Rapport Diarienummer 800-1568-2014 Jämställdhetsstrategi Jämtlands län 2014 2016
Omslagsbilder Tunnbrödbakning. Foto: Tina Stafrén. Publik på Storsjöyran, Östersund. Foto: Marie Birkl. Halsband designat av Kerstin Öhlin Leijonklou. Foto: Marie Birkl. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län Februari 2014 Beställningsadress Länsstyrelsen Jämtlands län 831 86 Östersund Telefon 010-225 30 00 Ansvarig Susanna Löfgren Tryck Länsstyrelsens tryckeri, Östersund 2014 Löpnummer 2014:3 Diarienummer 800-1568-2014 Publikationen kan laddas ner från Länsstyrelsens hemsida www.lansstyrelsen.se/jamtland
Förord Det finns ett samband mellan graden av jämställdhet och regioners utveckling. Jämställdhet innebär att vi tillvaratar och värderar både kvinnor och mäns erfarenheter och kunskaper inom olika områden. Det kan vara hur samhället planeras och byggs, vilken arbetsmarknad som finns att tillgå och på vilket sätt det går att förena arbets-, fritids- och familjeliv. Jämställdhet innebär också att bryta traditionella mönstren om vad kvinnor och män förväntas göra. Vem är innovatör och företagare? Och vem förväntas arbeta som sjuksköterska? Normer medför att vi inom många yrken rekryterar från halva arbetskraftreserven. För individen begränsas val av utbildning och yrke mer efter samhällets förväntningar än hans eller hennes fallenhet och förmåga. Trots att det inte finns några formella hinder kvarstår ojämställda villkor inom flertalet områden. Tydligast är de ekonomiska skillnaderna. I Jämtlands län tjänar männen i genomsnitt 3 600 kronor mer i månaden än kvinnorna. Det är också är underlaget till den framtida pensionen. 2012 hade männen i genomsnitt 3 500 kronor mer per månad i pension än kvinnorna i länet. Konsekvenserna av det ojämställda arbetslivet är stora. Ändå diskuteras de knappast. Jämtlands län har en skev ålderfördelning. Vi är för få människor i åldern 20 44 år. Kanske kan vi genom ökad jämställdhet bidra till att Jämtlands län blir ett attraktivare län för både unga kvinnor och män? Den utvecklingen förutsätter en långsiktig plan med en gemensam bild av vilka möjligheterna är. Därför har Länsstyrelsen utformat en jämställdhetsstrategi för åren 2014 2016. Den bygger till stora delar på underlag från andra regionala planer men har fått en tydligare koppling till jämställdhetspolitiken. Strategin gör inte anspråk på att vara heltäckande, men den omfattar mycket av det regionala jämställdhetsarbete som planeras eller redan sker hos olika aktörer i länet. Länsstyrelsen har ett ansvar för att samordna och stödja det övergripande arbetat med jämställdhetsintegrering på regional nivå. I det ingår givetvis länsstyrelsens egen verksamhet. För oss är jämställdhet en högprioriterad fråga. Länsstyrelsen i Jämtlands län, februari 2014. Susanna Löfgren tillförordnad landshövding 3
Innehållsförteckning Förord 3 Vad är jämställdhet? 5 Definitioner... 5 Hur ska vi arbeta med jämställdhet? 7 Varför en strategi?... 7 Förankring... 7 Strategins genomförande... 9 Uppföljning... 9 Utmaningar och möjligheter 10 Jämställd arbetsmarknad och näringsliv 12 Tema Arbetsliv...12 Tema Könssegregerad arbetsmarknad...16 Tema Företagande, entreprenörskap och innovationer...20 Jämställda livsvillkor 26 Tema Jämställd omsorg...26 Tema Jämställd hälsa...29 Tema Jämställda bo- och levnadsförhållanden...30 Tema Trygghet ur ett jämställdhetsperspektiv...37 Ordlista 40 4
Vad är jämställdhet? Det är ett önskvärt tillstånd där kvinnor och män har lika rättigheter, möjligheter och skyldighet inom livets alla områden. Jämställdhet är ett eget politikområde. 1 Regeringens jämställdhetspolitik syftar dels till att motverka och förändra system som konserverar fördelningen av makt och resurser mellan könen på en samhällelig nivå, dels till att skapa förutsättningar för kvinnor och män att ha samma makt och möjlighet att påverka sin livssituation. När kvinnor och män delar makt och inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett mer rättvist och demokratiskt samhälle. Jämställdhet bidrar också till ekonomisk tillväxt genom att människors kompetens och skaparkraft främjas. Utgångspunkten i strategin är att vi, inom många olika områden, ska bidra till det nationella målet för jämställdhetspolitiken 2, att... Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv De fyra delmålen är: en jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet. Definitioner Många blandar ihop frågan om diskriminering av individer med uppdraget att utveckla verksamheten så att den motsvarar en så kallad jämställd medborgarservice. Det första handlar om att undvika diskriminering och främja likabehandling av individer. Det andra handlar om en bred samhällsutveckling för jämställdhet. Vad antidiskriminering innebär definieras i diskrimineringslagen. Jämställdhet definieras genom beslut i regering och riksdag där vägen är anvisad genom strategi och politiska mål. Jämställdhet är ett politiskt begrepp och handlar om lika rättigheter för kvinnor och män, av olika etnicitet, ålder med mera. 1 http://www.regeringen.se/sb/d/2593 2 Proposition 2005/06: 155 5
Jämlikhet är ett annat begrepp som blandas ihop med jämställdhet. Längst bak i strategin finns en ordlista på fler begrepp. Jämställdhet som mål eller medel Ibland uppkommer diskussionen om jämställdhet ska ses som mål eller medel. När man talar om jämställdhet som mål är det att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det är en fråga om demokrati och människors lika värde. Exempel på detta är rösträtt, lika inför lagen, likvärdig lön, ta del av gemensamma resurser på lika villkor. Andra saker är svårare att identifiera och mäta. Det är mer en fråga om hur vi tänker om kvinnor och män, hur vi uppfattar kvinnligt, manligt. Att vi förväntas göra och vara på olika sätt. Att olika arbetsområden har olika värde. Man talar om könskodning av yrken, politikområden, ja till och med fritidssysselsättningar. När jämställdhet används som medel är det andra målsättningar som står i fokus. Några exempel är Kommuner som inte attraherar unga kvinnor riskerar dö ut och Fler kvinnor inom gruvnäringen innebär ökad lönsamhet, det blir färre produktionsstopp eftersom maskinerna går inte sönder lika ofta. Varför behöver vi arbeta med jämställdhet? Frågan kanske ska omformuleras till varför vill vi ha ojämställdhet? För visste du... att tre gånger så många kvinnor som män arbetar deltid? Och att kvinnor fortfarande tar ut 78 procent av föräldraförsäkringen? att skillnaden i obetalt hemarbete 3 mellan en genomsnittlig kvinna respektive man uppgår till 47 minuter per dag? Det gör sju arbetsveckor per år och adderat över ett arbetsliv blir det cirka sex år. att effekten av lägre lön, deltidsarbete och föräldraledighet gör att livslönen blir 3,6 miljoner 4 lägre för en genomsnittlig kvinna än en genomsnittlig man? att hälften av alla kvinnor som går i pension nu kommer att ha en pension på mellan 5 000 och 8 000 kronor i månaden efter skatt enligt Pensionsåldersutredningen? Det är 65 procent av vad den genomsnittlige manlige pensionären får ut. Därmed hamnar hälften av Sveriges kvinnliga pensionärer under EU:s fattigdomsgräns. 3 SCB; hemarbete innefattas av hushålls (bland annat matlagning, städning; inom och utomhus) och underhållsarbete (bland annat reparationer av hus, bilar) samt resor som kan kopplas till hushålls och underhållsarbetet. 4 Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. 6
Hur ska vi arbeta med jämställdhet? Regeringen har beslutat att jämställdhetsintegrering är den huvudsakliga strategin för att uppnå de jämställdhetspolitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inom alla politikområden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män skapas där ordinarie beslut fattas, resurser fördelas och normer skapas, måste jämställdhetsperspektivet finnas med i det dagliga arbetet. Varför en strategi? Strategin ska visa hur vi tillsammans inom olika områden kan kraftsamla och ta steg på vägen mot det jämställda länet. Ett län där kvinnor och män, oavsett etnicitet, ålder, sexualitet eller funktionshinder upplever att de har goda möjligheter till att bo och arbeta. Och att de på lika villkor får ta del av våra gemensamma resurser. Jämställdhet mellan kvinnor och män spänner över många verksamheter. Ja, överallt där människor direkt eller indirekt blir berörda. Vid länsstyrelsen berörs till exempel områden som samhällsplanering, landsbygdsprogram, företagsstöd, kulturmiljö för att nämna några. Inom kommunal förvaltning berörs det mesta, ja till och med snöröjningen 5, eftersom verksamheten ofta är nära medborgarna. Det gäller även landstinget. Näringslivet är en av flera viktig aktör när det gäller jämställda löner, styrelser och att bryta könsmönster. Olika myndigheter är viktiga som Tillväxtverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Men även om de verkar på en regional nivå är de nationella myndigheter med dito uppdrag. Vi kan inte lösa länets alla utmaningar här och nu. Olika insatsområden och möjliga aktörer måste identifieras. Vad är på gång och vad går att vidareutveckla? En strategi ska vara en vägvisare. Vart vill vi? Var saknas broar, eller andra väghinder? Vad behövs för att överbrygga dem? Finns det alternativa vägar på vår gemensamma resa till ett län där kvinnor och män har samma makt att forma samhället och sina egna liv. Förankring 2014 är ett valår. Förankring av strategin sker därför i huvudsak på tjänstemannanivå. Genom att tillvarata utmaningar och insatser i redan beslutade regionala dokument sker en indirekt politisk förankring. Delegationen för jämställdhet i arbetslivet besökte under 2013 länet. I samband med detta gjordes en avstämning med deltagande organisationer vilka som avsåg att arbeta vidare med ett jämställt arbetsliv i länet. Strategin är förankrad inom länsstyrelsens ledningsgrupp, insynsråd och näringslivsråd. 5 Sveriges kommuner och landsting. http://www.youtube.com/watch?v=xmzbufqs7-8 7
Foto: Tina Stafrén 8
Strategins genomförande Länsstyrelsen ska integrera jämställdhet i den egna verksamheten. 6 Det interna arbetet med att jämställdhetsintegrera olika sakområdens verksamhet påverkar sekundärt externa aktörers jämställdhetsarbete. Länsstyrelsen riktar också insatser till verksamheter vi inte når genom länsstyrelsernas egna sakområden. I strategin finns mål som berör både länsstyrelsens interna verksamhet och externa aktörer. Samtliga insatser bygger på så kallade åtaganden, eller återfinns i redan beslutade handlingsplaner, program och strategier. Det gemensamma målet för alla insatser är att bidra till ett län där kvinnor och män känner att de har samma makt att forma samhället och eget liv. Regional nivå Länsstyrelsen Lokal nivå Individnivå Sakområde Stöd och sam ordning Sakområde 2 Kommuner Företag Sakområde 3 Regionförbund Landsting Myndigheter Figur 1. Schematisk skiss på länsstyrelsens interna och externa jämställdhetarbete i samverkan med länsaktörer mot gemensamma mål. Uppföljning Eventuell revidering kommer att ske våren 2015 och 2016 av samtliga målsättningar. Insatser som genomförs i Länsstyrelsens kärnverksamhet följs även upp i ordinarie årsredovisningar. 6 Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. 9
Utmaningar och möjligheter Länets stora utmaning är att vända den negativa befolkningsutvecklingen. Flyttmönster är en indikator på en regions attraktivitet. Rörligheten bland unga är stor i hela landet. Flera av våra kommuner kännetecknas av brist på ungdomar och särskilt unga kvinnor. Att unga kvinnor lämnar landsbygden och mindre tätorter har länge Länets uppmärksammats. stora utmaning är Aktuell att vända statistik den negativa visar att även befolkningsutvecklingen. unga män flyttar i nästan Flyttmönster är en samma indikator utsträckning. på en regions Vi attraktivitet. får en allt äldre Rörligheten befolkning bland med behov unga är av stor vård i hela och landet. omsorg. Flera av våra Hur kommuner kan de behoven kännetecknas tillgodoses, av brist samtidigt på ungdomar som 3 och 400 särskilt arbetstagare unga kvinnor. inom vård Att unga och kvinnor lämnar omsorg landsbygden går i pension och mindre de närmaste tätorter har tio länge åren? uppmärksammats. Aktuell statistik visar att även unga män flyttar i nästan samma utsträckning. Vi får en allt äldre befolkning med behov av vård och Det omsorg. positiva Hur är kan att de vi behoven kommer att tillgodoses, ha många samtidigt arbetstillfällen som 3 att 400 erbjuda. arbetstagare Det negativa inom vård- och omsorg kan går i bli pension att det de saknas närmaste en tillräckligt 10 åren? stor befolkning i arbetsför ålder att rekrytera från, samt att presumtiva arbetstagare inte väljer en sektor där arbetsvillkor och Det positiva lön är betydligt är att vi sämre kommer än i att mansdominerade ha många arbetstillfällen branscher att med erbjuda. motsvarande Det negativa kan bli att utbildningskrav. det saknas en tillräckligt Till viss del stor kan befolkning detta hanteras i arbetsför genom ålder att att erbjuda rekrytera unga från. kvinnor Och att presumtiva arbetstagare inte väljer en sektor där arbetsvillkor och lön är betydligt sämre än i mansdominerade branscher med motsvarande utbildningskrav. Till viss del kan detta hanteras och män, oavsett etnicitet, goda arbetsvillkor och lika villkor och möjligheter vad gäller utbildning, företagande och entreprenörskap. genom att erbjuda unga kvinnor och män, oavsett etnicitet, goda arbetsvillkor och lika villkor och möjligheter vad gäller utbildning, företagande och entreprenörskap. Dessutom krävs en livsmiljö som utgår från både kvinnor och mäns, flickor och pojkar förutsättningar och levnadsvillkor. I dag är bilen viktig i gles- och Dessutom krävs en livsmiljö som utgår från både kvinnor och mäns, flickor och pojkar landsbygder. Den behövs för resor till och från arbete, barnomsorg, vård av äldre förutsättningar och levnadsvillkor. I dag är bilen viktig i gles- och landsbygder. Den behövs för släktingar, resor till och inköp från av arbete, matvaror barnomsorg, eller för fritidssysselsättningar. vård av äldre släktingar, Hur inköp får vi livet av matvaror att eller för fungera fritidssysselsättningar. för de som inte Hur har får körkort vi livet eller att möjlighet fungera för att skaffa de som bil? inte har körkort eller möjlighet att skaffa bil? FLYTTMÖNSTER 1997 2011 FÖR KVINNOR OCH MÄN I ÅLDERN 20 30 ÅR I JÄMTLANDS LÄN Flyttmönster 1997 2011 för kvinnor och män i åldern 20 30 år i Jämtlands län. 50 0-50 -100-150 -200 Män 20-30 år Kvinnor 20-30 år -250-300 -350 Figur 2. Källa: SCB Figur 2. Källa: SCB. 10 Vad vet vi om de som flyttar? Migrationstankar börjar tidigt i livet och är starkt grundat i 14 åringar. De är starkare ju mindre en ort är och påverkas ytterligare av ortens migrationshistorik. Universitetsstäderna ökar eftersom 20 procent av studenterna från varje kull som stannar efter avslutade studier. I Stockholm, Göteborg och Malmö stannar 50 procent. Glesbygdskommuner minskar i motsvarande grad. Flytt sker i huvudsak under en mycket kort tid i livet, 19 26 år, och kvinnor flyttar tidigare än män. Forskning visar att få flyttar tillbaka till hembygden. Rörligheten är liten från ca 30 år och uppåt och tenderar
Vad vet vi om de som flyttar? Migrationstankar börjar tidigt i livet och är starkt grundat i 14-åringar. De är starkare ju mindre en ort är och påverkas ytterligare av ortens migrationshistorik. Universitetsstäderna ökar eftersom 20 procent av studenterna från varje kull stannar efter avslutade studier. I Stockholm, Göteborg och Malmö stannar 50 procent. Glesbygdskommuner minskar i motsvarande grad. Flytt sker i huvudsak under en mycket kort tid i livet, 19 26 år, och kvinnor flyttar tidigare än män. Forskning visar att få flyttar tillbaka till hembygden. Rörligheten är liten från 30 år och uppåt och tenderar att minska. 7 Social bakgrund och kön inverkar på flyttmönstren. Pojkar Flickor Arbetarklass Vill stanna kvar Vill vara kvar - Flexibla i boende Medelklass Vill stanna. Tveksamma om det går. Flyttar. Tycker kommunen är för trång. Figur 3. Flickorna i det blå fältet i ovanstående figur ses ofta som ett problem. Vi fokuserar på den fjärdedelen som flyttar mest och talar om att få dem tillbaka. Detta trots att flytten är logisk. Det är en grupp som i hög grad skaffar sig en högskoleutbildning. Det finns starka samband mellan högre studier och vilket kön du har, den egna utbildningsbakgrunden samt föräldrarnas utbildning. Kvinnor, precis som män är familjeförsörjare och behöver en försörjning. Hur många arbetstillfällen kan vi erbjuda kvinnor som är jurister, psykologer, civilekonomer, geovetare eller specialistutbildade sjuksköterskor? 8 Samtidigt glömmer vi bort de flickor, och pojkar, som kan tänka sig bli kvar på hemorten. Länet behöver öronmärkta satsningar som gör att både flickor och pojkar kan och vill bo kvar. Och att vi ser att behoven för könen inte alltid desamma. Länsstyrelsen tog 2007 fram undersökningen Blir du kvar i vårt län? som ett komplement till den regionala utvecklingsstrategin, RUS. Den visade att unga kvinnor i länet inte trodde att kommunerna hade något att erbjuda dem. Den ungdomsundersökning som genomförts av Regionförbundet Jämtlands län inför kommande RUS pekar på samma saker. Kan vår jämställdhetsstrategi, som syftar till att Jämtland ska blir ett län där kvinnor och män känner att de har samma makt att forma samhället och eget liv, förändra inställningen hos både unga kvinnor och män? 7 Landsbygdsforum; Villkor och förutsättningar för unga på landsbygden, Peter Waara, professor, Uppsala universitet. Här får du bara vara med om du flyttar härifrån. Lotta Svensson, fil.dr och forskare, Uppsala universitet 8 Högskoleutbildningar med hög andel examinerade kvinnor. 11
Jämställd arbetsmarknad och näringsliv Trots ett pågående arbete med jämställdhet under många decennier präglas arbetsmarknaden och näringslivet fortfarande av brist på jämställdhet. Det är skillnader i kvinnors och mäns möjligheter att komma in på arbetsmarknaden, att stanna kvar och utvecklas i arbetslivet. Men också att kunna kombinera arbete och familjeliv. Kvinnor och män arbetar lika mycket, sett över alla veckans dagar, men kvinnor jobbar mer deltid och står för en större andel av det obetalda hemarbetet. 9 Ett nygammalt fenomen som återuppstått inom vård och omsorg i länet är så kallade delade turer. Det kan innebära att tjänstgöringstiden under en dag är från klockan 7.00 11.00 samt 15.00 19.00. Bristen på jämställdhet visar sig i löneskillnader, ojämlika karriärmöjligheter och underrepresentation av kvinnor i företagens ledningar. Sverige är en av världens mest könssegregerade arbetsmarknader, det vill säga att kvinnor och män arbetar inom olika branscher och på olika nivåer. Tema Arbetsliv Varannan kvinna arbetar inom den offentliga sektorn, och var femte man. De stora grupperna finns inom skola, vård och omsorg. Det är arbeten som innebär ett stort engagemang, svårigheter att släppa tankarna på jobbet efter arbetstid och ofta en känsla av otillräcklighet. En majoritet av förvärvsarbetande kvinnor som arbetat minst fem år i samma yrke tycker att arbetsbelastningen har ökat. Bland männen instämmer 40 procent i detta. 10 FÖRHOPPNINGAR INFÖR FRAMTIDEN av Karl-Petter Torvaldsson Ett mer jämställt arbetsliv handlar främst om två saker: kvinnor behöver stärka sin position på arbetsmarknaden och män behöver stärka sin position på hemmafronten. Med smarta reformer kan vi göra det enklare för alla, oavsett kön, att kräva sin rätt och ta sitt ansvar på jobbet och hemma. I framtiden hoppas jag därför att tre angelägna saker har förändrats. Föräldraförsäkringen har tredelats. I dag tar mammor ut 76 procent av föräldraledigheten. Det försvagar kvinnors position på arbetsmarknaden och innebär ofta deltidsarbete, brist på anställningstrygghet och ökad ohälsa. Män å sin sida förlorar position i föräldraskapet. Ett jämnare uttag av föräldraledigheten är den viktigaste förändringen för att stärka både kvinnor och män på livets alla områden. Vi måste flytta gränserna så att det anses vara lika bra för både kvinnor och män att vara försörjare och föräldrar. Breddandet av den trånga mansrollen är den förändring som i dag kräver störst arbete. 9 http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/ Levnadsforhallanden/Tidsanvandningsundersokningen/ 10 Arbetsmiljöverket. Under luppen genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation (Rapport 2013:1) 12
Foto: Tina Stafrén 13
Kvinnors löner har höjts. Den genomsnittliga månadslönen för en man är i dag 4 700 kronor mer än för en kvinna. Arbeten som främst kvinnor har värderas och betalas lägre än de arbeten som främst män har. Även när arbetena har liknande kvalifikationskrav. Eftersom kvinnor i högre utsträckning också arbetar deltid, tar hand om barn och sköter det oavlönade arbetet i hemmet, gör det att kvinnor har mindre makt över sina liv. Mannen har pengarna, tiden och karriären. Inte ens i världens mest jämställda land ska maktförhållanden mellan människor relativiseras. En ojämn maktfördelning är alltid ojämn. Dagens orättvisa löneskillnader måste arbetsmarknadens parter bidra till att lösa. Löneskillnaderna har minskat något. Det är bra, men förändringen går för sakta. Arbetslivet har blivit mer hållbart. Deltidsarbete, tidsbegränsade anställningar och ohälsa drabbar i högre grad kvinnor än män. I dag ökar dessutom de tidsbegränsade anställningarna, särskilt de mest osäkra behovsanställningarna. Värst drabbade av denna osäkerhet är unga kvinnor i arbetaryrken. Dessutom ökar i dag den arbetsmiljörelaterade ohälsan inom offentlig sektor, där många kvinnor arbetar. Men kvinnor i arbetaryrken orkar redan i dag sällan jobba ens till 65 år. Ett sådant osäkert och ohälsosamt arbetsliv är inte hållbart. För att stärka kvinnors ställning i arbetslivet behövs trygga anställningar på heltid och ett arbetsmiljöarbete värt namnet. Det gäller särskilt inom vården och omsorgen. 11 Deltidsarbete Inom branscherna hotell och restaurang samt vård och omsorg är det vanligast med deltidsarbete. Även arbetsplatsens så kallade könskodning inverkar. Exempelvis är det enklare att få heltid i en bygg- eller elektronikbutik än inom dagligvaruhandeln. Många arbetslösa kvinnor hoppar in som timanställda. Samma sak gäller för dem som arbetar deltid. Arbetslösheten bland kvinnor är något lägre än för män. År 2012 var 2,9 procent av kvinnorna och 3,9 procent av männen öppet arbetslösa i Jämtlands län. Det finns deltidssysselsatta personer vars situation påminner om arbetslösas. Det kan vara personer som arbetar få timmar som vill och kan arbeta mer, så kallade undersysselsatta. I vissa fall söker de arbete, precis som arbetslösa, för att försöka öka på sin sysselsättningsnivå. Men i statistiken kan ingen vara både sysselsatt och arbetslös samtidigt. 12 I gruppen undersysselsatta är nästan 70 procent kvinnor. Betydligt fler kvinnor än män arbetar deltid i länet. Hur många kvinnor och män som är deltidsarbetande av eget val vet vi inte. 11 Del av krönika av Karl-Petter Thorwaldsson, läs hela på http://www.jamstalldhetiarbetslivet.se/sv/ kronikor/karl-petters-kronika 12 SCB:s Arbetskraftsundersökningar (AKU) har utvecklat två nya mått för att belysa dessa grupper; Undersysselsatta som arbetar deltid, och Deltidssysselsatta arbetssökande. 14
Deltids- och timanställda i Jämtland län 2010 2013 Kvinnor Män Kvinnor Män Deltidsarbetslösa 528 173 225 80 Timanställda 748 456 480 280 Tabell 1. Deltids och timanställda i Jämtlands län 2010 respektive 2013. Källa: Arbetsförmedlingen. Avsaknad av en anpassad barnomsorg för kvinnor och män som arbetar inom branscher med obekväma arbetstider, som service, vård- och omsorg, industri, kan utgöra ett arbetshinder. Förvärvsinkomst Om kvinnor jobbade heltid i samma utsträckning som män skulle kvinnor generellt ändå ha 14,1 procent lägre lön. Men eftersom så många kvinnor dessutom jobbar deltid blir den reella löneskillnaden cirka 25 procent. Mäns lön i relation till kvinnors i länet är 122 procent. Motsvarande för riket är 135 procent. Sammanräknad förvärvsinkomst 2011 Kommun Kvinnor Män Berg 179,6 215,0 Bräcke 184,5 217,6 Härjedalen 186,2 228,6 Krokom 203,4 246,2 Ragunda 179,2 230,1 Strömsund 182,8 217,9 Åre 195,0 231,8 Östersund 206,9 255,4 Jämtlands län 197,7 240,5 Riket 207,2 279,8 Tabell 2. Förvärvsinkomst 2011. Källa: Statistiska centralbyrån. 15
Pension Den framtida pensionen räknas numer på livsinkomsten. Kvinnor har generellt lägre lön, tar ur längre föräldraledighet, är oftare ensamma vårdnadshavare och studerar ofta längre än män. Många kvinnodominerade yrken är väldigt slitsamma både psykiskt och fysiskt. Kvinnor är sjukskrivna i högre grad än män. Sammantaget blir alltså kvinnors livsinkomst betydligt lägre än mäns. De som går i pension i dag, 2013, omfattas av både det nya och gamla pensionssystemet. Det nya tas i fullt bruk om fem år. Enligt Pensionsmyndigheten fick ungefär 800 000 personer garantipension under 2011, 85 procent av dem är kvinnor. Full garantipension innebär 7 046 kronor i månaden för sammanboende och 7 899 kronor för ensamstående före skatt. År 2011 hade kvinnor i Jämtland i genomsnitt 114 200 kronor i pension att röra sig med. Motsvarande siffra för männen var 154 200 kronor. Tema Könssegregerad arbetsmarknad Studier visar att jämställda företag har bättre lönsamhet än andra företag i samma bransch. Statistisk prognostisering visar att jämställda personalgrupper år 2012 har dubbelt så stor sannolikhet att överträffa ledningens förväntningar som personalgrupper där enbart män ingår. Det finns också goda belägg för att kvinnor i ledningen och på chefsposter förbättrar företagens beslut. Det leder till ökad lönsamhet och ökade aktieutdelningar, samt ökad avkastning på det egna kapitalet. Även det motsatta sambandet har belagts empiriskt. Ju större övervikt av ett kön på arbetsplatsen, desto lägre är lönsamheten. 13 GLIMTAR AV JÄMSTÄLLDHET? Av Lena Abrahamson. Under mitten av 1990-talet gjorde jag en studie på åtta större industriföretag som alla försökte införa en modern arbetsorganisation. Företagens organisationsprojekt innehöll element som hade potential att bryta upp traditionella könsmönster som enkönade arbetslag, könsmärkta maskiner och arbeten. Projekten handlade om effektivisering, flödesorganisation, lärande, delegering och lagarbete med arbetsrotation. Men resultaten var inte uppmuntrande. Inrotade könsmönster visade sig vara svåra att ändra, så svåra att förändringsprojekten ofta avstannade och organisationerna återgick till sin gamla form. Detta kallade jag återställare. Men när jag drygt tio år senare åter besökte samma företag var bilden mer komplex. Å ena sidan såg jag nya former av ojämställdhet och välbekanta uttryck för tröghet och motstånd mot sådana förändringar som utmanar rådande könsmönster. Å andra sidan, och det är detta som är intressant, fanns tecken på att organisationerna hade förändrats till att bli mer jämställda. Nu såg jag en ökad könsblandning på arbetsplatserna och i arbetslagen. Kvinnor jobbade med arbeten som tidigare varit helt manligt enkönade. Män jobbade vid sådana maskiner som tidigare varit könsmärkta som kvinnliga och där männen 13 Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland 5 (49) Kontigo AB. 26.03.2013. 16
tidigare sagt: Över min döda kropp jag kör en kvinnomaskin. Steg för steg tycktes arbetsplatserna också utveckla en ny och modern organisation. Kan det verkligen vara så att jämställdhet och en modern arbetsorganisation hänger ihop? Jag hade åtminstone varit för pessimistisk i mina tidigare slutsatser. De organisatoriska könsmönstren var inte oföränderliga. Detta visar på möjligheterna att förändra, att välja väg. Det handlar alltså om hur vi gör. Och de glimtar av jämställdhet som jag såg ger mig inspiration att fortsätta min forskning. 14 Kvinnor och män i Jämtlands län arbetar och studerar åtskilda. Ungefär 50 procent av kvinnorna och 20 procent av männen arbetar inom offentlig förvaltning. Inom den privata sektorn arbetar 50 procent av kvinnorna och 80 procent av männen. De mest könssegregerade näringsgrenarna, där i huvudsak bara kvinnor eller män arbetar, återfinns inom byggnads och energisektorn, vård och omsorg samt utbildningssektorn. Prognoser visar att det kommer att vara brist på kompetens inom dessa yrken år 2020. Kvinnor bryter mönster i högre grad än män. De traditionella mönstren som bygger på förväntningar om vad kvinnor och män kan och bör göra kvarstår i högre grad i vår region än i storstadsregioner. Det börjar redan i grundskolan i samband med val till gymnasiet och fortsätter vidare vid högskolestudier. För samhället medför detta att arbetskraftens fulla potential inte används. Och för individen begränsas val av utbildning och yrke mer efter samhällets förväntningar än hans/hennes fallenhet och förmåga. I Arbetsförmedlingens undersökning hösten 2013 anger över hälften av arbetsgivarna inom den offentliga sektorn att de upplevt svårigheter att få tag på arbetskraft. Jämtlands län ligger i rikstoppen. Arbetskraftsutbudet i länet förväntas minska ytterligare med anledning av den negativa befolkningstrenden. 15 Vi behöver ta tillvara varje resurs. Det blir allt viktigare att flickor och pojkar gör val efter fallenhet och förmåga som innebär mindre risken för avhopp vid utbildning och/eller anställning. Könssegregering begränsar kompetensförsörjning Brist på kompetens inom olika branscher och yrken kan bero på att ett otillräckligt antal personer har utbildats inom området. En annan orsak kan vara demografiska förändringar som gör att ovanligt många personer på kort tid lämnar arbetsmarknaden. I den undersökning som arbetsförmedlingen redovisade under våren 2012 angav hela 47 procent av regionens offentliga arbetsgivare en brist på läkare, psykologer, distriktssköterskor, speciallärare, förskolelärare, markingenjörer med flera. Detta talar också för insatser som vidgar rekryteringsbasen och bryter regionens könssegregerade arbetsmarknad. 14 Del av krönika av Lena Abrahamsson. Läs hela på http://www.jamstalldhetiarbetslivet.se/sv/kronikor/ lena-abrahamsson-kronika 15 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län. Arbetsförmedlingen. 17
Pensionsavgångar de närmaste 15 åren Yrke Antal personer Omsättning 2010 2015 Vård och omsorg 3496 40,9 Bygghantverkare 738 42,3 Tekniker och ingenjörer 580 47,9 Gymnasielärare 475 52,0 Barnmorskor och distriktssköterskor 395 61,5 Tabell 3. Beräknade pensionsavgångar 2010 2015 i Jämtlands län. Matchning Att det trots efterfrågan finns en betydande undersysselsättning är ett tecken på matchningsproblem på arbetsmarknaden. Att ta tillvara den samlade kompetens som finns bland undersysselsatta grupper och undanröja hinder för att kunna delta på arbetsmarknaden, till exempel på grund av utbildningsbakgrund, kön, etnicitet eller ålder, är viktiga utmaningar. Kompletterande utbildning Kompetens är inte något statiskt. I takt med att ekonomin utvecklas förändras både efterfrågan och tillgången på kompetent arbetskraft. Att det finns möjligheter till kompletterande utbildning är viktigt, inte minst ur ett sysselsättnings- och tillväxtperspektiv. 2012 ansökte 701 kvinnor och 189 män till Yrkeshögskoleutbildning i länet. Av dem antogs 13,1 procent av kvinnorna och 34,9 procent av männen. 16 Orsakerna till differensen är oklar. Det behövs en otraditionell rekrytering till gymnasier och yrkeshögskolor. Vi behöver även ställa krav vid olika stödformer, som regionalfond, socialfond och landsbygdsprogram att projekt som får stöd säkerställer utbildning till både kvinnor och män. 16 Jobbpuls 2013 18
Långsiktigt mål De ekonomiska skillnaderna mellan kvinnor och män ska minska. Kvinnor och män i Jämtlands län ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Bryta den könssegregerade arbetsmarknaden i Jämtlands län. Mål under strategiperioden Aktivitet Aktör Ökad medvetenhet om hur olika val i livet påverkar livsinkomsten för kvinnor och män. Synliggöra löneskillnader, deltidsarbete och pensionsutfall samt dess konsekvenser. Ökad medvetenhet om behovet att bredda rekryteringsbasen inom olika yrken och branscher. Förändrad bild inom vilka yrken och branscher kvinnor och män i Jämtlands län förväntas arbeta i. Breddad arbetsmarknad för kvinnor och män. Informationsinsatser till blivande och nyblivna föräldrar. Spridning av statistik och informationsmaterial till olika aktörer. Spridning av statistik och informationsmaterial till olika aktörer. Informationsinsatser till blivande och nyblivna föräldrar. Länets kompetensplattform jämställdhetsintegreras. Spridning av statistik och dialog med olika aktörer som företag, Arbetsförmedling, Gymnasieförbund med flera. Olika stödmottagare ska ange på vilket sätt de tänker skapa arbetstillfällen för både kvinnor och män. Satsning på bred rekrytering inom Räddningstjänst. Villkor för företagsstöd är att stödgivaren följer jämställdhetslagstiftning om underrepresenterat kön. Jämtland läns landsting, Familjehälsan och Länsstyrelsen. Jämtland läns landsting, Familjehälsan och Länsstyrelsen. Regionförbundet. Länsstyrelsen. Länsstyrelsen, Regionförbundet Räddningstjänst förbundet Länsstyrelsen 19
Tema Företagande, entreprenörskap och innovationer Jämtland är ett relativt företagstätt län. Enligt SCB utgör andelen företag som ägs av kvinnor knappa 15 procent. När det gäller nystartade företag som ägs av kvinna respektive män under åren 1997 2010, är den genomsnittliga fördelningen 30 procent kvinnor och 50 procent män. Att arbeta för lika villkor för kvinnor och män vid exempelvis rådgivning är därför väl motiverat. Nationalekonomiska studier visar att jämställdhet är ekonomiskt lönsamt på företagsnivå, och en förutsättning för regional tillväxt. Länet stå inför många ägarskiften. Medelåldern bland länets företagare är hög. Att överta ett företag i stället för att starta ett nytt kan vara den snabbaste vägen till att bli egen företagare. Men det förutsätter att synen på kvinnor som företagare ändras. Forskning visar att en manlig norm genomsyrar regionalt tillväxtarbete och det företagsfrämjande systemet. Begrepp som entreprenör, företagare och innovatör associeras i hög utsträckning till gruppen män. Forskningen om företagande och det företagsfrämjande systemet lyfter ofta fram skillnader mellan kvinnor och män som företagare, snarare än att belysa villkoren i och för företagandet. Ofta är skillnaderna små mellan kvinnors och mäns företagande, och att de som finns ofta kan förklaras mot bakgrund faktorer som till exempel bransch och deltidsarbete. 17 Nystartade företag 2011 procentuellt fördelade på län och kön Län Kvinnlig ledning % Nya företag per 1 000 kvinnor 16 64 år Manlig ledning % Nya företag per 1 000 män 16 64 år Gotlands län 34,1 9,3 59,1 15,8 Värmlands län 28,8 5,5 64,9 11,8 Dalarnas län 33,9 7,0 58,6 11,5 Västernorrlands län 29,5 5,7 63,0 11,6 Jämtlands län 34,8 8,8 59,1 14,2 Västerbottens län 31,4 6,1 57,3 10,4 Riket 31,2 7,8 59,9 14,5 Tabell 4. Nystartade företag, procentuellt, fördelat på sex olika län 2011. Källa: Tillväxtanalys. ÄVEN ELITEN MÅSTE VARA JÄMSTÄLLD Av Elisabeth Thand Ringqvist 18 Av drygt hundra miljardärer i Sverige är ungefär en fjärdedel kvinnor. Enligt Veckans Affärers granskning 2011 var det endast en av dessa kvinnor som haft glädjen att själv bygga förmögenheten från grunden, medan ungefär hälften av männen gjort det. Och i genomsnitt hade listans män 1,7 gånger så stor förmögenhet som kvinnorna. 17 Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland, Kontigo AB, 2013.03.26 18 Del av krönika av Elisabeth Thand Ringqvist, 2013-04-29, 20
Foto: Marie Birkl 21
Det kan naturligtvis tyckas speciellt att börja en betraktelse om jämställdhet genom att studera landets yttersta ekonomiska elit. Samtidigt säger den oss ganska mycket om mäns och kvinnors ekonomiska makt och om hur villkoren för mäns och kvinnors företagande ser ut. Nyligen presenterade Företagarna rapporten Jämställt Företagarindex. Jag må vara part i målet, eftersom vi lade fram den, men jag tycker likväl att den är mer intressant än många andra index, därför att den ger en annan bild av Sverige. Landets mest jämställda företagarkommun var Stockholm, vilket kanske inte förvånar. Mer förvånande är kanske att det var i hård konkurrens med Ystad, Sjöbo, Malå och Åre. Vi lade ner mycket tid på att försöka förstå vilka faktorer som ligger bakom det. Var det en hög andel tjänstesektor? Kanske, men det var långtifrån entydigt om man ser till Sjöbo och Ystad. Var det en stor andel privat välfärdsföretagande? Knappast, även om det naturligtvis spelar en roll i de kommuner som konkurrensutsatt delar av sektorn. Var det ett aktivt jämställdhetsarbete? Inte mer aktivt än i många andra kommuner vad vi kunde se. En fungerande offentlig service, med många barn i förskola? De berörda kommunerna låg överlag över snittet i Sverige, men var i allmänhet långtifrån toppen. Efter många vändor landade vi i att det handlar om vad som kan beskrivas som en mental infrastruktur, att kvinnors företagande, av olika orsaker, inte längre ses som något avvikande. En uppluckrad norm, om man så vill. Det är i ett avseende en dyster slutsats, eftersom det inte säger något om att riktade insatser är särskilt framgångsrika. Men än mer är det en positiv slutsats; kvinnor kan driva företag på lika villkor som män och det avgörande är inte vilka offentliga program vi kan komma upp med, utan hur vi förhåller oss till företagandet. Ledningsstrukturer Ett attraktivt län för både kvinnor och män förutsätter att vi ökar andelen kvinnor på ledande positioner, som VD, styrelseledamöter med mera. Almi Företagspartner har genomfört en kartläggning för att mäta jämställdheten och mångfalden i ledningsstrukturer. Undersökningen omfattar totalt över 90 000 företag i landet varav 1 264 i Jämtlands län. 19 Förhållandena i länet kan sammanfattas så här; 88 procent av företagen har en man som VD. I drygt var fjärde av företagens styrelser finns en kvinna i styrelsen. Av det totala antalet styrelseledamöter står kvinnor för 16 procent av ledamöterna. Ser man på omsättningen i de företag som har en kvinna som VD står de företagen för 14 procent av omsättningen i länets företag, vilket är högst i landet där genomsnittet är åtta procent. Högsta andel företag med kvinnor i styrelsen har företag inom service med 50 procent. Det är en bransch, som jämförelsevis har hög tillväxt. Lägsta andel företag som har kvinnor i sin styrelse återfinns inom industri och tillverkning med 17 procent representation av kvinnor. 19 Almi Företagspartner. Nationell undersökning 2013. 22
Innovation Svenska kvinnors uppfinnande och innovationer har varit ett obeforskat område. Ann-Christin Nybergs 20 forskning visar att innovationer är starkt förknippat med manlig, traditionell teknik och att kvinnor och kvinnors verksamheter varken blir synliga eller uppfattas som innovativa. Intervjuer med uppfinnande kvinnor visar att de hade svårt att identifiera sig med den gängse bilden av en uppfinnare. Även om de insåg att de faktiskt ägnade sig åt uppfinnande såg de sig själva som en annan sorts uppfinnare, varken som galen, geniförklarad eller man. Stereotypen är så snäv att man kan undra om ens männen känner sig bekväma med den. Resursfördelning Regionen har relativt sin storlek stora nationella finansiella resurser. Uppföljningar av fördelning av resurser till kvinnor och män genomförs till exempel av Länsstyrelsen och Almi, men i begränsad utsträckning av andra aktörer. Uppföljningar i form av kundundersökningar eller könsuppdelad statistik bedöms vara ovanligt bland aktörerna. 21 Jämställdhet behöver utvecklas både på den strategiskt regional nivå samt på aktörs- och organisationsnivå för att män och kvinnor i ökad utsträckning på lika villkor får tillgång till olika stöd och tjänster. Vi talar ofta om vår demografi. Det kan inte fortsätta att bara vara ord. Följeforskarna till EU:s regionala fond 2007 2013 i Mellersta Norrland (Jämtlands och Västernorrland län) skriver följande om programgenomförandet: Trots att regionens befolkningssammansättning betonas i programmet har minst tonvikt lagts vid att öka attraktiviteten och att förändra befolkningssammansättningen... Något som också riskerar att hämma den strukturförändrande effekten av programmet är att de horisontella kriterierna varken fått avsett utrymme i de projekt som har bedrivits eller har använts för att stävja den negativa befolkningsutvecklingen. Slutsatsen måste bli att det är en absolut nödvändighet att vi i kommande programperiod måste öka andel kvinnor som stödmottagare. Det kan ske direkt men även indirekt genom att säkerställa att nya arbetstillfällen skapas för både kvinnor och män. Vår demografiska utmaning måste framgå i alla länsövergripande program samt peka på vilka strukturomvandlande insatser som krävs för en förändring. För visst är det möjligt. Två orter i länet sticker ut genom sitt födelseöverskott Duved och Funäsdalen. 22 20 http://genus.se/meromgenus/teman/innovation/-man-uppfinner-dar-man-befinner-sig-/ 21 Förstudie Främja kvinnors företagande Jämtland, Kontigo AB, 26.03.2013 22 Rapport 2011:11. Orter med befolkningsökning Exempel på attraktiva orter 2000-2010. Tillväxtanalys 23
Långsiktigt mål Kvinnor och män i Jämtlands län ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Motverka könsuppdelningen på arbetsmarknaden och i näringslivet. Främja jämställda villkor för entreprenörskap. Mål under strategiperioden Aktivitet Aktör Bryta den manlig norm som genomsyrar det företagsfrämjande systemet. Ökad kunskap om jämställdhet inom det regionala tillväxt ansvaret. Jämställdhet som horisontellt kriterium tas i beaktande vid finansiering av projekt. Synliggöra villkoren för kvinnor och män för att identifiera problem på strukturell nivå. Tillväxaktörer har god kunskap om kvinnors villkor för företagande i länet. Ökad kunskap om så kallade nya branscher hos handläggare Öka andelen kvinnor som stödmottagare. Utbildning i jämställdhetsanalys/ jämställdhetsintegrering. Beslut som tas inom regionförbundet ska tas utifrån ett jämställdhetsperspektiv och synliggörs i beslutstext. Ett stöd för hur jämställdhet kan tillämpas i projektansökan tas fram och tillgängliggörs på hemsidan. Statistik som presenteras och redovisas hos länsstyrelse och regionförbundet samt de bolag som regionförbundet äger ska vara könsuppdelad. Stimulera nätverk för kvinnor företagande och ha regelbunden kontakt med. Länsstyrelsen, Regionförbundet. Verksamhetsstöd vid regionförbundet Regionstyrelse och ledningsgrupp. Näringslivsenheten vid regionförbundet. Berörda aktörer. Berörda aktörer. 24
Foto: Inga Björk 25
Jämställda livsvillkor Kvinnor och män livsvillkor är delvis lika, men också väldigt olika. Bland annat är kvinnor i högre grad än män beroende av de tjänster som erbjuds inom den offentliga sektorn både som företagare och anställd. Män har oftare längre resväg och använder sig i större utsträckning av bil till jobbet än kvinnor. Ett jämställt samhälle förutsätter att vi identifierar de skilda villkoren, samtidigt som det inte får bli sanningar som inte går att förändra. Tema Jämställd omsorg Införandet av barn- och äldreomsorg i början på 1970-talet är en av historiens största satsningar inom jämställdhetspolitiken. Det gav förutsättning för stora grupper av kvinnors att få inträde på arbetsmarknaden. Detta är villkor som fortfarande kvarstår i högre grad för kvinnor än för män. Det innebär att nedskärningar i omsorgen påverkar gruppen kvinnor mer än män som grupp. Anhörigomsorg Det finns olika förväntningar på i vilken grad döttrar respektive söner ska ta hand om anhöriga som är i behov av omsorg. Detsamma gäller för kvinnor och män som lever i en omsorgsrelation. Sedan 1980-talet har den offentligt finansierade äldreomsorgen minskat samtidigt som andelen äldre i befolkningen har ökat kraftigt. Andelen 80 år och äldre, som får offentlig äldreomsorg har minskat från 62 procent 1980 till 37 procent 2006. Under 2000-talet har samhällets kostnad för äldreomsorg fortsatt att minska, både i faktisk kostnad och som andel av BNP. Antalet anställda i äldreomsorgen har också minskat. I takt med att den offentligt finansierade äldreomsorgen har dragit sig tillbaka har de äldres anhöriga tagit ett större omsorgsansvar. Framför allt har de äldres döttrar ökat sina insatser sedan 1990-talet. Data från SCB för 2010 visar att anhörigomsorgen fortsatt att öka under de senaste fem åren. I gruppen hemmaboende, 75 år eller äldre, som behöver hjälp med en eller flera av insatser får cirka hälften hjälp av kommunen. Det är samma nivå som i slutet av 1980-talet, trots att fler äldre med stora hjälpbehov i dag bor hemma till skillnad mot för tjugo år sedan. 30 procent av de äldre hemmaboende får hjälp av en dotter. Ungefär 14 procent får hjälpen av en son. Bland medelålders kvinnor som ger omfattande omsorg till närstående äldre står 40 procent utanför arbetskraften jämfört med 30 procent av medelålders kvinnor utan omsorgsansvar. Uppskattningsvis 100 000 personer anger vård av anhörig som främsta skäl till att de gått ned i arbetstid eller helt slutat arbeta. 23 Barnomsorg Tillgång till barnomsorg en viktig förutsättning för att kvinnor och män ska kunna förena förvärvsarbete med barn. Det finns ett starkt samband mellan barns närvarotider i förskolan och mödrars arbetstider. Kopplingen till fäders arbetstider 23 Hänger din mammas trygghet på dig? Att kombinera jobb med omsorg om föräldrar. Rapport av Ulrika Lorentzi, november 2011 26
är betydligt svagare. Mönstret fortsätter långt upp i skolåldern, speciellt för sammanboende föräldrar. I praktiken innebär det att det obetalda arbetet i större utsträckning hamnar på kvinnorna och deras ekonomiska självständighet blir beskuren, livet ut, eftersom det påverkar pensionen. Barnomsorg utanför kontorstid är kontroversiellt. Sannolikt är behovet större än efterfrågan. Vad gör man av barnen som ensamstående förälder samtidigt som hen arbetar i branscher där arbetstiderna är oregelbundna? Vård och omsorg samt turistnäringen är stora arbetsgivare i vårt län. Enligt Skolverkets databas för 2012 hade Östersunds kommun tio barn inskrivna och Strömsund ett barn på obekväm arbetstid. Övriga kommuner inga alls. Föräldraförsäkring Föräldrar har rätt att fullt ut dela på föräldraledigheten. Syftet är att det ska lägga en grund till ett framtida jämställt arbets- och ansvarstagande i familjen. Nyligen har det kommit forskning som tyder på att ett samband mellan pappors föräldraledighet och deras framtida hälsa och livslängd. Den visar att ju längre föräldraledighet som män tar ut desto lägre är risken att dö i förtid. 24 Kommun/Region Män Kvinnor Berg 26,8 73,2 Bräcke 22,8 77,2 Härjedalen 21,9 78,1 Krokom 28,8 71,2 Ragunda 23,4 76,6 Strömsund 22,1 77,9 Åre 23,9 76,1 Östersund 27,4 72,6 Jämtlands län 26,1 73,9 Riket 24,4 75,6 Tabell 5. Uttag av föräldraförsäkring 2012. Källa: Försäkringskassan. Möjlighet att överlåta dagar på den andra föräldern används i hög grad. I Jämtlands län använder männen i genomsnitt 26 procent av föräldrapenningdagarna. De regionala skillnaderna är stora. Största uttaget står fäder i Krokom för (28,8 procent) och minsta i Härjedalen (21,9 procent). 24 Anna Månsdotter, folkhälsoforskare vid Karolinska institutet. 27
Foto: Marie Birkl 28
Tema Jämställd hälsa Sjuktalet 25 i Jämtlands län 2012 var 11,8 dagar, varav 15,7 för kvinnor och 8,1 för männen. Orsakerna till kvinnors högre sjukskrivningstal måste sökas i ett brett perspektiv. Förutom arbetsvillkoren påverkar vilket ansvar man har för det obetalda arbetet i form av hushållsarbete och omsorg om familjemedlemmar. Viktiga faktorer för hälsan i arbetet är att vara på rätt jobb och att leva i ett jämställt förhållande. Kvinnors sjukfrånvaro ökar med det första barnet. Kvinnor i Jämtlands län har en högre och längre sjukfrånvaro än männen. Detta är en paradox eftersom kvinnor, även i vår region, lever längre än män. Medelåldern för kvinnor och män är 83,2 respektive 79,2 år. Det borde innebära att kvinnor är friskare än män. En annan faktor som talar emot att kvinnor generellt är sjukare än män är de stora skillnaderna som finns inom gruppen kvinnor. De som arbetar inom offentlig sektor har betydligt högre sjukfrånvaro än de som arbetar inom privat sektor. Enligt Annika Forssén är kunskaperna om kvinnors liv och arbete dåliga inom sjukvården. Det kan lätt leda till missvisande förklaringar på symptom och sjukdomar. Ett exempel är bemötandet, att läkare frågar olika beroende på om patienten är kvinna eller man. Kvinnor får fler frågor kring hemmet, män fler frågor kring sin arbetssituation. 25 Antal utbetalda dagar med sjukpenning per registrerad försäkrad i åldrarna 16 64 år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Sjuktalet redovisas för en tolvmånadersperiod. Alla dagar räknas som EN dag oavsett omfattningen är hel, halv och så vidare. 29
Långsiktigt mål Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet. Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor. Mål under strategiperioden Aktivitet Aktör Villkoren för besökande kvinnor och män synliggörs inom hälso- och sjukvården. En jämställd och jämlik hälsooch sjukvård med likvärdigt bemötande. Fäders uttag av föräldraförsäkringen ökar. Ökad medvetenhet hos myndigheter och organisationer om skillnaderna i kvinnors och mäns livsvillkor. Möjligheterna till barnomsorg på obekväma tider har ökat. Könsuppdelad statistik används genomgående inom vård och behandling. Arbete med jämställd sjukskrivnings-, jämställdhetsoch jämlikhetsintegrerad ärendeprocess. Ökad kunskap om normkritiskt tänkande i föräldraskapet genom föräldrautbildningen. Kunskapsspridning till politiker och tjänstemän om kvinnor och mäns förutsättningar att förena barn och yrkesliv. Se ovan Jämtlands läns landsting Jämtlands läns landsting Jämtlands läns landsting Länsstyrelsen Jämtlands län Länsstyrelsen Jämtlands län Tema Jämställda bo- och levnadsförhållanden Den vanligaste boendeformen i Sverige är ett hushåll med en person. 26 Andelen ensamhushåll uppgår till 37,7 procent. Fyra i hushållet, två vuxna och två barn, vilket är den typ av familj mycket av samhällsplaneringen utgår från, utgör endast 12,4 procent. Av de ensamboende är 53 procent kvinnor och 47 procent män. 24 år är vanligaste åldern för ensamboende män och 68 år för kvinnor. De äldres boende är en kärnfråga för ett samhälle i demografisk förändring. Andelen individer mellan 64 och 79 år kommer att öka från dagens 1,1 miljoner till 1,4 miljoner år 2015. En majoritet av den äldsta befolkningen är kvinnor. Antalet kvinnor över 80 år är dubbelt så många som antalet män i samma ålder. Störst relativ andel äldre över 80 år finns i glesbygdskommuner i norra Sverige. Kvinnor och mäns åldrande, livsvillkor och hälsosituation skiljer sig åt. Vilka utmaningar och möjligheter som detta innebär för boende, trygghet och omsorgslösningar i olika kommuner är fortfarande osäkert. Det finns ett behov av studier hur kommuner kan upprätthålla tryggheten i vardagen, till exempel vid olyckor i hemmet, och vid kriser som längre elavbrott 26 SCB:s undersökning från 2013 30