Å R S R E D O V I S N I N G. Offensiv länsutveckling genom bred kompetens, samarbete och lyhörd kommunikation

Transkript

1 Å R S R E D O V I S N I N G Offensiv länsutveckling genom bred kompetens, samarbete och lyhörd kommunikation 2008

2 Innehåll Sammanfattning av verksamhetsåret Länsstyrelsens organisation 2 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 18 Verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete 19 Verksamhetsgren Regional tillväxt 24 Verksamhetsgren Miljömålsarbete 34 VO Tillsyn och vägledning 40 Verksamhetsgren Social tillsyn 41 Verksamhetsgren Miljötillsyn 51 Verksamhetsgren Djur- och Livsmedelskontroll 56 Verksamhetsgren Samhällets krisberedskap, tillsyn över plan- och byggnadsväsendet samt övrig tillsyn 58 VO Ärendehandläggning 59 Verksamhetsgren Omställning av energisystemet 60 Verksamhetsgren EU-stöd 61 Verksamhetsgren Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning 62 Organisationsstyrning inom Politikområde Regional samhällsorganisation 66 Personaluppgifter 71 Uppdrag som skall redovisas i årsredovisningen Sammanställning över väsentliga uppgifter 76 Finansiell redovisning 77 Resultaträkning 77 Balansräkning 78 Anslagsredovisning 80 Tilläggsupplysningar och noter 82 Omslagsfoto: Lena Ottebo

3

4 Sammanfattning av verksamhetsåret 2008 Med största glädje tog jag mig an uppgiften som landshövding i Västernorrlands län från och med den 1 oktober Huvuddelen av det gångna årets verksamhet faller därmed utanför den tidsperiod jag haft möjlighet att påverka. Däremot har jag haft tillfälle att studera och sätta mig in i Länsstyrelsens arbete under mitt första kvartal i ämbetet. Jag har också haft tillfälle att studera verksamhetsrapporterna för Mitt samlade intryck är att verksamheten väl lever upp till den arbetsplatsvision som antagits; Offensiv länsutveckling genom bred kompetens, samarbete och lyhörd kommunikation Kundens nytta i fokus, flexibla arbetsformer, dialog, helhetssyn och delaktighet samt ständigt lärande Regleringsbrevet ger länsstyrelsen en samordnande och sektorsövergripande uppgift. Samtidigt ifrågasätts länsstyrelsen framtida roll genom olika initiativ. Utan tvekan påverkas länsstyrelsen arbete av de många pågående utredningarna och diskussionerna om den regionala och sektorsövergripande verksamhetens framtida organisation. Osäkerhet har rått om den regionala strukturens framtida utseende och konsekvenserna på medellång sikt för länsstyrelsen. Ett betydande antal utredningar har under året studerat önskvärdheten av att skilja ut olika tillsynsuppgifter från länsstyrelserna eller att koncentrera dem till ett mindre antal länsstyrelser, som då får i uppgift att verka över större regioner, vars gränser ofta inte sammanfaller med de tänkta gränserna för regionkommunerna. Det regionala utvecklingsarbetet, för vilket länsstyrelsen fortfarande ges ett samordnade ansvar i vårt län, har liksom tidigare tagit sin utgångspunkt i Vision Västernorrland Under året har en uppdatering skett av det regionala tillväxtprogrammet (RTP). Vidare har arbetet med att formulera en internationell strategi inletts. Strukturfondsprogrammet har spelat en viktig roll i det regionala tillväxtarbetet. Inte minst i den rådande konjunkturavmattningen har det goda samarbetet mellan Partnerskapet och de förvaltande myndigheterna visat sig mycket fruktbart för att snabbt sätta in åtgärder. Den snabba konjunkturnedgången under året drabbade även Västernorrland. Som en följd av detta utsågs undertecknad i december till samordnare av insatser i länet för att lindra verkningarna av nedgången. Ett omfattande koordinationsarbete har inletts med alla länets olika aktörer. Energiomställning och satsningar på förnybar energi har under året krävt ett stort engagemang. Planerna på omfattande vindkraftsetableringar i länet är mycket glädjande, speciellt i rådande konjunkturläge. Länsstyrelsen har påtagit sig en samordnande roll för de insatser som blir aktuella för att möjliggöra etableringen på godtagbara villkor. Samarbete bedrivs med näringslivets organisationer och företag för att förstärka satsningarna på miljödriven teknikutveckling, bland annat inom projektet "Clean-tech region". Djur- och livsmedelstillsynen överförs från och med 2009 från kommunerna till länsstyrelsen. Under året har förberedelser gjorts för att kunna leva upp till de höjda ambitionerna inom detta område. En omorganisation av länsstyrelsen, där antalet avdelningar minskats från sex till fyra och antalet staber från två till en har genomförts vid årsskiftet. Av de fyra avdelningarna kommer en, Välfärdsavdelningen, att avvecklas när ansvaret för den sociala tillsynen vid kommande årsskifte övergår på Socialstyrelsen. Därefter återstår tre avdelningar. Bakgrunden är de allt högre kraven på effektivitet som följer av successivt reducerade förvaltningsanslag. För att klara nödvändig omställning utan att behöva tillgripa friställning av personal blir det nödvändigt att omfördela arbetsuppgifter inom angränsande områden i samband med att vakanser uppstår. Verksamheten under året resulterade i ett underskott och anslagskrediten har delvis behövts ta i anspråk. Den nya och mera sammanhållna organisationen bedöms ge förutsättningar att klara nödvändig anpassning till de sänkningar av anslagsnivåerna som inleddes under 2008 och kommer att fortsätta under 2009 och Bo Källstrand Landshövding 1 (89)

5 Länsstyrelsens organisation Länsstyrelsen var under 2008 organiserad i sex avdelningar för sakfrågor samt ett ledningskansli och en administrativ avdelning som utgjorde stabsresurser. Jämfört med 2007 har Strukturfondssekretariatet avvecklats till följd av att ansvaret för dessa uppgifter upphör i och med EU:s nya strukturfondsperiod. Länsstyrelsen är även Vattenmyndighet för Bottenhavets vattendistrikt. Vattenmyndigheten ansvarar för förvaltningen av vattenmiljön i distriktet och samordnar miljöarbetet enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Det finns totalt fem vattenmyndigheter i Sverige. Från och med 2009 sker en förändring i organisationen till färre och större avdelningar, detta bland annat för att möta den förändring i ansvarsområden som sker inför Länsledning Administrativ avdelning Lednings kansli Kultur/natur avdelning Lantbruk/fiske avdelning Vattenmyndighet Välfärdsavdelning Näringslivsavdelning Miljöavdelning Förvaltningsavdelning Länsstyrelsens arbetsplatsvision med dess fem värderingar gäller för alla anställda och ska integreras i det dagliga arbetet: OFFENSIV LÄNSUTVECKLING GENOM BRED KOMPETENS, SAMARBETE OCH LYHÖRD KOMMUNIKATION kundens nytta i fokus flexibla arbetsformer dialog helhetssyn och delaktighet ständigt lärande 2 (89)

6 Övergripande redovisning av verksamhetskostnader 2008 Tabell A - Verksamhetskostnader 2008 Verksamhetsområden och verksamhetsgrenar samt myndighetsövergripande verksamhet 3 (89) Kostnader Kostnader exkl OH inkl OH Tkr % Tkr % VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete VG Regional tillväxt VG Miljömålsarbete VO Tillsyn och vägledning VG Social tillsyn VG Miljötillsyn VG Djur- och livsmedelskontroll VG Samhällets krisberedskap, tillsyn över plan- och byggväsendet samt övrig tillsyn VO Ärendehandläggning VG Omställning av energisystemet VG EU-stöd VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning SUMMA PRODUKTION Myndighetsövergripande verksamhet (10) samt Administration och intern service (11) SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN ) Resurssamverkan Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen Myndighetsövergripande verksamhet, uppdelat på: 3 Nivå 1 ( ) Nivå 2 ( , ) Nivå 3 ( ) Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) Tabellen innehåller verksamhetskostnader enligt resultaträkningen, oavsett finansiering. Kostnader som definitionsmässigt är myndighetsövergripande redovisas som sådana, även om kostnaderna finansieras med externa medel (s.k. OH-pålägg). 1 Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11). 2 Totalsumma verksamhetskostnader överensstämmer med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen 3 Summan på nivå 1-3 överensstämmer med totalsumman Myndighetsövergripande verksamhet. Den procentuella fördelningen visar resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4). Kommentar: Verksamhetskostnaderna har minskat med 29 mkr jämfört med Den huvudsakliga minskningen har skett inom samordnings- och sektorsövergripande arbete varför detta verksamhetsområde har minskat sin andel av de totala kostnaderna till förmån för övriga verksamhetsområden.

7 Tabell B.1 - Verksamhetskostnader Myndighetsövergripande verksamhet särredovisad Kostnader per VO och VG VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete VG Regional tillväxt VG Miljömålsarbete VO Tillsyn och vägledning VG Social tillsyn VG Miljötillsyn VG Djur- och livsmedelskontroll VG Samhällets krisberedskap, tillsyn över plan- och byggnadsväsendet samt övrig tillsyn VO Ärendehandläggning VG Omställning av energisystemet VG EU-stöd VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning Resurssamverkan Myndighetsövergripande ( ) Totala kostnader (inkl. OH) Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen har fördelats på resp. verksamhetsgren. 2 Totalsumma verksamhetskostnader överensstämmer med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. Kommentar: Verksamhetskostnaderna har minskat med 29 mkr jämfört med Den huvudsakliga minskningen har skett inom sektorsövergripande arbete och miljömålsarbete. Minskningen avser till största del en minskning av projektverksamhet och särkskilt projekt inom natur- och miljöområdet. En betydande påverkan har uppförandet av det nya Naturumet Höga Kusten med tillhörande följdprojekt haft på verksamhetskostnaderna. Projekten som avslutades 2007 har inneburit kostnader på totalt närmare 50 mkr under 2006 och 2007 fördelat på sektorsövergripande arbete och miljömålsarbete. Inom miljötillsyn har en ökning av verksamhetskostnaderna skett jämfört med Ökningen kan hänföras till ökade satsningar inom vattenverksamheten och avser såväl Vattenmyndigheten som länsstyrelsens beredningssekretariat. 4 (89)

8 Tabell B.2 - Årsarbetskrafter Årsarb Årsarb Årsarb Årsarb Årsarb Myndighetsövergripande verksamhet särredovisad totalt kvinnor män totalt totalt Årsarbetskrafter per VO och VG VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete 97,1 52,0 45,6 102,7 99,7 VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete 48,1 28,2 19,9 54,5 55,2 VG Regional tillväxt 17,2 11,0 6,2 16,1 16,7 VG Miljömålsarbete 31,8 12,8 19,5 32,1 27,7 VO Tillsyn och vägledning 37,4 26,4 11,0 34,3 33,1 VG Social tillsyn 6,7 5,9 0,8 7,0 6,3 VG Miljötillsyn 22,8 14,4 8,4 18,0 17,0 VG Djur- och livsmedelskontroll 1,5 1,1 0,4 2,2 3,3 VG Samhällets krisberedskap, tillsyn över planoch byggnadsväsendet samt övrig tillsyn 6,4 5,0 1,4 7,2 6,6 VO Ärendehandläggning 58,7 39,6 19,2 58,5 58,5 VG Omställning av energisystemet 2,6 2,6 0,0 2,1 1,7 VG EU-stöd 29,7 19,3 10,5 30,8 33,0 VG Trafikärenden samt övrig ärendehandläggning 26,4 17,7 8,7 25,7 24,8 Myndighetsövergripande ( ) 31,2 21,6 9,6 34,0 35,2 Totala årsarbetskrafter 224,3 139,6 84,7 229,2 226,5 Kommentar: Förändringarna inom årsarbetskrafterna följer samma mönster som verksamhetskostnaderna. En minskning inom sektorsövergripande arbete till följd av minskad projektverksamhet i länsstyrelsens egen regi och en ökning inom miljötillsynen till följd av ökning inom vattenverksamheten. Inom myndighetsövergripande verksamhet, vilket består av myndlighetsledning och administration, har en minskning skett med 2,8 årsarbetskrafter, vilket är relativt sett mer än sänkningen totalt. 5 (89)

9 Tabell B.3 - Kostnader för representation (tkr) Intern representation (undergrupp 496 i baskontoplanen) Extern representation (undergrupp 552 i baskontoplanen) Kommentar: En viss minskning har skett till följd av något färre projekt med utbildningsinslag och informationsutbyte. Huvuddelen av den externa representationen avser projektliknande verksamhet med annan finansiering än förvaltningsanslaget. Tabell B.4 - Lokaler och service Lokalkostnader residens (tkr) Lokalyta residens (m 2 ) Lokalkostnad per m 2 i residenset Lokalkostnad exkl. residenset varav lokalkostnader för kontorslokaler inkl. biytor Lokalyta exkl. residens (m 2 ) varav lokalyta för kontorslokaler inkl. biytor Lokalkostnad per m 2 exkl. residens Lokalkostnad per m 2 för kontorslokaler inkl. biytor Lokalkostnad per årsarbetskraft exkl. residenset (tkr) Lokalkostnad per årsarbetskraft för kontorslokaler inkl. biytor Lokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) för kontorslokaler inkl biytor Kostnader för lokalvård exkl. residens Driftskostnader för larm och bevakning samt säkerhetsåtgärder i länsstyrelsens lokaler Redogör även för följande: - I vilken regi lokalvården bedrivs. - Kommentera eventuella större avvikelser/förändringar jämfört med tidigare år. - Planerade större lokalförändringar. Lokalvården bedrivs i egen regi. Utfallet inom lokalkostnaderna visar inte på några större förändringar jämfört med tidigare år. Till 2010 planeras att minska lokalytorna med 560 kvm på grund av minskade behov till följd av förändrat verksamhetsansvar inom trafikområdet och inom social tillsyn. 6 (89)

10 Tabell C - Kostnader och årsarbetskrafter Tabellen ska innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Fakta i tabellen ska redovisas för Kostnader och årsarbetskrafter VÄS- Kostnader Årsar- Årsar- Årsar- Kostnader Årsar- KOD bets- kraft kraft kraft kraft bets- bets- bets- totalt Kvinnor Män totalt 10 Myndighetsövergripande verksamhet ,6 6,7 2, , Kompetensutveckling inom område ,2 0,1 0, ,3 11 Administration och intern service ,6 14,9 6, , Kompetensutveckling inom område ,2 0,2 0, , Övrig förvaltning ,5 5,9 2, , Kompetensutveckling inom 20 och ,3 0,1 0, ,5 201 Allmänna val 50 0,2 0,1 0,2 30 0,1 202 Medborgarskap 24 0,1 0,1 0,0 31 0,1 203 Överförmyndare 98 0,2 0,2 0,0 79 0,2 204 Begravningsfrågor 103 0,2 0,2 0,0 63 0,1 205 Näringsrättsliga frågor 39 0,1 0,1 0,0 34 0, Pantlåneverksamhet 5 0,0 0,0 0, Frågor enligt aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar m.fl. 33 0,1 0,1 0,0 206 Stiftelser 488 1,1 1,1 0, , Stiftelser - registrering 235 0,6 0,6 0, , Stiftelser - tillsyn 254 0,5 0,5 0, ,7 207 Lönegaranti 102 0,2 0,2 0,0 29 0,1 208 Deponering, administration och fördelning av medel, allmänna arvsfonden m.m 588 0,2 0,2 0, , Deponerade medel 50 0,1 0,1 0, Allmänna arvsfonden 23 0,0 0,0 0, Bygdeavgifter 499 0,5 0,0 0, Rederistöd 0 0,0 0,0 0, Åborätten och allmänningar 0 0,0 0,0 0,0 211 Allmän kameraövervakning 168 0,9 0,3 0, ,5 212 Bevakningsföretag m.m 327 0,5 0,5 0, ,4 213 Ärenden enligt ordningslagen m.m 16 0,2 0,0 0,2 9 0,0 överklaganden av polismyndighetens beslut 214 Delgivning, viten, diverse förordnanden 127 0,1 0,1 0,0 88 0,1 215 Lotterier, bingo. mm ,3 0,2 0, ,4 216 Kampsportsmatcher 0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 218 Jakt och viltvård ,6 1,5 0, ,1 219 Övriga ärenden inom övrig förvaltning 216 0,6 0,0 0,6 99 0,2 7 (89)

11 Kostnader och årsarbetskrafter VÄS- KOD Kostnader Årsarbetskraft totalt Årsarbetskraft Kvinnor Årsarbetskraft Män Kostnader Årsarbetskraft totalt 24 Yrkesmässig trafik 626 1,4 1,4 0, ,5 240 Allmänt och övergripande inom yrkesmässig 64 0,5 0,1 0,4 75 0,1 trafik 2409 Kompetensutveckling inom område ,1 0,1 0,0 48 0,1 241 Tillstånd (utom internationella transporter och taxiförarlegitimationer) 295 0,7 0,7 0, ,6 242 Internationella transporter 7 0,0 0,0 0,0 7 0,0 243 Tillsyn och kontroll (utom 220 0,5 0,5 0, ,6 taxiförarlegitimationer) 244 Taxiförarlegitimationer 40 0,1 0,1 0,0 36 0,1 249 Övriga ärenden inom yrkesmässig trafik 0 0,0 0,0 0,0 25 Körkort och trafikföreskrifter ,3 11,9 1, ,8 250 Allmänt och övergripande inom körkort och trafikföreskrifter 396 0,3 0,3 0, , Kompetensutveckling inom område ,2 0,2 0, ,3 251 Tillstånd ,1 6,6 0, ,5 252 Villkor 554 1,1 1,1 0, ,2 253 Körkortsingripanden ,3 3,5 0, ,0 258 Trafikföreskrifter m.m 252 0,4 0,4 0, ,7 259 Övriga ärenden inom körkort och trafikföreskrifter m.m. 1 0,0 0,0 0,0 2 0,0 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor ,9 1,4 0, ,7 280 Allmänt och övergripande inom 222 0,4 0,3 0, ,2 livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 2809 Kompetensutveckling inom område ,1 0,1 0,0 85 0,1 281 Livsmedelskontroll 69 0,1 0,1 0, ,6 282 Djurskydd 641 0,6 0,6 0, ,0 283 Smittskydd 114 0,6 0,2 0, ,3 284 Allmänna veterinära frågor m.m 221 0,2 0,2 0, ,5 289 Övriga ärenden inom livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 61 0,1 0,1 0,0 58 0,1 8 (89)

12 Kostnader och årsarbetskrafter VÄSK Kostnader Årsar- Årsar- Årsar- Kostnader Årsar- OD bets- kraft kraft kraft kraft bets- bets- bets- totalt Kvinnor Män totalt 30 Regional tillväxt ,3 18,4 13, ,8 300 Allmänt och övergripande inom regional ,5 4,9 4, ,5 utveckling 3009 Kompetensutveckling inom område ,4 0,2 0, ,8 301 Tillväxtprogram m.m ,3 1,0 0, ,6 302 Företagsstöd ,3 2,8 1, ,8 303 Regional projektverksamhet ,2 5,9 3, ,4 304 EG:s strukturfonder (Regionala fonden, Sociala fonden och Jordbruksfonden) ,4 3,2 3, ,0 305 Uppföljning och utvärdering av regionala stöd (ej EG:s strukturfonder) 534 1,4 0,5 0, ,6 306 Gränsregionalt samarbete (ej Interreg) 0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 307 Konkurrensfrågor 22 0,1 0,0 0,0 26 0,1 309 Övriga ärenden inom regional utveckling 12 0,0 0,0 0,0 9 0,0 34 Infrastrukturplanering ,7 1,5 1, , Kompetensutveckling inom område ,0 0,0 0,0 8 0,0 40 Hållbar samhällsplanering och boende ,5 5,9 3, ,1 Allmänt och övergripande inom hållbar ,3 2,9 1, ,2 400 samhällsplanering och boende Kompetensutveckling inom omr. 40 och ,4 0,2 0, , Översikts- och regionplaner m.m 412 0,6 0,4 0, ,3 Detaljplaner, områdesbestämmelser, ,5 1,2 0, ,2 402 fastighetsplaner m.m Överklagande av kommuns beslut enligt planoch 522 1,4 0,5 0, ,8 403 bygglagen Tillsyn av plan- och byggnadsfrågor, samråd 189 0,8 0,1 0, ,3 404 m.m 4041 Tillsyn av planfrågor 72 0,1 0,0 0,1 i u i u 4042 Tillsyn av byggnadsfrågor 71 0,1 0,1 0,0 i u i u 405 Bostadsförsörjning 178 0,4 0,4 0,0 75 0,2 406 Ekologiskt hållbar samhällsutveckling 14 0,0 0,0 0,0 60 0,1 Fastighetsbildning, frågor kring 176 0,4 0,4 0, ,5 407 markanvändning m.m Övriga ärenden inom hållbar 44 0,1 0,0 0,1 31 0,1 409 samhällsplanering och boende 41 Stöd till boende ,0 3,0 0, ,5 411 Bidrag till nybyggnad 25 0,0 0,0 0,0 32 0,1 412 Bidrag till ombyggnad 56 0,1 0,1 0,0 76 0,2 413 Bidrag till energiåtgärd 998 2,6 2,6 0, ,1 414 Bidrag till åtgärder mot radon 111 0,2 0,2 0,0 90 0,2 419 Övriga ärenden inom stöd till boende 1 0,0 0,0 0,0 0 0,0 9 (89)

13 Kostnader och årsarbetskrafter VÄSKOD Kostnader Årsarbetskraft Årsarbetskraft Årsarbetskraft Kostnader Årsarbetskraft totalt Kvinnor Män totalt 42 Omställning av energisystemet 255 0,5 0,0 0, ,1 420 Allmänt och övergripande inom omställning av energisystemet 18 0,1 0,0 0, , Kompetensutveckling inom område ,0 0,0 0,0 1 0,0 421 Förnybar energi 217 0,5 0,0 0, ,3 422 Hushållning med energi 20 0,0 0,0 0,0 0 0,0 429 Övriga ärenden inom omställning av 0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 energisystemet 43 Kulturmiljö ,1 4,2 1, ,8 430 Allmänt och övergripande inom kulturmiljö ,3 1,2 1, , Kompetensutveckling inom område ,1 0,1 0, ,2 431 Fornminnen 508 0,9 0,9 0, ,8 432 Byggnadsminnen 132 0,0 0,0 0, ,3 433 Kyrkliga kulturminnen 242 0,2 0,1 0, ,5 434 Byggnadsvård 727 1,5 1,1 0, ,9 435 Fornminnes- och kulturlandskapsvård ,8 0,7 0, ,8 436 Kulturhistoriskt värdefulla miljöer 259 0,2 0,2 0, ,2 439 Övriga ärenden inom kulturmiljö 8 0,0 0,0 0,0 68 0,1 45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar ,1 1,7 2, ,9 450 Allmänt och övergripande inom ,3 0,1 1, ,3 krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar 4509 Kompetensutveckling inom område ,1 0,0 0,1 86 0,2 451 Riskhantering och säkerhet 243 0,3 0,0 0, ,4 452 Skydd mot olyckor inklusive 528 0,5 0,5 0, ,4 räddningstjänstansvar 453 Krisberedskap samt civilt försvar 904 0,9 0,4 0, ,7 454 Dammsäkerhetsfrågor 53 0,2 0,0 0,2 63 0,1 455 Utbildning, övning information 96 0,2 0,1 0, ,8 456 Tillsyn och uppföljning 367 0,6 0,6 0, ,7 459 Övriga ärenden inom fredstida krishantering, 0 0,0 0,0 0,0 7 0,0 skydd mot olyckor och civilt försvar 5 Naturvård och miljöskydd ,4 30,7 34, ,5 50 Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd ,3 7,8 9, ,5 500 Allmänt och övergripande inom naturvård och ,6 5,0 4, ,0 miljöskydd 5009 Kompetensutveckling inom områdena ,3 0,8 0, ,2 501 Miljömål 867 2,0 1,4 0, ,3 502 Miljöövervakning och uppföljning av ,6 0,8 1, ,4 miljömål 10 (89)

14 Kostnader och årsarbetskrafter VÄSKOD Kostnader Årsarbetskraft Årsarbetskraft Årsarbetskraft Kostnader Årsarbetskraft totalt Kvinnor Män totalt 503 Tillsynsvägledning 383 2,6 0,8 1, ,0 Överlåtelse av beslut och operativ tillsyn till 0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 504 kommun Överklagande av kommuns beslut enligt 216 0,2 0,1 0, ,6 505 miljöbalken m.fl. författningar Övriga ärenden inom övergripande 10 0,0 0,0 0,0 16 0,0 509 naturvård och miljöskydd Skydd av områden och arter, förvaltning ,4 7,5 12, ,5 51 och skötsel av skyddade områden Skydd av områden och arter (exkl ,9 2,7 5, ,7 511 vattenskyddsområden och kulturreservat) Förvaltning och skötsel av skyddade ,0 4,8 7, ,2 512 områden 513 Vattenskyddsområden (exkl. tillsyn) 47 0,2 0,0 0,1 70 0,1 Tillsyn av områdesskydd (exkl ,3 0,0 0, ,3 515 vattenskyddsområden) 516 Tillsyn av vattenskyddsområden 85 0,3 0,0 0,3 45 0,1 Övriga ärenden inom skydd av områden och 11 0,0 0,0 0,0 47 0,1 519 arter 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen 589 1,3 0,6 0, ,7 Tillstånd och dispenser avseende 158 0,3 0,1 0, ,6 521 naturskydd 522 Skydd för djur- och växtarter 9 0,0 0,0 0,0 12 0,0 523 Övrig prövning avseende naturskydd 73 0,0 0,0 0,0 74 0,1 525 Samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 345 0,9 0,4 0, ,9 Tillsyn av dispenser och tillstånd avseende 2 0,0 0,0 0,0 3 0,0 526 områdesskydd 527 Tillsyn av skydd för djur- och växtarter 2 0,0 0,0 0,0 25 0,0 Tillsyn av övrig prövning avseende 0 0,0 0,0 0,0 16 0,0 528 naturskydd Övriga ärenden inom prövning och tillsyn 1 0,0 0,0 0,0 5 0,0 529 för skydd av naturen 53 Vattenverksamhet ,4 5,2 4, ,5 531 Prövning av vattenverksamhet 250 0,5 0,0 0, ,3 535 Tillsyn av vattenverksamhet 277 0,5 0,0 0, ,5 537 Förvaltning av kvalitén på vattenmiljön ,8 5,2 2, ,7 539 Övriga ärenden inom vattenverksamhet 25 0,1 0,0 0,1 15 0,0 54 Mineral- och torvfyndigheter 751 0,7 0,0 0, ,4 Prövning enligt minerallagen och lagen om 28 0,1 0,0 0,1 24 0,0 543 vissa torvfyndigheter Tillsyn av undersökning och bearbetning av 2 0,0 0,0 0,0 10 0,0 546 torvfyndigheter 549 Övriga ärenden inom mineral- och torvfyndigheter 721 0,5 0,0 0, ,3 11 (89)

15 Kostnader och årsarbetskrafter VÄSKOD Kostnader Årsarbetskraft Årsarbetskraft Årsarbetskraft Kostnader Årsarbetskraft totalt Kvinnor Män totalt 55 Miljöfarlig verksamhet ,0 3,5 3, ,8 551 Prövning av miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken (inkl Samråd) ,9 1,6 2, ,6 555 Tillsyn av miljöfarlig verksamhet ,1 1,9 1, ,1 559 Övriga ärenden inom miljöfarlig verksamhet 27 0,2 0,0 0,2 72 0,1 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 471 1,1 1,0 0, ,0 561 Prövning av kemiska produkter och 11 0,1 0,0 0,0 17 0,0 biotekniska organismer 562 Prövning av avfall och producentansvar 166 0,4 0,3 0,0 36 0, Transport av avfall och farligt avfall 109 0,2 0,2 0, ,3 563 Prövning av övrigt miljö- och hälsoskydd 25 0,0 0,0 0,0 72 0,1 565 Tillsyn av kemiska produkter och biotekniska 163 0,4 0,4 0,0 5 0,0 organismer 566 Tillsyn av avfall och producentansvar 94 0,2 0,2 0, ,3 567 Tillsyn av övrigt miljö- och hälsoskydd 5 0,0 0,0 0,0 8 0,0 569 Övriga ärenden inom övrigt miljö- och 7 0,0 0,0 0,0 17 0,0 hälsoskydd 57 Förorenade områden, efterbehandling ,2 4,4 0, ,5 571 Prövning av förorenade områden 0 0,0 0,0 0,0 0 0,0 575 Tillsyn av förorenade områden och ,3 1,9 0, ,7 miljöriskområden 577 Efterbehandling av förorenade områden ,9 2,5 0, ,8 579 Övriga ärenden inom förorenade områden 45 0,1 0,1 0,0 16 0,0 58 Restaurering ,0 0,6 2, ,8 60 Lantbruk ,6 17,1 8, ,0 600 Allmänt och övergripande inom lantbruk ,0 0,7 0, , Kompetensutveckling inom område ,2 0,1 0, ,4 601 Stöd till jordbruket enligt EG:S förordningar ,6 9,5 4, ,7 602 Stöd till landsbygdsutvecklingsåtgärder exkl ,5 2,2 1, ,2 kompetensutveckling 603 Stöd till kompetensutvecklingsåtgärder inom ,5 4,2 1, ,7 lantbruket 604 Utveckling av jordbruksnäringen och 523 0,9 0,6 0, ,7 landsbygden 605 Tillsyn, kontroll m.m 204 0,0 0,0 0, ,2 606 Jordbruksfastigheter 347 0,8 0,3 0, ,6 609 Övriga ärenden inom lantbruk 11 0,1 0,0 0,1 37 0,1 12 (89)

16 Kostnader och årsarbetskrafter VÄSKOD Kostnader Årsarbetskraft Årsarbetskraft Årsarbetskraft Kostnader Årsarbetskraft totalt Kvinnor Män totalt 62 Fiske ,2 1,4 1, ,7 620 Allmänt och övergripande inom fiske 155 0,2 0,1 0, , Kompetensutveckling inom område ,1 0,0 0, ,2 621 Fiskerinäring 453 0,1 0,1 0, ,5 622 Stöd till fisket 195 0,6 0,2 0, ,2 623 Fiskevård, fritidsfiske 984 2,0 0,9 1, ,2 629 Övriga ärenden inom fiske 191 0,2 0,2 0, ,4 64 Skogsbruk (endast Gotlands län) Kompetensutveckling inom område Social omvårdnad ,4 10,0 1, ,6 Allmänt och övergripande inom social ,9 4,1 0, ,2 700 omvårdnad (Tidigare benämnt "Social omvårdnad" under VG Utåtriktat sektorsövergripande arbete) 7009 Kompetensutveckling inom område ,1 0,1 0, ,4 701 Tillsyn och rådgivning ,0 4,6 0, ,2 702 Enskild vårdverksamhet 176 0,3 0,3 0,0 74 0,1 703 Individärenden - yttranden till domstol m.m 32 0,0 0,0 0,0 12 0,0 704 Fördelning av statsbidrag 375 0,7 0,7 0, ,5 705 Alkohol och tobaksärenden 101 0,5 0,4 0,1 39 0,1 709 Övriga ärenden inom social omvårdnad 24 0,0 0,0 0,0 40 0,1 80 Jämställdhet mellan kvinnor och män ,3 2,3 0, , Kompetensutveckling inom område ,1 0,1 0,0 59 0,1 85 Integration ,0 1,1 0, , Kompetensutveckling inom område ,1 0,1 0,0 69 0,1 VÄSKOD Kostnader och årsarbetskrafter Kostnader Årsarbetskraft totalt Årsar- Årsarbetskrafkrafbets- Kvinnor Män Kostnader Årsarbetskraft totalt Resurssamverkan ,2 1,2 0, ,0 Summa på 2-siffernivå ,6 140,6 85, Uppgifterna avser all anställd personal vid länsstyrelsen, oavsett finansiering och anställningsform. Se vidare förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, ESV:s allmänna råd till 2 kap. 4. En årsarbetskraft motsvarar 220 arbetsdagar per år. 2 Definiera vad som avses i summan resurssamverkan Redogör för vad som ingår i kompetensutvecklingstiden Kommentar: De största förändringarna jämfört med 2007 är de tidigare nämnda. Den minskade projektverksamheten märks inom allmänt och övergripande inom regional tillväxt, (300) samt naturvård och miljöskydd, (500). Ökningen inom vattenverksamheten noteras inom sakområde 537. I resurssamverkan ingår lokalvård. Med kompetensutvecklingstid menas deltagandetid i organiserade utbildningstillfällen. 13 (89)

17 Tabell D Redovisning av ärenden 2008 (samtliga ärenden oavsett databas) Nedanstående tabell svarar mot de krav på återrapportering som anges för samtliga verksamhetsområden. I de fall individärenden förekommer under Kommunikationer och Regional utvecklingspolitik skall dessa redovisas även uppdelat efter kvinnor/män och juridiska personer, se tabell D.1. A B C D E F G H I J Sakområde och del av sakområde Ingående balans Antal inkomna ärenden (exkl initiativärenden) Antal initiativärenden Antal beslutade ärenden Utgående balans (F=B+C+ D-E) Antal överklagade ärenden 1 Antal överklagade ärenden som avgjorts i högre instans 2 varav Antal ej antal beslutade ären- ändrade 3 den, äldre än två år. Myndighetsövergripande, administration och Intern service (10-11) Övrig förvaltning (20-21) varav stiftelser (206) varav allmän kameraövervakning (211) varav bevakningsföretag m.m (212) Yrkesmässigtrafik (24) varav tillsyn och kontroll (utom taxiförarlegitimationer) (243) Körkort och trafikföreskrifter mm inkl s.k gröna ärenden. (25) varav tillstånd exkl. s.k. gröna ärenden (251) varav s.k. gröna ärenden varav körkortsingripanden (253) Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanering (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Stöd till boende (41) Omställning av energisystemet (42) A B C D E F G H I J 14 (89)

18 Sakområde och del av sakområde Ingående balans Antal inkomna ärenden (exkl initiativärenden) Antal initiativärenden Antal beslutade ärenden Utgående balans (F=B+C+ D-E) Antal överklagade ärenden 1 Antal överklagade ärenden som avgjorts i högre instans 2 varav Antal ej antal beslutade ären- ändrade 3 den, äldre än två år. Kulturmiljö (43) Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) varav tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) varav tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) varav tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56) Förorenade områden, efterbehandling (57) varav tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden (575) Restaurering (58) Lantbruk (60) IAKS, Ararat varav stöd till jordbruket enligt EGs förordningar (601) Rennäring mm (enbart Dalarnas, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län (61) A B C D E F G H I J 15 (89)

19 Sakområde och del av sakområde Ingående balans Antal inkomna ärenden (exkl initiativärenden) Antal initiativärenden Antal beslutade ärenden Utgående balans (F=B+C+ D-E) Antal överklagade ärenden 1 Antal överklagade ärenden som avgjorts i högre instans 2 varav Antal ej antal beslutade ären- ändrade 3 den, äldre än två år. Fiske (62) Skogsbruk (64) Social omvårdnad (70) varav tillsyn och rådgivning (701) Jämställdhet mellan kvinnor och män (80) Integration (85) Summa Varav Vattenmyndighetens ärenden Varav Miljöprövningsdelegationens ärenden Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och överklagade till högre instans 2 Redovisa de ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till länsstyrelsen under Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till lst:s beslut 4 Lantbruksärenden inkl. jordbrukarstödsärenden registrerade i IAKS och Ararat. 5 De länsstyrelser som diarieför samtliga handledarskap redovisar denna grupp i sin helhet under 251 Kommentar: Totalt inkomna ärenden under 2008 har ökat jämfört med föregående år, från ärenden under 2007 till ärenden under Antalet initiativärenden har dock minskat något, från till ärenden. Även antalet beslutade ärenden, som under 2008 uppgick till , har minskat något jämfört med 2007 då ärenden beslutades. Något lägre beslutstakt i jämförelse med takten på ärendeinflödet gör att den utgående ärendebalansen för 2008 ökade från till pågående ärenden. Sett till de totala ärendevolymerna kan också noteras att antalet ej beslutade ärenden äldre än två år minskat kraftigt, från 541 öppna ärenden vid förra årsskiftet till 240 ärenden per Sett till de olika ärendekategorier kan följande förändringar noteras. Inom kameraövervakning (211) har skett en markant minskning av initiativärenden och även beslutade ärenden. Orsaken är att under 2007 genomfördes en planenlig riktad tillsynssatsning gentemot restaurangbranschen med över 300 genomförda tillsynsärenden. Under 2008 har en återgång skett till en mer normal nivån på 98 beslutade ärenden. Inom körkort och handledarskap (251) har det skett en fortsatt ökning av inkommande ärenden, totalt sett ärenden att jämföra med under Beslutstakten har dock inte ökat i samma takt vilket inneburit en ökning av den utgående balansen med 686 ärenden till per Ny handläggningsordning inom denna typ av ärende har inneburit längre handläggningstider på länsstyrelserna och även ökade balanser. Inom stöd till boende (41) har en minskning skett vad gäller inkommande men framförallt också beslutade ärenden, (805 st), jämfört med föregående år, (1 649 st). Orsaken är att stödet för konvertering från oljeuppvärmning har upphört, vilket tidigare stod för stora volymer inom ärendekategorin. Inom ärendegruppen social tillsyn och rådgivning (701) uppgår antalet inkomna ärenden till 587 stycken, en ökning med 349 ärenden jämfört med Ökningen beror främst på att kommunerna kvartalsvis sedan den 1 juli 2008 skall rapportera ej verkställda beslut även för de personer som har insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. 16 (89)

20 Tabell D.1 Redovisning av vissa ärenden uppdelat på kvinnor, män och juridiska personer Det är avsändare/mottagare som avgör till vilken kategori i tabellen som ett ärende registreras. A B C D Sakområde och del av sakområde Antal inkomna ärenden under 2008 Antal beslutade ärenden under 2008 Antal överklagade ärenden under 2008 Kvinnor Män Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers. Kommunikationer (24-25, 34), exklusive s.k. gröna ärenden Regional tillväxt (30) Kommentar: Redovisningen avser ärenden som registrerats i Diabas. Ärenden som registrerats i Platina finns inte med i redovisningen eftersom det systemet idag inte är utvecklat för att kunna få fram sådana uppgifter. 17 (89)

21 VO Kunskapsuppbyggnad mm LÄNSSTYRELSENS VERKSAMHETSOMRÅDEN SAMT VERKSAMHETSGRENAR VO Kunskapsuppbyggnad, samordnings- och sektorsövergripande arbete Mål 1: Länsstyrelserna ska stärka det sektorsövergripande arbetet och samordningen av de olika sakområdena för att uppnå effektiva lösningar och bidra till en hållbar utveckling i länen. Återrapportering 1 Länsstyrelserna ska redovisa kortfattat i punktform de tre största hindren för ett framgångsrikt sektorsövergripande arbete. En viktig utgångspunkt för länsstyrelsens arbete och arbetssätt är att helhetssyn och samordning är grundläggande för att bidra till en hållbar utveckling, vilket också framgår av arbetsplatsvisionen. Det finns dock hinder som försvårar ett framgångsrikt sektorsövergripande arbete, bland annat: - Många sakområden är starkt sektoriellt styrda både av lagstiftning och nationella myndigheter. Detta innebär att sektorsperspektiven får starkare genomslag på bekostnad av helhetsperspektivet. Utvecklingen har gått mot alltfler nationella enmyndigheter vilket också tidvis innebär svårigheter att nå ansvariga i andra myndigheter inom regionala frågor. - Den sektorsövergripande uppgiften har inte lika starkt stöd. Signalerna från regeringen är inte alltid så tydliga att sektorerna skall låta sig samordnas. Det finns sällan tydliga uppdrag i andra myndigheters instruktioner att de ska samverka med respektive länsstyrelse regionalt. - Tids- och resursbrist gör att det kan upplevas viktigare och enklare att prioritera sin sektors perspektiv istället för det, många gånger, svåra arbetet att sammanväga flera intresseområden och hänsynstagande. 18 (89)

22 VO Kunskapsuppbyggnad mm Verksamhetsgren Utåtriktat sektorsövergripande arbete Tabell För sakområdet jämställdhet Kostnader/intäkter för sakområde Jämställdhet Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) varav ramanslag 32:1, netto (tkr) varav övrig finansiering (tkr) Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) 1% 2% 2% Verksamhetsintäkter Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) Kommentar: Den lägre kostnaden jämfört med tidigare år, beror på färre konsultkostnader i projekt och färre antal projekt. Mål 1: Verksamheten ska bedrivas så att det finns god beredskap och kapacitet för mottagande av skyddsbehövande m.fl. som beviljats uppehållstillstånd samt utvecklad samverkan mellan kommuner och myndigheter i länet avseende boende, introduktion och snabb arbetsmarknadsetablering. Återrapportering 1a Länsstyrelserna ska redovisa hur arbetet med att skapa god beredskap och kapacitet i länet för att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd har bedrivits. Redovisningen ska lämnas i en enhetlig struktur enligt det gemensamma förslag som tagits fram via Länsstyrelsen i Jämtlands län (IJ2007/3174IM, Länsstyrelsen i Jämtlands län diarienummer , se punkterna nedan). Eventuella förändringar eller kompletteringar av redovisningen görs efter anvisningar från Länsstyrelsen i Jämtlands län. Redovisningen ska omfatta; - antalet kommuner i länet som hade överenskommelse om mottagning av skyddsbehövande vid årets början och vid årets slut. Samtliga länets sju kommuner hade överenskommelse om mottagning av skyddsbehövande vid årets början och vid årets slut. - antalet kommuner i länet som vid årets slut har en treårsöverenskommelse med Migrationsverket, Samtliga länets sju kommuner har minst treåriga överenskommelse med Migrationsverket om mottagning av skyddsbehövande. - de kommuner som under 2007 inte haft någon överenskommelse om mottagning av skyddsbehövande, Ingen av länets kommuner saknar överenskommelse om mottagning av skyddsbehövande 19 (89)

23 VO Kunskapsuppbyggnad mm - antalet kommuner som i jämförelse med förra året ökat sitt mottagande, har oförändrat mottagande, minskat sitt faktiska mottagande, Länet har totalt minskat sitt mottagande av skyddsbehövande med 50 personer från 619 personer under 2007 till 569 personer Nedbrutet på kommunnivå så har Sollefteå och Ånge marginellt ökat sitt mottagande medan Härnösand och Örnsköldsvik minskat sitt mottagande något jämfört med Dessa kommuner följer i stort överenskommelsen för 2008 om mottagande med Migrationsverket. Timrå kommun har ökat sitt mottagande med 36 personer från 41 till 77 jämfört med Detta stämmer väl överens eftersom kommunen i avtalet med Migrationsverket också ökade sin kapacitet av mottagna från 30 till 70 mellan åren 2007 och De kommuner som minskade sitt mottagande mest är Sundsvall och Kramfors. För Kramfors del anger kommunen att man inte tilldelats det antal från Migrationsverket som kommunen har kapacitet för. Sundsvall har inte tackat nej till någon anvisning från Migrationsverket av skyddsbehövande men de har haft en stor inflyttning av anhöriga, för vilka man erhåller ersättning enligt ersättningsförordningen. Dessa avräknas dock ej på kvoten för mottagande vilket medför att de enligt mottagningsstatistiken har ett minskat mottagande. - skälen för, i förekommande fall, minskad eller oförändrad mottagningskapacitet, bostadsbrist, arbetsmarknadssituationen, färre anvisade/placerade än beräknat eller annan orsak, Mottagningskapaciteten i länets kommuner är oförändrad jämfört med den nivå som kommunerna har avtalat med Migrationsverket om. Bostadsmarknaden i länet präglas av en generell brist på både små och stora lägenheter, speciellt i centralorterna i länet. Detta har dock inte påverkat kapaciteten till mottagande. Arbetsmarknaden var under första halvåret god vilket ledde till en ökad sysselsättning och sjunkande arbetslöshet i länet. Den lågkonjunktur som inträtt efter sommaren innebär nu att antalet arbetstillfällen snabbt minskar. Detta får som konsekvens att det blir svårare att ta sig in på arbetsmarknaden vilket framförallt kommer att drabba nyanlända negativt. - de väsentligaste insatserna från länsstyrelsen för att främja beredskapen att ta emot skyddsbehövande som erhållit uppehållstillstånd (konferenser, besök i kommunerna etc.), Länsstyrelsens roll har inriktas mot ett sektorsövergripande samordningsansvar på läns- och regionnivå. Det viktigaste budskapet att förmedla i dessa sammanhang har varit att frågorna om integration och flyktingmottagning är mycket viktiga ur ett regionalt tillväxtperspektiv. Länsstyrelserna i norra Sverige arrangerade gemensamt konferensen Inspiration för integration i Sundsvall 7-8 oktober. Den lockade närmare 200 personer som arbetar med integrationsfrågor inom kommun, arbetsförmedling, lärare i svenska för invandrare men också förtroendevalda samt ideella föreningar. Dagarna bjöd på en rad seminarier inom olika teman och gav rikligt med möjligheter till erfarenhetsutbyte över kommun-, läns- och verksamhetsgränser. - hur samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer bedrivits och utvecklats för att genomföra introduktionsprogram som leder till snabbare arbetsmarknadsetablering, Samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer för att genomföra introduktionsprogram som leder till snabbare arbetsmarknadsetablering har framförallt bedrivits inom det Regionala partnerskapet för introduktion som Länsstyrelsen Västernorrland leder. Arbetet tydliggörs i den regionala överenskommelsen för Partnerskapet som under året har vuxit från 20 till 22 medlemmar har under året på olika sätt arbetat för att utrikes födda ska ha samma mål som resten av befolkningen vad gäller utbildning, arbetsmarknad, hälsa och fritid. 20 (89)

24 VO Kunskapsuppbyggnad mm - om nya angreppssätt eller metoder prövats för att öka engagemanget i länet för att ta emot och introducera nyanlända invandrare, samt, Det huvudsakliga arbetet med att öka engagemanget för att ta emot och introducera nyanlända har bedrivits med viktiga länsaktörer inom ramen för Partnerskapet för integration och introduktion. Bland annat har en processdag i syfte att öka engagemanget och delaktigheten från partnerskapets medlemmar genomförts med god uppslutning och engagemang. Länsstyrelsen har dessutom i sitt förslag till beslutsunderlag gällande 26 prioriterat att ytterligare en ort i länet utvecklar verksamhet för mottagning av flyktingar. - hur samverkan mellan länsstyrelserna, Migrationsverket och Arbetsmarknadsstyrelsen har utvecklats och eventuella behov av förändringar. (Denna redovisning kan göras gemensam för länsstyrelserna.) Den gemensamma Samverkansdelegation som inrättades under 2007 har varit en betydelsefull plattform i samarbetet mellan länsstyrelserna, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen, samt Sveriges kommuner och Landsting. Samordnare för länsstyrelserna har varit länsrådet vid Länsstyrelsen i Jämtlands län. Delegationen har under 2008 haft fyra möten. Därutöver har parterna mötts i olika tematiska grupper. Fokus i delegationens arbete har legat på avstämning och erfarenhetsutbyte, med fördjupningar inom angelägna utvecklingsområden som information, prognosarbete, mottagningsstrategier, organiserad vidareflyttning och uppföljning. Vidare har under 2008 etablerats regionala fora för samverkan mellan länsstyrelserna, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen. I fyra geografiska områden har möten genomförts, ett under våren och ett under hösten. Syftet har varit att vidga samverkan och att identifiera och undanröja hinder för bosättningen. Därutöver har länsstyrelserna och Migrationsverket haft ett större antal löpande kontakter under året rörande bosättning, verksamhetsstatistik, verksamhetsinformation, erfarenhetsutbyte etc. Ett fortsatt tydligt mål för integrationspolitiken är att korta vägen in i den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingens uppdrag i denna fråga har av regeringen successivt förtydligats. Länsstyrelsen anser att det är angeläget att intentionerna rörande etableringskedjan i högre grad än hittills omsätts i praktisk handling och att berörda organs samverkan kring arbetslinjen vidareutvecklas på såväl nationell, regional som lokal nivå. Återrapportering 1b Länsstyrelsen ska också, enligt datum som Migrationsverket fastställer, inför de prognosinlämningar som Migrationsverket ska redovisa till regeringen inge underlag till verket om hur arbetet med att träffa förslag till överenskommelser med kommuner om flyktingmottagande samt hur bosättningen i kommunerna fortlöper. Av redovisningen ska framgå vilka hinder som finns för bosättningen. Återrapportering har skett genom deltagande vid regionkonferenser med Migrationsverket och 22 samt (89)

25 VO Kunskapsuppbyggnad mm Mål 2: Länsstyrelsernas kulturmiljöarbete ska bedrivas i samverkan med övriga sakområden, särskilt sakområdena naturvård, miljöskydd, samhällsplanering, integration och lantbruk. Kunskapsuppbyggnad för samverkan ska ske bl.a. genom utveckling av tvärsektoriella kunskapsunderlag. Återrapportering 2 Länsstyrelserna ska redovisa - hur samverkan mellan de olika sakområdena bedrivits, - framgångsfaktorer som bidragit till att stärka samverkan mellan de olika sakområdena, samt - vilka svårigheter som finns och vilket stöd som behövs för att förbättra kunskapsuppbyggnaden. Kulturmiljöfrågorna är via sektorsprogrammet Kulturarv Nu en integrerad del i det regionala utvecklingsprogrammet. Samverkan och sektorsövergripande arbete är en bärande del i strategidokumentet. Detta är en betydelsefull framgångsfaktor som skapat en plattform för sektorsövergripande arbete med kopplingar till såväl det regionala tillväxtprogrammet, landsbygdsprogrammet, livsmiljöbokslutet som miljömålsarbetet. Samverkan sker kontinuerligt i den dagliga ärendehandläggningen med synpunkter och samråd internt gällande infrastrukturfrågor från plan, miljö och naturvård. Att väva in ett sektorsövergripande perspektiv genom olika referens- och samverkansgrupper har fungerat bra. Exempel på sådana sammanhang är GOLA-gruppen som är en samarbetsgrupp internt inom länsstyrelsen, med representanter från naturvård, lantbruk och kulturmiljö. Målet är att hitta samordningsvinster i arbetssättet gällande odlingslandskapet. Ett annat exempel är deltagande i referensgruppen för inventering och åtgärder av förorenade områden. Samverkan sker också genom särskilda satsningar. Under året har kulturmiljö och plan tillsammans drivit ett projekt om förändringstrycket i länet. Ett annat exempel är att en gemensam projekttjänst har skapats med lantbruksavdelningen för att arbeta med odlingslandskapets kulturmiljöer. Vidare har välfärdsavdelningen deltagit i arbetet under året med att initiera ett informationsprojekt om skyddade kulturmiljöer med målgruppen utrikes födda. Samverkan sker mellan plan- och bostadssektionen och välfärdsavdelningen när det gäller den årliga bostadsmarknadsenkäten. Välfärdsavdelningens ansvariga för frågor rörande äldre och funktionshindrade följer med på kommunbesöken som plan- och bostadssektionen genomför varje år. Svårigheterna när det gäller samverkan kring tvärsektoriella kunskapsunderlag är till stor del förknippade med de begränsade möjligheterna till finansiering av kulturmiljö. Detta då resurserna är knappa på länsstyrelserna och kulturmiljöanslaget inte får användas till kunskapsunderlag, undantaget Riksantikvarieämbetets särskilda satsningar. Vill staten prioritera sektorsövergripande kunskapsunderlag på detta område bör resurser tillföras kulturmiljöarbetet på samma sätt som inom naturvård och miljö. 22 (89)