Behovsanalys och markanspråk

Behovsanalys och markanspråk Detta kapitel beskriver utbyggnadsbehov och andra markanspråk som skulle kunna lösas inom Västra Stationsområdet. Gator, torg, park och natur Tusentals Höörsbor pendlar varje dag till jobb och utbildning med tåg och rör sig då genom Västra Stationsområdet. Även inpendlare och besökare kommer gärna med tåg. En trygg, attraktiv och väl fungerande stadsmiljö vid stationen är därför av stor betydelse för människors vardag och för bilden av Höör. Västra Stationsområdet har ett strategiskt läge även om vi bortser från själva stationen. Området ligger mellan centrum och Höör Väster, som är kommunens viktigaste utbyggnadsområde för småhus. Ett stort antal människor passerar redan idag genom området varje dag på väg till jobb, skola och aktiviteter. Områdets roll som länk inom Höör kommer att öka allteftersom Höör Väster byggs ut. Västra Stationsområdet måste alltså erbjuda både cykelvägar som länkar ihop Höör och smidiga lösningar för pendlare - oavsett hur de kommer till stationen. Det är därför av stor vikt att allmänna platser inom området utformas omsorgsfullt och att mötesplatser skapas så att miljön känns trygg. Själva stationsområdet byggdes om under 2013 Strukturen av huvudgator i området fungerar i och stråken för gående mellan Västra Stationsområdet och centrum behöver bli tydligare och mer attraktiva. Det saknas också ett torg som välkomnar besökare och inbjuder till stadsliv. Närheten till naturen är ett av Höörs kärnvärden både för boende och besökare. Det gäller såväl de omgivande skogarna och naturområdena som parker och områden för närrekreation. Västra Stationsområdet innehåller natur, park och vattenområden av olika karaktärer. Det är viktigt att ta vara på de skiftande gröna och blå kvaliteterna när området utvecklas så att Höörs naturnära karaktär bibehålls. Ett torg vid stationen som välkomnar besökare och blir en naturlig mötesplats. Trygga, säkra och gena stråk för cyklister. Attraktiva stråk som länkar till centrum Gröna och blå kvaliteter i parker och naturområden, på gator, torg och kvartersmark Centrumverksamhet och service Höörs tätort har ett levande centrum av småstadskaraktär. Centrumbebyggelsen består till stor del av en blandstadsmiljö där butiker och serviceverk- - märks lokala klädbutiker, en stor dagligvarubutik, bokhandel, köttbutik, ostbutik, konditorier/brödbutiker, blomterbutiker, frisörsalonger, restauranger, apotek samt systembolag. Även tandläkare och byggelsen. Detta breda serviceutbud skapar tillsammans med nyligen genomförda upprustningar av gator och torg en attraktiv centrummiljö. När det gäller kontorslokaler dominerar bankerna kontorshotell där mindre företag kan hyra rum. Kommunhuset är den största kontorsbyggnaden i och ligger precis utanför centrumbebyggelsen. t t e e te y e y e e e e e e Västra Stationsområdet erbjuder möjlighet att etablera en ny centrummiljö, som bygger på bytespunktens möjlighet att fungera som mötesplats för människor och som magnet för verksamheter. liga centrumstråk. Den risken måste ses i förhållande till hur behovet av centrumverksamhet och servicefunktioner kommer att utvecklas. Höör har ett brett serviceutbud men det är inte heltäckande Utbyggnaden av Västra Stationsområdet innebär att den tätare bebyggelsen utökas vilket ger ett ökat kundunderlag för centrumverksamheter. Pendlarnas ökande behov av att uträtta ärenden i anslutning till bytespunkten ger nya förutsättningar för näringsverksamhet. Morgondagens samhälle kan också förväntas medföra nya behov, exem- 12

åldrande befolkning. Även om behovet av ytterligare lokaler för centrumverksamhet är litet utifrån nuvarande förhållanden är det därför rimligt att behovet ökar och Västra Stationsområdet är då ett utmärkt läge för centrumbebyggelse där bostäder är integrerat med viss handel och service. Service som riktar sig till resenärer (minilivs, café etc). 6HUYLFH RFK ORNDOHU VRP NRPSOHWWHUDU EH QWOLJ centrummiljö Bostäder, + UV NRPPXQ QQV NQDSSW ERVWlGHU varav 78 % utgörs av småhus (2010). Hyresrätter GRPLQHUDU L ÀHUERVWDGVKXVHQ RFK DOOPlQQ\WWDQ står för drygt en tredjedel av hyresrätterna i kommunen. Befolkningen i Höörs kommun växer stadigt och har under de senaste 15 åren ökat med cirka 100 personer/år. Ökningen 2013 var 111 personer. Det lu IUDPI U DOOW À\WWQLQJV YHUVNRWWHW VRP ELGUDU WLOO EHIRONQLQJV NQLQJHQ (Q VWRU DQGHO DY LQÀ\WWDUQD är barnfamiljer från Malmö-Lundområdet. Under samma tidshorisont har antalet bostäder i kommunen ökat med cirka 40 bostäder/år. Kommunen planerar för en fortsatt tillväxt framöver med cirka 50 bostäder/år. Västra Stationsområdet erbjuder unika möjligheter att planera för bostäder i trivsam naturnära småstadsmiljö med tillgänglighet till regionens hela utbud av arbetsplatser, utbildning och kultur. Det centrala läget i Höör måste utnyttjas effektivt och LQULNWQLQJHQ E U GlUI U EOL ÀHUERVWDGVKXV P MOLJHQ med inslag av radhus eller annan form av yteffektiva marklägenheter. För att möta de skilda behov VRP QQV DY ROLND W\SHU DY ERHQGHQ RFK I U DWW skapa en blandad och attraktiv stadsmiljö, är det önskvärt att åstadkomma lägenheter av olika storlekar och med olika upplåtelseformer. Vid sidan av hyresrätter är det därför önskvärt med bostadsrätter, ägarlägenheter eller kooperativa hyresrätter. När det gäller hyresrätter är efterfrågan idag störst på 2:or men det behövs även mindre och större lägenheter, både idag och i framtiden. Idéuppdraget för Västra Stationsområdet resulterade i förslag som gav utrymme för mellan ca 350 och 550 bostäder vid fullt utbyggt område. BeKRYHW DY ERVWlGHU L ÀHUERVWDGVKXV L + UV WlWRUW fram till år 2035 bedöms dock vara något mindre än så, 200-300 bostäder. Merparten av dessa bör tillkomma i Västra Stationsområdet. Utbyggnaden bör delar upp i etapper, så att nya bostäder kontinuerligt tillförs bostadsmarknaden i en takt som motsvarar behoven. Erfarenheterna från de ÀHUERVWDGVKXV SURMHNW VRP JHQRPI UWV XQGHU senare år i Höör pekar på att etapper i storleksordningen 50-60 lägenheter kan vara lämpligt, om det får gå några år mellan etapperna. Utbyggnaden av området kommer alltså att pågå under lång tid, YLONHW J U GHW YLNWLJW DWW QQD HQ NORN DYJUlQVQLQJ och utformning av etapperna. Varje etapp måste NXQQD VWn I U VLJ VMlOY *DWRU WRUJ RFK QDWXUPDUN i anslutning till bostadskvarteren måste utformas så att närmiljön är attraktiv även när nästa etapp byggs ut. 0DUN I U FD ERVWlGHU L ÀHUERVWDGVKXV blandade storlekar och upplåtelseformer. Förskola Höör är en pendlingskommun, och en kommun med mycket barnfamiljer. För pendlande småbarnsföräldrar skulle det vara en stor fördel att ha tillgång till barnomsorg i direkt anslutning till stationen. Det skulle underlätta vardagen, samtidigt )LJXU %e QtOLJ FeQtUXPEeEyJJeOVe PeG NRQFeQtUDtLRQ DY KDQGeO RFK VeUYLFe L JDtXSODQ som det skulle uppmuntra resmönster som inte är beroende av bilen. Enligt Barn- och Utbildningsnämndens lokalförsörjningsprogram för förskolan (antaget 18 juni 2012) behövs det en ny förskola väster om järnvägen. Lokalförsörjningsprogrammet anger också att alla kommunala förskolor i Höörs kommun bör ha 4-6 avdelningar, med hänsyn till pedagogik, barnsäkerhet, driftekonomi mm. Den nya förskolan ska ersätta dels mindre förskoleenheter inrymda i villor och dels förskolelokaler som kommunen hyr på Holma norr om tätorten och en bit ifrån bostadsrpunghqd VH JXU 3n +ROPD QQV EODQG DQQDW barnomsorg på obekväm arbetstid. 13

,GDJ QQV DYGHOQLQJDU Sn GH HQKHWHU VRP EHK ver ersättas. I framtiden behöver förskoleverksamheten också möta utbyggnadsbehovet som uppstår när Höör väster byggs ut med ytterligare cirka 300 bostäder och när Västra Stationsområdet är fullt utbyggt. Det är därför troligt att det kommer att QQDV XQGHUODJ I U \WWHUOLJDUH I UVNROHDYGHOQLQJDU L västra Höör längre fram. +ROPD + U 9lVteU Ny förskola kan rymmas antingen som del av utbyggnadsområdet på Höör väster eller inom 9lVWUD 6WDWLRQVRPUnGHW 3n + U YlVWHU QQV PDUN DYVDWW I U Q\ I UVNROD L HQ EH QWOLJ GHWDOMSODQ VH JXU 'HWDOMSODQHQ lu GRFN IUDPWDJHQ LQQDQ lokalförsörjningsprogrammet antogs och tomten bedöms nu vara för liten i förhållande till lokalförsörjningsplanen. Detaljplanen behöver därför ändras om tomten ska kunna utnyttjas för den nya förskolan. Fördelen med att i stället placera den nya förskolan inom Västra Stationsområdet är att det ger goda förutsättningar till en smidig vardag för tågpendlande föräldrar, oavsett de bor på Höör väster, i Västra Stationsområdet eller någon annan stans i kommunen. Ytterligare en fördel är att barnomsorg på obekväm arbetstid blir tillgänglig nära en järnvägsstation och därmed attraktiv för dem som tågpendlar till Skånes universitetssjukhuset i Lund eller Malmö. Detta skulle kunna vara gynnsamt även för familjer från andra delar av Höörs kommun och från grannkommunerna. 6 avdelningar bedöms vara en lämplig storlek för en förskola inom Västra Stationsområdet. Även RP GHW Sn VLNW QQV EHKRY DY ÀHU lq DYGHOQLQJDU är det inte nödvändigt att reservera mark för detta i Västra Stationsområdet. Ur stadsbyggnadsperspektiv är det lämpligare att planera för ytterligare en förskola med 4-6 avdelningar på Höör Väster. 14 9lVtUD 6tDtLRQVRPUnGet )LJXU %e QtOLJ I UVNROD Sn +ROPD RFK DOteUQDtLY I U SODFeULQJ DY Qy I UVNROD L 9lVtUD + U Mark för stationsnära förskola,cirka 6 avdelningar Kulturverksamhet Kulturverksamhet i Västra Stationsområdet skulle kunna bidra till att göra området intressant för besökare och till att befolka området. verksamhet har utretts, men beslut har tagits om DWW L VWlOOHW XWYHFNOD RFK PRGHUQLVHUD EH QWOLJD ORNDOHU %LEOLRWHNHW QQV L DQVOXWQLQJ WLOO 5LQJVM VNRODQ 'HW KDU lyhq GLVNXWHUDWV DWW À\WWD ELEOLRWHNHW till en mer framträdande plats, där det bättre kan bidra till stadsmiljön, men frågan har inte studerats QlUPDUH RFK GHW QQV LGDJ LQJHQ DNWLY QVNDQ DWW À\WWD ELEOLRWHNHW 2P IUnJDQ DNWXDOLVHUDV NDQ 9lVtra Stationsområdet vara en möjlig lokalisering. Höörs Musikskola och Kulturhuset Anders med NRQVWKDOO RFK ELRVDORQJ VFHQ QQV L NXOWXUNYDUWHUHW Kultur- och fritidssektorn har studerat möjligheten att åstadkomma ett centrum med verkstäder VH JXU L DQVOXWQLQJ WLOO GHQ JDPOD E\NlUQDQ och ateljéer för kulturhantverkare och konstnärer YLG N\UNDQ RFK *lvwlv (Q À\WW DY PXVLNVNRODQV i Höör. En sådan verksamhet skulle kunna vara

lämplig i Västra Stationsområdet. Möjlig lokal för kulturverksamhet Kapacitet på Södra Stambanan Behovet av utökad kapacitet på Södra Stambanan, och särskilt sträckan Lund-Hässleholm, är NRQVWDWHUDW L HWW ÀHUWDO XWUHGQLQJDU 8WE\JJQDG PHG ÀHU VSnU LQJnU LQWH L GHQ Q\VV EHVOXWDGH QDtionella transportinfrastruktur-planen, men berörda kommuner är eniga om att en kapacitetshöjning är nödvändig för att säkerställa regionens utveckling på sikt. Utan en kapacitetshöjning riskerar Höör att få sämre tågförbindelser framöver när regionalwnjvwud NHQ NQXIIDV XQGDQ DY VQDEEDUH WnJ VRP SULRULWHUDV K JUH DY 7UD NYHUNHW 'HW OLJJHU GlUI U i Höörs kommuns intresse att underlätta en sådan utbyggnad. Stambanan.com är en intresse-organisation som består av 26 kommuner, fem regioner och näringslivet i samverkan för att utveckla Södra VWDPEDQDQ 2UJDQLVDWLRQHQ KDU SUHVHQWHUDW ÀHUD utredningar kring möjligheten att bygga ut Södra stambanan med ytterligare 2 spår i sträckan Lund+lVVOHKROP DQWLQJHQ OlQJV EH QWOLJ MlUQYlJ HOOHU som ny sträckning. Utredningarna visar att om XWE\JJQDGHQ VND VNH OlQJV EH QWOLJ MlUQYlJ E U GH Q\D VSnUHQ I UOlJJDV YlVWHU RP EH QWOLJ MlUQväg genom Höörs samhälle. Fortsatta utredningar KDU GRFN YLVDW DWW GHW QQV ÀHUD I UGHODU PHG DWW L stället bygga två nya höghastighetsspår i helt ny sträckning som förbinder Lund C med Hässleholm C utan att passera genom några tätorter på vägen. En sådan utbyggnad skulle både bli billigare och generera restidsvinster som inte går att uppnå längs den nuvarande bansträckningen. %LEOLRteNet.XOtXUNYDUteUet )LJXU %e QtOLJD NXOtXUYeUNVDPKeteU L + U 'HW QQV I U RFK QDFNGHODU PHG EnGH Q\ VWUlFNQLQJ RFK EH QWOLJ VWUlFNQLQJ RFK + UV NRPPXQ har begränsade möjligheter att påverka vilken sträckning det blir. Ur kommunens perspektiv är huvudsaken att kapacitetshöjningen blir av. I väntan på en samlad genomlysning av frågan från 7UD NYHUNHW DUEHWDU + UV NRPPXQ I U DWW EnGD alternativen ska vara möjliga. 0DUNUHVHUYDW I U ÀHU VSnU YlVWHU RP MlUQYlJHQ Pendlarparkering,GDJ QQV SHQGODUSDUNHULQJVSODWVHU YLG + UV station. Drygt 100 av dessa platser är tillfälliga utökningar av pendlarparkeringarna som iordningvwlooghv HIWHU DWW %\JJODQG À\WWDW RFK VRP lu WlQNta för bebyggelse. Det är viktigt att inte inskränka på pendlarparkeringen på ett sätt som gör tåget till ett mindre attraktivt transportmedel. En viktig fråga att studera är därför hur behovet av pendlarparkering kan hanteras när området byggs ut. Kommunstyrelsen i Höör arbetar med en ParkeULQJVSODQ VRP HQ GHO DY WUD NVWUDWHJLQ $Y UH15

missversionen framgår att beläggningsgraden för pendlarparkeringar inte bör överstiga 80 %. Vid en nyligen genomförd inventering fanns sammanlagt 319 bilar parkerade samtidigt, vilket ger en beläggningsgrad nära 80 %. Varje minskning av pendlarparkeringarna riskerar därför att uppfattas som en försämring för tågpendlarna. Redan idag händer det också att resenärer hör av sig till kommunen och framför att det är brist på platser för pendlarparkering. Eftersom beläggningsgraden inte antyder att det skulle råda faktisk brist tyder klagomålen på att de lediga platserna ligger för långt från stationen för att vara attraktiva, eller att de som klagar inte känner till alla platser som ligger ca 300 m från stationen. Tillgången till pendlarparkeringsplatser påverkas har beläggningsgraden på pendlarparkeringarna ökat allteftersom Höörs befolkning har vuxit. Den tidigare omnämnda tillfälliga utökningen var ett sätt att möta det ökande behovet. Det är dock inte självklart att möta ett ökat tågresande genom att utöka antalet parkeringsplatser. Höör har en av Skånes största pendlarparkeringar medan städer med större resandeutbyte har avsevärt färre parkeringsplatser. Vi kan förvänta oss att efterfrågan på pendlarparkering fortsätter öka när Höör växer, men hur stort behovet av pendlarparkeringsplatser i Höör blir i framtiden beror också på andra saker, till exempel hur attraktivt det är att gå eller cykla till stationen i stället för att köra bil dit. Nya bostäder i Västra Stationsområdet innebär också att Höör växer på ett sätt som gör det enkelt för de boende att leva utan bil, och utan att bidra till behovet av pendlarparkeringsplatser. Parkeringsplanens förslag till åtgärd kring pendlarparkeringen är att i första hand genomföra åtgär- 16 e t t e e t - - är dock oklart hur mycket behovet av pendlarpar- cyklar till stationen. Möjligheterna att ersätta delar av pendlarparkeringarna med P-hus har diskuterats och belysts genom resultaten av idéuppdraget för området. Det är möjligt att hitta en lämplig plats, och rätt utformat kan ett P-hus bidra till att skapa en god stadsmiljö. Utmaningen gäller att hitta en rimlig Permanent pendlarparkering Tillfällig pendlarparkering är idag avgiftsfri, liksom övrig offentlig parkering i tätorten. Det är dock svårt att tänka sig en avgiftsfri parkering i ett P-hus. En avgörande fråga är därför om avgiftsreglering i sig kommer att minska efterfrågan på parkeringsplatser så mycket att ett P-hus inte behövs. Parallellt med planarbetet för Västra Stationsområdet genomför kommunen därför en närmare analys av vilken effekt påverkansåtgärder skulle kunna ha och av förväntat behov av parkerings-

platser i framtiden. I väntan på resultatet av analysen av hur framtidens behov av pendlarparkering kan hanteras måste vi därför planera för parallella scenarier ett med och ett utan P-hus. Lämplig plats för P-hus 17