Motion till riksdagen 1987/88: av Olle Svensson m. fl. (s) om regionalpolitiska insatser inom Södermanlands län Nyårets redovisning av befolkningsutvecklingen i Södermanlands län innehöll den positiva nyheten att antalet sörmlänningar ökat för första gången på flera år. Länets befolkning uppgår nu till 250 000 vilket är en ökning med 600 personer sedan föregående år. Till största delen, 90 %, kan denna positiva trend tillskrivas invandrarna. Samtidigt noteras under året en fortsatt positiv utveckling för sysselsättningen. Arbetslöshetsläget är för närvarande gynnsammare för vårt län än riksgenomsnittet. Detta förhållande får inte locka till intrycket att problemen för Södermanland är övervunna. Bl. a. är kvinnasysselsättningen fortfarande ororande låg. Om förklaringen till de låga arbetslöshetstalen är att arbetskraften, och inom den särskilt ungdomarna, flyttar till arbete och utbildning i andra regioner i stor omfattning. visar detta att behovet av bl. a. åtgärder på central nivå - dvs. av regering och riksdag -är stort. Faktum är att den största utflyttningen från Södermanlands län i senast redovisade statistik utgjordes av ungdomar i åldersgruppen 20-24 år. 698 personer flyttade till Stockholms län. Även universitetslänen Östergötland och Uppsala är populära inflyttningsområden bland ungdomar från vårt län. Den andra stora gruppen utflyttare är åldersgruppen 25-29 år. Ä ven i denna åldersgrupp är Stockholms län det län som tar emot de flesta inflyttarna från Södermanland. 8
Den beskrivna utvecklingen framgår av nedanstående diagram. Utflyttning från Södermanlands län 1986 till AB-, C-, E-län och övriga län åldersgrupperna 20-24 och 25-29 år. 800 ---- 700 600 500 400 300 200 100 o AB-län C-län E-län Övr. län - 25-29 år 20-24 år Sammanfattningsvis noteras för åldersgruppen 20-24 år ett flyttningsnetto från Södermanlands till Stockholms län på 368 personer. För Uppsala län var motsvarande siffra 50 personer och för Östergötlands län 71. Prognoser rörande befolkningsutvecklingen fram till1990 visar en fortsatt minskning av folkmängden i Södermanland. Mot denna bakgrund har mål och riktlinjer utformats för länets utveckling. Det regionalpolitiska utvecklingsarbetet i länet ingår i en riksomfattande regionalpolitisk planering. Målen för denna har riksdagen 1985 formulerat på följande sätt: "Att skapa förutsättningar för balanserad befolkningsutveckling i landets olika delar och att ge människor tillgång till arbete, service och en god miljö oavsett var de bor i landet." Fullt i linje med statsmakternas målsättningar har vi inom länet riktat in de samhällspolitiska insatserna mot de områden som bedöms som särskilt viktiga för länets utveckling och framtid. Våra krav på statsmakterna omfattar åtgärder särskilt på utbildnings- och kommunikationssidan. Vi anser att även relativt måttliga insatser kan leda till en positiv utveckling på grund av länets gynnsamma geografiska läge. För det första vill vi påpeka att utbildningsfrågorna har en avgörande betydelse för utvecklingen av arbetsmarknaden i länet. Genom ett ökat utbud av grundutbildningen och förbättrad samordning av utbildningsområden samt nivåer för utbildningen, skapas bättre möjligheter till återkommande utbildning, vilket i sin tur också inverkar positivt på såväl sysselsättning som befolkningsstruktur. Likaså är det väsentligt att högskoleutbildningen i länet utökas och utvecklas samt ges en god anknytning till forskning inom skilda områden. Teknikutveckling och tekniskt kunnande är grundläggande förutsättning för en trygg ekonomisk försörjningsbas. Inte minst gäller detta i ett samhälle 9
som dagens med dess snabba tekniska förändringar. I årets budgetförslag föreslås några mycket välkomna förbättringar för Eskilstuna- Västerås högskola. I särskild motion behandlar vi önskemål om en snabbare utveckling. Dessa önskemål gäller hela utbildningsområdet. Syftet är att ge sörmländska ungdomar bättre möjligheter att utbilda sig, arbeta och bosätta sig i länet. Behovet av sådana ökade insatser kan exemplifieras med uppgiften att i Uppsala län går 28 % av ungdomarna vidare till högre utbildning, medan däremot i Södermanlands län motsvarande siffra är 18 %. För det andra är länets kommunikationer av stor betydelse för näringslivets utveckling och skapandet av sysselsättningstillfållen. I andra motioner utvecklas behovet av god järnvägs- och vägstandard i länet. Vi noterar med tillfredsställelse att kommunikationsministern i den trafikpolitiska propositionen inkluderat Svealandsbanan och delar av TGOJ-banan i det s. k. stomnätet, som skall bli föremål för särskild upprustning. Det är värdefullt att den spårbundna trafiken ges hög prioritet. Från regionalpolitiska utgångspunkter ser vi samordningen av Svealandsoch Målarbanorna som en mycket betydelsefull fråga för utvecklingen av arbetsmarknaden bl. a. i Södermanlands län. Här ges inte bara en möjlighet att avlasta den överhettade Stockholmsregionen, utan det skapas vidare möjligheter till goda förbindelser mellan de olika centralorterna i Mälardalen och Karlstad och Oslo-området. Inte minst gynnas den kvinnliga arbetskraften av dessa planerade utbyggnader av järnvägsnätet. Detta är så mycket mer motiverat som kvinnornas sysselsättning uppvisat en ogynnsam utveckling i vårt län i jämförelse med riksgenomsnittet. Vi har i denna motion pekat på de viktiga faktorer för länets utveckling på lång sikt som utgörs av utbildningsväsendet och kommunikationerna. Att sysselsättningsläget för närvarande är ganska gynnsamt beror på den goda konjunkturen och får inte dölja de problem som länet drabbats av på grund av den avindustrialisering som lett till förlust av flera tusen arbetstillfällen. Särskild uppmärksamhet måste därför ägnas åt frågan att skapa tillgång till meningsfull och lönsam sysselsättning. Det gäller inte bara den privata arbetsmarknaden utan självklart även den offentliga sektorn. Servicesidan inom primär- och sekundärkommuner är väl utvecklad inom länet. Vi har tidigare pekat på behovet av en rättvisare skatteutjämning än den som blev resultatet av de förändringar som regeringen förslog under våren 1987. Det nya förslag som riksdagen i år skall behandla ter sig mera fördelaktigt ur sörmländsk synvinkel. En stor brist är att den statliga verksamheten i Södermanland företett en negativ utveckling under senare år. Personalminskning har bl. a. drabbat både fortifikationsförvaltningen i Eskilstuna och Studsvik i Nyköping. Vad gäller handelsstålet inom statsägda SSAB har verksamheten under årens lopp drabbats av betydande neddragning av personal. Detta speglas i bl. a. 1987 års folkmängdssiffror, där Oxelösund noterar en betydande minskning. Mot denna bakgrund borde statsmakterna vid bedömning och utflyttning av statlig verksamhet ha starka skäl att prioritera Södermanland. 10 ----- --------
En gynnsammare utveckling i länet, som samtidigt innebär att Södermanlands resurser i fråga om yrkeskunskap och industriell kapacitet bättre utnyttjas, är ett riksintresse. Vi är medvetna om att totalt för riket kan problemen inom industrin inte lösas genom att tillverkningsenheter flyttas mellan olika regioner. Inriktningen måste vara att vidareutveckla varje läns speciella profil och egenskaper. Det gäller i Södermanlands fall att utveckla och stödja den befintliga företagsamheten och skapa ett ökat inslag av kvalificerad produktion genom att verka för att den rikliga förekomsten av fjärrstyrande koncernföretag expanderar sådan verksamhet i anslutning till deras tillverkningsenheter i länet. De sörmländska kommunerna har visat stor förmåga till att ta konstruktiva initiativ för att motverka den negativa utvecklingen. Som exempel kan nämnas att Oxelösund tillsammans med Ny köpings kommun arbetar med ett utvecklingsprogram. Ett särskilt projekt - UFON - har startats för Oxelösund-Nyköping-regionen. Inom projektets ram arbetas bl. a. för en utveckling av SSAB, Oxelösunds hamn, ämbetsverk för kustbevakningen, Öster SJOmuseum, yköping/oxelösunds flygplats och utvecklingen av Studsvik. Behovet av statlig verksamhet i länet är också stort i den s. k. KFV-regionen (Katrineholm, Flen och Vingåker). Av de 23 kommuner som är föremål för stöd inom Bergslagsprogrammet är samtliga utom Eskilstuna och ytterligare tre kommuner antingen inplacerade i stödområdet eller utpekade som "strukturomvandlingskommuner". Eskilstuna bör därför klassas som strukturomvandlingskommun. För Södermanland med dess unika naturresurser är miljöskydd och naturvård alltid angelägna verksamhetsområden. I särskild motion pekas på behovet av åtgärcft:r för en god naturvård i odlingslandskapet. Med tanke på den rika skatt av kulturminnen som finns i länet är det angeläget med centrala insatser till stöd för pågående arbete med det regionala kulturminnesvårdsprogrammet. Kulturminnesvårdsenheten på länsstyrelsen och övriga berörda myndigheter bör tillföras nödvändiga resurser, så att inte oersättliga värden går förlorade. Det är viktigt med en både organisatorisk och ekonomisk planering, som främjar rekrytering och bibehållande av kompetent personal. Sammanfattningsvis vill vi framhålla att Södermanlands län har goda utvecklingsmöjligheter. Men samtidigt är det nödvändigt med centrala insatser inom de områden som vi berört i motionen. Utbildning och kommunikationer behöver förbättras och det är likaså nödvändigt att länet tillförs statlig verksamhet. Il
Hemställan Med hänvisning till det ovan anförda hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av åtgärder till stöd för en positiv utveckling inom Södermanlands län. Stockholm den 20 januari 1988 Olle Svensson (s) Maj-Lis Lööw (s) Marita Bengtsson (s) Anita Persson (s) Reynoldh Furustrand (s) 12