan vara att i regleringsbrevet för myndigheterna anslå utvecklingsmedel som samordningsgruppen disponerar och fördelar. Övriga synpunkter Boverket vill lyfta fram betydelsen av att peka på staden som landskap. Det behöver förtydligas i många sammanhang, att även städer är landskap som omfattas av konventionen. Med anledning av betydelsen att se stadsutveckling i ett landskapsperspektiv, borde kanske SKL komma in tidigare i processen. Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen ställer sig positiv till Riksantikvarieämbetets förslag och kan tillstyrka förslaget med tillägget att berörda delar av näringslivet bör ingå i ett landskapsforum. Inga övriga synpunkter. Länsstyrelserna Länsstyrelsernas synpunkter översändes via Länsstyrelsen i Södermanlands län. 1. Det är naturligt att det samordnande organet på regional nivå är respektive länsstyrelse. Länsstyrelsen i Södermanlands län är villig att ta på sig ansvaret som samordnare mellan länsstyrelserna i kraft av att Länsstyrelsen 2 (8)

har särskilda uppdrag att hålla samman utvecklingsarbetet inom kulturmiljöområdet. Detta innebär bland annat att länsrådet är samordnningsansvarig för kulturmiljöfrågorna och därmed har regelbundna kontakter med Riksantikvarieämbetet i andra frågor samt ingår i Kulturrådets samverkansråd för den nya regionala modellen för statens stöd till regional kulturverksamhet. 2. Länsstyrelserna föreslår att berörda myndigheter i 2012 års regleringsbrev får i uppdrag att ingå i den särskilda samverkangrupp som leds av Riksantikvarieämbetet. Det är då naturligt att uppdraget i konsekvens med vad som anges i punkt 1 ges till Länsstyrelsen i Södermanlands län. 3. Vi föreslår att Riksantikvarieämbetet ber att få återkomma i frågan inför arbetet med Rb för 2012 efter samråd med berörda myndigheter. Övriga synpunkter Mot bakgrund av kommunernas nyckelroll i systemet föreslås att Riksantikvarieämbetet tydligare markerar en ambition att föra dialog med förslagsvis SKL hur kommunerna skall stimuleras att utveckla synsättet. När det gäller den praktiska hanteringen i dialogen stat-kommun har länsstyrelsen en samordnande och stödjande roll men principerna för hur detta kan ske kan med fördel diskuteras med SKL. Naturvårdsverket Som svar på Riksantikvarieämbetets förslag till avrapportering och de särskilda frågorna vill Naturvårdsverket framhålla följande: Vi stödjer helt Riksantikvarieämbetets förslag till utgångspunkt för arbetet, att berörda myndigheter ansvarar självständigt för europeiska landskapskonventionens tillämpning, uppföljning och utvärdering inom sina verksamhetsområden. Naturvårdsverket ifrågasätter däremot starkt förslaget på ett gemensamt ansvar för en myndighetsgrupp, utan vidhåller vårt förslag att en myndighet - förslagsvis Riksantikvarieämbetet - tilldelas samordningsansvaret. Naturvårdsverket deltar gärna i en rådgivande grupp kring övergripande samordningsfrågor. Naturvårdsverket ser inget skäl att föreslå förändringar vad gäller uppdraget om regionala landskapsstrategier. 3 (8)

Jordbruksverket Jordbruksverket har tagit del av förslagen och ställer sig bakom dem, med förbehåll för kommentarerna nedan. 1. Det är bra under förutsättning att tillräckliga resurser skjuts till och att ansvaret tydliggörs i regleringsbrev, instruktion eller genom särskilda uppdrag. 2. Nej, inte specifikt, men jämför punkten (g) nedan. 3. Samordningsarbetet, inklusive regelbundna uppföljningar och utvärderingar, kommer kräva löpande resurser. Initialt kommer det krävas särskilda resurser för att bygga upp ett system för uppföljning och utvärdering. Det kommer också krävas särskilda resurser för avgränsade utredningsuppdrag. Övriga synpunkter (a) Jordbruksverket vill understryka vikten av att så långt som möjligt använda, eller utveckla, befintliga, kända och brett accepterade samverkansstrukturer, inte minst miljömålsapparaten. (b) Med tanke på kommunernas ansvar för fysisk planering bör dessa, förslagsvis genom SKL, vara representerade i samordningsgruppen. (c) Är "landskapsforum" tänkt som en årlig konferens? En sådan bör i så fall kompletteras med ett permanent webbforum, där aktiviteter kan annonseras, rapporter publiceras, debatt föras, m.m. (d) Det kan vara lämpligt att komplettera eller utveckla förslagen om landskapsforum och genomförandeplattform med skrivningar som tydliggör vikten av ad hoc-samverkan kring konkreta frågeställningar. Allmänna, breda mötesplatser och strategier kan behövas, men lika viktigt är att det finns mandat och incitament för olika aktörer att självmant ta initiativ till operativa samarbeten. (e) Såväl näringsliv som ideella organisationer bör nämnas explicit som viktiga parter i genomförande av konventionen. Dessa parter bör finnas med i såväl övergripande sammanhang (landskapsforum, genomförandeplattform) som i ad hoc-samarbeten kring konkreta frågeställningar. (f) Det är bra att berörda myndigheter ska ta ett självständigt ansvar för uppföljning och utvärdering. Samtidigt kan det finnas behov av övergripande kartläggingar och 4 (8)

analyser för att leva upp till ELC:s intentioner om helhetssyn. Frågan om syntesarbete bör hanteras inom genomförandeplattformen (se sista punkten). (g) I uppföljnings- och utvärderingsarbetet bör även ingå att föreslå eller vidta åtgärder (inkl styrmedel) för att hantera landskapsproblem. Behoven av åtgärder och styrmedel kan lätt förbises om de inte lyfts fram. (h) Inom ramarna för en genomförandeplattform bör ingå att bedöma utredningsoch övervakningsbehov och att formulera uppdrag exempelvis vad gäller syntesarbete och övergripande landskapsövervakning. Frågor om resurstilldelning för olika typer av uppdrag, liksom vem som ska utföra dem, bör också beredas inom genomförandeplattformen. Västra Götalandsregionen Ärendet har föredragits vid Västra Götalandsregionens kulturnämnds presidium 2011-02-23. Presidiet och ordförande har uttalat att på grund av den korta remisstiden kan Västra Götalandsregionen inte avge ett formellt remissvar. Samtidigt ser Västra Götalandsregionen fram emot att delta i det fortsatta arbetet. Angående arbets- och organisationsformer: Staten har sitt ansvar. Primärkommuner, regionkommuner och landstingskommuner har sina speciella ansvar. Det är alltid i dessa kommuner som landskapskonventionen ska genomföras. Landskapskonventionen har uppenbar koppling till fysisk planering, men genom social, ekonomisk och annan planering styrs landskapets nyttjande. De drivkrafter och instrument utöver fysisk planering kan vara väl så viktiga och landskapspåverkande. Därför bör kommuner och regioner ges en särskild roll i det fortsatta arbetet. Vad gäller regionkommunerna har dessa övertagit ansvaret för den regionalekonomiska utvecklingen från länsstyrelserna i sina respektive län. Detta ger regionkommunerna en särställning nationellt. Regionkommunerna har också en särställning genom den nyordning som inrättats på det kulturpolitiska området, där staten delegerat bidragsfördelning avseende en del av det kulturpolitiska arbetsområdet. Frågan om nya EU program, särskilt med hänvisning till CAP och regeringens/ myndigheternas möjligheter att föra offensiva förhandlingar i frågor som är landskapspåverkande, borde lyftas in i rapporten. 5 (8)

Viktigt i sammanhanget är också betydelsen av manifestationer. Enklast görs detta genom att koppla europeiska landskapskonventionen till andra större manifestationer nationellt/europeiskt, som exempel kan nämnas European Maritime Day, European Heritage Day med flera. Detta kan naturligtvis göras utan regeringens medverkan, samtidigt kan ett uppdrag stödja viljan att verkligen göra det i praktiken. Trafikverket Trafikverket har beretts möjlighet att ta del av Riksantikvarieämbetets föreslagna remissvar till regeringen avseende "Avrapportering av regeringsuppdraget angående den europeiska landskapskonventionens tillämpning i Sverige". En mindre krets inom Trafikverket har tagit del av materialet, diskuterat detta och lämnar här några synpunkter med utgångspunkt från de frågor som ställts. Allmänt instämmer vi i Riksantikvarieämbetets förslag som är intressant och har en bra balans mellan egenansvar och myndighetssamverkan. Landskapskonventionen innebär ett viktigt nytt inslag som om det hanteras rätt kan innebära en rad fördelar för infrastrukturplanering och byggande. Det pågår redan ett arbete inom Trafikverket där konventionens implementering i verksamheten diskuteras inom flera verksamhetsområden. Att Trafikverket ingår i samordningsgruppen uppfattar vi därför som självklart. Riksantikvarieämbetet pekar i svaret på behovet av att motiven för myndigheternas ansvar, samordningsuppgifter och organisation skrivs in i respektive myndighets regleringsbrev. Vi instämmer i att det är viktigt att detta kommer till uttryck i regleringsbrev, instruktioner eller ges i form av särskilda uppdrag. Ett sådant uppdrag till Trafikverket kunde konkret vara att ta fram en handlingsplan för konventionens implementering inom infrastruktursektorn, med utgångspunkt från förebildliga projekt. Konsekvenserna av landskapskonventionens implementering bör för Trafikverket i huvudsak vara positiva. I övrigt är det i dagsläget svårt att se några andra praktiska och ekonomiska konsekvenser. Sametinget Sametinget har inte några särskilda synpunkter på förslaget till avrapportering. 6 (8)

Lantmäteriet Riksantikvarieämbetet föreslår att Lantmäteriet inte ska ha någon aktiv roll i samordningsgruppen utan endast ansvarar för att konventionens tillämpning inom sitt eget ansvarsområde. Förslaget är bra och Lantmäteriet har därmed inte någon erinran (fråga 1). När det gäller ansvarsfördelning för återrapporteringen är det lämpligt att Riksantikvarieämbetet har den samordnade rollen (fråga 3). Då skulle också Riksantikvarieämbetet kunna ansvara för att det finns ett forum för att samverka kring de strategiska frågorna inom konventionen (fråga 2). Tillväxtverket Tillväxtverket ställer sig bakom förslaget om att berörda myndigheter självständigt ansvarar för konventionens tillämpning inom sina respektive verksamhetsområden. Tillväxtverket ställer sig bakom förslaget att en mindre gruppmyndigheter (däribland Tillväxtverket) ges ett gemensamt, övergripande samordningsansvar för landskapskonventionens tillämpning och utveckling. Tillväxtverket har inga invändningar kring Riksantikvarieämbetets föreslagna roll att sammankalla samordningsgruppen för konventionen. Tillväxtverket vill betona vikten av att berört departement tar ställning till eventuell roll och ansvar för myndigheterna som ska ingå i arbetet. Huruvida detta behöver tydliggöras i respektive myndighets regleringsbrev, instruktion eller genom särskilda uppdrag är däremot svårt att uttala sig om utifrån nuvarande information. Är tankenatt deltagande myndigheter ska agera inom befintliga verksamhetsområden så behöver inte Tillväxtverket något förtydligande. Däremot om rollen kräver ytterligare insatser och en högre ambitionsnivå, sertillväxtverket att detta bör stämmas av med berört departement och förtydligas. Tillväxtverket ställer sig bakom förslaget att gruppen av myndigheter med samordningsansvar ansvarar för att befintliga mötesforum, kommunikationskanaler och kontaktytor inom respektive verksamhetsområde nyttjas för att etablera konventionen. 7 (8)

Tillväxtverket är tveksamma till behovet av att skapa en specifik återkommande mötesplats för frågor som rör tillämpning och utveckling av landskapskonventionen ett nationellt landskapsforum. Tillväxtverket förordar att nytta redan befintliga mötesplatser och forum. Tillväxtverket har inga invändningar i sak att berörda myndigheter tar ansvar för uppföljning och utvärdering av konventionens tillämpning inom sina respektive verksamhetsområden samt att Riksantikvarieämbetet ges en samordnande roll för återrapporteringen. Däremot har Tillväxtverket ingen möjlighet att med föreliggande material värdera nyttan och genomförbarheten av en gemensam modell för uppföljning. Tillväxtverket ställer sig positiv till behovet av att en plattform för Sveriges arbete med tillämpningen av landskapskonventionen. Tillväxtverket ställer sig tveksam till behovet av att upprätta särskilda handlingsplaner för respektive myndighet. Tillväxtverket har inga invändningar avseende förslaget att ett utvecklingsarbete initieras av samordningsgruppen när det gäller den regionala och kommunala tillämpningen av konventionen. Riksantikvarieämbetets kommentarer Synpunkter av redaktionell art, förtydliganden och liknande har arbetats in i rapporttexten. Förslag som rör exempelvis mötesformer, pilotprojekt, behovet av utökade resurser och ekonomi m.m., är av den karaktären att Riksantikvarieämbetet anser att de kan tas omhand i nästa steg i det fortsatta arbetet med landskapskonventionen. Riksantikvarieämbetet uppfattar att merparten av de tillfrågade ställer sig positiva till framförda förslag. Den tydligaste invändningen mot Riksantikvarieämbetets huvudförslag kommer från Naturvårdsverket, som ifrågasätter förslaget med ett gemensamt ansvar för en myndighetsgrupp och vidhåller tidigare framfört förslag att en myndighet tilldelas samordningsansvar - förslagsvis Riksantikvarieämbetet. 8 (8)