Landshövdingens sammanfattning av verksamhetsåret Övergripande redovisning av verksamhetskostnader

Årsredovisning 2007

Innehåll Landshövdingens sammanfattning av verksamhetsåret 2007 2 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2007 6 VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 15 Verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete 15 Verksamhetsgren Regional utveckling 28 Verksamhetsgren Miljömålsarbete 38 VO Tillsyn och vägledning 47 Verksamhetsgren Social tillsyn 49 Verksamhetsgren Miljötillsyn 61 Verksamhetsgren Djur- och Livsmedelskontroll 67 Verksamhetsgren Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, tillsyn över plan- och byggnadsväsendet samt övrig tillsyn 68 VO Ärendehandläggning 72 Verksamhetsgren Omställning av energisystemet 74 Verksamhetsgren EU-stöd 76 Verksamhetsgren Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning 80 Organisationsstyrning inom Politikområde Regional samhällsorganisation 85 Personaluppgifter 88 Uppdrag som skall redovisas i årsredovisningen 2007 90 Sammanställning över väsentliga uppgifter 96 Finansiell redovisning 97 1

Mål: Länen skall utvecklas på ett sådant sätt att de nationella målen får genomslag samtidigt som hänsyn tas till olika regionala förhållanden och förutsättningar. Landshövdingens sammanfattning av verksamhetsåret 2007 Regionens roll och betydelse Stockholmsregionen skapar starka impulser för utveckling och tillväxt som är nödvändiga för förnyelsen av svenskt näringsliv. Regionens marknadskapacitet är unik i Sverige och står för nära 30 % av landets BNP. För vissa branscher och företag ger detta de avgörande skalfördelar som en existens i Sverige kräver. Efter några år med god tillväxt och sjunkande arbetslöshet börjar konjunkturen åter visa tecken på avmattning. Uppgången har gett tydliga effekter på företagandet och utvecklingen i länet. Efterfrågan på varor och tjänster har varit stor och efterfrågan på arbetskraft har varit större än på många år. Jämfört med övriga landet är den relativa arbetslösheten här betydligt lägre vilket bekräftar att Stockholmsregionen är en viktig tillväxtmotor. Den snabba återhämtningen efter den kraftiga nedgången inom bl a IT-sektorn visar också på en mycket robust arbetsmarknad. De offentliga finanserna har förbättrats avsevärt under de senaste åren. En fortsatt utveckling av regionen påverkar hela Sveriges konkurrenskraft och därmed hela landets välfärd. Flera undersökningar inom bl a EU har visat att Stockholmsregionen ligger i topp i Europa när det gäller innovationskraft. Vi har dock liksom många andra problem med att kommersialisera de vetenskapliga framstegen. Vi arbetar på flera plan för att förbättra värdekedjan forskning, idé och kommersialisering. Vi har under året - gemensamt med övriga län i Mälarregionen - arbetat med ett Framsynsprojekt i syfte att skapa ny kunskap om hur innovativa företag växer. Vi har också arbetat vidare med att stärka bioområdet i samverkan med Uppsala län där ett skräddarsytt informationssystem ska stärka regionens konkurrensförmåga inom Life Science-området. Regionen är dock kraftigt underförsörjd när det gäller kvalificerad affärsrådgivning och såddkapital vilket inte minst hämmar utvecklingen i befintliga småföretag. Länsstyrelsen har därför i samarbete med ALMI, Innovationsbron och Stockholms Business Region tagit fram en regional strategi för rådgivning och finansiering med avsikt att göra en samlad och gemensam satsning på detta område inom ramen för den nya strukturfondsperioden. Det ska samtidigt understrykas att vunna framgångar inte garanterar framgång under kommande år. Den globala konkurrensen kräver att regionen ständigt utvecklas, framförallt på områden där vi har en styrkeposition. Innovationskraften i regionen måste stå i centrum för alla relevanta aktörer under åren framöver. I detta syfte arbetar vi bl a aktivt med samarbetet inom Östersjöregionen som bygger vidare på den tidigare gemensamt framtagna Östersjöstrategin. Vi har varit sammanhållande för programskrivningen inom Mål 3 Central Baltic thematic sub-programme och kommer under de kommande åren att fokusera på samarbetet med Mariehamn, Åbo, Helsingfors, S:t Petersburg och Tallinn. Arbetet med framtagandet av regionalfondens operativa program inom ramen för strukturfonden Mål 2 har skapat förutsättningar för att göra lite större och för regionen strategiskt viktiga satsningar. 2

I Stockholms län bor 21 % av landets befolkning på ca 2 % av landets yta. Här bor 32,4 % av de som nu är bosatta i Sverige men födda utanför EU 25. Olika befolkningsgrupper är dock mycket ojämnt fördelade över länet och boendesegregationen har inte minskat. Kommuner eller stadsdelar som Botkyrka och Rinkeby med stor andel invandrare, mycket hög arbetslöshet, starkt bidragsberoende och högt ohälsotal kontrasterar mot t ex Lidingö eller Danderyd med relativt få invandrare ofta med utbildning som gör det lättare att finna arbete. Våra nyanlända kan bidra till en spännande mångfald och har ofta värdefull språk- och kulturkunskap vilket kan ge stora möjligheter för länets arbetsgivare. Den potentialen måste tillvaratas bättre. Förvärvsintensiteten för personer födda utanför EU 25 var 55,1 % (2006) och motsvarande siffra för personer födda i Sverige 82,3 %. Även om detta är siffror som genomgående är bättre än riket i sin helhet och en viss förbättring jämfört med 2004 så återstår det mycket att göra för att förbättra situationen för de nyanlända. Genom att Länsstyrelsen nu fått ett tydligt uppdrag att arbeta med de nyanlända så år det min övertygelse att dessa orättvisor ska jämnas ut. Detta kommer dock inte att ske med automatik utan det krävs ett hårt arbete från myndigheter och arbetsgivare. Detta är en central uppgift för Länsstyrelsen att verka för detta. Det är vår regions kanske största utmaning för närvarande. För att bibehålla en hög tillväxt måste regionen säkerställa tillgång på nödvändig kompetens. En förutsättning för detta är att skapa en god livskvalitet i regionen. Begreppet livskvalitet innefattar här t ex tillgång till en fungerande infrastruktur och bostäder till rimliga priser. Under 2007 förhandlade Carl Cederschiöld om en samlad trafiklösning i vilken bl a överenskommelser slöts om trängselskattens utformning och användning samt om medfinansieringen till Citybanan. Länsstyrelsen medverkade i arbetet bl a genom att ta fram ett övergripande underlag och en konsekvensanalys. Vidare överenskom och redovisade de fem länen i Stockholm-Mälarregionen sina gemensamma prioriteringar för infrastrukturens utveckling. Bostadsbyggandet ligger för närvarande på en mycket hög nivå. Det går knappast att bygga mer med befintliga resurser. Bristen på arbetskraft är det som idag i första hand sätter gränser för byggandets omfattning. Under de närmaste åren bedöms bostadsbyggandet fortsätta att ligga på höga nivåer, men det råder en osäkerhet inom branschen om konjunkturutvecklingens konsekvenser för bostadsbyggandet. Ett fortsatt högt bostadsbyggande är viktigt för att regionen ska utvecklas positivt också framöver. Detta finns det en stor medvetenhet om och det avspeglar sig bland annat i en politisk vilja att växa i länets kommuner. I vattenförvaltningen har avrinningsområden avgränsats och ekologisk status för länets vattendrag och grundvatten preliminärt fastställts. Utvecklingsinsatser för Nationalstadsparken har inletts i enlighet med handlingsprogram inlämnat till regeringen. Det nya regionala landsbygdsprogrammet för perioden 2007-2013 har sjösatts. Länsstyrelsen har övertagit SLV's revision av den kommunala livsmedelskontrollen och genom nytt regelverk fått utökat arbete med revision av kommunala djurskyddskontrollen. En regional skogsstrategi och en förvaltningsplan för de stora rovdjuren har fastställts. En utflyktsguide till länets natur har spritts i stor upplaga. De fortsatta omfattande plan- och miljöprövningarna av stora infrastrukturprojekt såsom Citybanan och Nord-sydliga förbindelser har hanterats. Jämställdhetsperspektivet är vidare grundläggande på olika sätt i Länsstyrelsens arbete. Vi har sedan flera år arbetat aktivt med att förhindra våld mot kvinnor, t ex Operation Kvinnofrid. Ungdomar som utsätts för s k hedersrelaterat våld samt människohandel för sexuella tjänster har krävt särskilda insatser. Under hösten 2007 genomförde Operation kvinnofrid sin kampanj okejsex.nu om sexuellt våld. Målgruppen för kampanjen var unga människor mellan 15 och 30 år. Fokus för det utåtriktade 3

arbetet var framför allt att starta en kollektiv diskussion om var gränsen går mellan okej sex och övergrepp. Kampanjsajten okejsex.nu som utarbetades för kampanjen har under november och december månader 2007 haft närmare 100 000 unika besökare. Kampanjen har fått ett stort genomslag och uppmärksammats på många skolor och i olika media. Mot bakgrund av den ökade belastningen på den sociala barn- och ungdomsvården vilket rör de allra mest utsatta barnen har vi under 2006-2007 genomfört en genomgripande tillsyn med tonvikt på kvalitet och säkerhet. Glädjande nog har vi kunnat konstatera en klar kvalitetsförbättring inom de flesta områden. Personal Det systematiska och strategiska förebyggande hälsoarbetet har tillsammans med ett effektivt rehabiliteringsarbete och den arbetsmarknadspolitiska satsningen under 2006 med ett ökat antal anställda gett resultat över förväntan på Länsstyrelsens sjukfrånvaro. Den totala sjukfrånvaron har fortsatt att minska och är nu nere på 4,2 % vilket är en minskning med två procentenheter sedan 2005. Det senaste året är minskningen 0,8 procentenheter. Den långa frånvaron (över 60 dagar) har minskat med 28,3 procentenheter sedan 2006. Den största förändringen är i gruppen kvinnliga anställda vars långa frånvaro minskat med 35,7 procentenheter. Under 2007 har ledarutveckling genomförts dels genom utbildning i Människokunskap för chefer som syftar till att vidareutveckla myndighetens förmåga att själv utveckla och behålla erforderlig kompetens. Dels genom de chefsnätverk som enhetschefer regelbundet deltar i under ledning av Länsstyrelsens HR konsulter. Nätverksträffarnas syfte är att bidra till reflektion, ge stöd dels i gruppen men också individuellt. Ekonomi Under 2007 har samtliga avdelningar systematiskt arbetat med att minska sin personalstyrka inom förvaltningsanslaget för att Länsstyrelsen ska hålla sig inom dels 2007 års ekonomiska ram men även tilldelade ramen för år 2008. Antalet anställda på förvaltningsanslaget har minskat med ca 45 helårsanställda. Detta har bl a åter medfört ökade balanser i ärendehanteringen. Eventuella effekter av den ökade arbetsbelastningen i sjukfrånvarostatistiken kommer att följas upp under 2008. Per Unckel Landshövding 4

Organisation. Funktionshinder och äldrefrågor Länsstyrelsens organisation januari 2008. 5

Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2007 Tabell A - Verksamhetskostnader 2007 Verksamhetsområden och verksamhetsgrenar samt myndighetsövergripande verksamhet Kostnader exkl OH Kostnader inkl OH Tkr % Tkr % VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och 150 863 39,1 192 107 49,8 sektorsövergripande arbete VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete 99 861 25,9 131 171 34,0 VG Regional utveckling 15 695 4,1 17 172 4,4 VG Miljömålsarbete 35 307 9,1 43 764 11,3 VO Tillsyn och vägledning 51 175 13,3 75 713 19,6 VG Social tillsyn 20 587 5,3 30 268 7,8 VG Miljötillsyn 15 473 4,0 22 055 5,7 VG Djur- och livsmedelskontroll 2 994 0,8 4 301 1,1 VG Skydd och beredskap mot olyckor och svåra 12 121 3,1 19 089 4,9 påfrestningar, tillsyn över plan- och byggnadsväsendet samt övrig tillsyn VO Ärendehandläggning 81 619 21,1 118 245 30,6 VG Omställning av energisystemet 1 976 0,5 3 016 0,8 VG EG/EU-stöd 20 765 5,4 26 357 6,8 VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning 58 879 15,3 88 873 23,0 SUMMA PRODUKTION 283 657 73,5 386 066 100,0 Myndighetsövergripande verksamhet (10) samt 102 409 26,5 Administration och intern service (11) SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL 386 066 100,0 386 066 100,0 RESURSSAMVERKAN Resurssamverkan 0 0 Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen 386 066 386 066 Myndighetsövergripande verksamhet, uppdelat på: Nivå 1 (113-115) 66 730 33% Nivå 2 (110-112, 116-119) 17 584 9% Nivå 3 (100-109) 20 251 10% Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) 201 024 6

Tabell B - Verksamhetskostnader 2005-2007 Myndighetsövergripande verksamhet särredovisad 2007 2006 2005 Kostnader per VO och VG VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och 150 863 147 138 109 578 sektorsövergripande arbete VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete 99 861 97 236 68 111 VG Regional utveckling 15 695 20 541 16 884 VG Miljömålsarbete 35 307 29 361 24 584 VO Tillsyn och vägledning 51 175 44 896 36 608 VG Social tillsyn 20 587 17 670 14 188 VG Miljötillsyn 15 473 13 727 11 419 VG Djur- och livsmedelskontroll 2 994 2 861 2 035 VG Skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar, 12 121 10 638 8 966 tillsyn över plan- och byggnadsväsendet samt övrig tillsyn VO Ärendehandläggning 81 619 78 025 63 555 VG Trafikärenden (avser regleringsbrev 2005) 24 287 VG Övrig ärendehandläggning (avser regleringsbrev 2005) 26 612 VG Omställning av energisystemet 1 976 2 009 VG EG/EU-stöd 20 765 22 681 12 656 VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning 58 879 53 335 Resurssamverkan 1 0 0 0 Myndighetsövergripande kostnader (10 + 11) 102 409 114 058 98 321 2 Totala kostnader (inkl. OH) 386 066 384 118 308 062 Tabell B.1 Kostnader för representation (tkr) 2007 2006 2005 Intern representation (undergrupp 496 i baskontoplanen) 410 661 418 Extern representation (undergrupp 552 i baskontoplanen) 1227 982 914 Tabell B.2 Lokaler 2007 2006 2005 Lokalkostnader residens (tkr) 103 3 858 3 404 3 093 Lokalyta residens (m 2 ) 1 357 1 367 1 367 Lokalkostnad per m 2 i residenset 2 843 2 490 2 263 Lokalkostnad exkl. residenset 113 38 051 36 481 40 506 varav lokalkostnader för kontorslokaler inkl. biytor 35 090 36 472 34 438 Lokalyta exkl. residens (m 2 ) 1) 16 963 16 963 16 963 varav lokalyta för kontorslokaler inkl. biytor 14 314 14 314 14 314 Lokalkostnad per m 2 exkl. residens 2 243 2 334 2 388 Lokalkostnad per m 2 för kontorslokaler inkl. biytor 2 451 2 548 2 406 Lokalkostnad per årsarbetskraft exkl. residenset (tkr) 92 92 108 Lokalkostnad per årsarbetskraft för kontorslokaler inkl. biytor 85 85 92 Lokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) för kontorslokaler inkl biytor 34,7 33,3 38,0 Uppgifterna om lokalyta avser förhållandena den 31 december respektive år. 1) Inkl ytor under mark och inkl ledningscentral. 7

Kommentarer: Lokalvården har genomförts genom entreprenad till en kostnad av 1 088 tkr exkl residens. Driftskostnader för larm och bevakning samt säkerhetsåtgärder i Länsstyrelsen lokaler uppgick till 482 tkr. Inga investeringskostnader under år 2007. Länsstyrelsen i Stockholms län avflyttar från 470 kvm kontorslokaler på Hantverkargatan 25 under februari 2008. Vidare genomförs ombyggnation av 280 kvm konferensrum till ledningsplats för Länsstyrelsens krisledningsorganisation. Ombyggnationen skall vara färdigställd under juni 2008. 8

Tabell C - Årsarbetskrafter 1) per sakområde m.m. 2007 2006 2005 Myndighetsövergripande verksamhet (10) 20,3 20,2 18,2 Administration och intern service (11) 52,2 55,7 52,0 2) Övrig förvaltning (20) 23,4 27,0 Övrig förvaltning (21) 12,5 11,4 27,2 2) Kommunikationer (24) Yrkesmässigtrafik 9,3 9,2 Kommunikationer (25) Körkort och trafikföreskrifter 46,7 45,2 Kommunikationer (34) Infrastrukturplanering 7,2 8,2 58,3 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) 6,5 6,4 5,0 Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) 16,4 20,0 14,4 Arbetsmarknad (36) - - - 2) Hållbar samhällsplanering och boende (40) 35,2 37,1 Stöd till boende (41) 7,9 9,1 40,1 Omställning av energisystemet (42) 0,8 0,5 Kulturmiljö (43) 11,9 11,9 11,6 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) 16,4 17,7 18,0 Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) 31,6 33,5 30,6 Skydd av områden och arter, förvaltn, skötsel av skydd omr (51) 12,9 11,5 10,7 Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) 2,8 2,3 2,8 Vattenverksamhet (53) 8,4 9,2 5,1 Mineral och torvfyndigheter (54) 0,3 0,8 1,4 Miljöfarlig verksamhet (55) 10,0 9,3 8,2 Övrigt miljö- och hälsoskydd (56) 1,4 1,2 1,9 Förorenade områden, efterbehandling (57) 5,5 7,4 4,7 Restaurering (58) 0,1 0,04 0,1 Lantbruk (60) 18,3 19,9 19,1 Rennäring (61) - - - Fiske (62) 2,0 1,3 1,3 Skogsbruk (64) - - - Social omvårdnad (70) 38,3 37,0 30,6 Jämställdhet (80) 12,6 10,8 9,5 Integration (85) 6,4 5,4 5,7 Resurssamverkan 3) 0,0 0,0 0,0 Summa 417,3 429,3 376,5 1) Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4. 2) Tabellen har ändrats fr.o.m. 2006 därför är 2005 summan av flera koder. 9

Tabell C.1 Kostnader per sakområde m.m. 2007 2006 2005 1 Myndighetsövergripande verksamhet (10) 19 650 22 177 Administration och intern service (11) 82 760 91 882 Övrig förvaltning (20) 13 512 21 744 Övrig förvaltning (21) 6 719 6 110 Yrkesmässigtrafik (24) 4 576 4 654 Körkort och trafikföreskrifter (25) 24 480 21 472 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) 4 493 4 091 Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) 33 483 39 199 Infrastrukturplanering (34) 7 653 6 989 Arbetsmarknad (36) Hållbar samhällsplanering och boende (40) 22 236 22 415 Stöd till boende (41) 4 200 5 215 Omställning av energisystemet (42) 533 457 Kulturmiljö (43) 7 714 7 316 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) 14 632 13 583 Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) 24 470 22 893 Skydd av områden och arter, förvaltn, skötsel av skydd omr (51) 23 409 17 228 Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) 1 552 1 313 Vattenverksamhet (53) 6 906 6 440 Mineral och torvfyndigheter (54) 144 361 Miljöfarlig verksamhet (55) 6 081 5 881 Övrigt miljö- och hälsoskydd (56) 2 517 1 202 Förorenade områden, efterbehandling (57) 2 732 3 676 Restaurering (58) 238 196 Lantbruk (60) 11 382 12 756 Rennäring (61) Fiske (62) 1 379 957 Skogsbruk (64) Social omvårdnad (70) 25 544 23 454 Jämställdhet (80) 18 536 10 196 Integration (85) 14 535 10 261 Resurssamverkan 0 0 Summa 386 066 384 118 1 Tabellen är ny för 2007 och behöver inte fyllas i för verksamhetsåret 2005. 10

Tabell D Redovisning av ärenden 2007 (samtliga ärenden oavsett databas) Nedanstående tabell svarar mot de krav på återrapportering som anges för samtliga verksamhetsområden.i de fall individärenden förekommer under Kommunikationer och Regional utvecklingspolitik skall dessa redovisas även uppdelat efter kvinnor/män och juridiska personer, se tabell D.1. A B C D E F G H I J K Sakområde och del av sakområde Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11) Övrig förvaltning (20-21) 17) Ingående balans Antal Antal Antal inkomna initiativärenden ärenden (exkl initiativ ärenden) beslutade ärenden Utgående Antal balans överkl (F=B+C+ agade D-E) ärende n 1 Antal överkl agade varav antal ändrade ärende 3 n som avgjor ts i högre instans 2 Genoms nittlig genom Strömni ngs tid (dagar) 4 Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år. 177 163 499 707 132 16 2 704 27 106 504 28 064 2 250 38 31 4 97 varav stiftelser (206) 799 7696 186 7748 933 5 2 0 60 varav kameraövervakning 291 622 16 707 222 46 33 15 16 (211) varav bevakningsföretag 1134 9450 416 9955 1045 25 18 5 25 (212) Yrkesmässigtrafik (24) 1529 4030 1347 5210 1696 216 116 92 190 varav tillsyn och kontroll (utom taxiföralegitimation) (243) 1186 1731 1167 2643 1441 97 180 Körkort och trafikföreskrifter mm inkl s.k gröna ärenden. 16049 82313 240 79979 18623 1618 1168 124 444 (25) 14) varav tillstånd exkl. s.k. 7490 54345 0 52294 9541 149 93 16 26 gröna ärenden (251) varav s.k. gröna ärenden 5 0 41220 0 41220 0 varav körkortsingripanden (253) 6609 18981 19940 5650 1244 1046 107 118 331 Livsmedelskontroll, 85 414 58 426 131 24 17 6 djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) 3 42 9 20 34 0 0 163 1 varav Djurskydd (282) 74 298 35 322 85 24 17 0 5 varav Smittskydd (283) 4 43 12 54 5 0 0 0 varav Allmäna veterinära 0 6 2 5 3 0 0 0 frågor (284) Regional 105 152 17 163 111 22 utvecklingspolitik (30) Infrastrukturplanering 71 86 7 92 72 17 (34) Arbetsmarknad (36) 0 0 0 0 0 11

A B C D E F G H I J K Ingående Antal Antal Antal Utgående Antal Antal varav Genoms balans inkomna initiativärenden e (F=B+C+D- agade ändrade genom beslutad balans överkl överklagantal nittlig ärenden (exkl ärenden E) ärend 3 initiativä en 1 renden) Sakområde och del av sakområde Hållbar samhällsplanering och boende (40) ade ärenden som avgjorts i högre instans 2 Strömni ngs tid (dagar) 4 Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år. 1236 3358 27 3448 1173 613 821 118 6154 132 13) Stöd till boende (41) 1854 3644 1 4001 1497 184 8) Omställning av 0 4 1 3 2 energisystemet (42) 95 13 6 Kulturmiljö (43) 357 890 59 961 345 5 0 0 51 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) varav tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) 118 115 163 269 127 10 4 1 20 15) 0 16) 0 1 1 0 Naturvård och miljöskydd 549 583 31 616 547 120 89 18 73 (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) 417 155 144 478 238 5 5 0 55 10) varav tillsyn av 3 1 1 4 1 0 0 0 0 vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för 200 498 32 527 203 13 7 2 36 skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) 227 282 22 294 237 18 7 1 50 varav tillsyn av 147 208 8 209 154 14 6 3 35 vattenverksamheten (535) Mineral- och 0 0 0 0 0 torvfyndigheter (54) Miljöfarligverksamhet (55) 410 535 11 594 362 21 2 0 88 varav tillsyn av 279 408 10 487 210 2 0 0 49 miljöfarligverksamhet (555) Övrigt miljö och 96 311 1 319 89 1 0 0 8 hälsoskydd (56) Förorenadeområden, 52 69 25 99 47 2 0 0 11 efterbehandling (57) varav tillsyn av förorenadeområden och miljöriskområden (575) 5 19 16 35 5 2 0 0 9) 12

Sakområde och del av sakområde A B C D E F G H I J K Ingående balans Antal Antal Antal inkomna initiativärenden ärenden (exkl initiativ ärenden) beslutade ärenden 13 Utgående Antal balans överkl (F=B+C+ agade D-E) ärende n 1 Antal överkl agade varav antal ändrade ärende 3 n som avgjor ts i högre instans 2 Genoms nittlig genom Strömni ngs tid (dagar) 4 Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år. Restaurering (58) 1 9 1 7 4 0 Lantbruk (60) 6 1600 8099 393 7770 2322 46 3 0 3 varav stöd till jordbruket enligt EG s förordningar 1493 7703 0 7124 2072 (601) 18) Rennäring mm (61) 0 0 0 0 0 Fiske (62) 117 422 11 439 111 1 1 15 Skogsbruk (64) 0 0 0 0 0 Social omvårdnad (70) 1577 1681 1537 3341 1454 16 7 1 55 11) varav tillsyn och 1067 826 1361 2377 877 5 3 0 119 4 12) rådgivning (701) Jämställdhet mellan 146 12 4 90 72 43 kvinnor och män (80) Integration (85) 6 68 6 16 64 2 Summa Varav 0 0 0 0 0 Vattenmyndighetens ärenden Varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 79 55 0 48 86 14 6 4 31 1 Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och överklagade till högre instans. 2 Redovisa de ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till länsstyrelsen under 2007. 3 Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. skall ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till länsstyrelsens beslut. 4 Med genomsnittlig genomströmningstid avses tid från inkommen/initierat till beslutat ärende. Exkludera lantbruksärenden registrerade i IAKS och Ararat, LB. 5 De länsstyrelser som diareför samtliga handledarskap redovisar denna grupp i sin helhet under 251. 6 Lantbruksärenden inkl. jordbrukarstödsärenden registrerade i IAKS och Ararat. Kommentarer: 7) 9) 41 Stöd till boende Anm. Uppgifterna är hämtade från statistiksystemet SVANEN. 7) Antal första beslut inkl avslagna och avskrivna ärenden. 8) Antalet överklagade ärenden har mer än fördubblats. Av dessa är 111 konverteringsbidrag. Av de överklaganden som avgjorts av Boverket har 7 ärenden ändrats p g a nya uppgifter inkommit i samband med överklagande. 9) Ärendena gäller bidrag för installation av hiss m m i flerbostadshus. Beslut har inte kunnat fattas p g a att de medel Länsstyrelsen i Stockholms län tilldelats hade tagit slut. 10) 51 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden Flertalet av de ärenden som är äldre än två år utgörs av naturreservatsärenden som erfarenhetsmässigt tar lång tid att handlägga inte minst av att markägarförhandlingar drar ut på tiden. Motsvarande siffra år 2006 var 79 ärenden.

11 12) 70 Social omvårdnad Antalet ärenden som handläggs inom de sociala omsorgerna fortsätter att öka. Länsstyrelsen har avslutat mer än 70 procent fler ärenden inom de sociala omsorgerna än förra året Huvudsakligen handlar det om ärendegruppen icke verkställda beslut och domar. Genom att avsätta resurser särskilt för denna ärendegrupp har det varit möjligt att hålla balanserna under kontroll. Däremot blir följden att handläggningstiden ökar för andra ärenden. De ärenden som är äldre än två år gäller huvudsakligen fleråriga statsbidrag. Av de fyra tillsynsärendena är två av komplicerad juridisk natur och handläggs f n av Länsstyrelsens jurister. Två ärenden är avslutade i praktiken men har av misstag inte avslutats i diariesystemet. 13) 40 Hållbar samhällsplanering och boende Av öppna ärenden, äldre än 2 år, inom (40) är 23 st ärenden som rör återlämnande av förordnande kartor enligt 12 kap 4 PBL (enbart destruktion av kartorna kvarstår), ett trettiotal ärenden är felaktigt inte stängda (pågår nu) och resterande är fortfarande öppna. De öppna ärendena är tillsynsärenden m m som till sin karaktär kan ta lång tid att handlägga och som inte är högst prioriterade. 14) 25 Körkort och trafikföreskrifter mm inkl s k gröna ärenden För ärendegruppen 252, villkor, har ärendebalanserna ökat under året. Åtgärder har nu vidtagits för att under 2008 kunna komma tillrätta med balansläget. Utgående balans på handledarärenden består till största del av ärenden som ska avvisas då detta inte kunnat prioriteras. Under vår och sommar var det långa handläggningstider för ansökan om handledarskap. Extra resurser kunde tillsättas under början av hösten för att korta handläggningstiderna. Siffran för Ärenden äldre än två år har för ärendegrupperna 25 totalt, 251 och 253 justerats gentemot läget i Diabas vid budgetårsskiftet beroende på att ärenden varit avslutade men att de missats att stängas i Diabas och att vi nu gått igenom och stängt ett stort antal ärenden. Härmed visas en korrektare bild av dessa ärenden. 15) 45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar Av 20 öppna ärenden är 16 initiativärenden som har prioriterats ner eftersom vi inte har kunnat rekrytera handläggare (brand och riskingenjörer) i tillräcklig omfattning. Ett ärende är avslutat i praktiken. Av de 3 ärenden som handläggs av Miljöskyddsenheten har i 2 ärenden kompletteringar inkommit hösten 2007. Det sista ärendet är ett initiativärende som inte har kunnat prioriteras. 16) 456 varav tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem. IB korrigerad i Diabas under året, föreg ÅR UB 11 ärenden. 17) 20-21 Övrig förvaltning Av redovisade ärenden utgör 5297 lönegarantiärenden (sakområde 207) för enskilda personer som inte registreras i Diabas. Av stiftelseärenden (sakområde 206) har 7696 inkomna respektive 7748 beslutade registrerats i ärendehanteringssystemet Platina. 18) 601 varav stöd till jordbruket enligt EG s förordningar. UB 2006 felaktig. EUstödsärenden är i huvudsak registrerade vid Jordbruksverket. Rätt värde på IB är 1493 ärenden. Tabell D.1 Redovisning av vissa ärenden uppdelat på kvinnor, män och juridiska personer Det är avsändare/mottagare som avgör till vilken kategori i tabellen som ett ärende registreras. A B C D Sakområde och del av sakområde Antal inkomna ärenden under 2007 Antal beslutade ärenden under 2007 Antal överklagade ärenden under 2007 Kommunikationer (24-25, 34), exklusive s.k. gröna ärenden Regional utvecklingspolitik och konkurrens (30) Kvinnor Män Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers. 21075 63956 346 20259 62375 270 226 1391 15 6 143 12 4 106 14

LÄNSSTYRELSENS VERKSAMHETSOMRÅDEN SAMT VERKSAMHETSGRENAR VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete Mål: Ett långsiktigt hållbart förverkligande av den nationella politiken genom samordning och hänsynstagande till olika sakintressen. Verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete Tabell 1.1 - Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter 2007 för verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete Kostnader (tkr) Årsarbetskrafter 1 Totala kostnader VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete (exkl. OH) 99 861 105,4 varav Övrig förvaltning (200, 201) 3 297 4,3 varav Trafik (240, 250) 2 719 4,6 varav Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor.(280, 289) 1 499 2,1 varav Regional utvecklingspolitik och konkurrens (300) 5 829 7,3 varav Infrastruktur (34) 7 653 7,2 varav Hållbar samhällsplanering och boende (400-402) 9 546 15,2 varav Energiomställning (420, 421, 422) 250 0,4 varav Kulturmiljö (430) 1 932 3,2 varav Krishantering, skydd mot olyckor och civiltförsvar (450, 451-455, 459) 14 600 16,4 varav Naturvård och miljöskydd (500) 12 089 16,7 varav Lantbruk (600) 2 139 3,0 varav Rennäring (610) 0 0,0 varav Fiske (620) 279 0,2 varav Social omvårdnad (700) 4 958 5,7 varav Jämställdhet (80) 18 536 12,6 varav Integration (85) 14 535 6,5 Verksamhetsgrenens andel av myndighetsövergripande kostnader (10 + 11) 31 310 22,2 Totala kostnader VG Generellt sektorsövergripande arbete (inkl. OH) 131 171 127,6 Fakta i tabellen skall redovisas endast för 2007. 1 Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Tabell 1.1.2 För sakområdet jämställdhet Kostnader/intäkter för sakområde Jämställdhet 2007 2006 2005 Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) 21 317 10 058 11 043 varav ramanslag 32:1, netto (tkr) 4 754 3 067 4 383 varav övrig finansiering (tkr) 16 563 6 991 6 660 Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 6,2 2,6 3,6 Verksamhetsintäkter 12 014 8 470 3 431 1 Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11)+11) 15

Mål 1: Länsstyrelserna skall stärka det sektorsövergripande arbetet och samordningen av de olika sakområdena för att uppnå effektiva lösningar och bidra till en hållbar utveckling i länen Återrapportering 1 Länsstyrelserna skall för sakområdena kulturmiljö, naturvård och miljöskydd, integration samt för hållbar utveckling redovisa, länsstyrelsens framgångsfaktorer som bidragit till att stärka det sektorsövergripande arbetet för en hållbar utveckling och en kortfattad bedömning av varför det varit framgångsrikt Regional utveckling För att stärka det sektorsövergripande arbetet samordnar Länsstyrelsen ett antal regionala nätverk, bl a mångfalds och flyktingsamordnarnätverket. I dessa nätverk finns representanter från centrala, regionala och lokala parter som Landstinget, Kommunförbundet i Stockholms län, Sveriges kommuner och Landsting, Länsarbetsnämnden, Migrationsverket, ESF-rådet, Länets kommuner, de fackliga organisationerna, NGOs och företagarna. Flyktingsamordnarnätverket syftar till att utbyta erfarenheter och information samt hitta vägar för att förbättra introduktionen för nyanlända flyktingar och deras anhöriga. Länsstyrelsen har under året fortsatt att samordna det Regionala nätverket för mångfaldsfrågor där förutom länets kommuner även Länspolisen och Karolinska Institutet ingår. KNUT - Kommunalt Nätverk För Utveckling är ett projekt finansierat av ESFrådet. Nätverket syftar till att tillvarata kunskap, arbetsmetoder och processer som medför att fler personer med försörjningsstöd blir självförsörjande. Vi har under året avslutat Pilotprojektet som har arbetat för tillväxt med integrationsperspektiv i Stockholms län, där åtta lokala resurscentra ingår. Syftet har varit att skapa en modell för att kvinnor med utländsk bakgrund som står långt från arbetsmarknaden ska kunna flytta fram sina positioner och nå målet egen försörjning. Vidare driver Länsstyrelsen i Stockholms län i samarbete med näringslivet, organisationer, föreningar, kommuner och statliga myndigheter den årliga Rekryteringsbazaren. Bazaren hade över 10.000 besökare under två dagar och mötte ett 60-tal utställare i Kulturhuset i Stockholm. Inriktningen är språk, arbetsmarknad, företagande och tillväxt. Rekryteringsbazaren visar vägar till arbete och skapar möten utan mellanhänder för arbetssökande och arbetsgivare. 1000-tals arbetssökande fick arbetskontakter under dessa dagar. För att fortsatt stödja integrationen har vi fortsatt att utveckla yrkesinriktad SFI i länet, de så kallade SFX-utbildningarna. Under året har Svenska för företagare och Svenska för pedagoger implementerats som ordinarie verksamhet i länet. Ny utbildning som startat under året är SFI för byggnadsarbetare i samarbete mellan Länsstyrelsen, Stockholms stad, Byggmästarföreningen, NCC m fl. Länsstyrelsen har initierat ytterligare en ny utbildning för ingenjörer tillsammans med KTH, Järfälla kommun och Stockholm stad med start under 2008. Idag är 24 av 26 kommuner med i samarbetet kring SFX-utbildningarna. Årets nybyggare i Stockholms län är ett årligen återkommande pris som ges till en person med utländsk bakgrund som med knappa resurser har startat ett framgångsrikt företag i Stockholms län. Detta är ett samarbete mellan Länsstyrelsen, Swedbank, Almi och IFS. 2007-års vinnare var Besim Akdogan, som även vann det nationella priset. Länsstyrelsen har en bred regional kunskap inom integrationsområdet samt ett omfattande kontaktnät. Vår erfarenhet är att det sektorövergripande arbetet varit framgångsrikt när det gäller möjligheten att ta fram modeller av mer operativ art. Det har också varit framgångsrikt när det gäller att synliggöra strukturella hinder och regionala behov i mer generella termer. 16

Enligt vår uppfattning är en av de stora svårigheterna för att åstadkomma mer bestående resultat på strukturell nivå den otydliga ansvarsfördelningen mellan olika offentliga aktörer samt de stuprörslika uppdragsbeskrivningar som de offentliga aktörerna lever med. Att olika offentliga aktörerna får uppdrag som inte är sammankopplade försvårar ett bredare samarbete. Kulturmiljö Inom kulturmiljöområdet sker kontinuerlig dialog med övriga aktörer inom kulturmiljöområdet, bl a genom regelbundna samråd med Stockholms stadsmuseum och Stockholms läns museum kring kulturmiljöfrågor i länet. Öppna kanaler mellan organisationerna bidrar till gemensamma målsättningar, konsensus kring strategier samt möjlighet att skapa synergieffekter genom samordnade insatser. Vi har kontakt med, och deltagande i, kommunernas planering genom kommunträffar och samråd, med syfte att uppnå en balanserad utveckling och en samsyn kring avvägningar mellan behoven av bevarande och utveckling i länet. Styrning sker genom fördelning av bidrag för kulturmiljövård, där en större del av bidragen (ca 30 %) använts för information kring kulturlandskap, fornlämningar och bebyggelse. Information inom kulturmiljöområdet är en nyckelfaktor för hållbarhetsperspektiv i samhället generellt, då kulturmiljövården i många fall representerar en långsiktighet och resurshushållning som saknas i dagens samhällsbyggande. För sakområdet kulturmiljö har under de senaste åren det sektorsövergripande arbetet med miljömålen utvecklats. I anslutning till miljömålet levande kust och skärgård har särskilda satsningar på skärgårdens kulturarv genom projektet SJÖKO genomförts, samt en ekonomisk satsning genom bidrag till skärgårdens fiske- och sjöfartsanknutna byggnader, båthus och sjöbodar. En samordning av bidrag, information och utbildning har visat ge mycket positiva resultat. Länsstyrelsen har aktivt deltagit i projektet Regional landskapsstrategi. Plan/Bostad Regeringsuppdraget om att beskriva läget i länet på bostadsmarknaden resulterade i rapporten Läget i länet på bostadsmarknaden. Arbetet med rapporten har präglats av ett brett engagemang inom Länsstyrelsen. Hållbar utveckling, kommunikationer, planprocess och buller samt sociala frågor är exempel på sakområden vars koppling till bostadsförsörjningen har belysts i rapporten. Frågor förknippade med den ökade invandringen från andra länder har fått större tyngd än i förra årets rapport. Stora ansträngningar har lagts ned på att ge en rättvisande bild av bostadsbyggandets omfattning under 2007. I slutet av året påbörjades extra många nya bottenplattor till bostadshus. Avvecklingen av räntebidragen och investeringsstöden från och med 2007 bidrog till att antalet påbörjade lägenheter var osedvanligt högt i statistiken även om husen i praktiken kommer att byggas senare. Läget i länet-rapporten om tillståndet i länet på bostadsmarknaden har i olika sammanhang lyfts fram som ett lyckat tvärsektoriellt arbete inom Länsstyrelsen. Rapporten har redan fått och kommer att få efterföljare inom andra sakområden. Den har också rönt stor uppskattning hos både kommuner och företrädare för bygg- och bostadsbranschen. Den samlade överblicken i lättillgänglig form är en framgångsfaktor att bygga vidare på. I den Regionala bostadsgruppen med representanter för Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret, Kommunförbundet Stockholms län och Stockholms stad har arbetet fortsatt med att fullfölja åtgärder i handlingsprogrammet trafik och bostäder. Arbetet har bland annat påbörjats med att etablera ett kontinuerligt nätverk med företrädare för bygg- och bostadsbranschen. 17

Projektet BoJämt som initierades 2006 av Länsstyrelsen, Regionplane- och trafikkontoret och Stockholms stad och där Länsstyrelsen är projektägare har under 2007 varit i sin slutfas. Projektets övergripande mål har varit att studera och synliggöra boendeplaneringen i Stockholmsregionen ur ett jämställdhetsperspektiv, för att därigenom bidra med kunskap i riktning mot en hållbar utveckling av regionen. Med utgångspunkt i en omfattande seminarieverksamhet, forskarkontakter och litteraturgenomgång har det blivit tydligt att kunskap om hur människor lever sina vardagsliv måste synliggöras redan i den översiktliga planeringen om målen om jämställdhet ska beaktas. Arbetet i projektet har bedrivits i en tvärsektoriell grupp med personer som har representerat bostadsfrågor, jämställdhet, fysisk planering och regional utveckling. I projektet har också utnyttjats erfarenheter från det numera avslutade projektet Jämställda kommunikationer Jämkom. En slutrapport med slutsatser från projektet BoJämt kommer att presenteras i början av 2008. Länsstyrelsen har vidare som en målsättning i arbetet med den fysiska planeringen att utbyggnader av bostäder och arbetsplatser i så stor utsträckning som möjligt genomförs i goda kollektivtrafiklägen vilket också kan ses som en jämställdhetsfråga. Detta framhålls vid samråd i planer enligt plan- och bygglagen. eventuella svårigheter och hinder för att arbeta sektorsövergripande på ett effektivt sätt Kulturmiljö Inom kulturmiljö kan en otydlig rollfördelning mellan olika aktörer medföra bristande effektivitet. vilka behov det finns av kunskapsstöd eller annat stöd för att vidareutveckla integrations- och hållbarhetsperspektivet i länsstyrelsernas verksamhet Kulturmiljö Om ökade resurser kan läggas på den dagliga ärendehanteringen får detta betydelse för hållbarhetsperspektivet. Naturvård och miljöskydd En viktig utgångspunkt för att stärka det sektorsövergripande arbetet för en hållbar utveckling är att alla berörda har tillräckligt kunskap om Länsstyrelsens roll för att få den helhetssyn som krävs för att lösa olika arbetsuppgifter. Det vanligaste formen för det sektorsövergripande arbetet är genom ärendehandläggningen där olika enheter deltar i ärendeberedningen beroende på ärendetyp. Framförallt kan här nämnas det sektorsövergripande samarbetet som sker vid ärendehandläggning enligt miljöbalken och PBL. En annat viktigt exempel på hur vår samlade kompetens tas tillvara är miljömålsarbetet och där också strävan är att integrera detta arbete i den löpande verksamheten. En annat exempel på att arbeta sektorsövergripande är genom projekt. Detta har under året skett bl a vid framtagande av regional landskapsstrategi och Sjökoprojektet. Det sistnämnda projektet har bl a haft till syfte att hitta lösningar för att få tillräcklig tillgång till betesdjur i Stockholms skärgård. Delaktighet från externa aktörer sker ofta i samband med olika projekt. Härigenom fås oftast en högre kvalitet på framtaget material, förankringsprocessen blir bättre och ett genomförande underlättas. Ett mått på framgång är att vi sällan har olika uppfattningar när slutliga beslut/yttrande ges. Det mest påtagliga hindret för att arbeta sektorsövergripande är att detta tar tid och att tillräckliga resurser inte kan avsättas för detta ändamål. 18

Mål 2: Länsstyrelsen skall ha förmåga att vid räddningstjänst eller vid en kris som berör länet snabbt kunna upprätta en ledningsfunktion avseende bl.a. samordning och information. Funktionen skall vara utbildad och övad för sådana händelser. Återrapportering 2 genomförd utbildnings- och övningsverksamhet samt erfarenheter av inträffade händelser där hela eller delar av ledningsfunktionen har tagits i anspråk SAMÖ 2007 Länsstyrelsen deltog den 24-26 april i samverkansövningen SAMÖ 2007 i regi av Krisberedskapsmyndigheten (KBM). Händelserna koncentrerades i huvudsak till Stockholms län. Fokus under övningen låg på att öva krishantering i samband med terroristhändelser med radiologiska ämnen och smittspridning. Hotet riktades mot transportsektorn i Stockholmsregionen. Ett av de viktigaste målen med övningen var att öka förmågan att skapa en gemensam lägesuppfattning vid kriser samt att öva kriskommunikation med allmänhet, media och andra aktörer. Som en förberedelse för SAMÖ 2007 lades ett särskilt program upp för utbildning och övning för Länsstyrelsens krisledningsorganisation. Krisledningsorganisationen utbildades i stabsmetodik, integrerat beslutsstöd för skydd mot olyckor (RIB), CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen) samt webbaserat informationssystem (WIS). Studiebesök gjordes hos SOS- Alarm, Banverket, Länskommunikationscentralen hos Polismyndigheten, Rikskommunikationscentralen vid Rikspolisstyrelsen samt hos SL:s trafikledning. Sex bordsövningar genomfördes liksom ett antal funktionstester och larmövningar för att öva färdigheterna inför SAMÖ 2007. Vi hade också möten med de tre övriga länsstyrelser som deltog i övningen. SAMÖ 2007 gav värdefulla erfarenheter för utveckling av vår krisledning. Såväl interna som externa utvärderingar pågår och dessa kommer att utgöra underlag för översyn av krisledningsorganisation och -planer, ny ledningsplats, utrustning m m samt för samverkan med övriga organisationer. Länsstyrelsens VB/TiB-funktion Vår VB/TiB-funktion hade regelbundna möten under året och inträffade händelser rapporterades in i WIS. Övningsgruppen för Länsstyrelserna i Mellansverige (ÖSAM) anordnade i mars och i maj endagsutbildningar för den personal som fungerar som VB/TiB. Vi deltog också i ett i tvådagars TiB-seminarium som anordnades av KBM i slutet av november. Vår utbildningsledare genomförde startövningar för krisledningsorganisationerna på Länsstyrelsen i Stockholm i november och Länsstyrelsen i Södermanland i december. Signalskydd Länsstyrelsen i Stockholms län organiserar och genomför årligen ett signalskyddschefsmöte där vi informerar om nyheter inom signalskyddsområdet. Ett femtontal myndigheter och organisationer deltog i ett möte i maj. Signalskyddspersonalen informeras och uppdateras årligen i sin befattning som systemoperatörer. Övriga övningar Vi deltog under året i följande övningar (utöver SAMÖ 2007): Telö 07 - samverkansövning för sektorn elektroniska kommunikationer, två dagar i maj Foder - krisberedskapsövning för livsmedelskedjan, två dagar i september Finansiella sektorns krisledningsövning (FSKLÖ701), en dag i september Regional sambandsövning FROSSA, en dag i oktober 19

Dricksvattensövning Norrvatten, en dag i december Övningsrådet Övningsrådet har som mål att samordna och vidareutveckla övningsverksamheten i länet. I rådet ingår Länsstyrelsen (sammankallande), Försvarsmakten, Kustbevakningen, Luftfartsverket, Polismyndigheten i Stockholms län, Räddningstjänsten, Sjöfartsverket, Sveriges Radio Stockholm, Stockholms läns landsting och Luftfartsstyrelsen. Övningsrådet hade två tvådagars konferenser i mars respektive oktober. Regional krissamverkanskonferens Vi ordnade en regional krissamverkanskonferens för samverkande parter i Mellansverige två dagar i september med ca 65 deltagare. Krisledningsorganisationen - skarp verksamhet Efter snöovädret den 1 november 2006 inbjöd vi till ett uppföljningsmöte i januari 2007. Vid detta möte bestämdes att ett nytt samverkansmöte skulle genomföras inför kommande vinter och detta möte genomfördes i slutet av oktober. Den 13 november inträffade ett nytt snöoväder med stora trafikstörningar i Nynäshamnsområdet. Vår VB och stabschef var i kontakt med ett tjugotal olika aktörer under eftermiddagen och kvällen. Vi initierade ett uppföljningsmöte i december för att utvärdera insatserna som gjordes och diskutera lämpliga åtgärder inför framtiden. Ett 25-tal aktörer deltog på mötet. Mål 3: Verksamheten skall bedrivas så att samhällets grundläggande behov av samordning, samverkan och information på regional nivå säkerställs vid olyckor och kriser i samhället. Länsstyrelserna skall såväl före som under och efter en kris stödja inblandade parter, såsom kommuner, myndigheter och organisationer, i syfte att få till stånd samordning och en gemensam inriktning för de åtgärder som behöver vidtas. I händelse av ett krisläge skall länsstyrelserna på en sektorsövergripande nivå kunna informera samhällsaktörer och allmänhet om förlopp, konsekvenser och de åtgärder som planeras av ansvariga aktörer Återrapportering 3 Inom ramen för uppgiften som områdesansvarig myndighet, en bedömning av förmågan vid svåra påfrestningar på samhället i fred. förhållanden och gränssättande faktorer i myndighetens verksamhet och inom myndighetens ansvarsområde som allvarligt utgör en begränsning av samhällets förmåga vid svåra påfrestningar på samhället i fred översiktligt redovisa de åtgärder som vidtagits för att verka stödjande med avseende på kommuner, landsting och organisationer inom området skydd och beredskap mot olyckor och svåra påfrestningar Gränssättande faktorer för verksamheten vid svåra påfrestningar Vi bedömer att förmågan att samordna, samverka, informera och vid behov leda samhällets insatser vid extraordinära händelser/svåra påfrestningar är godtagbar. För att förbättra förmågan till ledning, samordning och samverkan krävs, utöver vad som redovisades under SAMÖ 2007, en funktionell ledningsplats för Länsstyrelsens krisledning. KBM har avsatt medel för detta 2008 och ombyggnationen kommer att genomföras under första halvåret 2008. 20

Stödjande åtgärder avseende kommuner, landsting och organisationer I maj och november genomförde vi informations- och utbildningskonferenser för länets säkerhetssamordnare. Under 2007 genomförde Länsstyrelsen följande övningar tillsammans med kommunerna: 8 februari Sollentuna kommun, Rudbecksskolan ledningsmetodik 20 februari Huddinge kommun, socialtjänsten 21 februari Haninge kommun, vattenfrågor 27 februari Sollentuna kommun 2 mars Huddinge kommun, barn och ungdomsförvaltningen 3 april Norrmalms stadsdelsnämnd, barn och ungdom 27 maj Norrmalms stadsdelsnämnd, äldreomsorg 12 juni Huddinge kommun, ledningsmetodik 3 okt Haninge kommun, utbildning av stabspersonal 27 september Österåkers kommun, TableTop övning 16 oktober Tyresö kommun, övning el bortfall 22 november Värmdö kommun, TableTop övning Därutöver genomförde vi en stabsövning för Regeringskansliet i maj. IT-säkerhet Vi arrangerade utbildning i IT-säkerhet för ett antal stadsdelsnämnder i Stockholms stad samt för kommunerna i länet. Utbildningen kommer att fortsätta under 2008. Regionala krishanteringsrådet Regionala krishanteringsrådet hade två möten, i februari respektive maj. Regional samverkanskurs (RSK) I september genomfördes en regional samverkanskurs under fyra dagar. I utbildningen deltog 28 elever från räddningstjänsten, sjukvården, polisen, SOS Alarm, Norrvatten (reningsverk), kommunala säkerhetschefer, Länsstyrelsen i Stockholms län, de regionala organen från Vägverket, Banverket samt Kustbevakningen. Räddningstjänst och sanering vid oljeutsläpp I början av maj genomförde Länsstyrelsen i Stockholms län ett oljeskadeseminarium. Seminariet arrangerades i samarbete med Länsstyrelsen i Södermanlands län och Räddningsverket. Syftet med seminariet var att länets kommuner skulle få information om oljeskadeskydd samt diskutera kring ett scenario om ett oljeutsläpp i skärgården. Dessutom var syftet att klargöra kommunernas och de statliga myndigheternas roll vid ett stort oljeutsläpp i kommunalt och/eller statligt vatten med påföljande strandpåslag. Regional risk- och sårbarhetsanalys Arbetet med den regionala risk- och sårbarhetsanalysen fortsätter och har under 2007 kompletterats med riskgrupperna störning i transportsystem, spridning av kemiska ämnen och störning i elektroniska kommunikationer. Arbetet fortsätter under 2008 och 2009 och därefter räknar vi med att ha en i huvudsak fullständig regional risk- och sårbarhetsanalys. 21

Mål 4: Länsstyrelsen skall bidra till att uppnå de jämställdhetspolitiska målen i länet. Särskilt fokus skall under året läggas på Regional utveckling, Landsbygdsutveckling, Social tillsyn, Kommunikationer. Samverkan skall ske med strategiska statliga myndigheter och andra viktiga aktörer i länet. Återrapportering 4 hur arbetet med jämställdhetsintegrering har bidragit till en utveckling av verksamheten inom ovanstående områden, särskilt med avseende på resultat av det utåtriktade arbetet Effekter av jämställdhetsintegreringen på regional utveckling, landsbygdsutveckling, social tillsyn och kommunikationer Generellt sett har en höjning av kunskapsnivån gällande jämställdhet skett på hela Länsstyrelsen. Drygt en tredjedel av alla anställda har fått basutbildning, samt alla chefer. Många medarbetare har fått ytterligare utbildning och gjort analyser eller medverkat i något av de många jämställdhetsprojekten. Detta har gett en ökad medvetenhet om att länsinvånarna består av kvinnor och män, flickor och pojkar med delvis olika livsvillkor och behov. Inom flera verksamhetsområden har verksamheten utvecklats kvalitativt och ibland fått en ny inriktning. Regional utveckling I regionala utvecklingsprojekt finns nu vanligen jämställdhetsperspektivet integrerat från starten. Inom ramen för projektet Framsyn Stockholm Mälardalen har tagits fram ett särskilt verktyg för att integrera jämställdhet i större komplexa regionala projekt. Ett förslag till en gemensam regional strategi för jämställdhet i Stockholms län 2007-2013 har utarbetats av Länsstyrelsen tillsammans med Kommunförbundet i Stockholms län samt Regionplane- och trafikkontoret. Förslaget är nu ute på remiss hos kommunerna. En strategigrupp för att följa upp och samordna det fortsatta arbetet har också bildats med de tre nämnda aktörerna samt företrädare för Stockholms Stad, Landstingets personalnämnd och Stockholms Akademiska Forum. Social tillsyn Under våren 2007 har ett antal personer från äldreområdet, IFO och funktionshinder deltagit i fortsättningsutbildning i JämKas Bas under två halvdagar. Alla har i samband med utbildningen processat fram möjliga områden som man ska arbeta vidare med. Alla sakområden hade mäns våld mot kvinnor som ett möjligt ämne att fortsätta att arbeta med. Detta kommer att ingå i respektive VP för 2008-2010. I tillsynen av kommunernas äldreomsorg finns nu frågor med om hur jämställdhetsperspektivet finns med i omsorgen om äldre. ÄldreJämt ett nätverk arrangerat av Länsstyrelsen med kommunala representanter, har under 2006-2007 utbildats för att kunna konkretisera jämställdhetsaspekter i äldreomsorgen. Bland annat har medlemmarna intresserat sig för det obetalda omvårdnadsarbetet och för om äldre kvinnor och män får samma stöd av äldreomsorgen. ÄldreJämt har deltagit i olika sammanhang tillsammans med Stockholm Jämt och Länsstyrelsen i Södermanlands län som bedrivit liknande nätverk. Nätverket Äldre-Jämt avslutades i juni 2007. En arbetsgrupp med en representant från äldregruppen och sju andra länsstyrelser och Socialstyrelsen har, utifrån ett initiativ från Jämstöd, tagit fram ett verktyg för tillsynen av äldreomsorgen ur ett jämställdhetsperspektiv. Tillsynen har genomförts av socialkonsulenter och äldreskyddsombud vid samtliga tillsynstillfällen inom äldreomsorgen vid de åtta länsstyrelser 22