Eventuellt ny 6-9-skola i centrala Jakobsberg

Eventuellt ny 6-9-skola i centrala Jakobsberg Ewa Franzén

2010-03-04 1 (13) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. BAKGRUND...2 2. SYFTE...2 3. METOD...2 4. REDOVISNING...2 5. ANALYS...11 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG...12 7. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING...12

2010-03-04 2 (13) SAMMANFATTNING Skolsituationen för vissa elever boende i de centrala delarna av Jakobsberg är inte optimal då det är dags för skolval till årskurs 6. Anledningen till det är att den enda kommunala skola som finns i kommundelen är Tallbohovskolan och den ligger dels lite avsides för elever boende i till exempel Vattmyra och Berghem samt att många familjer har en förutfattad bild av Tallbohovskolan. Föräldrar till barn i Vattmyraskolan har med anledning av detta gjort en namninsamling där man säger att man önskar att bygga ut Vattmyraskolan till en F-9-skola. De närmsta fem åren kommer det att vara ett vikande elevunderlag för denna åldersgrupp i kommunen för att sedan börja öka något. Om man redan nu skulle starta en ny skola skulle det få konsekvenser för övriga skolor och då i synnerhet för Tallbohovskolan som sannolikt skulle få ett minskat elevintag. Det skulle också få ekonomiska konsekvenser att i dagsläget starta en ny skola. Utbildningsförvaltningen förhåller sig för närvarande avvaktande till en samlokalisering med gymnasiet på grund av de stora reformer som gymnasieskolan står inför. På sikt är det däremot fördelaktigt att tänka sig att samlokalisera årskurs 6-9 med gymnasiet i Kvarnskolan. 1. BAKGRUND Många familjer i de centrala delarna av Jakobsberg ser inte Tallbohovskolan som ett naturligt val då eleverna ska välja skola till årskurs 6. Därför har föräldrar i Vattmyraskolan gjort en namninsamling där man föreslår att bygga ut Vattmyraskolan till en skola som tar årskurserna F-9. 2. SYFTE Syftet med utredningen är att, förutsättningslöst, se över skolsituationen för eleverna i Jakobsberg kommundel. 3. METOD Intervjuer har genomförts med samtliga rektorer i kommunen som har skolor i årskurserna 6-9, samt de rektorer i de centrala delarna av Jakobsberg som har årskurs 5. Rektorerna för de fristående skolorna har informerats om utredningen via e-post och har fått komma in med synpunkter. Intervjuer har även gjorts med rektorerna för de olika gymnasierna samt med utbildningsförvaltningens programchef Sune Stjärnlöf. Utredaren har haft kontakt via e-post med en rektor från Nacka. 4. REDOVISNING Intervju med rektorer för årskurs 6-9 Rektorerna för de äldre årskurserna anser att en ny skola skulle innebära en ökad segregation. Det är bättre att fortsätta med Tallbohovskolan. Tallbohovskolan är en skola med högre andel elever med utländsk bakgrund och där föräldrarnas sammanlagda utbildningsnivå är lägre än på Internationella Engelska Skolan. En ny skola skulle innebära att de befintliga skolorna får försämrad ekonomi eftersom de då

2010-03-04 3 (13) kommer tappa elever. De närmsta åren är det ett vikande elevunderlag i kommunen vilket medför att en annan kommunal skola kanske skulle behöva stängas om man väljer att starta en ny. En av rektorerna kom med idén att avveckla Källtorpskolan och Fjällenskolans 6-9- del och istället bygga en ny skola där Källtorpskolan nu ligger. Den nya skolan i Kallhäll skulle då kunna ta emot elever från Vattmyra. Det är viktigt att se över hela skolorganisationen, inte bara situationen i centrala Jakobsberg. En annan rektor ansåg att det var bättre att bygga ut Tallbohovskolan istället för att satsa på en helt ny skola. Av ekonomiska skäl kan man inte ha ett högstadium med mindre än fyra paralleller. Kommunen kan inte fylla ytterligare en skola. Rektorerna ifrågasatte hur det blir när Barkarbyfältet är utbyggt. Det är viktigt att tänka in Barkarbyfältet redan nu då det kommer att påverka kommunens skolor och då i första hand Björkebyskolan. Intervju med rektor Lena Elfvingsson, Vattmyraskolan Lena Elfvingsson beskriver att föräldrarna inte ser Tallbohovskolan som ett bra alternativ för eleverna i de centrala delarna av Jakobsberg. Det handlar både om avståndet och att de redan har en bild av Tallbohovskolan. Det kommer att påverka övriga skolor om det byggs en ny skola då det inte finns tillräckligt underlag för det. Föräldrar i Vattmyra söker till Viksjöskolan för sina barn eftersom de inte ser de andra skolorna som ett alternativ. Friskolan Internationella Engelska Skolan får många elever från Vattmyra och Berghem på grund av sitt läge. En ny skola skulle kunna vara en fara för Tallbohovskolan, men i ännu högre grad för Internationella Engelska Skolan. Ur ett barnperspektiv vore det bättre med en ny skola för att få ett naturligt val av skola och barnen skulle då kunna koppla av och inte behöva känna sig oroliga på det sätt de gör idag. Föräldrarna i Vattmyraskolan har gjort en namninsamling angående att göra Vattmyraskolan till en skola med årskurserna F-9. Detta ställer sig Lena Elfvingsson positiv till. Hon anser att barnen från Vattmyra och Berghem är missgynnade. De har inte ett kommunalt alternativ som är nära och där de har givna platser. Det är alltid en stor oro inför skolvalet, där fokus under en lång tid av terminen kretsar kring oron för att få plats på de attraktiva alternativen. En utbyggnad av Vattmyraskolan vore bäst ur närhetsprincip och ur ett barnperspektiv. Pedagogerna fortsätter gärna att arbeta vidare med eleverna när de når högre årskurser men i dagsläget sätter kommunens organisation gränser. Ur ett pedagogiskt perspektiv vore det bäst med en F-9-skola. Det skulle innebära en ökad social kontroll och en röd tråd med att ha alla årskurser i en och samma skola. En annan spännande lösning, men kanske orealistisk, skulle kunna vara att slå ihop Vattmyraskolan med Kvarnskolan. Det skulle vara bra ur samarbetssynpunkt med grundskola och gymnasium. Fördelar med att göra en lokalmässig lösning med gymnasieskolorna, det vill säga att placera årskurs 6-9 i gymnasiet, vore ekonomiskt bra då lokalerna redan finns. En nackdel vore dock att man kan tappa i kommunikation mellan högstadiet och mellanstadiet. En lärare kan då inte följa eleverna från årskurs 4 till 9. Det är viktigt att inte enbart låta den ekonomiska aspekten styra.

2010-03-04 4 (13) 35 miljoner kronor är avsatta för renovering och tillbyggnad av Vattmyraskolan. Byggnationen ger fyra klassrum mer än idag, men om även högstadiet ska rymmas skulle det behövas ytterligare fyra klassrum för att det ska bli två-parallelligt. Om Vattmyra ska ta emot elever i årskurs 6-9 tror Lena att det skulle innebära att i första hand Fjällenskolan och Viksjöskolan tappar elever, men i viss mån även övriga. Däremot tror hon inte att det skulle innebära att Tallbohovskolan tappar särskilt många elever eftersom det är ett fåtal av Vattmyras elever som väljer Tallbohov idag. Om Vattmyraskolan byggs ut innebär det att skolan fylls med elever från Vattmyra och Berghem sen kan skolan i princip inte ta emot fler elever. Segregationen i kommunen ökar inte med en ny skola för årskurs 6-9. Dessutom är det viktigt att veta att Vattmyraskolan är en skola där mer än 40 procent av eleverna har ett annat modersmål än svenska. Många elever som inte bor i området väljer Vattmyra för att gå på en blandad skola. Intervju med rektorer Martha Hedberg-Granath, Berghemskolan och Ulla Fredricson, Aspnässkolan Martha och Ulla säger att en ny skola i kommunen inte behövs om man ser till kommunen som helhet, men närhetsprincipen är en faktor att ta med. Eleverna från Berghem känner inte tillhörighet till Källtorpskolan men ändå kommer cirka hälften av dem dit. Det är risk att Källtorpskolan avfolkas om det blir en ny skola. Stäket växer å andra sidan så därifrån kan det tänkas att Källtorp kan få elever. Det vore bra med en brygga till gymnasiet och därför göra en lösning genom att utnyttja lokalerna i gymnasiet. Om det finns lokaler på Kvarnskolan så vore det bra att utnyttja dem och det bästa alternativet ur ekonomisk synpunkt, men även ur pedagogisk. Lärarutbildningen går tillbaka mot att utbilda lärarna för de tre olika stadierna istället för årskurs F-7 och 4-9. I Järfälla ligger vi efter med en skolorganisation som innebär F-5 och 6-9. Om vi istället går tillbaka till en skolorganisation med de tre olika stadierna blir det plats för eleverna. En ny skola i Jakobsberg bör ligga centralt. Vattmyraskolan är därför ett sämre alternativ att bygga ut eftersom Vattmyra ligger lite avsides. Det är viktigt att se över vilka konsekvenser en ny skola kan få för Tallbohovskolan. Ulla Fredricson säger att Tallbohovskolan är en trygghetsfaktor, inte minst för flickorna som inte får lämna Söderhöjden för att gå till centrum. Intervju med Ellinor Berteau, rektor Olovslundskolan Ellinor berättar att cirka 80 procent av Olovslundskolans elever väljer Viksjöskolan till årskurs 6 även om Olovslund egentligen tillhör Jakobsberg. Föräldrar gör medvetna val när de väljer skola för sina barn. Flera föräldrar med utländsk bakgrund som bor i de centrala delarna av Jakobsberg väljer att deras barn ska gå i Olovslundskolan för att de ska få ett bättre språk genom att gå tillsammans med fler elever som är födda av svenska föräldrar. Om man ska ha en ny skola måste man se vilken lösning som kan nå flest elever. Kanske Kvarnskolan vore en bra lösning då ett samarbete mellan grundskolan och gymnasieskolan vore bra. Kvarnskolan är ett bättre alternativ än Vattmyra ur segregationssynpunkt. Det borde bli en större blandning av elever i Kvarnskolan. Det skulle vara en vinst att göra Kvarnskolan till en ny 6-9-skola.

2010-03-04 5 (13) Om eleverna i Olovslundskolan får ett nytt alternativ att välja på kan det få konsekvenser för Viksjöskolan som då kan tappa flera elever. Ellinor ifrågasätter om man till varje pris ska behålla det gamla? Det kan vara bättre att göra nytt, göra om. Om en skola inte går så bra kanske man ska tänka om. Vid en översyn tycker Ellinor att man bör se på allt och vända på alla stenar. Intervju med gymnasierektorer och KomTek Rektorerna är generellt sett intresserade av att en ny skola för årskurs 6-9 ska ha någon sorts profil. KomTek ser gärna att det blir en teknikprofil medan de övriga tänker att det vore bra med till exempel estetisk profil eller idrott/hälsa. De säger att allt är av intresse för att behålla eleverna i kommunen. En av rektorerna säger att det inte är givet att den nya skolan bör ha en profil och ställer sig frågan om de profiler som finns nu har varit så framgångsrika. De närmsta åren är det ett vikande elevunderlag i kommunen, men det är inte så enkelt att säga att det medför att det därför blir tomma lokaler på gymnasieskolorna. Konkurrens från andra kommuner spelar in. Blir det utrymme i lokalerna kan de tänka sig att gärna ta emot elever i årskurserna 6-9 för att fylla lokalerna. De undrar hur föräldrarna skulle ställa sig till att skicka elever i årskurs 6 till gymnasieskolan och där vara bland elever som är flera år äldre. Det är viktigt att markera skillnaden mellan högstadium och gymnasium. Det är dock positivt med ett samarbete mellan högstadium och gymnasium. En ny gymnasiereform är troligen på gång. Om den antas innebär det att eleverna måste ha godkänt i tolv ämnen för att vara behöriga till nationella program. Detta skulle sannolikt medföra att många elever inte kommer in på ett nationellt program utan istället kommer gå individuella programmet på Kvarnskolan. Blir detta verklighet är det troligt att Kvarnskolan inte kan inrymma elever från årskurs 6-9. Det är viktigt att inte göra detta till en lokalfråga och därför bör man titta på mer än antalet kvadratmeter. Det är viktigt att blanda olika socioekonomiska grupper. Det handlar om en bostadssegregation, inte en skolsegregation. Eftersom det är ett vikande elevunderlag i kommunen och vi tidigare har haft plats för kommunens elever så kan alla rymmas även under de kommande åren. Det finns plats i grundskolorna men det kanske är organisationen man ska se över säger en av rektorerna. Intervju med Sune Stjärnlöf, programchef gymnasieskolorna Om en ny 6-9-skola ska dela lokaler med gymnasiet så är det i så fall Kvarnskolan som skulle kunna bli aktuell. I Kvarnskolan läser för närvarande IV-programmen och en del av dem ska eventuellt flytta till andra lokaler, vilket frigör utrymme. Det är dock oklart hur mycket utrymme det skulle kunna innebära då troligen Komtek ska in i Kvarnskolan. Sune anser att det inte vore helt bra att en grundskola delar lokaler med de som går IV-programmen eftersom det inte är ett vanligt gymnasium och många av de eleverna har särskilda behov och svårigheter. I Jakobsbergsskolan kommer man inte att kunna ta emot grundskoleelever. Det är mycket på gång inom gymnasiet nu med en ny, stor reform. IV-programmet ändras 2011 och blir fem nya program. Eventuellt ska de flytta in i de vanliga gymnasielokalerna och beslut tas om det under våren i utbildningsnämnden. Det kommer

2010-03-04 6 (13) att bli svårare att komma in på gymnasium i framtiden. Det kommer att krävas godkänt betyg i 8 ämnen för att gå yrkesförberedande utbildning och godkänt i 12 ämnen för högskoleförberedande utbildningar. Sune säger att det vore intressant att starta Barkarby college som ska vara en teknisk utbildning och där vore det givande att ha en koppling till en grundskola med teknisk/naturvetenskaplig inriktning. Detta är dock ett projekt som ligger relativt långt fram i tiden. Intervju med Barbro Widlund Ivarson, rektor för Saltsjöbadens Samskola i Nacka Saltsjöbadens Samskola har elever från årskurs 6 till och med gymnasiet. Rektor anser att fördelarna med att ha grundskolans äldre årskurser med gymnasiet i samma skola är att man har ett långt perspektiv där studenten är målet, inte årskurs 9. Grundskolans lärare känner till gymnasiets kursplaner och vice versa. Gymnasiets elever presenterar ibland projekt och dylikt för grundskolans elever, vilket gör att samarbetet blir mer på riktigt. En annan fördel är blandning av stora och små elever. Gymnasieelever är faddrar till utsatta 12-åringar. Det gör skillnad! En nackdel med en sådan skolorganisation kan vara att elever i årskurs 6 och 7 hänger efter gymnasieeleverna. Det är viktigt att gymnasieeleverna har en fredad zon. Det är även viktigt att gymnasiet inte får vara för litet. Tonåringarna måste ha kompisar att välja på. Annars finns det en risk att det bara är nördarna som stannar medan festprissarna drar till stan. För årskurs 6 och 7 utgör endast eleverna i årskurs 8 och 9 ett problem, om det uppstår problem. Så är det på alla skolor med årskurs 6-9. Eleverna på gymnasiet är genuint ointresserade av de yngre eleverna och låter dem vara i fred. Rektor säger att hon kan rekommendera denna skolorganisation, i synnerhet för elever med särskilda behov som kan känna sig trygga med att alla i resursteamet vet exakt vilka behov var och en har. Men ett absolut måste är att lärarna är behöriga för grundskola respektive gymnasium och att eleverna har egna hus eller korridorer så att de inte alltid måste vara tillsammans över årskurserna. Internationella Engelska Skolan Internationella Engelska Skolan i Järfälla vill utöka sin verksamhet med cirka 120 elevplatser. Rektor Mike Saphir har i e-post till utredaren skrivit att Internationella Engelska Skolan inte har några argument emot en etablering av en ny skola i Jakobsberg. De ser ingen betydande effekt för deras verksamhet varken på kort sikt eller för deras framtidsplaner. Redovisning av statistik Antalet elever i årskurs 6-9 i kommunen minskar de närmsta åren. I september 2009 var antalet elever i årskurs 9 totalt 930 stycken. De efterföljande årskurserna minskar för att vara som lägst i nuvarande årskurs 6 med 726 elever. Sedan ökar åldersgrupperna sakta men ingen åldersgrupp ser i dagsläget ut att bli större än nuvarande årskurs 9.

2010-03-04 7 (13) Skolvalet till årskurs 6 inför läsåret 2010/2011 ser ut som följer: Av 95 barn i Jakobsberg, då är inte Berghem och Olovslund inräknade, har 19 ej gjort ett något val, av dem bor 8 på Söderhöjden. Av de 76 barn som gjort ett val väljer 53 en annan skola än Tallbohov. De som aktivt väljer till Tallbohovskolan är alltså 23 stycken av totalt 95. Av 199 barn i hela Jakobsberg har endast 23 valt Tallbohov och 31 har inte gjort något val. 25 har registrerats att de valt en ickekommunal skola. Vid detta skolval "får man" endast välja kommunala skolor, så det finns ett stort mörkertal på hur många som ändå valt och kommit in i fristående skolor, men har en kommunal skola som förstahandsval. Bland eleverna från Berghem är Källtorpskolan den mest valda. I årets skolval har 17 av 40 valt Källtorp i första hand. 8 elever har valt Fjällenskolan, 7 elever har valt en ickekommunal skola, 4 har valt Viksjöskolan och en elev har valt Björkeby. Av 38 barn i Vattmyraområdet har 5 inte gjort något skolval, 14 har valt Fjällenskolan, 2 har valt Källtorpskolan, 7 har valt Tallbohovskolan, 5 har valt Viksjöskolan och 5 har registrerats att de valt en ickekommunal skola. Bland de 63 barn som bor i Olovslundsområdet har 9 inte gjort något skolval, 1 har valt Björkebyskolan, 6 har valt Fjällenskolan, 37 Viksjöskolan och 10 har registrerats att de valt en ickekommunal skola. Av de 25 barn i Aspnäsområdet har 6 inte gjort något skolval, 6 har valt Fjällenskolan, 2 har valt Källtorpskolan, 4 har valt Tallbohovskolan, 5 har valt Viksjöskolan och 2 har registrerats att de valt en ickekommunal skola. 47 av de 60 elever som nu går i årskurs 5 i Tallbohovskolan har valt att fortsätta i Tallbohov i årskurs 6. 3 stycken har valt Viksjöskolan och 2 Fjällenskolan. 8 elever har inte gjort något aktivt val. Bland de 90 barn födda 2004, boende på Söderhöjden, som gör sitt val till förskoleklass ser fördelningen inför kommande läsår ut att 25 väljer Nyberg, 17 Tallbohov, 7 Vattmyra, 6 väljer Olovslund och några enstaka gör andra val. Sexton barn har inte gjort något val. Under de senaste årens skolval, från läsåret 2008/2009, har ganska exakt 80 procent av eleverna från centrala Jakobsberg, inklusive Berghem och Olovslund, valt en annan skola än Tallbohovskolan. Hälften av eleverna väljer en annan kommunal skola. Dessa siffror har varit samstämmiga under de år som granskats. De två senaste skolvalen är det en större andel av eleverna som väljer att stanna kvar i Tallbohovskolan. I skolvalet 2008/2009 var det 43 av 79 elever som valde Tallbohov medan det ett år senare var 44 av 57. Elever från Berghemskolan väljer Internationella Engelska Skolan eller Fjällenskolan. Till läsåret 2008/2009 var dock Källtorpskolan den mest sökta skolan men året efter var det få sökande till Källtorpskolan.

2010-03-04 8 (13) Eleverna från Vattmyraskolan gör liknande val som eleverna från Berghem, det vill säga att Internationella Engelska skolan och Fjällenskolan är populära val. Även bland dessa elever sjönk ansökningarna till Källtorpskolan, medan ansökningarna till Vittra och Internationella Engelska Skolan ökade under läsåret 2009/2010. Olovslundskolans elever väljer i första hand Viksjöskolan och i andra hand Vittra. Aspnässkolans elever väljer mest varierat då det är dags för val till årskurs 6. Bland de eleverna var det vid förra skolvalet relativt jämnt fördelat mellan Internationella Engelska Skolan, Fjällenskolan, Viksjöskolan samt Vittra. 2008/2009 var det lite tydligare dominans för Internationella Engelska Skolan och Fjällenskolan. I skolvalet 2009/2010 var det ingen elev från Berghem, Vattmyra, Olovslund eller Aspnäs som valde Tallbohovskolan. Dessa siffror gäller de som aktivt har gjort ett skolval, vilket inte alla gör, och därför kan siffrorna vara något missvisande. De elever som bor i Jakobsberg, förutom Olovslund och Berghem, och inte har gjort ett aktivt skolval blir då placerade i Tallbohovskolan. Nedan följer cirkeldiagram hur årets skolval ser ut med rubrik för vilken skola i centrala Jakobsberg eleverna går i under årskurs 5. De 31 elever som inte har gjort något aktivt skolval redovisas inte i diagrammen. Tallbohov Fjällen; 2 Björkeby; 0 Ickekommunal skola; 0 Viksjö; 3 ; Källtorp; 0 Tallbohov; 47

2010-03-04 9 (13) Aspnäs Ickekommunal skola; 0 Fjällen; 6 Tallbohov; 4 Källtorp; 2 Björkeby; 0 Viksjö; 5 Berghem Ickekommunal skola; 7 Tallbohov; 3 Fjällen; 8 Källtorp; 17 Björkeby; 1 Viksjö; 4 Olovslund Källtorp; 0 Ickekommunal skola; 10 Tallbohov; 0 Fjällen; 6 Björkeby; 1 Viksjö; 37

2010-03-04 10 (13) Vattmyra Ickekommunal skola; 5 Tallbohov; 7 Källtorp; 2 Fjällen; 14 Viksjö; 5 Björkeby; 0 Barn-och ungdomsförvaltningens kapacitetsplan 2009 gjordes en kapacitetsplan för lokaler med en översyn av kommunens lokaler och befolkningsprognos. Sammanställningen för hela kommunen visar att det från 2009 till 2015 är en relativ stor underkapacitet varje år utom 2012. Man måste dock i detta sammanhang ta hänsyn till att minst 400 elever från Järfälla väljer att gå i skola utanför kommunen. Detta innebär att det inte är någon underkapacitet i kommunen. Befolkningsprognos Den senaste befolkningsprognosen på delområden i kommunen gjordes 2009. För åldersgruppen 10-15 år ser prognosen ut enligt nedan: Område 2010 2015 Stäket 203 237 Kallhäll 584 714 Västra Jakobsberg 452 475 Norra Jakobsberg 709 782 Södra Jakobsberg 476 531 Barkarby 307 444 Viksjö 1233 1281 Skälby 630 737 Totalt 4594 5201 Förslag om ny lärarutbildning Istället för dagens lärarexamen föreslår regeringen fyra nya examina med olika inriktningar: Förskollärarexamen (210 högskolepoäng) Grundlärarexamen -Förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3 (240 högskolepoäng), Grundskolans årskurs 4-6 (240 högskolepoäng), Fritidshem (180 högskolepoäng) Ämneslärarexamen (med fasta ämneskombinationer) -Grundskolans årskurs 7-9 (270 högskolepoäng), Gymnasiet (300/330 högskolepoäng)

2010-03-04 11 (13) Yrkeslärarexamen (90 högskolepoäng) Den nya gymnasieskolan Det finns fem stora och viktiga förändringar i den planerade reformen: På yrkesprogrammen minskar tiden för allmänteori, i stället ökar tiden för yrkesämnen. Det lokala friutrymmet, till exempel möjligheten att starta lokala kurser och specialutformade program, stramas upp. Kraven för att komma in på gymnasiet förändras. I framtiden måste eleven vara godkänd i svenska, engelska och matematik samt nio andra ämnen för att vara behörig till de högskoleförberedande programmen. Regeringen avser att återkomma med förslag på nya behörighetskrav för yrkesprogrammen. Det införs två nya examina: en högskoleförberedande examen och en yrkesexamen. Programstrukturen förändras. Det humanistiska och det ekonomiska programmet återuppstår. Samtidigt uppgår medieprogrammet i samhällsvetenskapsprogrammet. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att förbereda de förändringar av gymnasieskolan som föreslås i propositionen Hösten 2011 börjar de första eleverna i den nya gymnasieskolan. Individanpassade utbildningsalternativ, IV-program Regeringen bedömer att det bör finnas individanpassade utbildningsalternativ för obehöriga elever som samtidigt är tydliga och har som utgångspunkt att olika målgrupper har olika behov. Regeringen har därför föreslagit att fem särskilda program inrättas i stället för IV: - preparandutbildning, - programinriktat individuellt val, - yrkesintroduktion, - individuellt alternativ samt - språkintroduktion. Detta förslag är nu ute på remiss. 5. ANALYS Det är tydligt att många familjer på Söderhöjden gör sitt val redan i förskoleklass genom att då välja bort Tallbohov och Nyberg till förmån för Vattmyra eller Olovslund. I årets skolval för barn födda 2004 är det endast 42 av 90 som väljer Tallbohov eller Nyberg. Det har varit snarlika siffror även de tidigare åren. I större utsträckning gör familjer sitt val då än när det är dags att välja skola till årskurs 6. Idag ser man tydligt enligt SALSA, Skolverkets statistiska modell för jämförelser, att Tallbohovskolan är en skola med högre andel elever med utländsk bakgrund och där föräldrarnas sammanlagda utbildningsnivå är lägre än på Internationella Engelska

2010-03-04 12 (13) Skolan. Man kan därmed anta att det är de välutbildade föräldrarna som väljer en annan skola än Tallbohov för sina barn. Behövs det ytterligare kapacitet för år 6-9 i kommunal regi i centrala Jakobsberg? De närmsta åren finns det inget som talar för det då vi har ett vikande elevunderlag i kommunen och vi kommer få svårt att fylla de skolor som redan finns med lämpligt antal elever. De flesta intervjuade rektorer anser att vi inte ska starta upp en ny skola i dagsläget. Invånarantalet i kommunen kommer att växa de kommande åren så på sikt kan det bli aktuellt att starta en ny skola. Fram till år 2015 beräknas åldersgruppen 10-15-åringar att bli 607 fler än idag. Det finns några olika alternativ om en ny skola ska startas. Ett av alternativen är att dela lokaler med gymnasiet i Kvarnskolan. Det är för närvarande inte sannolikt att grundskolan ska kunna dela lokaler med gymnasiet. Den nya gymnasiereformen innebär mycket osäkerhet i dagsläget för gymnasiet och utbildningsförvaltningen. Det finns tre stora fördelar med att dela lokaler med gymnasiet där den ena är ekonomisk eftersom lokalerna redan finns, den andra är de pedagogiska vinster man kan göra med ett nära samarbete och den tredje är att Kvarnskolan ligger centralt till och därmed lätt skulle vara tillgänglig för de flesta elever. En utbyggnad av Vattmyraskolan är ett annat alternativ om det behövs ytterligare kapacitet för årskurs 6-9. Vattmyraskolan ses inte som något riktigt bra alternativ eftersom den skolan ligger lite avsides. Det vore heller inte bra att bygga ut Vattmyra så den endast blir två-parallellig eftersom det är svårt att få en så liten skola att gå runt ekonomiskt. Flera av de intervjuade tror även att det skulle öka segregationen om Vattmyra blev en skola med elever i årskurs 6-9. Kan ett alternativ vara att bygga ut Tallbohovskolan? Nackdelen med det är att Tallbohov ligger avsides om man bor i Berghem eller Vattmyra. Om Tallbohov ska utökas behöver man aktivt arbeta för att ändra bilden av Tallbohov så skolan kan få ett bättre anseende och därmed fler elever. 6. SLUTSATSER OCH FÖRSLAG Slutsatsen i rapporten blir att elevunderlaget i sig inte motiverar en ny skola i de centrala delarna av Jakobsberg startas inom en snar framtid, men att ytterligare skolplatser i år 6-9 kan väljas om man vill öka föräldrarnas valmöjligheter. En sådan förändring skulle dock få konsekvenser för övriga skolor, och kräva ekonomiska satsningar. 7. LITTERATUR- OCH KÄLLFÖRTECKNING www.regeringen.se Kapacitetsplan för lokaler inom barn- och ungdomsförvaltningen, 2009 Befolkningsprognos, Järfälla kommun, www.jarfalla.se