Årsredovisning 2009

Transkript

1 Årsredovisning 2009

2 FÖRORD Det gångna året har visat att Skåne har bättre förutsättningar än förr att rida ut lågkonjunkturer. Vi har en stor branschbredd. Vi har ett bra samarbete mellan näringsliv, myndigheter och akademi. Vi har en ung befolkning främst tack vare invandringen. Vi har närheten till Köpenhamn och Själland. Internationella företag etablerar huvudkontor i Skåne. Skåne har blivit mindre sårbart. Länsstyrelsens övergripande uppdrag är ta till vara de goda förutsättningarna på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt. Länsstyrelsen har under 2009 prioriterat den regionala samordningen i lågkonjunktur, pandemiplanering angående den nya influensan, strategiskt klimat- och energiarbete liksom att samordna insatserna för nyanlända flyktingar. Under året har Länsstyrelsens insynsråd träffats vid fyra tillfällen. Teman för dessa möten har varit varselsituationen, säkert och tryggt samhälle kris, samhällsskydd och beredskap, landsbygdsutveckling med fokus på det framtida landskapet samt arbetet med intern styrning och kontroll. I samband med temadiskussionerna har ledamöterna bidragit med värdefulla idéer för att möta de utmaningar som Skåne och Länsstyrelsen står inför. Länsstyrelsens kompetens och tvärsektoriella kunnande är vår stora styrka. Vårt fokus under 2009 och framåt är ytterligare effektivisering, kortare handläggningstider, samarbete med andra myndigheter och olika regionala aktörer. Verksamheten 2009 har genomförts med god intern styrning och kontroll. Malmö i februari 2010 Göran Tunhammar Landshövding 2

3 Innehåll Dnr: Sammanfattning av verksamhetsåret Verksamhet 6 Organisation 9 Året i siffror LÄNSSTYRELSENS SAKOMRÅDEN MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV 22 Sakområde Yrkesmässig trafik, körkort och trafikföreskrifter 22 Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 23 Sakområde Regional tillväxt 24 Sakområde Infrastrukturplanering 29 Sakområde Hållbar samhällsplanering och boende 30 Sakområde Energi och Klimat 33 Sakområde Kulturmiljö 35 Sakområde Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar 37 Sakområde Naturvård, miljö- och hälsoskydd 41 Sakområde Lantbruk och landsbygd 56 Sakområde Fiske 63 Sakområde Social omvårdnad 66 Sakområde Jämställdhet 76 Sakområde Integration 79 Övrig rapportering 82 Organisationsstyrning 88 Personaluppgifter 91 Tabeller per sakområde 97 Sammanställning över väsentliga uppgifter 116 Finansiell redovisning 117 Landshövdingens beslut 132 3

4 Sammanfattning av verksamhetsåret 2009 Under året har Länsstyrelsen prioriterat regional samordning, pandemiplanering, strategiskt klimat- och energiarbete samt insatser för nyanlända flyktingar. Länsstyrelsens nya tillsynsområden, djurskydd och penningtvätt har prioriterats, liksom effektiviseringar inom ärendehandläggning i syfte att minska handläggningstiderna. En mer fördjupad bild över både ovanstående samt andra prioriteringar ges under de olika sakområdena i årsredovisningen. Länsstyrelsen har under året även arbetat med att förbättra den interna styrningen och kontrollen. Prioriteringar med anledning av lågkonjunktur Den finansiella krisen har också påverkat Länsstyrelsens verksamhet genom att handläggningen inom ett urval av ärendegrupper med direkt koppling till sysselsättning har prioriterats. Länsstyrelsen har genom åtgärder inom landsbygdsprogrammet stimulerat nyetablering och utveckling av landsbygdsföretagande på olika sätt. Företags- och projektstöden har bidragit till att stärka förutsättningarna på landsbygden. Att minska handläggningstiderna har varit ett prioriterat område. Överlämning till Transportstyrelsen och Socialstyrelsen Arbetet inför verksamhetsövergången till Transportstyrelsen och Socialstyrelsen har tidvis inneburit omfattande insatser vad gäller projektdeltagande på central nivå, genom en god planering och styrning har de negativa effekterna av resursbortfallet kunnat begränsas vad gäller ärendehantering och handläggningstider. I anslutning till att frågorna om social tillsyn överförts till Socialstyrelsen har Länsstyrelsen under året byggt upp en enhet för Social hållbarhet. Den nya enheten omfattar utöver jämställdhet frågor som integration, mänskliga rättigheter, barnperspektiv, folkhälsa samt antidiskriminering och likabehandling. Genom att föra samman dessa verksamhetsöverskridande frågor till en enhet är förhoppningen att uppnå synergieffekter och att tydliggöra frågornas betydelse för en socialt hållbar utveckling. Ledningssystem och förordningen om intern styrning och kontroll Arbetet med att förbättra processen kring intern styrning och kontroll har fortsatt under året. Verksamheten har genomfört riskanalyser över all verksamhet i syfte att identifiera risker som utgör hot mot att nå de uppsatta målen för verksamheten. De planerade åtgärderna har följts upp vid tertialuppföljningarna. De risker som identifierades med högst riskvärde hänförde sig främst till minskade resurser. Under 2009 har Länsstyrelsen startat ett arbete med att utveckla ett integrerat ledningssystem. Detta arbete kommer att fortsätta under Syftet är att effektivisera verksamheten genom att tydliggöra ansvar och bl.a. kontinuerligt uppdatera arbetsordningen, stödja verksamheten i kvalitetsarbetet samt öka tillgängligheten till olika styrdokument för medarbetarna. Brukarundersökning En länsstyrelsegemensam brukarundersökning har genomförts under året, nio länsstyrelser, däribland Länsstyrelsen Skåne, har medverkat i arbetet. Resultatet av denna undersökning leder till att Länsstyrelsen kommer att inleda en dialog med kommuner och företag i syfte att mer lyssna av vilka förväntningar som finns på Länsstyrelsen. 4

5 Ekonomisk redovisning Det finansiella läget har varit ansträngt under året, verksamheten har bedrivits inom tillgängliga anslagsmedel och övrigt särskilt tilldelade medel. Ca 35 procent av verksamheten finansieras antingen genom avgiftsinkomster eller genom medel som anvisas från centrala verk såsom Jordbruksverket och Naturvårdsverket. I takt med att anslagsdelen skärs ned blir Länsstyrelsen alltmer beroende av medel som tilldelas via de centrala verken. Det är därför av särskild vikt att Länsstyrelsen erhåller besked om vilka medel som kommer att tilldelas utöver anslaget i ett tidigare skede än vad som nu sker. Med ingången av 2009 har en ny redovisningsplan och modell införts för alla länsstyrelser. Den nya redovisningsmodellen har krävt extra insatser under större delen av året. Flera systemfel har inneburit att manuella rättelser behövt göras i sådan omfattning att detta beräknas motsvara minst en halv årsarbetskraft. Den nya modellen har även inneburit svårighet att kontinuerligt följa den aktuella anslagsbelastningen vilket försvårat möjligheten att lämna prognoser över anslagsutfallet. 5

6 Verksamhet Länsstyrelserna ska i årsredovisningen endast redovisa för uppgifterna i 2 förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion. Därutöver ska länsstyrelserna redovisa för de uppdrag och i enlighet med de återrapporteringskrav som anges i regleringsbrevet. 2 Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till regionala förhållanden och förutsättningar. Länsstyrelsen ska utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet samt underrätta regeringen om dels det som är särskilt viktigt för regeringen att ha vetskap om, dels händelser som inträffat i länet. Länsstyrelsen ska vidare ansvara för de tillsynsuppgifter som riksdagen eller regeringen har ålagt den. Förordning (2007:825). Länsstyrelserna ska vid redovisningen för sina uppgifter i 2 förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion kortfattat och översiktligt redovisa en bedömning av länsstyrelsens arbete, redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året (max fem stycken), samt redovisa en kortfattad och översiktlig bedömning av länsstyrelsens resultat. Länsstyrelsens viktigaste prioriteringar och insatser 2009 för att nationella mål får genomslag i Skåne: Regional samordning Med anledning av varsel om uppsägningar och nedläggningar av verksamheter beslutade regeringen att ge landshövdingen samt ordföranden i regionala tillväxtnämnden i uppdrag att för regeringens räkning samordna insatser i länet. Under våren bjöd Landshövdingen bland annat in till dialogmöte med arbetsmarknadens parter för att närmare belysa de effekter som den ekonomiska krisen för med sig för det regionala näringslivet. Under hösten arrangerade Länsstyrelsen, tillsammans med Regionala Kompetensrådet, ytterligare ett dialogmöte, om kompetensförsörjningen i Skåne. Integration Många aktörer samverkar för att möjliggöra en snabb etablering för nyanlända i Skåne. Regional överenskommelse för Skåne län om samverkan kring utvecklingen av introduktionen för asylsökande, flyktingar och andra invandrare (RÖK) syftar till att kraftsamla och samordna aktörernas gemensamma åtaganden. Länsstyrelsen arbetar för ett regionalt mottagande som utjämnar obalansen mellan kommunerna i Skåne. De flesta kommunerna har avtal om flyktingmottagande och allt fler engagerar sig även i ett mottagande av ensamkommande barn. Partnerskap Skåne har bildats för att främja individens delaktighet, hälsa, motivation och egenansvar. Länsstyrelsen, Kommunförbundet Skåne, kommunerna, Region Skåne, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, universitet och högskolor ingår i partnerskapet. Projektet som är treårigt samordnas av Länsstyrelsen och genomförs med finansiellt stöd av Europeiska 6

7 flyktingfonden. Under 2009 har Partnerskap Skåne prioriterat samhälls- och hälsoinformation med syfte att nyanlända snabbt ska kunna orientera sig i samhället och bli självförsörjande. Hållbara städer Regeringens initiativ till en Delegation för hållbara städer har Länsstyrelsen sett som ett tillfälle att skapa en utökad samverkan kring hållbar stadsplanering. Länsledningen tog tidigt initiativ till att bjuda in delegationen till Skåne för att presentera de goda initiativ som pågår. Med syfte att skapa en plattform för samverkan, kunskapsöverföring och idéutbyte har Länsstyrelsen tagit initiativ till ett skånskt nätverk för hållbar stadsutveckling. Hälften av Skånes kommuner deltar tillsammans med regionala företrädare, universitet och högskolor samt näringslivsorganisationer. Ett tiotal aktiviteter har genomförts under 2009, däribland studieresor, föreläsningar, workshops och gemensam projektutveckling. Syftet är att skapa en förutsättningslös dialog kring hur ett hållbart samhälle uppnås samt att identifiera olika typer av hinder för att uppnå hållbara städer. Regionala klimatmål Nya klimatmål har beslutats för Skåne efter remissbehandling och en bred samverkan i framtagandet. De nya klimatmålen ger ett bra stöd för näringslivets och kommunernas klimatoch energiarbete. Länsstyrelsen har inom arbetet med att ta fram nya klimatmål haft en workshop med näringslivet för att de på bästa sätt ska kunna tillämpa de nya klimatmålen. Motsvarande möte har genomförts med kommunerna. Länsstyrelsen har arbetat vidare utifrån den beslutade klimat- och energistrategin. Ett särskilt prioriterat område i Skåne är biogas och Länsstyrelsen stöder här utvecklingen i samverkan med andra aktörer. Energieffektivisering är ett annat prioriterat område. Här bedrivs arbete tillsammans med kommuner och näringsliv. Länsstyrelsen har tillsammans med Klimatkommunerna inlett projektet Klimatcoachning som ska ge stöd till kommunerna i deras klimat- och energistrategiska arbete. Klimatanpassning Det är av största vikt att fortsätta samhällets anpassning till framtida klimatförändringar. Klimatförändringarna påverkar många av länsstyrelsernas arbetsområden. Samhällsplanering och beredskap, vatten och fiske, jord- och skogsbruk, naturvård och kulturmiljö liksom smittskyddsfrågor är några av de mest berörda sektorerna. Planeringen inför stigande havsnivåer har prioriterats av Länsstyrelsen under tidigare år. Under 2009 har ett stort antal seminarier anordnats på olika teman för att höja kunskapsnivån om klimatanpassningsfrågorna. Ett flertal delprojekt har identifierats och kommer att genomföras under Syftet är att länets aktörer ska ha kunskap och metoder som stöd i klimatanpassningsarbetet. Bostadsläget i Öresundsregionen Under 2009 har projektet Bostadsläget i Öresundsregionen lett till förbättrad kunskap om bostadssituationen i Öresund. En oro finns för att bostadsbristen kan hämma den ekonomiska utvecklingen. Den samlade kunskapen om förhållanden och förutsättningar beträffande bostadsmarknaden i regionen har varit låg. Dialogen kring bostadsfrågor och deras betydelse för utvecklingen behöver intensifieras. Med utgångspunkt i detta har Länsstyrelsen under 2009 drivit projektet Bostadsläget i Öresundsregionen med ambitionen att skapa en plattform för ökat samarbete och kunskapsutbyte mellan aktörerna på bostadsmarknaden. Projektet byggdes runt tre teman: Byggande och konjunkturens roll, Boende och demografins roll samt Planering spelar gränsen någon roll? Den nya influensan Länsstyrelsen har under året utvecklat samordningen i samband med pandemiplaneringen och av influensan A(H1N1). Två planeringsseminarier för länets aktörer genomfördes. Dessa var välbesökta och lade en viktig grund för det fortsatta arbetet med en regional planering för 7

8 pandemi. Samhällsviktig verksamhet har identifierats i länet och samverkan med privata aktörer har ökat. Även beredskapen inom Länsstyrelsens egen verksamhet har stärkts under året. Länsstyrelsens viktigaste prioriteringar inom tillsynsuppdrag Länsstyrelsen har under året lagt särskild vikt vid följande områden: Penningtvätt Verksamheten har varit aktiv sedan den 1 september Arbetet har inneburit framtagande av föreskrifter som har beslutats av länsledningen, och trätt i kraft den1 jan Utöver detta har verksamhetsplan för uppbyggnad av verksamheten tagits fram. Utredningar avseende de verktyg och de resurser som verksamheten anser sig behöva för att uppfylla lagstiftarens krav är framtaget och kommunicerat med uppdragsgivaren. Externa kontakter har tagits med branschorganisationer och samverkande myndigheter. Informationsmöten har hållits med samverkande myndigheter och branschorganisationer. Tre informationsmöten är planerade i Malmö samt i Göteborg senare under våren och i Stockholm under hösten. Informationen är riktad mot tillsynsobjekten där även Finanspolisen och Bolagsverket deltar. Information till hemsidan samt broschyrmaterial är under framtagande. Metoder för tillsynsarbetet är under framtagande. Arbetet enligt ovanstående beräknas fortsätta under 2010 med avsikt att bli operativa så snart förutsättningarna är på plats. Nytt uppdrag om djurskyddstillsyn Ansvaret för djurskyddstillsynen överfördes från kommunerna till länsstyrelserna den 1 januari Under året har handläggningen av anmälningsärenden som inkommit till Länsstyrelsen kräts betydande resurser. Därutöver har även ärenden gällande omhändertagande av djur och prövning av förbud att ha hand om djur tagit omfattande resurser i anspråk. I en utvärdering av 2009 års kontroll kan det dock konstateras att trots initiala problem har antalet besökta objekt per inspektör uppgått till ungefär samma antal som en kommunal inspektör tidigare gjorde per år. Samordnad social tillsyn För att göra tillsynen mer likvärdig över landet har länsstyrelserna gemensamt, på uppdrag av länsrådsgruppen, under genomfört metod- och kvalitetsutvecklingsprojektet Social Samverkan Sverige. Inom ramen för projektet har bland annat gemensamma ansöknings- och beslutsmallar tagits fram, begrepp har definierats exempelvis vad som avses med brist och kriterier för bedömning av när kritik respektive allvarlig kritik kan ges. Gemensam tillsynskampanj Länsstyrelsen har drivit en tillsynskampanj för reservaten på Falsterbonäset där det råder svårigheter att upprätthålla respekten för de tillträdesförbud som finns beslutade för djurlivet inom vissa reservat. Tillsynskampanjen har genomförts i samarbete med bl.a. Vellinge kommun, Polisen, Falsterbo fågelstation samt andra lokala aktörer. Tillsynsfrågan har stor betydelse för länsstyrelsens pågående arbete med revidering av gränser och föreskrifter för naturreservaten på Falsterbonäset. 8

9 Organisation Redovisa Länsstyrelsens organisationsplan. Insynsråd Landshövding Internrevisor Miljöprövningsdelegation (MPD) Länsöverdirektör Stab Förvaltning Samhällsbyggnad Landsbygd Miljö Personal Enheter Enheter Enheter Enheter Rätts Förvaltningsjuridiska Trafik Samhällsskydd och beredskap Social hållbarhet Samhällsplanering Landsbygd Samverkan Landsbygd Miljö Handläggning Kontroll Djurskydd och veterinär Miljöstrategiska Miljöskydd Samhälle Miljöskydd Industri Vattenstrategiska Fiske- och vattenvård Service Ekonomi Naturvård Naturskydd Kulturmiljö 9

10 Året i siffror 2009 För återrapportering på sakområdesnivå gäller de anvisningar avseende definitioner och indelningar som framgår av bilaga 3. För flertalet tabeller anges att redovisning endast behövs för 2009 vilket innebär ett undantag från Ekonomistyrningsverkets föreskrifter till 3 kap. 1 förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Undantag görs också från 3 kap. 2, första stycket, samma förordning. Tabell A - Verksamhetskostnader 2009 VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet Kostnader exkl OH Kostnader inkl OH Tkr % Tkr % Övrig förvaltning ,54 % ,76 % 24 Yrkesmässig trafik ,01 % ,39 % 25 Körkort och trafikföreskrifter m.m ,69 % ,29 % 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor ,41 % ,57 % 30 Regional tillväxt ,90 % ,04 % 34 Infrastrukturplanering ,45 % ,61 % 40 Hållbar samhällsplanering och boende ,18 % ,04 % 41 Stöd till boende ,51 % ,68 % 42 Omställning av energisystemet 504 0,13 % % 43 Kulturmiljö ,98 % ,53 % 45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar ,23 % ,00 % 50 Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd 51 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden ,32 % ,58 % ,04 % ,24 % 52 Prövning och tillsyn för skydd av naturen ,60 % ,82 % 53 Vattenverksamhet ,64 % ,53 % 54 Mineral- och torvfyndigheter 43 0,01 % 59 0,02 % 55 Miljöfarlig verksamhet ,33 % ,16 % 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 529 0,14 % 718 0,19 % 57 Förorenade områden, efterbehandling ,91 % ,24 % 58 Restaurering ,62 % ,76 % 60 Lantbruk ,30 % ,85 % 61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 6 0,00 % 7 0,00 % 62 Fiske ,77 % ,95 % 64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 70 Social omvårdnad ,57 % ,38 % 80 Jämställdhet ,50 % ,67 % 85 Integration ,18 % ,54 % SUMMA PRODUKTION ,00 % 10

11 10 Myndighetsövergripande verksamhet ,45 % 11 Administration och intern service ,58 % SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN % % 1) Resurssamverkan Totalsumma verksamhetens kostnader enl resultaträkningen 2) Myndighetsövergripande, adm och intern service uppdelat på: 3) Nivå 1 ( ) ,22 % Nivå 2 ( , ) ,78 % Nivå 3 ( ) ,17 % Personalkostnad, produktion (kkl 4, verksamhetskod 2-8) Den del av kostnader för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhetskod, oftast adm. och intern service (11). 2. Totalsumma verksamhetskostnader skall överensstämma med verksamhetskostnaderna enligt resultaträkningen. 3. Summan på nivå 1-3 ska överensstämma med summan av Myndighetsövergripande verksamhet och Adminstration och intern service. Den procentuella fördelningen skall visa resp. nivås andel av personalkostnaderna vg 2-8 (kkl 4). Verksamhetsindelning i årsredovisningen I 3 kap 1 i Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag framgår att om myndigheten har ändrat indelning för resultatredovisningen i förhållande till föregående år bör skälen till detta anges. Regleringsbrevet 2009 fick ändrad struktur, indelning av verksamhetsområden och verksamhetsgrenar ersattes av indelning i sakområden. Detta har medfört att årsredovisningen har fått motsvarande struktur i redovisningen. Under respektive sakområde ligger en återrapportering i form av att kortfattat och översiktligt redovisa en bedömning av arbetet, redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året samt redovisa en kortfattad och översiktlig bedömning av resultatet. I regleringsbrevet ställs det inte krav om att detta ska återrapporteras, förutom när det gäller sakområdet kulturmiljö. Skälet till att detta har tagits med i årsredovisningen är att härigenom möjliggöra för alla sakområden att synas i årsredovisningen. 11

12 Tabell B.2 - Årsarbetskrafter Sakområden och VÄS- myndighetsövergripande KOD verksamhet årsarb årsarb årsarb årsarb årsarb totalt varav varav totalt totalt kvinnor män Övrig förvaltning 21,33 13,27 8,06 18,24 16,33 24 Yrkesmässig trafik 8,50 7,55 0,95 8,12 8,67 25 Körkort och trafikföreskrifter m.m. 32,05 26,86 5,19 31,12 29,50 28 Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor 21,60 13,49 8,11 5,47 5,33 30 Regional tillväxt 2,03 0,35 1,68 4,98 6,20 34 Infrastrukturplanering 2,64 1,46 1,18 1,57 1,79 40 Hållbar samhällsplanering och boende 33,09 22,65 10,44 26,96 26,31 41 Stöd till boende 3,33 2,42 0,91 2,86 4,74 42 Omställning av energisystemet 0,90 0,14 0,75 1,29 1,36 43 Kulturmiljö 9,40 3,51 5,88 9,96 9,19 45 Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar 12,83 6,78 6,05 10,78 11,35 50 Övergripnade och gemensamt för naturvård och miljöskydd 38,94 18,31 20,62 38,04 38,71 51 Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade 42,87 17,62 25,24 36,50 34,08 områden Prövning och tillsyn för skydd av 52 naturen 4,24 3,08 1,17 2,75 4,42 53 Vattenverksamhet 16,49 9,20 7,29 8,45 8,22 54 Mineral- och torvfyndigheter 0,07 0,07 0,00 0,03 0,04 55 Miljöfarlig verksamhet 13,81 8,11 5,69 13,35 14,22 56 Övrigt miljö- och hälsoskydd 0,87 0,29 0,58 0,60 0,83 57 Förorenade områden, efterbehandling 6,60 3,26 3,34 5,49 5,42 58 Restaurering 2,49 0,79 1,70 0,83 1,17 60 Lantbruk 83,96 60,27 23,70 79,82 75,73 61 Rennäring m.m.(enbart Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) 62 Fiske 2,79 0,88 1,92 2,38 2,78 64 Skogsbruk (endast Gotlands län) 70 Social omvårdnad 29,39 21,66 7,73 23,66 22,83 80 Jämställdhet 3,16 2,16 0,99 2,87 3,37 85 Integration 6,07 3,33 2,75 4,21 6,13 SUMMA PRODUKTION 399,43 247,50 151,93 340,35 338,72 12

13 10 Myndighetsövergripande 29,93 18,22 11,71 18,87 18,95 verksamhet 11 Administration och intern service 28,89 21,37 7,52 38,27 40,13 SUMMA 458,26 287,09 171,17 391,64 393,80 ÅRSARBETSKRAFTER EXKL RESURSSAMVERKAN Resurssamverkan 1) 0,83 0,82 0,02 5,83 3,99 TOTALT ANTAL ÅRSARBETSKRAFTER 459,09 287,91 171,18 397,47 397,79 1. Den del av årsarbetskrafterna för resurssamverkan som inte avser den egna länsstyrelsen redovisas på denna rad. Länsstyrelsens egen andel redovisas under relevant verksamhet på tvåsiffernivå". Kommentarer Tabell B2 Kostnad för resurssamverkan 2008 uppgick till tkr, med en beräknad genomsnittskostnad per årsarbetskraft på 850 tkr, motsvarar det 5,83 årsarbetskrafter Kostnad för resurssamverkan 2007 uppgick till tkr, med en beräknad genomsnittskostnad per årsarbetskraft på 850 tkr, motsvarar det 3,99 årsarbetskrafter 13

14 Tabell D Redovisning av ärenden 2009 (samtliga ärenden oavsett databas) Nedanstående tabell svarar mot de krav på återrapportering som anges för samtliga områden. I de fall individärenden förekommer under regional tillväxt och infrastrukturplanering ska dessa redovisas även uppdelat efter kvinnor/män och juridiska personer, se tabell D.1. A B C D E F G H I J Ingåend Antal Antal Antal Utgående Antal varav e inkomna initiati beslutad balans överklaga antal balans ärenden v- e (F=B+C+ de ändrad (exkl ärende ärenden D-E) ärenden 1 e 3 initiativärenden) n Sakområde och del av sakområde Myndighetsövergripa nde, administration och Intern service (10-11) Övrig förvaltning (20-21) Antal överklaga de ärenden som avgjorts i högre instans Antal ej besluta de ärende n, äldre än två år varav stiftelser (206) varav allmän kameraövervakning (211) varav bevakningsföretag m.m (212) Yrkesmässigtrafik (24) varav tillsyn och kontroll (utom taxiföralegitimationer) (243) Körkort och trafikföreskrifter mm inkl s.k gröna ärenden. (25) varav tillstånd exkl. s.k. gröna ärenden (251) varav s.k. gröna ärenden 5 varav körkortsingripanden (253) Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) varav Livsmedelskontroll (281) varav Djurskydd (282) varav Smittskydd (283) Varav koncentration av stiftelser från Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Blekinge län = 115 ärenden 2 Varav koncentration av stiftelser från Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Blekinge län = 1 ärende 3 Varav koncentration av stiftelser från Länsstyrelsen i Kronobergs län och Länsstyrelsen i Blekinge län = 196 ärenden 14

15 Sakområde och del av sakområde Ingåend e balans Antal inkomna ärenden (exkl initiativärenden) Antal initiati v- ärende n Antal beslutad e ärenden Utgående balans (F=B+C+ D-E) Antal överklaga de ärenden 1 Antal överklaga de ärenden som avgjorts i högre instans 2 varav antal ändrad e 3 varav Allmänna veterinära frågor (284) Regional tillväxt (30) Infrastrukturplanerin g (34) Hållbar samhällsplanering och boende (40) Antal ej besluta de ärende n, äldre än två år. Stöd till boende (41) Omställning av energisystemet (42) Kulturmiljö (43) Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) varav tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt uppföljning av kommunernas krishanteringssystem (456) Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd (50) Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) varav tillsyn av vattenskyddsområden (516) Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Vattenverksamhet (53) varav tillsyn av vattenverksamheten (535) Mineral- och torvfyndigheter (54) Miljöfarlig verksamhet (55) varav tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) Övrigt miljö och hälsoskydd (56)

16 Sakområde och del av sakområde Ingåend e balans Antal inkomna ärenden (exkl initiativärenden) Antal initiati v- ärende n Antal beslutad e ärenden Utgående balans (F=B+C+ D-E) Antal överklaga de ärenden 1 Antal överklaga de ärenden som avgjorts i högre instans 2 varav antal ändrad e 3 Förorenadeområden, efterbehandling (57) varav tillsyn av förorenadeområden och miljöriskområden (575) Restaurering (58) Lantbruk (60) varav stöd till jordbruket enligt EG:s förordningar (601) Rennäring m.m. (enbart Jämtlands, Västerbottens och Norbottens län (61) Fiske (62) Skogsbruk (64) Antal ej besluta de ärende n, äldre än två år. Social omvårdnad (70) varav tillsyn och rådgivning (701) Jämställdhet (80) Integration (85) Summa Varav Vattenmyndighetens ärenden Varav Miljöprövningsdelegationens ärenden 1 Avser ärenden som är beslutade av länsstyrelsen och överklagade till högre instans. 2 Redovisa de ärenden som avgjorts i högre instans och vars domar/beslut inkommit till länsstyrelsen under Avser ärenden som är ändrade substantiellt (t.ex. ska ändring av angivna tidpunkter ej beaktas) i förhållande till länsstyrelsens beslut. 4 Lantbruksärenden inkl. jordbrukarstödsärenden registrerade i IAKS och Ararat. 5 De länsstyrelser som diareför samtliga handledarskap redovisar denna grupp i sin helhet under 251 Kommentar Tabell D Övrig förvaltning (20-21) Under 2009 inkom fler ärenden jämfört med Under 2009 har också antalet avgjorda ärenden ökat i förhållande till föregående år. En förklaring till ökat antal avgjorda ärenden är dels riktade arbetsinsatser dels att effekten av etjänster och eformulär samt helautomatiska ärenden i Platina nu börjar märkas. Ökningen av inkommande ärenden är mest markant avseende delgivningsärenden (214). Stiftelser (206) Stiftelser som är bokföringsskyldiga och inte står under begränsad tillsyn (cirka 1640 st av cirka 2150 st registrerade stiftelser) har en lagstadgad skyldighet att insända årsredovisning för varje 16

17 verksamhetsår. Dessa granskas formellt vid inkommandet och brister initierar fördjupad granskning. Inom ramen för den nationella tillsynsplanen har under året tillsynens fokus varit riktad mot stiftelser som står under begränsad tillsyn med kontroll hur de uppfyller stiftelselagens krav på att upprätta årsredovisning och att den stämmer med årsredovisningslagen, att de håller årsredovisningen tillgänglig för den som vill ta del av den samt har behörig revisor. Dessutom har tillsynens fokus inriktats på att kontrollera att alla stiftelsers årsredovisning undertecknats av de styrelseledamöter och den revisor som är registrerad i stiftelseregistret. Tillhandahållandet av etjänster har medfört att tio elektroniska ärenden inkommit och beslutats helautomatiskt, samtliga avser beställning av registreringsbevis. Under året har förberedelser genomförts för övertagande av stiftelserna från Blekinge och Kronobergs län. Besök har gjorts hos de båda överlämnande länen för att se hur de arbetar med stiftelserna och förvarar akterna. En informationsbroschyr om de nya reglerna har tagits fram och skickats ut både till alla redan registrerade stiftelser och till alla övriga stiftelser som nu också ska vara registrerade. Informationen är också publicerad på myndighetens hemsida. Allmän kameraövervakning (211) Antalet inkomna och avgjorda ärenden är nästan oförändrat jämfört med föregående år. I Skåne län sker kameraövervakning efter anmälan i ca fall och det finns cirka tillstånd till allmän kameraövervakning. Under året har flera omfattande och tidskrävande ärenden handlagts som gällt områden av typ som tidigare inte prövats ex. Räddningstjänstens bilar på Rosengård och Öresundstågen, vars färdväg sträcker sig genom ytterligare fem län i södra Sverige. Som ett led i tillståndsprövningen kan och har platsbesök genomförts. Allmänheten och massmedia visar ett stort intresse för kameraövervakning. Länsstyrelsen får en stor mängd förfrågningar från intressenter som vill anmäla eller ansöka om tillstånd för kameraövervakning. Nationell tillsynsplan för året har saknats. Bevakningsföretag (212) Det finns 27 auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag med säte i Skåne län. Dessa företag hade totalt drygt 800 anställda vid årsskiftet 2009/2010. Därutöver arbetar i Skåne ytterligare ca 1700 anställda vid bevakningsföretag auktoriserade i annat län. Under 2009 har bl.a. arbetet med att omauktorisera ett flertal bevakningsföretag fortsatt. Skärpta regler och förutsättningar i lagstiftningen gör att kraven på bolagen har ökat. Det lagstadgade remissförfarandet med Rikspolisstyrelsen har kraftigt fördröjt handläggningen. Bolagen ska årligen före mars månads utgång till länsstyrelsen sända in en redogörelse för verksamheten under föregående år. Det har i samband med genomgången av verksamhetsredogörelserna konstaterats att en del företags verksamhet haft brister, t.ex. har vissa företag inte ansökt om godkännande för all personal och har inte på- och avanmält personalen i den utsträckning som lagstiftningen kräver. Ett antal bolag fick under året påminnas om skyldigheten att inlämna en verksamhetsredogörelse för föregående år. I samband med genomgången av verksamhetsredogörelsen gör länsstyrelsen den årliga laglydnads- och lämplighetsprövningen av alla personer med inflytande över företagen. Ett nytt underlag för verksamhetsredogörelserna har utarbetats av länsstyrelsen och detta förväntas öka kvaliteten i tillsynsarbetet. Nyttjandet av etjänster via Platina börjar ge effekt framförallt inom sakområdet bevakningsföretag, där balanserna stadigt sjunker. Mer än 500 bevakningsärenden (på- och 17

18 avanmälan) har avgjorts automatiskt under året, dock måste ärenden om avanmälan också gås igenom manuellt för att fånga upp de som inte längre arbetar som väktare och vars godkännande därför ska återkallas. Antalet personalärenden har minskat något jämfört med föregående år. Nationell tillsynsplan för året har saknats. Yrkesmässig trafik (24) Under året har antalet inkomna ärenden (exkl initiativärenden) till skillnad mot tidigare minskat. Däremot uppvisar antal initiativärenden med tillsyn och kontroll liksom även totala antalet beslutade ärenden en märkbar ökning. Denna kraftsamling i ett läge då dessutom förberedelserna inför överföringen till Transportstyrelsen varit en belastning på verksamheten, med resursbortfall till följd av att Länsstyrelsen ställt verksamhetsspecialist under utredningsarbetet till Transportstyrelsens förfogande och som inte kompenserats, har trots detta resulterat i utgående balanser som närmar sig noll. Körkort och trafikföreskrifter mm inkl s.k. gröna ärenden (25) Antalet inkomna ärenden avseende körkorts- och handledaransökningar har fortsatt ökat jämfört med tidigare, totalt registrerades mer än ärenden ( år 2008) varav ca tillstånd (59 000). Trots detta och trots ett markant och resurskrävande merarbete med förberedelser inför överföringen till Transportstyrelsen har antalet ingripanden t.o.m. ökat något, samtidigt som utgående balanser inom samtliga ärendeområden genom en medveten strategi och styrning har kunnat minskas. Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28) Under år 2009 ökade både antalet inkomna ärenden och antalet avgjorda ärenden drastiskt jämfört med år Förändringen beror huvudsakligen på att ansvaret för djurskyddskontroll samt kontroll av foder och livsmedel i primärproduktionen flyttades till Länsstyrelsen från kommunerna den 1 januari En omfattande återrapportering avseende djurskyddskontroll och övriga veterinära områden görs årligen i enlighet med regleringsbrevet till centrala myndigheter såsom Livsmedelsverket och Statens Jordbruksverk. Livsmedelskontroll (281) Inom området livsmedelskontroll har antalet ärendet ökat kraftigt. Ökningen beror framför allt på att Länsstyrelsen tagit över kontrollansvaret för livsmedelskontroll i primärproduktionen och drygt 40 av ärendena avser anmälan för registrering av anläggning med primärproduktion. Merparten av de övriga redovisade ärendena avser framförallt överklaganden av kommuners beslut. Djurskydd (282) Antalet djurskyddsärenden har ökat tiofalt sedan Länsstyrelsen tog över ansvaret för djurskyddskontrollen. Merparten av de inkomna ärendena består av handlingar som inkom från kommunerna i samband med att ansvaret för djurskyddskontrollen flyttades till Länsstyrelsen. I övrigt har anmälningar om bristande djurhållning som inkommit under året genererat ett stort antal ärenden, ca Ansökningar om veterinär vid offentlig tävling har genererat ca 200 ärenden. Initiativärenden avser framför allt omhändertagande av djur, prövning av förbud att ha hand om djur samt avgifter för kontroll. Smittskydd (283) Utbrott och bekämpning av salmonella, blåtunga och new castle dominerade smittskyddsarbetet under året. Länsstyrelsen har utövat kontroll över seminverksamhet genom återrapporteringsärendena som inkommit från ansvariga veterinärer. Inspektion av en hingstseminverksamhet har skett i samarbete med Jordbruksverket. Tidigare år har ärenden som avser tillstånd till 18

19 nedgrävning av hästkadaver legat under kod 283. Denna ärendegrupp har under 2009 istället registrerats under kod 285 vilket bidragit till att antalet ärenden under 283 minskat. Allmänna veterinära frågor (284) Den relativt omfattande och i föreskrift reglerade delegeringen av läkemedelshantering till djurägare granskas kontinuerligt av Länsstyrelsen eftersom den delegerande veterinären har skyldighet att rapportera varje enskilt ärende. Registrering av detta sker under ett diarienummer. Två ärenden avseende anmärkning på veterinär yrkesutövning har inkommit under året. Hållbar samhällsplanering och boende (40) Antalet detaljplaneärenden är stabilt över åren. Inom verksamheten 407 Fastighetsbildning kan ses en markant ökning av antalet inkomna/initierade ärenden jämfört med 2008; från 90 ärenden till 305. Stöd till boende (41) Antalet inkomna ärenden har minskat då stödet till energieffektiva fönster ej längre kan sökas. Den största delen av de nyinkomna ansökningarna utgörs av stöd till investeringar i solvärme och radonbidrag. Ett nytt stöd stöd till investeringar i solceller har även tillkommit under året Av de beslutade ärendena utgörs 60 procent av stödet till energieffektiva fönster, vilket var ett stöd som avslutades Vad avser överklagande ärende som avgjorts i högre instans återfinns här till största delen överklagande angående stödet till energieffektiva fönster. Den utgående balansen har kraftigt minskat beroende på att stora insatser gjorts under året beträffande stödet till energieffektivisering av offentliga lokaler samt stödet till energieffektiva fönster. Kulturmiljö (43) Antal inkomna och beslutade ärenden ligger på ungefär samma nivå som Äldre ärenden är i huvudsak återstående beslut som gäller byggnadsminnesförklaringar. Dessa ärenden är komplicerade då bland annat förhandlingar med ägarna om de föreslagna skyddsföreskrifterna tar lång tid. Nämnda ärenden har genom återkommande insatser prioriterats vilket gör att antalet icke avgjorda ärenden i ett nationellt perspektiv är lågt. Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar (45) Två tredjedelar av antalet inkomna och beslutade ärenden är av typen registerkontroll för andra myndigheters räkning. Dessa ärenden ökade i antal under året. Ärendebalansen visar i övrigt inga variationer mot tidigare år. Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden (51) Antalet inkomna ärenden har jämfört med 2008 ökat med 17 procent, antalet beslutade ärenden har ökat med 26 procent och utgående balans har minskat med 11 procent. Tio nya naturreservat har bildats under året. Prövning och tillsyn för skydd av naturen (52) Antalet inkomna ärenden ökade något jämfört med både 2008 (7,4 procent), liksom utgående balans (16 procent). Som tidigare år utgör samrådsärendena (enl. MB 12:6) ca en fjärdedel av de inkomna ärendena. Noterbart är vidare att antalet inkomna ansökningar om dispens från strandskyddsbestämmelserna är i stort oförändrat 2009 jämfört med tidigare år, trots att en stor del av strandskyddsprövningen övergick till kommunerna den 1 juli, efter beslutad lagändring. Antalet ansökningar om dispens från bestämmelser i landskapsbildskyddade områden ökade däremot markant. 19

20 Vattenverksamhet (53) Ärendebalansen för vattenverksamhetsärende (53) ligger på ungefär samma nivå vid början och slutet av året, ingående- och utgåendebalans ligger på ca 300 ärenden. Ärendebalanserna är i stort sett i samma nivå som år För tillsynsärenden inom vattenverksamhet (535) är utgående ärendebalans större än ingående balans (162 ingående och 180 utgående) trots tillfällig personalförstärkning under året. Det inkom fler ärenden år 2009 jämfört med år Antalet äldre ärenden är flera 2009 än Miljöfarlig verksamhet (55) Något ökande ärendebalans från 356 till 399 vilket beror på fler samrådsärenden bl. a för vindkraftsetableringar. Övrig miljö och hälsoskydd (56) Ärendebalansen har minskat tydligt från 103 till 70. Förorenade områden, efterbehandling (57) Förändringar/avvikelser gentemot tidigare år kan rapporteras då aktiva verksamheter har inventerats enligt Naturvårdsverkets MIFO-modell under Inventeringen av aktiva verksamheter har inneburit drygt sextio förelägganden det gångna året. Lantbruk (60) Förklaring till utgående balans: Direktstöd för Kvalitetscertifiering, har inte första utbetalningstillfälle förrän 2010 och beslutas därför inte förrän våren På grund av att Jordbruksverket varit sena med den s.k. blockinventeringen har Gårdsstödet prioriterats för utbetalning under 2009 och därför finns det fler miljöersättningsärenden än vanligt som inte beslutas och betalas ut förrän under Fiske (62) Balanser och de 13 äldre ärendena beror till stor del på att flera ansökningar om stöd från Europeiska Fiskerifonden ligger oavslutade i avvaktan på medelstilldelning från Fiskeriverket. I övrigt kan noteras att antalet inkomna ärenden har ökat med 10 procent jämfört med föregående år vilket beror på en ovanligt stor omprövning av yrkesfiskelicenser. Den utgående balansen är dock oförändrad. Samtidigt bör också påpekas att inom fiskeområdet handläggs även sälskadeärenden som här har bokförts på 218 Jakt o viltvård men som enligt tidredovisningen ska föras på 6221 Övriga stöd inom område 622 inkl sälskador. Social omvårdnad (70) Jämfört med tidigare år har antalet ärenden fortsatt att öka. Jämfört med 2008 har antalet beslutade ärenden ökat med 41 %. Detta gäller framförallt inom tillsyn och vägledning (ökning med nästan 52 %) som ett resultat av regeringens olika uppdrag om förstärkt tillsyn. Även antalet tillståndsärenden har ökat (med 40 %) som en följd av att även öppenvård kräver tillstånd och p.g.a. att det sker ständiga förändringar, som exempelvis ägarbyten och byte av föreståndare, inom verksamhet i enskild regi. En tydlig målsättning har också varit att försöka handlägga och avsluta så många ärenden som möjligt inför överförandet av den sociala tillsynen till Socialstyrelsen vid årsskiftet. Antal ej beslutade ärenden äldre än två år har minskat något och handlar i huvudsak om statsbidrag/utvecklingsmedel till projekt som löper över en längre tid. Ärendet avslutas först då utvärdering kommit in och slututbetalning skett. 20

21 Jämställdhet (80) Regeringen har antagit en handlingsplan för att bekämpa våld i nära relationer som har inneburit flera uppdrag till länsstyrelserna bland annat fortsatt fördelning av utvecklingsmedel. Beslutade ärenden äldre än två år gäller ärenden om statsbidrag/utvecklingsmedel till projekt som löper över en längre tid. Ärendet avslutas först då utvärdering kommit in och slututbetalning skett Integration (85) Antalet beslut har minskat kraftigt jämfört med Den huvudsakliga förklaringen är att ärenden som rörde våld och förtryck i hederns namn fram till 2008 diariefördes under Integration. Flera äldre projekt med utvecklingsmedel avslutades under Antal ärenden äldre än 2 år har ändå ökat. Det handlar i huvudsak om treårs-avtal med kommunerna om mottagande av flyktingar, avtal som kommer att avslutas under

22 LÄNSSTYRELSENS SAKOMRÅDEN MÅL OCH ÅTERRAPPORTERINGSKRAV Sakområde Yrkesmässig trafik, körkort och trafikföreskrifter Arbetet har under 2009 i hög grad präglats av förberedelser och deltagande i olika aktiviteter inför kommande verksamhetsövergång till Transportstyrelsen. Samtidigt har handläggningen hållit fortsatt hög kvalitet. Avvecklingsåtgärderna har tidvis inneburit omfattande insatser vad gäller projektdeltagande på central nivå och dessa insatser har endast till en liten del kompenserats vad gäller resursbortfall och kostnader. Genom en god planering och verksamhetsstyrning har de negativa effekterna av resursbortfallet kunnat begränsas vad gäller ärendehantering och handläggningstider. Till följd av avvecklingsåtgärderna och i avvaktan på övergången till ny huvudman har vissa projekt och åtgärder nedprioriterats eller avbrutits. Detta gäller exempelvis samverkansprojekt med andra myndigheter på länsplanet men även olika länsstyrelseinterna utvecklingsåtgärder. Det övriga arbetet inför övergången har främst inriktats mot genomgång och aktualisering av det mycket omfattande arkiv- och aktmaterial som trafikenheten förfogar över. Under den senare delen av året har fokus legat på förberedelser för den fysiska arkivflytten till Transportstyrelsen. Samverkan i dessa frågor mellan myndigheterna har skett i projektform och ställt stora krav på aktiva insatser från Länsstyrelsens sida. 22

23 Sakområde Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor En omfattande återrapportering avseende de veterinära områdena görs årligen i enlighet med regleringsbrevet till centrala myndigheter såsom Livsmedelsverket och Statens Jordbruksverk. Inom livsmedelskontroll har de ärenden som länsstyrelsen handlagt avsett framförallt överklaganden av kommunens beslut, registrering av livsmedelsproduktion i primärproduktionen och kontroll av livsmedel i primärproduktionen. Länsstyrelsen har inte utfört revision av kommuner under året. Arbetet med djurskyddskontroll har påverkats kraftigt då Länsstyrelsen tog över ansvaret från kommunerna till den 1 januari Det som krävts mest i resurser under året har varit handläggningen av de anmälningsärenden som kommit in till Länsstyrelsen. Därutöver har även ärenden gällande omhändertagande av djur och prövning av förbud att ha hand om djur tagit omfattande resurser i anspråk. Ansökningar om veterinär vid offentlig tävling samt tillstånd till verksamhet med djur i enlighet med 16 djurskyddslagen har också genererat många ärenden. I förhållande till föregående år har antal ärenden som gäller förprövning minskat något. Ungefär hälften av alla förprövningsärenden gäller häststallar, väldigt få ärenden gäller mjölk- och svinproduktion. Utbrott och bekämpning av framför allt salmonella, blåtunga, samt newcastle-sjuka dominerade smittskyddsarbetet under året. Den relativt omfattande och i föreskrift reglerade delegeringen av läkemedelshantering till djurägare granskas kontinuerligt av Länsstyrelsen. Registrering av detta sker under ett diarienummer. Många ärenden under året avser tillstånd till nedgrävning av hästkadaver. Även kontroll av foder i primärproduktionen har utförts. 23

24 Sakområde Regional tillväxt Kännetecknande för verksamheten under året har varit att samverka med andra regionala och lokala aktörer för att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar tillväxt. Samordningsuppdraget Med anledning av varsel om uppsägningar och nedläggning av verksamheter beslutade regeringen att ge landshövdingen i Skåne län samt ordföranden i regionala tillväxtnämnden i Skåne i uppdrag att för regeringens räkning samordna insatser i länet. Under våren bjöd Landshövdingen in till dialogmöte med arbetsmarknadens parter där bl.a. Svenskt Näringsliv, Teknikföretagen, Företagarna, IF Metall, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren och Malmö högskola medverkade för att närmare belysa de effekter som den ekonomiska krisen för med sig för det regionala näringslivet. Under hösten arrangerade Länsstyrelsen ytterligare ett dialogmöte, tillsammans med Regionala Kompetensrådet, och kompetensförsörjningen i Skåne. Drygt 40 personer deltog i mötet där också universitet och högskolor i länet var representerade Länsstyrelsen har tillsammans med Region Skåne studerat effekterna av den finansiella krisen avseende tillgång på kapital till små- och medelstora företag samt behovet av ökad kompetensförsörjning för att det regionala näringslivet ska stå bättre rustade när den ekonomiska krisen klingar av och företagen behöver nyanställa personal. Miljö- och klimatsamverkan Länsstyrelsen har under det senaste året utarbetat en klimat- och energistrategi för Skåne. För att förverkliga strategin och för en fortsatt myndighetssamverkan för tillväxt arbetar Länsstyrelsen tillsammans med regionala samverkansparter och Biogas Syd för biogassatsningar i länet. Länsstyrelsen har påbörjat en kartering av de områden som bedöms önskvärda för dragning av distributionsledningar. Programmet för energieffektivisering, som finansieras av Energimyndigheten, syftar till att informera företag om potentialen för energismarta lösningar. Informationen lämnas vid ett antal frukostseminarier där goda förebilder kommer att presenteras och där det kommer att erbjudas möjlighet till energibesiktning på det egna företaget. Länsstyrelsen deltar som medfinansiär i en kartläggning om förutsättningarna för export av sydsvenska energilösningar till Nordamerika. Den amerikanska marknaden vad gäller omställning till förnyelsebara energikällor förväntas växa ytterligare och i Sverige uppfattas detta som en affärsmöjlighet för våra exportinriktade företag. Integration Länsstyrelsen har initierat och deltagit i seminarier med temat integration. Med koppling till utvecklingsprojektet Partnerskap Skåne, som är en plattform för ett samordnat mottagande av asylsökande och nyanlända i Skåne, genomfördes den 8-9 juni en stor dialogkonferens - Inkluderande mottagande. Konferensen hämtade inspiration från Kanada och hade ett brett deltagande från organisationer, myndigheter, idéburna sektorn, näringsliv och introduktionsdeltagare. Deltagarna samtalade om erfarenheter, lyckade metoder och goda exempel på arbete med mentorskap, nätverk, jobbcoachning och rådgivning. 24

25 Länsstyrelsen har uppdraget att aktivt arbeta med och samordna nyanlända invandrares etablering i det svenska samhället. Genom Regional överenskommelse om samverkan kring introduktion av asylsökande, nyanlända och andra flyktingar samverkar Länsstyrelsen och Region Skåne med de andra offentliga aktörerna inom fokusområde arbete, hälsa, språk och bostad. Infrastruktur Länsstyrelsen har fortsatt sitt engagemang inom området hållbara transporter där följande projekt ingår: Regionala godstransportrådet Skåne/Blekinge (även kallat KombiSyd), IBU-Øresund samt Hållbar Mobilitet Skåne/Tillhåll. 7. Länsstyrelserna ska ge en sammanfattning av den genomförda verksamheten inom området regional tillväxt enligt nedan: de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året, inom bl.a. ramen för den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning , samt Under 2009 har Länsstyrelsen fortsatt att, gemensamt med andra parter, inom ramen för den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning lägga särskild vikt vid följande områden: Åtgärder för att begränsa de negativa effekterna av varselsituationen och för att gå stark in i en kommande konjunkturuppgång. De möjligheter som uppstår vid etablerandet European Spallation Source samt synkrotronljusanläggningen Max-Lab IV i Lund. Sustainable cities, genom ökat samarbete för att visa upp de framstående exempel på hållbar stadsplanering och byggande som finns i länet och vidareutveckla dem. Cleantech, med särskilt fokus på biogas som drivmedel samt potentialen med energieffektiviseringar inom industrin Att förbättra förutsättningarna för nyanländas inträde på arbetsmarknaden bland annat inom ramen för ett treårigt projekt kallat Partnerskap Skåne. Förbättra förutsättningarna för att fullt ut kunna utnyttja kapaciteten av att Citytunneln öppnar. Det har bland annat gjorts genom att verka för fyra spår mellan Malmö och Lund samt att delta i initiativ som Hållbar mobilitet Skåne, Projekt Stationsnära lägen och IBU Öresund. Integrationen i Öresundsregionen, genom bland annat informationscentret ÖresundDirekt som bedriver ett allt intensivare arbete med inriktning på näringslivet och arbetsmarknadsförhållandena i regionen. En av 2009 års prioriteringar var att ta tillvara uppmärksamheten kring COP15 för att visa upp skånska exempel på hållbar stadsutveckling och miljöteknikföretag. I samband med klimatkonferensen i Köpenhamn i december arrangerades i Malmö en två dagars konferens kallad Road to Copenhagen där Länsstyrelsen medverkade tillsammans med ett flertal internationella och nationella organisationer. Denna konferens genomfördes under ledning av Margot Wallström, Gro Harlem Brundtland och Mary Robinson. 25

26 en kortfattad och översiktlig bedömning av resultatet av länsstyrelsernas medverkan i det regionala tillväxtarbetet Den finansiella krisen har inneburit stora påfrestningar på landets ekonomi. I ett tidigt skede tillsatte regeringen regionala varselsamordnare för att med gemensamma insatser snabbt skapa sig en bild av arbetsmarknadens situation i länet. Länsstyrelsen har, under ledning av landshövdingen, bjudit in berörda parter till överläggningar kring frågor kopplade till finansiering, arbetsmarknad och kompetensförsörjning. Resultatet av dessa diskussioner pekar entydigt på vikten av: väl fungerande samarbete mellan finanssektorns aktörer, att arbetsmarknadens parter tar ett kollektivt ansvar för skapandet av nya arbetstillfällen, samt att de regionala utbildningsanordnarna utvecklar och tillhandahåller utbildningar som är efterfrågestyrda på både kort och lång sikt. Länsstyrelsen har under året medverkat i seminarier och frukostmöten inom områdena hållbar stadsutveckling och hållbar mobilitet. Tillsammans med bland annat Malmö stad deltog Länsstyrelsen under september månad i Miljödepartementets internationella konferens i Stockholm. Temat på konferensen var Europas städer och den globala utmaningen. Sammantaget fortsätter Länsstyrelsen sitt arbete med ambitionen att för nyckelaktörer synliggöra de statliga aktörernas engagemang i det regionala tillväxt- och utvecklingsarbetet i Skåne. Utgångspunkten är att samordna de statliga myndigheternas aktiviteter i Skåne och delta med Länsstyrelsens kompetens i olika sammanhang. 8. Länsstyrelserna ska redovisa exempel på och kommentera: hur andra statliga myndigheter tillämpar länets regionala utvecklingsprogram, I Skåne läggs stor vikt vid samverkan för att gemensamt ta fram det regionala utvecklingsprogrammet. Som ett bra exempel kan nämnas de dialogmöten som Vägverket, Banverket, Länsstyrelsen och Region Skåne tillsammans genomfört och som ligger till grund för arbetet med infrastrukturfrågorna. Under året har Region Skåne tagit fram ett nytt utvecklingsprogram där Länsstyrelsen samordnat ett urval av statliga myndigheters bidrag till utvecklingsprogrammet. inom vilka områden samverkan mellan länsstyrelserna och statliga myndigheter sker och hur denna samverkan ser ut, samt Informationscentret ØresundDirekt är en informationstjänst som förmedlar offentlig information från myndigheter till medborgare och näringsliv i Öresundsregionen. ØresundDirekts uppgift är också att främja samarbetet mellan myndigheter och handläggare i regionen, och verksamheten i Malmö sker i samverkan med Arbetsförmedlingen, Skatteverket och Försäkringskassan. Regionala Godstransportrådet i Skåne/Blekinge (går under arbetsnamnet KombiSyd) arbetar för att ta tillvara företagens intressen i regionen när det gäller hitta de effektivaste godstransportlösningarna. Länsstyrelsen samordnar arbetet tillsammans med Banverket, Vägverket, Luftfartsverket, Sydsvenska Industri- och Handelskammaren samt företrädare för transportnäringen. hur lokala och regionala resurscentra för kvinnor har uppmärksammats i det regionala tillväxtarbetet Verksamheten kring kvinnors företagande och regionala resurscentra ligger primärt på näringslivsenheten vid Region Skåne. Länsstyrelsen publicerar information och länkar vidare till de hemsidor som mer utförligt informerar om kvinnors företagande. 26

27 9. Länsstyrelserna ska redovisa vilka insatser som har gjorts på konkurrensområdet, i enlighet med konkurrensförordningen (2008:604). Länsstyrelsen har organiserat en informationsträff för kommuner med flera om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Länsstyrelsen har yttrat sig till Konkurrensverket angående påstådda konkurrensproblem under länsstyrelsernas arbete med täkttillstånd. Länsstyrelsen har gjort anmälan om eventuell konkurrenssnedvridning rörande ett antal nyföretagarcentrum i Skåne län. Länsstyrelsen har gjort anmälan om eventuell konkurrenssnedvridning angående vårdval Skåne. 10. Länsstyrelserna ska i det regionala tillväxtarbetet stödja utvecklingen av miljövänlig och effektiv teknik och förnybar energi, samt stimulera företag till miljödriven affärsutveckling och till att använda miljöhänsyn som medel för att stärka sin konkurrenskraft. Länsstyrelsen ska redovisa exempel på planerade och genomförda aktiviteter inom uppdraget. Länsstyrelsen har under det senaste året utarbetat en klimat- och energistrategi för Skåne. Under år 2009 har uppmärksamheten kring COP15 och närheten till Skåne tillvaratagits för att visa upp skånska exempel på hållbar stadsutveckling och miljöteknikföretag. Länsstyrelsen har identifierat biogas som ett prioriterat område och stöder här utvecklingen tillsammans med ett stort antal regionala och nationella aktörer. Arbetet med projektet Kraftsamling biogas Skåne syftar bland annat till att ta fram ett regionalt planeringsunderlag för biogas. Energieffektivisering är ett annat prioriterat område för Länsstyrelsen och här bedrivs ett projekt tillsammans med kommuner, kommunförbund och näringsliv. Projektet syftar till att stärka kompetensen hos energi- och klimatrådgivarna genom gemensamma energirundvandringar och utbildningsdagar. Projektet har även de skånska företagen som målgrupp och kommer att omfatta förslag på insatser riktade mot de företag som anmäler intresse. Länsstyrelsen deltar som medfinansiär i en kartläggning om förutsättningarna för export av sydsvenska energilösningar till Nordamerika. Den amerikanska marknaden vad gäller omställning till förnyelsebara energikällor förväntas växa ytterligare, och i Sverige uppfattas detta som en affärsmöjlighet för våra exportinriktade företag. 11. Länsstyrelserna ska, mot bakgrund av redovisningen enligt bilaga 3 (tabell G.1) beskriva och motivera de prioriteringar som gjorts mellan ändamålen, samt beskriva och motivera de prioriteringar som har gjorts vid beslut om medel inom respektive ändamål. Vidare ska länsstyrelserna kommentera andelen beviljade medel under anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder som avser medfinansiering av de regionala tillväxtprogrammen (eller motsvarande näringslivsorienterade program i länen) respektive EU:s strukturfondsprogram. Slutligen ska länsstyrelsen beskriva inriktningen på eventuella insatser som bokförts under raden varav övrigt i bilaga 3 (tabell G.1). Länsstyrelsen beslutar om regional projektverksamhet. Det innebär säkerställande av att projekt motsvarar de prioriteringar som anges i det nationella programmet för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Det nationella programmet knyter an till områdena: 27

28 Innovation och förnyelse, Kompetensförsörjning och arbetskraftsutbud, Tillgänglighet samt Strategiskt gränsöverskridande samarbete samt bidrar till de mål som anges i det Regionala Utvecklingsprogrammet för perioden har genomförts. Under innevarande år har flera projekt kopplade till det regionala tillväxtarbetet och som exemplifieras genom projektet Innovativa e-tjänster och projektet Road to Copenhagen, ett sidoevenemang i samband med klimattoppmötet COP 15 i Köpenhamn. Inom ramen för EU:s strukturfondsprogram har vi bl.a. deltagit i arbetet med Regionala Godstransportrådet och projektet Kombisyd samt IBU-Öresund. Beloppen redovisas i tabell G Länsstyrelserna i län med självstyrelseorgan eller samverkansorgan ska redovisa exempel på och kommentera inom vilka områden samverkan sker mellan länsstyrelsen och självstyrelseorganet respektive samverkansorganet samt hur denna samverkan ser ut. Länsstyrelsen i Skåne län har en lång och bred erfarenhet av samarbete med Region Skåne inom flera områden. Det exemplifieras väl i arbetet med Regionala Utvecklingsprogrammet där Länsstyrelsen bidrar med Skånes miljöhandlingsprogram, den Skånska genomförandestrategin knutet till det Skånska landsbygdsprogrammet, klimat- och energistrategin för Skåne samt kulturmiljöprogrammet för Skåne. Vid framtagandet av det regionala näringslivsprogrammet har Länsstyrelsen deltagit vid flera dialogmöten tillsammans med andra regionala aktörer som Kommunförbundet Skåne, Lunds universitet samt privata näringsidkare. Länsstyrelsen och Region Skåne har en avsiktsförklaring som beskriver de många områden som Länsstyrelsen och Region Skåne samarbetar inom. Några aktuella fokusområden är biogas, bredband samt besöksnäring. 28

29 Sakområde Infrastrukturplanering Infrastruktur Behovet av utbyggd infrastruktur är akut i länet. Länsstyrelsen arbetar för att utbyggnaden ska ske miljöanpassat, hållbart och säkert. Under våren 2009 har länsstyrelsen tagit initiativ till överläggningar med Staffanstorps kommun, Banverket och Region Skåne för att kunna få till stånd en samförståndslösning rörande byggande av fyra spår av stambanan genom Hjärup. Ett gemensamt avtal har nu undertecknats. Ett omfattande arbete har lagts på långtidsplaneringen av infrastruktur, såväl den nationella som den regionala planen, vid ett stort antal sammankomster samt yttrande. Länsstyrelsen har tillsammans med Sjöfartsverket, Vägverket, Banverket, Tillväxtverket samt berörda hamnar och kommuner arbetat med att precisera innebörden av riksintressena Helsingborgs hamn, Malmö hamn och Trelleborgs hamn. Arbetet har resulterat i en rapport för Helsingborgs hamn, medan Malmö hamn har skickats på remiss och arbetet fortgår med Trelleborgs hamn. Inför och under beredningen av de olika infrastrukturärendena finns möjlighet för främst Vägverket och Banverket, men i vissa fall även kommuner, att samråda med Länsstyrelsen. Under 2009 har 29 samråd genomförts varvid 54 olika infrastrukturärenden diskuterats. Som ett led i att effektivisera och förenkla infrastrukturprocessen har Länsstyrelsen tillsammans med Vägverket och Vägverkets konsulter under två år genomfört fem dialogmöten för handläggare. Vid varje möte har det varit ca 30 deltagare och målsättningen vid mötena har varit att dels höja kompetensen och dels effektivisera arbetssättet. 29

30 Sakområde Hållbar samhällsplanering och boende Öresundssamarbetet Under en 20 års period förväntas befolkningen i Öresundsregionen öka till ca 4 miljoner. I Skåne har inflyttningen från utlandet haft en stor del av de senaste årens folkökning. Unga människor flyttar till Skåne. Befolkningen i Skåne är därför något yngre än genomsnittet för Sverige. Den danska sidan har däremot en åldrande befolkning, vilket kan stärka det ömsesidiga beroendet över sundet. I Skåne har det länge varit ett glapp mellan bostadsbyggande och befolkningsökning och bostadsbyggandet måste öka. I Köpenhamn å andra sidan, har man under en tid byggt för mycket, till höga priser. Med utgångspunkt i detta har Länsstyrelsen drivit projektet Bostadsläget i Öresundsregionen med ambitionen att skapa en plattform för ökat samarbete och kunskapsutbyte mellan aktörerna på bostadsmarknaden. Projektet byggdes runt tre teman: Byggande och konjunkturens roll, Boende och demografins roll samt Planering spelar gränsen någon roll? Länsstyrelsen i Skåne ingår som partner i Interreg-projektet Infrastruktur och byutveckling i Öresundsregionen (IBU-Öresund) där Region Skåne är leadpartner. Projektet handlar om infrastruktur- och tätortsutveckling i Öresundsregionen och verkar för att skapa fysiska förutsättningar för ökad integration och tillgänglighet i området. Projektet är ett samarbete mellan 29 olika parter, svenska och danska kommuner, regionerna samt några svenska statliga myndigheter bl a Länsstyrelsen i Skåne, Vägverket och Banverket. Klimatanpassning Vid årsskiftet fick Länsstyrelsen uppdraget från regeringen att samordna det regionala och lokala arbetet med att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Arbetet har bedrivits i projektform och projektsekretariatet har som utgångspunkt gjort en beskrivning av situationen i länet. Ett stort antal seminarier har anordnats, såväl interna som externa, på olika teman för att höja kunskapsnivån om klimatanpassningsfrågorna. Ett flertal delprojekt har identifierats och kommer att genomföras under Ett hållbart Skåne Under hösten 2008 tillsatte regeringen en Delegation för hållbara städer med uppgift att fördela ett stöd för att stimulera hållbara stadsbyggnadsprojekt. Länsstyrelsen har sett detta stöd som ett tillfälle att skapa en utökad samverkan kring hållbar stadsplanering i länet. Länsledningen tog tidigt initiativ till att bjuda in delegationen till Skåne för att presentera de goda initiativ som har genomförts och som är på gång. Med syfte att skapa en plattform för samverkan, kunskapsöverföring och idéutbyte har länsstyrelsen tagit initiativ till ett skånskt nätverk för hållbar stadsutveckling. Hälften av Skånes kommuner deltar tillsammans med regionala företrädare, universitet och högskolor samt näringslivsorganisationer. Ett tiotal aktiviteter har genomförts under 2009 däribland studieresor, föreläsningar, workshops och gemensam projektutveckling. Syftet är att skapa en förutsättningslös dialog kring hur ett hållbart samhälle uppnås samt att identifiera olika typer av hinder för att uppnå hållbara städer. Diskussionerna i nätverket har bland annat lett fram till att flera projektförslag har skickats in till delegationen för hållbara städer. Bostadssituationen Under hösten 2009 har en inventering av riktlinjer för bostadsförsörjning gjorts som visar att endast ca en tredjedel av kommunerna i länet lever upp till kravet enligt lagen om bostadsförsörjning. Enligt samma lag ska länsstyrelsen bistå kommunerna med råd, information och underlag i bostadsfrågor. Detta görs genom dialog med kommunerna på olika sätt. Under året 30

31 har även ett BoPM med goda argument för att göra riktlinjer för bostadsförsörjning och råd för hur kommunerna kan arbeta tagits fram. Länsstyrelsen har bidragit till en diskussion om attraktivitet och att uppmuntra till att planera och bygga bra bostadsmiljöer där allmängiltiga kvaliteter som närmiljö och lokalisering i ett sammanhang är viktigare än ett exklusivt läge. Landsbygden I arbetet med långsiktigt hållbar utveckling måste landsbygdens betydelse för kommunens utveckling klargöras i den fysiska planeringen. Idag saknar många kommunala översiktsplaner framförhållning och markanvändningsrekommendationer för landsbygden. Därför tog Länsstyrelsen i Skåne under våren 2009 fram en vägledning med ambitionen att visa hur landsbygden kan hanteras i kommunens översiktsplan. Landsbygden i kommunens översiktsplan en vägledning innehåller exempel på överväganden som bör göras men också förslag till rekommendationer och ställningstaganden. Stationsnära läge Glesa och funktionsseparerade utbyggnadsområden slösar inte bara med värdefull mark, utan leder också till ett ökat behov av transporter. Ett ökat behov av persontransporter leder till ökade utsläpp av växthusgaser samt problem med buller och försämrad luftkvalitet. Problemen med luftkvalitet och buller tenderar att vara störst i de stora regionala knutpunkterna. Detta i sin tur försvårar utbyggnaden av en tät och hållbar stadsstruktur i stationsnära läge. Ett annat problem är de risker som förknippas med järnvägar. Dessa motstridiga intressen; minskat transportbehov, optimal användning av mark inom tätortsstrukturen och riskhänsyn, måste hanteras i många detaljplaner. Med anledning av detta driver Länsstyrelsen i Skåne ett projekt Stationsnära läge tillsammans med Banverket, Vägverket, Region Skåne och Skånetrafiken, som syftar till att inspirera och underlätta kommunernas planering i stationsnära lägen. Plan- och bygglagen För att förbättra tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen gav regeringen i regleringsbrevet Boverket i uppdrag att, i samverkan med länsstyrelserna, fortsätta den samordnade satsningen på kompetensutveckling från Regeringen avsatte ytterligare 10 miljoner kronor för 2009 till länsstyrelserna och Boverket för bättre PBL-tillämpning. Insatserna riktar sig främst till länsstyrelserna. Det övergripande syftet är att genom en samlad, statlig kompetenssatsning främja en snabb, effektiv och rättssäker tillämpning av plan- och bygglagstiftningen som också underlättar för företagandet. Länsarkitekten ingår i beredningsgruppen för kompetenssatsningen och har under sommaren varit biträdande projektledare. Ett sort antal seminarium har genomförts under året. Planeringsunderlag I nästan samtliga Skånes kommuner pågår arbete med översiktsplaner. Länsstyrelsen har ett ansvar enligt PBL att tillhandahålla planeringsunderlag. Tyvärr finns det brister när det gäller riksintressen såväl när det gäller värde beskrivningar som avgränsningar. Länsstyrelsen i Skåne har därför satsat extra på ett tvärsektoriellt samarbete som syftar till att, dels tillhandahålla underlag till kommunerna som redogör för de nationella målen och dels bidrar till att få fram ett aktuellt underlag för länets riksintressen. Tillsyn Länsstyrelsen inledde under 2008 en serie tillsynsbesök med inriktning på hur kulturmiljövärden och naturvärden (särskilt riksintressen och landskapsbildsskydd) beaktas i samband med planering och byggande. Fyra kommuner besöktes och under 2009 har arbetet fortsatt genom uppföljning av dessa besök. 31

32 När det gäller ren byggtillsyn har Länsstyrelsen under året haft fokus på enkelt avhjälpta hinder och energihushållning. Länsstyrelserna har under första halvåret 2009 i samverkan med Boverket tagit fram förslag på form och innehåll för regionala möten med kommunerna angående energihushållning i byggprocessen. Länsstyrelsen i Skåne arrangerade ett sådant dialogseminarium den 23 oktober Brukarundersökning Under året har en gemensam brukarundersökning med nio andra länsstyrelser genomförts, bl.a. för ärendegrupp 402 Detaljplaner och 4031 Överklagan av detaljplaner. För ärendegrupp 402 Detaljplaner tillfrågades Skånes 33 kommuner, varav 28 har svarat, en svarsfrekvens på 85 procent. Exempel på områden där Länsstyrelsen får bra bedömning är personalens bemötande och att det finns fungerande kontaktytor samt och handläggningstiden. Ett förbättringsområde som framkommer är tydliga motiv i skriftliga yttranden. För ärendegrupp 4031 Överklagan av detaljplaner tillfrågades 28 kommuner, varav 17 svarade, en svarsfrekvens på 61 procent. Länsstyrelsen har fått bra betyg på frågan som rör hur tydliga och motiverade deras beslut är samt frågan att de upplevs följa lagstiftning och gällande praxis. Förbättringsområden är att ge kommunen den information som behövs om överklagade detaljplaner samt förkorta handläggningstiden. 32

33 Sakområde Energi och Klimat Länsstyrelsen har arbetat vidare utifrån den 2008 beslutade klimat- och energistrategin. Nya klimatmål har beslutats för Skåne efter remissbehandling samt en bred samverkan i framtagandet med bland annat Region Skånes klimatberedning. De nya målen är delmål under miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Tre av delmålen är regionala anpassningar av nationella mål i klimat- och energipolitiken som antogs genom riksdagsbeslut i juni. Övriga tre är uttryck för särskilda skånska prioriteringar och förutsättningar. Biogas är ett särskilt prioriterat område i Skåne och Länsstyrelsen stöder här utvecklingen i samverkan med andra aktörer. Energieffektivisering är ett annat prioriterat område. Här bedrivs arbete tillsammans med kommuner och näringsliv. Länsstyrelsens framtagna klimat- och energistrategi och nya skånska klimatmål med god förankring hos regionala aktörer har skapat en bra grund och ett brett kunskapsunderlag för fortsatt regional samverkan i arbetet med klimat- och energifrågor. Länsstyrelsen är aktiv i samarbeten inom energi- och klimatområdet och har ett väl utbyggt nätverk. 36. Länsstyrelserna ska redovisa insatser för att konkretisera arbetet med regionala klimat- och energistrategier genom att planera och genomföra insatser och åtgärder i samverkan med berörda aktörer för att uppnå minskad klimatpåverkan och ökad energieffektivitet, samt Arbetet fortsätter med Kraftsamling biogas Skåne d v s det som tidigare kallades Skåne som pilotlän för Biogas. Det har i bred samverkan tagits fram ett förslag till startpaket för hur arbetet kan påbörjas i Skåne. Utgångspunkten för detta var ett regeringsuppdrag (N2007/5727/RT) som hade till syfte att främja myndighetssamordning på regional nivå för att främja cleantech. Med i detta arbeta fanns förutom ett trettiotal regionala aktörer även Energimyndigheten, Naturvårdsverket, Vinnova och NUTEK. Arbetet fortsätter nu med fortsatt samordning på nationell nivå samtidigt som ett antal av de projekt som föreslogs sätts igång. Ett par seminarier anordnades under våren 2009 och fler planeras. En del i Kraftsamling biogas Skåne är att ta fram ett regionalt planeringsunderlag för biogas. Detta arbete är nu påbörjat tillsammans med Biogas Syd och ett delresultat förväntas kunna presenteras för länets biogasaktörer i februari insatser för att stödja näringslivets och kommunernas klimat- och energiarbete. Inom energieffektivisering bedrivs ett projekt tillsammans med kommuner och näringsliv. Projektet PROEFF, där också Energikontoret i Skåne deltar, syftar till att förstärka kompetensen hos energi- och klimatrådgivarna och miljöinspektörerna. Detta ska ske genom bland annat gemensamma energirundvandringar och utbildningsdagar. Projektet har även de skånska företagen som målgrupp och kommer att omfatta insatser för energieffektiviseringar i de skånska företagen. Till exempel planeras företagsseminarier i Skånes fyra hörn under våren Under 2009 har det hållits utbildningar för inspektörer och energi- och klimatrådgivare och fler är planerade till våren. Projektet är en del i Länsstyrelsens arbete med Klimat- och energistrategin för Skåne. De nya klimatmålen med underlag ger ett bra stöd för näringslivets och kommunernas klimatoch energiarbete. Länsstyrelsen har inom arbetet med att ta fram nya klimatmål haft workshop med näringslivet för att öka möjligheten att tillämpa de nya klimatmålen. Motsvarande möte har genomförts med kommunerna. Slutrapporten för klimatmålen kommer att innehålla förslag på hur de regionala klimatmålen kan tillämpas i både kommuner och näringsliv. 33

34 Länsstyrelsen arbetar också aktivt med att förbättra den regionala och lokala klimat- och energistatistiken tillsammans med övriga länsstyrelser (genom RUS) och med Energimyndigheten, Naturvårdsverket och kommunerna. Länsstyrelsen kommer, inom ramen för projektet Klimatcoachning, att tillsammans med Klimatkommunerna utveckla arbetsformer för att ge stöd till kommuner i deras klimat- och energistrategiska arbete. Detta arbete har startats under 2009, men kommer att intensifieras under Länsstyrelsen har vidare under 2009 deltagit vid Skånes Energiting med information om prövningsförfarandet av vindkraftetableringar och om de regelförändringar som trädde i kraft den 1 augusti Länsstyrelsen har också inom nätverket för vindbruk medverkat i utbildning främst riktad till kommunerna. 34

35 Sakområde Kulturmiljö 38. Länsstyrelserna ska för verksamheten inom området kulturmiljö: kortfattat och översiktligt redovisa en bedömning av länsstyrelsens arbete, redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året (max fem stycken), samt redovisa en kortfattad och översiktlig bedömning av länsstyrelsens resultat. Länsstyrelsens arbete har under året fokuserats på ärenden enligt Kulturminneslagen, på bidragsärenden och fornvård samt på internremisser avseende infrastruktur, planärenden, vindkraft och områdesskydd. För uppdragsarkeologin gäller sedan 2008 nya föreskrifter. Med utgångspunkt i detta har under det gångna året en mall utvecklats för underlag och utvärdering av anbud avseende större arkeologiska undersökningar. Mallen har inneburit en ökad tydlighet för uppdragsarkeologiska aktörer. Mot bakgrund av den finansiella situationen och en vikande marknad har tre av Länsstyrelsens beslut i sådana upphandlingsärenden överklagats. Samtliga överklaganden har avvisats av Länsrätten och därefter inte överklagats vidare. Inom den byggnadsantikvariska verksamheten har ett internt utvecklingsarbete inneburit en översyn av processer och fördelning av ansvarsområden. Det har medfört en tydligare organisation och ett bättre nyttjande av resurser. När det gäller det kyrkliga kulturarvet framträder, utöver de stora frågorna om underhåll och nyttjande av kyrkobyggnaderna, en ökande mängd ärenden avseende nya begravningsformer (askgravplatser) och förenklingar av underhållet på kyrkogårdar. I dessa ärenden behöver tillämpningen av KML finna säkrare former. Under 2009 har ett nytt byggnadsminne (Lönsboda korgfabrik) inrättats. När det gäller fornvård kan man konstatera att det finansiella läget har inneburit att flera kommuner, som tidigare haft avtal med Länsstyrelsen, valt att dra ner på sina åtaganden. Samtidigt finns det exempel på kommuner och andra aktörer som visar ett ökat engagemang rörande fornvård och tillgänglighetsåtgärder. Länsstyrelsen bedömer det som prioriterat att uppmuntra de senare genom avtal och andra former för samverkan. Under året har samverkansmöten planenligt genomförts med Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien. Löpande kontakter har också upprätthållits med Region Skånes kulturnämnd. Samverkan sker dessutom löpande inom nationella och regionala samrådsgrupper med avseende på det kyrkliga kulturarvet. Under året har den nationella nätverksgruppen för fornvård besökt Skåne för att diskutera fornvård och information. Länsstyrelsesamverkan på handläggarnivå sker i nätverksform inom sydlänen. En samverkan mellan storstadslänen har också aktiverats under året och Länsstyrelsen har även aktivt medverkat i Länsantikvarieföreningens arbete med framtidsfrågor, exempelvis riksintressen och byggnadsminnen. Under 2009 har kulturfrågorna varit särskilt uppmärksammade i och med kulturutredningen och propositionen Tid för kultur. Även utredningen Samverkan ger styrka! (U39) har satt kulturfrågorna mer i fokus. Detta har vitaliserat samtalet kring kulturfrågorna. I det sammanhanget har det varit betydelsefullt för Länsstyrelsen att få möjlighet att diskutera kulturmiljöarbetet i samband med besök av såväl Riksdagens, kulturutskott som kulturministern. Nedan anges några exempel på de viktigaste prioriteringarna och insatserna som gjorts under året: 35

36 Upprätthållande av en god kvalitet i ärendehandläggningen Införande av en strikt mall för underlag och anbudsutvärdering för upphandlingsärenden inom uppdragsarkeologin. Samverkan med Eslövs kommun i syfte att ta fram och fastställa en avgränsning och fördjupad värdebeskrivning av riksintresse för kulturmiljövården (MK 182). Hittills har detta inte varit färdigställt vilket inneburit att ett förordnande enligt PBL 12 kap 4 kunnat hävas (i samverkan med Enheten för samhällsplanering). Tillsynsbesök och samverkan med kommunerna avseende arbetet med riksintressen som kunskaps- och planeringsunderlag (i samverkan mellan flera enheter inom Länsstyrelsen). Antal ärenden som inkommit och beslutats under året ligger i nivå med år Genom bidrag och fornvård har Länsstyrelsen medverkat till att viktiga kulturmiljöer, bevarats, utvecklats och vårdats samt blivit tillgängliga för fler. Sektorsövergripande samverkan inom Länsstyrelsen har inneburit att kulturmiljövärdena även integrerats i andra beslutsprocesser, liksom att företeelser som inte skyddas enligt KML uppmärksammats. Det prioriterade arbetet med riksintressen har lett till att samverkan med kommunerna intensifierats och att Länsstyrelsen blivit tydligare i sina ställningstaganden. Ett resultat är också att de svårigheter som funnits när det gäller att använda riksintressena som planeringsunderlag har tydliggjorts. Inom Länsstyrelsens prioriterade projekt och samarbetsområden har arbetet med klimatanpassning (stigande havsnivåer) och planeringsunderlag (riksintressen) fortsatt enligt planerna. Ett kommande projekt är Besökarna där Länsstyrelsen samverkar med Region Skåne, kommunerna och turistnäringen inom kulturarvsområdet. Ett högt ärendeflöde har inneburit att handläggningstiderna ibland blir oacceptabelt långa. Detta framträder särskilt tydligt inom det byggnadsantikvariska fältet och när det gäller sektorsövergripande samverkan inom det löpande arbetet. 36

37 Sakområde Skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar Länsstyrelsens arbete och val av prioriteringar har påverkats avsevärt av hanteringen av influensan A(H1N1). Till följd av detta fick den planerade pandemiövningen ändra inriktning och två planeringsseminarier för länets aktörer genomfördes istället. Seminarierna var välbesökta och lade en viktig grund för det fortsatta arbetet med en regional planering för pandemi. Samhällsviktig verksamhet har identifierats i länet och samverkan med privata aktörer har ökat. Uppskattningsvis har uppemot en årsarbetskraft totalt lagts på uppgifter som kan relateras till hanteringen av influensan. Arbetet med tematiska kartläggningar inom ramen för projektet med risk- och sårbarhetsanalyser gällande dricksvattenförsörjning och elektronisk kommunikation har fortsatt under året. Dock har det delvis fått nedprioriterats pga arbetet med influensa. Andra viktiga insatser under året har varit att resursförstärka inom området Tillsyn enligt lag om skydd mot olyckor samt Beslut om farlig verksamhet. En strategisk plan för hantering av logistiska problem i samband med ett långvarigt avbrott på Öresundsförbindelsen har tagits fram tillsammans med samverkansaktörerna. Ett arbete med att ta fram en situationsoberoende regional krisledningsplan för länet har påbörjats. Inom ramen för EU projektet Baltic Master har ett arbete tillsammans med andra länsstyrelser i södra Sverige startats för att revidera respektive miljöatlas och enas kring informationen om flora, fauna och skyddsvärda miljöförhållanden utefter kusterna. Länsstyrelsen har i huvudsak nått målen för verksamheten men har fått göra vissa omprioriteringar och senareläggningar till följd av arbetet med influensan. I sammanhanget bör framhållas att massvaccinationskampanjen och hanteringen i övrigt sannolikt har gett aktörerna i länet en värdefull träning i samordning till nytta för framtida krishantering. 40. För att ytterligare förbättra uppföljningen av samhällets krisberedskap ska länsstyrelserna göra en översiktlig regional sammanställning, analys och värdering av kommunernas förmågebedömningar enligt lagen (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Länsstyrelserna ska bedöma i vilken utsträckning enskilda kommuner och landsting analyserat och dokumenterat de extraordinära händelser som kan inträffa i fredstid samt hur dessa händelser kan påverka den egna verksamheten. Skåne län har generellt sett goda förutsättningar att möta en kris. Detta grundar sig på genomförda övningar, utbildade krisledningsorganisationer och upprättad krisplanering hos såväl Länsstyrelsen som kommuner, samt utvecklade nätverk för samverkan inom flertalet riskområden. Kommunerna skickar varje år in en årsredovisning avseende arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Eftersom detta görs i början av varje år baseras nedanstående svar på de uppgifter som lämnades i februari Viktigt att notera är att dessa uppgifter således baseras på 2008 års resultat. Enligt den bedömning som kommunerna då gjorde hade 20 av länets 33 kommuner fattat ett formellt inriktningsbeslut för hur arbetet med RSA ska bedrivas. 17 av kommunerna uppgav att de hade sammanställt en verksamhetsövergripande RSA och 27 kommuner hade analyserat vilka 37

38 verksamheter som alltid måste upprätthållas. Alla kommuner, förutom två, hade under de senaste åren gjort risk- och sårbarhetsanalyser för antingen alla, vissa eller enstaka kommunala verksamheter. I stort sett alla kommuner hade analyserat dricksvattenförsörjning liksom vård och omsorg, individ och familjeomsorg, skola, förskola, lokal elförsörjning, miljö- och hälsoskydd samt fjärr- och närvärmeförsörjning. Endast två kommuner har analyserat IT och tele. För andra verksamheter i kommunen har endast enstaka analyser genomförts. Länsstyrelsen har, tillsammans med Livsmedelsverket, vid två tillfällen genomfört seminarier med inriktning på RSA-arbete. Avsedd målgrupp har varit länets kommuner. I årets förmågebedömning redovisar Länsstyrelsen kommunernas förmåga, dels oberoende av händelse och dels scenariobaserat. De tre scenarier som redovisas är; influensapandemi, störningar i de finansiella systemen samt IT-relaterad störning Samtliga kommuner uppger sig ha krisledningsorganisationer vilka de flesta utbildas och övas regelbundet. Vissa kommuner genomför dessutom samverkansövningar med grannkommunerna. Man anser sig ha ändamålsenliga lokaler och tekniska system för kommunikation samt reservkraft för ledningsfunktionerna. I ett fall saknas reservkraft, men där har kommunen planerat för flytt till andra lokaler för att säkerställa att reservkraft finns tillgängligt. Många kommuner har etablerade nätverk och i de flesta av kommunerna ingår räddningstjänsten i olika slags räddningstjänstförbund eller motsvarande. Det finns regionala nätverk för samverkan och de flesta av länets kommuner har dessutom lokala krishanteringsråd. 31 av länets kommuner är anslutna till WIS (webbaserat informationssystemförkortning). De flesta av kommunerna saknar dock formell jourverksamhet i form av Tjänsteman i beredskap. Influensapandemi Alla länets kommuner har planerat för att kunna klara av den samhällsviktiga verksamheten under en pandemisk influensa och kommunernas krisledningsorganisationer anser sig kunna bedriva den prioriterade verksamheten under minst en vecka. I övrigt beträffande Influensapandemi, se nedan. Störningar i de finansiella systemen Det underlag som hämtades in för förmågebedömningen 2008 visade att kommunerna i Skåne län generellt sett inte anser sig kunna påverka hur de finansiella systemen fungerar. Dessutom anser man sig ha knapp eller obefintlig kunskap om hur andra samhällsviktiga aktörer i kommunen har planerat. Exempelvis finns kompetens och ansvar för bl.a. teknisk infrastruktur i de flesta fall hos privata och centrala aktörer. Några av kommunerna uppger att förutsättningar för samverkan finns genom existerande nätverk. Majoriteten av kommunerna har inte planlagt för scenariot men man anser att funktionen leda, samverka och informera inte påverkas nämnvärt av störningar i de finansiella systemen. IT-relaterad störning Beroendet av IT är mycket stort över hela samhället men trots den vetskapen tycker kommunerna att frågan med IT-relaterad störning är svår att bedöma. De flesta har heller inte analyserat scenariot, men en del bedömer att konsekvenserna kan bli mycket stora och att allmänhetens förtroende för myndigheter och politiker kan påverkas negativt om en stor störning inträffar. Som exempel kan nämnas att en kommun samt Region Skåne drabbades av virusutbrott i januari vilket fick stora konsekvenser för deras verksamhet. Användare stängdes ute från det egna IT-systemet och konton låstes. Utrensningen av viruset tog lång tid och detta begränsade både den egna kommunikationsförmågan och verksamheter som var beroende av IT-stöd. För Region Skånes del påverkades även system för medicinska behandlingar. Det kan inte uteslutas att stora störningar i 38

39 verksamheternas IT-funktioner kan komma att få konsekvenser för såväl liv och hälsa som samhällets funktionalitet i stort. Verksamheter som är särskilt viktiga för samhället vid en influensapandemi Nätverk för samverkan etablerades 2007 i form av en regional samverkansgrupp. Denna grupp har under det gångna året gjort en regional risk- och sårbarhetsanalys för influensapandemi. En del av det arbetet har varit att identifiera den samhällsviktiga verksamheten i länet och nätverket har också fungerat som en arbetsgrupp under den nu pågående influensapandemin. Länsstyrelsens fokus har sedan försommaren riktats in på att lämna stöd till kommunerna och andra samhällsviktiga aktörer i länet. Kunskapen om vilka aktörer som är samhällssviktiga i länet har ökat, och under hösten har två seminarier genomförts där dessa aktörer samt länets kommuner deltagit. Därutöver har även dialogmöten hållits med privata aktörer. Innehållet på seminarierna ändrades såtillvida att den tidigare planerade övningen ställdes in och ersattes av ett mer inriktat arbete för att klara utbrottet av influensa. Länsstyrelsen har sedan försommaren haft en omfattande samverkan med både kommunerna och Region Skåne i frågan om ett pandemiutbrott. Länsstyrelsen har kontinuerligt omvärldsbevakat, sammanställt och vidarebefordrat information till kommunerna och till övriga samhällsviktiga aktörer. Spridningen av information har i första hand skett via vår hemsida samt via e-post till kommunernas beredskapssamordnare och till kontaktpersoner hos privata aktörer. Länsstyrelsen har också veckovis begärt in sjukstatistik från kommunerna och sammanställt lägesrapporter. Vid två tillfällen, maj och oktober, har Länsstyrelsen begärt in underlag angående planeringsläget hos kommunerna. Utifrån detta underlag kan man konstatera att samtliga 33 kommuner har fungerande planer eller motsvarande för hanteringen av en pandemisk influensa. Länsstyrelsen har också begärt in uppgifter angående behov av antiviraler för nyckelpersonal hos kommunerna och andra samhällsviktiga aktörer i länet. Detta underlag har sedan vidarebefordrats till Smittskyddsläkaren och till MSB. Arbetet med en regionplan fortsätter och erfarenheter från arbetet med influensan under hösten kommer att arbetas in i planen. 41. Länsstyrelsernas tillsyn över kommunerna, inom ramen för området skydd mot olyckor, ska bedöma och främja kommunernas förmåga att leva upp till de nationella målen samt de verksamhetsmål och de särskilda skyldigheter som framgår av lagen (2003:778) om skydd mot olyckor. Länsstyrelsernas tillsyn enligt lagen ska inriktas så att den kan samordnas med den uppföljning som ska ske av kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem enligt avtalet mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Länsstyrelserna ska redovisa en sammanfattande bedömning av kommunernas arbete enligt lagen om skydd mot olyckor. Länsstyrelsens tillsyn, enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO), har endast i begränsad omfattning samordnats med uppföljningen av kommunernas uppgifter i samhällets krishanteringssystem. Genomförda aktiviteter har främst omfattat länsstyrelseintern samordning i samband med uppföljningen av året. Diskussioner pågår dock att utveckla samordningen mellan uppföljning och tillsyn. Dessa diskussioner förs bland annat med stöd av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. I de fall kommuner har haft anledning eller behov att vid tillsynsbesök enligt LSO behandla frågor som berört lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH), har Länsstyrelsen bistått med råd och vägledning. Behovet är dock inte entydigt. Vissa kommuner arbetar med lagstiftningarna helt separat medan andra kommuner signalerar ett behov av en mera samordnad lagstiftning. 39

40 De frågor som främst diskuterats i kommunerna är hur riskanalysarbetet för de båda lagstiftningsområdena kan samordnas, likaså hur "verka för"-uppgifterna enligt LSO kan samordnas med annat skadeförebyggande arbete i kommunen samt hur förberedelser enligt LEH kan "nyttjas" inom andra lagstiftningsområden. I vissa fall förekommer även kommuner som formulerar handlingsprogram för de båda lagstiftningsområdena i ett gemensamt dokument. Kommunerna ges stora möjligheter att arbeta med frågorna utifrån de lokala behoven. Det i sin tur kan leda till större resursbehov hos Länsstyrelsen vid tillsyn och uppföljning vilket bör ställas emot förväntningarna att samordning skall leda till effektivisering av länsstyrelsernas arbete. Länsstyrelsen har under året genomfört egeninitierad och behovsstyrd tillsyn inom ramen för LSO. Den egeninitierade tillsynen har främst bestått av den enkätbaserade årliga uppföljningen och uppsökande tillsynsverksamheten. Den uppsökande tillsynsverksamheten har i sin tur bestått i en bred tillsyn av sex av länets räddningstjänstkommuner. Ambitionen är att varje sådan kommun får minst ett tillsynsbesök under mandatperioden, d.v.s. vart fjärde år. En ambition som verkar kunna genomföras. Vidare planeras det att den uppsökande tillsynsverksamheten under det kommande året ska prioritera tematiska tillsynsaktiviteter inom något avgränsat verksamhetsområde. Det valda verksamhetsområdet ska vara sådant att det direkt kan leda till behovsstyrda stödinsatser. Den behovsstyrda tillsynen har främst bestått i att Länsstyrelsen har granskat och formulerat yttranden över fem nya förslag till handlingsprogram för mandatperioden Därtill har Länsstyrelsen yttrat sig vid samråd om ändringar gällande handlingsprogram vid fyra tillfällen. I december 2009 saknades handlingsprogram för mandatperioden hos åtta av länets 25 räddningstjänstkommuner. Anledningen till samråd om ändrade handlingsprogram beror i samtliga fall på reducering av den operativa utryckningsstyrkan. Annan verksamhet som indirekt ger inspel till tillsynsverksamheten är bland annat utformning och innehåll i överklaganden av kommunala nämnders beslut, och Länsstyrelsens uppföljning av kommunernas genomförda fördjupade olycksundersökningar. 40

41 Sakområde Naturvård, miljö- och hälsoskydd Under 2009 har arbetet med att effektivisera ärendehandläggningen och förkorta handläggningstiderna fortsatt. Särskild prioritet har getts gamla ärenden och sådana ärenden som kunnat bidra till att mildra den ekonomiska krisen. Som exempel på det sistnämnda kan prövning av miljöfarlig verksamhet och infrastruktur nämnas. Ärenden som handlar om etablering av biogas och vindkraft har prioriterats med syfte att öka förnybara energikällor i länet och för att bl.a. mildra den ekonomiska krisen. I Skånes miljömål och Miljöhandlingsprogram finns de åtaganden som Länsstyrelsen har gjort för att nå uppsatta mål. Handlingsprogrammets åtgärder har i stora delar genomförts enligt tidsplanen och arbetet har följts upp varje tertial. Arbetet med att inventera länets många förorenade områden har fortsatt under hela Åtgärder som finansieras med statliga bidrag har under året påbörjats vid ytterligare ett av länets prioriterade förorenade områden, Kristianstads Gasverk. Därmed genomförs åtgärder vid tre av de allra mest prioriterade områdena i länet (BT Kemi, Klippans Läderfabrik och Kristianstads Gasverk). Ytterligare en prioriterad satsning under året har varit att förstärka kunskapen om Länsstyrelsens tillsynsobjekt genom att riskklassa alla objekt enligt Naturvårdsverkets MIFO-metodik fas 1. Länsstyrelsen har även medverkat i arbetet med att ta fram praxis vid tillämpning av miljöbalkens regler om förorenade områden. Detta har skett genom beslut om föreläggande som i ett fall avgjorts i Miljödomstolen och i ett annat avgjorts i Miljööverdomstolen. Länsstyrelsen har också utarbetat vägledningsmaterial, informationsbrev och genomfört riktade tillsynsvägledningsmöten för kommunerna. Länsstyrelsens strategi för tillsyn av förorenade områden har successivt lett till ett ökat antal åtgärder med privat finansiering. Huvuddelen av de stora industrianläggningarna i Skåne har idag påbörjat ett mer aktivt arbete med att ta hand om de förorenade områdena. Miljösamverkan Skåne har fortsatt att vara en viktig del av Länsstyrelsens tillsynsvägledning. Under perioden har ett gemensamt arbete skett kring bland annat reach, partiklar, tillsyn av golfbanor, egenkontroll av fastighetsägare, vattenskyddsområden, hållbart resande, avfall, vägtrafikbuller. År 2009 har varit naturvårdens år och 100-årsjubileum för nationalparker i Sverige. Arbetet med att skydda värdefull natur har varit en fortsatt prioriterad uppgift och det tvåhundrade naturreservatet i Skåne har invigts. Trots att flera nya reservat bildats har resurserna för skötsel och förvaltning minskat p.g.a. en ny, och för Skåne län ofördelaktig, fördelningsmodell som naturvårdsverket beslutat om inför 2009 års bidrag till skötsel av skyddade områden. Därtill kan läggas att Naturvårdsverket under pågående budgetår krävt tillbaka kr av redan tilldelat skötselanslag för Denna minskning i anslag har försvårat arbetet med att vidmakthålla en långsiktighet i skötselarbetet och flera planerade skötselåtgärder har fått senareläggas. De viktigaste prioriteringarna och insatserna under året har varit: 41

42 Handläggningen av bl.a. tillståndsärenden (9 kap MB). En bidragande orsak till denna prioritering har varit att försöka motverka konsekvenserna av den finansiella krisen. Arbetet med vattenförvaltning. Representanter från Länsstyrelsen har deltagit vid ett stort antal samråd i länet med vattendragsförbund/vattenråd, kommuner, näringsidkare och enskilda. Samråden har kännetecknats av stort engagemang och diskussioner vilket också varit ett av målen för Länsstyrelsens deltagande. Arbetet med driva på insatserna för att minska övergödningen av havet. Länsstyrelsen har i samarbete med kommuner och andra aktörer tagit fram det underlag och information som behövs för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Som exempel kan nämnas anläggande av våtmarker, restaurering av vattendrag eller åtgärder mot erosion längs vattendrag och på åkermark. Skyddet av marina områden och skogsområden. Förberedelsearbete för att bilda naturreservat har pågått för två marina områden och flera områden med ädellövskog. Vägledning till kommunerna med avseende på strandskyddet. En särskild satsning har gjorts på vägledning till kommunerna med anledning av den ändrade lagstiftningen som har trätt i kraft för strandskyddet. Informationsmaterial har tagits fram och utbildningsseminarier har hållits både inom det egna länet och inom grannlän. Då tillgängliga resurser inte alltid stått i paritet med det stora antal ärenden som ska handläggas och de många och komplicerade frågor som ska hanteras inom miljö- och naturvårdssektorn, har balanserna inom vissa ärendekategorier blivit höga och därigenom handläggningstiderna långa. Det har också lett till att mindre resurser har kunnat satsas på t.ex. tillsyn än vad behovet krävt. Det minskade anslaget för skötsel och förvaltning av våra skyddade områden tillsammans med återkravet av redan beviljade skötselmedel har negativt påverkat skötselarbetet. Det skapar dessutom en negativ bild av Länsstyrelsen gentemot olika samarbetspartner. Tack vare den mycket kompetenta, vederhäftiga och engagerade personalen inom miljö- och naturvårdssektorn har arbetsuppgifterna inom dessa båda områden trots allt kunnat hanteras på ett fullt tillfredsställande sätt. Under året har Länsstyrelsen i Skåne län tillsammans med nio andra länsstyrelser genomfört en brukarundersökning. I undersökningen ingick bl.a. ärendegrupp 551 Miljöfarlig verksamhet. Av 83 tillfrågade företag/organisationer har 67 svarat vilket ger en svarsfrekvens på 81 procent. De 67 svarande bestod av 39 småföretag, 19 medelstora företag och 9 stora företag. Länsstyrelsen i Skåne län får överlag goda omdömen och då speciellt för bemötande, engagemang och för en att ha en lyhörd personal. Andra områden som får bra betyg är t ex att företagen får den information som behövs, att samrådet uppfyller förväntningarna samt att det är lätt att förstå skriftliga beslut. Ett något sämre omdöme ges gällande handläggningstiden då denna anses vara för lång. 43. Länsstyrelsernas miljötillsynsarbete ska bidra till att miljökvalitetsmålen nås och att uppkomsten av miljöskador motverkas. Länsstyrelserna ska ta fram tillsynsvägledningsplaner och genom tillsynsvägledning förbättra förutsättningarna för det operativa tillsynsarbetet hos kommunerna. Arbetet med tillsynsvägledning ska bland annat ske genom regional miljösamverkan. Länsstyrelserna ska efter samråd med kommunerna bidra till genomförandet av Naturvårdsverkets vägledningsplan. Länsstyrelserna ska även redovisa hur detta arbete har bedrivits. 42

43 Länsstyrelserna ska särskilt redovisa eventuella brister i den operativa tillsynen och tillsynsvägledningen och åtgärder för hur dessa brister kan åtgärdas, Tillsyn av vattenverksamhet och vattenskyddsområden: På grund av begränsade resurser måste inkommande anmälnings-, tillstånds-, samråds- och klagomålsärenden prioriteras framför den egeninitierade tillsynen. Detta innebär att mycket av tillsynen med stor miljönytta inte kan genomföras. För att bristerna inte ska bli för stora har tillsynen över de stora infrastrukturprojekten Hallandsås och Citytunneln samt bevattningsuttag från värdefulla vattendrag i samband med torka prioriterats. Länsstyrelsens tillsyn inom vattenskyddsområden är begränsad. För att effektivisera och utöka denna tillsyn verkar Länsstyrelsen fortlöpande för att kommunerna ska ta över. Tillsynsvägledande insatser har gjorts inom Miljösamverkan Skåne för att utveckla arbetet med vattenskyddsområden. Länsstyrelsen arbetar kontinuerligt med att förenkla handläggningen av olika ärenden och med att lägga minimal tid på inkommande ärenden med liten miljönytta. Ett sätt att utveckla detta är att i vissa ärenden testa lagstiftningen för att få fram en praxis. För att utveckla tillsynen bedrivs också, på uppdrag av Naturvårdsverket, två projekt som handlar om tillsyn av markavvattningsföretag respektive övervakning av grundvattennivåer. Genom tillfälliga extra resurser har uppgifter begärts in från verksamheter som tar ut grundvatten och som har tillstånd för det. I tidigare arbete har en behovsutredning för tillsynen tagits fram med avsikten att ge bättre möjligheter att göra mera genomtänkta tillsynsprioriteringar. Behovsutredningen behöver dock fördjupas framöver. Tillsyn av miljöfarlig verksamhet: Länsstyrelsens operativa tillsyn av miljöfarlig verksamhet har skett enligt en årligt uppdaterad tillsynsplan. Integrering av Seveso- och miljöbalkstillsynen har under året utvecklats i positiv riktning genom att Sevesoansvarig tillsammans med miljöskyddshandläggarna besökt aktuella verksamheter. Till grund för den planerade tillsynen görs en behovsutredning kopplad till de regionala miljökvalitetsmålen. Tillsynen på de anläggningar som har stor miljöpåverkan och som kräver omfattande tillsyn sker i störst omfattning. Tillsynen på anläggningar med mindre miljöpåverkan och som skulle kunna genomföras genom enklare tillsyn prioriteras ned. Under 2009 har dock Länsstyrelsen valt att prioritera handläggningen av tillståndsbeslut för att bidra till att lindra konsekvenserna av den pågående ekonomiska krisen. Särskilda satsningar har i det sammanhanget gjorts på handläggningen av ärenden om etablering av biogas och vindkraft. Prioriteringen av tillståndsärendena har fått till följd att den tidigare planerade tillsynen har behövts nedprioriteras varvid särskilt den egeninitierade tillsynen har fått stå tillbaka. I den mån egeninitierad tillsyn har kunnat ske har den varit baserad på behovsutredningen och bedrivits genom tillsynsbesök på plats hos verksamhetsutövaren. Denna tillsyn har skett genom direktkontroll eller systemtillsyn. Tillsynen bedrivs även genom distanstillsyn vilket sker bland annat genom granskning av anmälningsärenden och miljörapporter. hur den regionala miljösamverkan har bedrivits, Länsstyrelsen driver tillsammans med samtliga Skånes kommuner och kommunförbundet i Skåne projektet Miljösamverkan Skåne. Länsstyrelsens medverkan baseras på ansvaret för den regionala tillsynsvägledningen i länet. Mål och syfte är att effektivisera miljö- och hälsoskyddsarbetet, både vad gäller myndighetsutövning (tillsyn) och informationsarbete. Detta uppnås främst genom följande insatser: Utarbeta handledning för tillsyn Ta fram informations- och underlagsmaterial i aktuella frågor Utföra gemensamma informations- och tillsynskampanjer 43

44 Anordna kurser och seminarier Arbetet bedrivs i projektform utifrån en verksamhetsplan som har sin utgångspunkt i miljömålen. på vilket sätt miljömålen inverkar på planeringen och genomförandet av tillsynen och tillsynsvägledningen, samt Miljömålen är vägledande i bedömningen av vilka tillsynsinsatser som ger störst miljönytta. De fungerar därmed även som utgångspunkt vid utarbetande av tillsynsplanen inom miljöområdet. Miljömålen har också varit ett underlag vid framtagandet av en behovsutredning och vid framtagande av information till verksamhetsutövare. Som exempel på det sistnämnda kan de nya riktlinjerna för bevattningsuttag i Skåne nämnas, i vilka miljömålen varit en viktig utgångspunkt. viktiga insatser i vägledande syfte och effekter av tillsynsarbetet i övrigt Två gånger om året hålls länsmiljöträffar med kommunernas miljöchefer eller motsvarande. Under 2009 har Länsstyrelsen inte förelagt om omprövning enligt Omprövningsuppdraget och varit restriktiv med att meddela ändringstillstånd för verksamheter som omfattas av detta. Arbetssättet har istället varit att via tillsynen informera om omprövningsuppdraget för att på så sätt initiera till omprövning eller förmå verksamhetsutövarna att själva ta initiativ till omprövning. Länsstyrelsen prioriterar de verksamheter som bedöms ha störst miljöpåverkan. Länsstyrelsen är vidare restriktiv med att meddela ändringstillstånd för verksamheter som omfattas av omprövningsuppdraget. Fortsätter omprövningen av gamla tillstånd i samma takt så bedömer Länsstyrelsen att målet med att alla verksamheter skall vara omprövade senast år 2015 är möjligt att nå. Tillsynsvägledande insatser har gjorts för arbetet med vattenskyddsområden, främst i projekt inom ramen för Miljösamverkan Skåne. Effekterna av tillsynen kan delas in i två olika kategorier, dels svårmätbara och långsiktiga effekter och dels snabba och konkreta effekter. I den förstnämnda kategorin hamnar t.ex. förebyggande tillsynsinsatser. Ett exempel på detta är informationen om vattenuttags negativa påverkan på vattendrag vid små flöden. Ett annat exempel är vår tillsyn av de stora infrastrukturprojekten Hallandsås och Citytunneln. Länsstyrelsens tillsyn i dessa projekt har troligen bidragit till att incidenter vid de två tunnelbyggena under de senaste två åren minskat. 44. Länsstyrelserna ska särskilt verka för att verksamhetsutövarna iakttar Naturvårdsverkets föreskrifter avseende avloppsreningsverk för att minska kväveutsläpp. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits och resultaten av dessa. I Skåne län är det två reningsverk, Centrala Reningsverket i Kristianstad (CRV) och reningsverket i Hässleholm, som ännu inte iakttar Naturvårdsverkets föreskrifter avseende avloppsreningsverk. Tillsynsansvaret för båda reningsverken har övertagits av respektive kommun. Verksamhetsutövaren i Kristianstad har redovisat följande: Avskiljningen av kväve, vid CRV har försämrats. Reningskravet avseende totalkväve, 10 mg N tot / l som riktvärde och årsmedelvärde, har överskridits de senaste åren. Samtidigt har belastningen till CRV ökat. För att komma till rätta med kvävereningen utförde C4 teknik inom Kristianstad kommun, ett antal investeringar och förändringar under Åtgärderna har dock inte fått önskad effekt och ytterligare åtgärder måste vidtas. CRV har idag inte tillräcklig reningskapacitet för att rena kvävet. För att öka kapaciteten är målsättningen att under år 2010 genomföra en ombyggnad av avloppsreningsverket till en kostnad av 1,5 Mkr. Ombyggnaden innebär att en effektivare reningsprocess införs i ett av de tre 44

45 kvävereningsstegen. Om detta ger positivt resultat kommer eventuellt de två övriga reningsstegen också att byggas om. Vidare ska den luftning som behövs för kvävereningen förbättras. Dessutom kommer slammet att REVAQ-certifieras vilket bl.a. syftar till att minimera mottagandet av föroreningar som stör kvävereningsprocessen vid CRV. Vad gäller Hässleholms reningsverk har meddelats att kraven på utgående kvävehalter inte har överskridits under åren 2007 och 2008, men däremot under Åtgärder för att komma till rätta med detta kommer därför att vidtas under Tillsynen över naturreservat, strandskyddsområden, kulturhistoriskt skyddade områden och andra skyddade områden ska bidra till bättre regelefterlevnad och till att miljökvalitetsmålen nås. Tillsynen över kulturhistoriskt värdefulla miljöer, byggnader och fornminnen m.m. ska bidra till bevarandet av dessa samt till förbättrade förutsättningar för hållbar förvaltning av kulturarvet. Länsstyrelserna ska redovisa vilka viktiga insatser man gjort i vägledande syfte och vilka effekter tillsynen som rör skyddade områden respektive kulturmiljön har medfört. Tillsynsvägledning naturvård: Med anledning av den nya strandskyddslagstiftningen, som trädde i kraft den 1 juli 2009, har Länsstyrelsen satsat betydligt mer resurser på tillsynsvägledning till kommunerna inom områdesskyddet. Dessa åtgärder skall ses som ett komplement till strandskyddsuppdraget som genomförs med hjälp av externa medel från Naturvårdsverket. Som exempel kan nämnas att specialdesignade utbildningar med tillhörande workshops har genomförts vid fyra tillfällen under hösten. Målgruppen har varit främst tjänstemän vid kommunerna. Intresset har varit stort och de allra flesta kommuner har varit representerade. I november genomfördes även en heldagsutbildning utformad för politiker. Den ökade satsningen på tillsynsvägledning inom strandskyddsområdet har medfört att många kommuner nu aktivt hör av sig till länsstyrelsen i samband med prövning och tillsyn. Även i samband med de överprövningar av de dispenser som hittills beviljats ute i kommunerna märks resultat av den främjande och förebyggande tillsynen som genomförts under året. Tillsyn av naturreservat m.fl. skyddade områden: Under våren och försommaren genomfördes, tillsammans med Naturskyddsföreningens lokala kretsar, en tillsynskampanj inom tre kommuner (Höör, Helsingborg och Båstad) i länet. Resultatet av denna tillsyn kommer att redovisas i en separat rapport. Länsstyrelsen har också drivit en tillsynskampanj för reservaten på Falsterbonäset. Där finns det för närvarande vissa svårigheter med att upprätthålla respekten för de tillträdesförbud som finns beslutade med avseende på djurlivet inom vissa reservat. Tillsynskampanjen har genomförts i samarbete med bl.a. Vellinge kommun, Polisen, Falsterbo fågelstation, massmedia samt andra lokala aktörer. Tillsynsfrågan har stor betydelse för länsstyrelsens pågående arbete med revidering av gränser och föreskrifter för naturreservaten på Falsterbonäset. Två naturvårdsvakter har förordnats av Länsstyrelsen under året och dessa skall framförallt tjänstgöra på Kullabergs naturreservat samt i Söderåsens nationalpark. Länsstyrelsen har initierat utbildning av ytterligare två naturvårdsvakter under 2010, vilka efter förordnande kommer att tjänstgöra på Falsterbonäset. Det finns ett antal strandskyddsjuridiskt relevanta begrepp som kan vara svårtolkade för såväl allmänheten som kommuner. Som exempel kan nämnas tomtplats, olovlig privatisering av 45

46 strandskyddsområde och underhåll av befintliga anläggningar. Under det gångna året har ett antal ärenden rörande dessa begrepp öppnats. Dessa ärenden kan komma bli av strategisk betydelse för hur kommunerna framöver väljer att hantera strandskyddstillsynen. En del verksamhetsutövare har också blivit förelagda att avlägsna privatiserande anläggningar/anordningar ur strandskyddsområden. I samband härmed har länsstyrelsen bedrivit ett fördjupat samarbete med massmedia i syfte att strandskyddsfrågan ska ges mer utrymme i den offentliga debatten Tillsyn kulturreservat: Tillsyn har utförts genom uppföljning av vård- och skötselplaner för byggnaderna och inägomarken inom länets kulturreservat, Örnanäs. Tillsyn uppdragsarkeologi: Länsstyrelsen har under senare år utökat tillsynen av den uppdragsarkeologiska verksamheten i länet. På samtliga större slutundersökningar görs uppföljnings- och tillsynsmöten vid minst ett tillfälle under det pågående fältarbetet. Även under det efterföljande rapport- och publiceringsarbetet hålls uppföljnings- och tillsynsmöten med undersökarna. Mötena dokumenteras och protokollförs. Den genomförda tillsynen sammanställs i slutet av året i en rapport. Tillsyn kyrkliga kulturminnen: Länsstyrelsen har genomfört tillsyn i sex av Svenska kyrkans kontrakt: Skytts, Österlens, Frosta, Luggude, Östra och Västra Göinge. Vid dessa möten har Länsstyrelsens tjänstemän informerat förtroendevalda, kyrkoherdar och fastighetsansvariga om Länsstyrelsens roll i tillståndsprövning och tillsyn av det kyrkliga kulturarvet. Resultatet av dessa möten kan ses ur både ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Kvantitativt sett får ett stort antal personer verksamma inom församlingarna får ta del av Länsstyrelsens information, och kvalitativt sett innebär det personliga mötet att Länsstyrelsen kan ta del av de frågor som på församlingsnivå bedöms som angelägna. Energifrågor såväl ur ett klimatperspektiv som utifrån kyrkobyggnadens kulturhistoriska värde har varit och är fortfarande ett aktuellt ämne. Tillsyn riksintresse för kulturmiljövården: Länsstyrelsen har genomfört tillsynsbesök i Landskrona och Ystad. Genom tillsynsbesöken bedömer Länsstyrelsen hur ärendehanteringen inom områden av riksintressen för kulturmiljö hanteras av kommunen. Vid besöken uppmärksammas också skyddet av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse genom PBL samt dess koppling till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Tillsynen avser både process och tillgänglig kompetens. Länsstyrelsen har enligt PBL tillsyn över plan- och byggväsendet i länet och tillsynsbesöken bidrar till Länsstyrelsens övergripande bedömning av tillståndet i länet. 46. Länsstyrelserna ska i arbetet med vattenmiljön särskilt verka för att arbetet med vattenrelaterade miljökvalitetsmål, havsmiljöarbetet, miljöövervakningen och arbetet enligt förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön samordnas och så långt som möjligt sker på ett integrerat sätt, delmålet om minst 15 fiskefria vattenområden i varje vattendistrikt nås till 2010 delmålet om att minst hälften av de skyddsvärda miljöerna har ett långsiktigt skydd nås till 2010, delmålet om att ytterligare 19 marina områden ska vara skyddade som naturreservat nås till 2010, delmålet om att buller och andra störningar från båttrafik ska vara försumbara nås till 2010, samt uppvandringsmöjligheter för ålyngel förbättras 46

47 Länsstyrelserna ska översiktligt redovisa viktigare insatser i detta arbete. Integrerat arbete med miljömål, miljöövervakning och vattenförvaltningsarbete: Inom ramen för strategin för vattenrestaurering i Skåne samordnas olika sakområden för att optimera effekten av tillgängliga medel. Det kan till exempel gälla medel för restaurering, fiskevård, kulturmiljövård, naturvård och vattenförvaltning. Vatten har varit i fokus under året genom den omfattande remisshanteringen av förslag till förvaltning av vårt vatten, vilken baserats på vattendirektivets intentioner. Men även havsmiljöanslaget, återställnings- och restaureringsåtgärder, arbetet tillsammans med de nya vattenråd som bildats i länet mm har bidraget till en ökad medvetenhet och intresse för vatten i dess olika former. Arbetet med vattenrelaterade miljökvalitetsmål, havsmiljöarbetet, miljöövervakningen och vattenförvaltningsarbetet är i stort sett helt samordnat och integrerat inom Länsstyrelsen genom att en Vattenstrategisk enhet bildats. För att integrera vattenförvaltningsarbetet i fysisk planering ingår sedan föregående år en vattenhandläggare i handläggningen av samhällsbyggnadsfrågorna. På så sätt kan kommunerna få stöd med regionala planeringsunderlag samt granska detalj- och översiktsplaner. Vattenförvaltningen är även en viktig fråga för de areella näringarna. Ett nära samarbete pågår därför med denna sektor inom Länsstyrelsen genom möten och gemensamma projekt, gällande bl. a. övergödning. Delmålet om minst 15 fiskefria vattenområden i varje vattendistrikt nås till 2010: Uppdraget har diskuterats med regeringskansliet och de oklarheter som förhindrat uppdragets genomförande. Från departementet uttrycktes en förståelse för de hinder och problem som länsstyrelserna upplever med uppdraget. Ändringar, nya tidsfrister och förtydliganden ska komma att arbetas in i kommande regleringsbrev och miljöproposition. Länsstyrelsen har dock skickat ut en förfrågan till ägarna av de vatten som bedöms som möjliga att ingå i uppdraget, men trots en mycket öppen och generös förfrågan har ingen intresseanmälan inkommit. Delmålet om att minst hälften av de skyddsvärda områdena har ett långsiktigt skydd till 2010: Länsstyrelsen har under de senaste 11 åren gjort följande insatser vad gäller marina områden inom naturreservat: År Naturreservat 1998: o Hallands Väderö - statligt naturreservat i Båstads kommun; reviderade bestämmelser : o Knähaken - kommunalt NR i Helsingborgs Stad 2003: o Stenshuvud - statligt NR i Simrishamns kommun (går även ut i Östersjön) o Mälarhusen - statligt NR i Simrishamns kommun (går även ut i Östersjön) 2004: o Kustheden Nyhamns läge - Lerhamn - statligt NR i Höganäs kommun (går även ut i Öresund) 2005: o Reviderade föreskrifter för statligt NR: Falsterbohalvöns havsområde i Vellinge kommun o Simris strandängar - statligt NR i Simrishamns kommun (går även ut i Östersjön) 2006: o Stora Hults strand - statligt NR i Båstads kommun (går 300 meter ut i Skälderviken). 2007: o Bunkeflo strandängar - kommunalt NR i Malmö Stad (överklagat) 2008: o Lommabukten - statligt NR i Lomma/Burlövs kommun 47

48 o Skansen, kommunalt NR i Simrishamns kommun (går även ut i Östersjön) 2009: o Reviderade bestämmelser för statligt NR: Lommabukten i Lomma/Burlövs kommun. o Interimistisk bestämmelse om förbud mot stentippning i Ramsjö hamn, Båstads kommun (Bjärekustens NR) o Reviderade bestämmelser för statligt NR: Ljunghusens och Ljungskogens strandbad i Vellinge kommun Delmålet om att ytterligare 19 marina områden ska vara skyddade som naturreservat till 2010 Under 2009 har arbete pågått för reservatsbildning inom tre marina områden: Foteviken, Lundåkrabukten och Södra Skälderviken. Vi bedömer att minst ett av dessa områden blir klart för beslut under Delmålet om att buller och andra störningar från båttrafik ska vara försumbara till 2010 Kunskapen om buller är otillräcklig och behöver förstärkas. Sommartid är trafiken med fritidsbåtar relativt omfattande, och rapporter om störningar gällande sjöturism (sälsafari) har förekommit kring naturreservatet Hallands Väderö. Dessutom finns ytterligare rapporter om störningar utmed kusten i samband med vattenskotertrafik och kitesurfing. Översyn sker av bestämmelserna för vissa reservat, bl.a. i syfte att minska störningar av olika slag. Det är idag osäkert om delmålet går att nå till Delmålet om att uppvandringsmöjligheter för ål förbättras Länsstyrelserna har i egen regi utfört två projekt som underlättar ålyngels uppvandring i vattendragen. Genom tillsynsinsatser har funktionen hos ålyngelledare i länet säkrats. Fokus idag ligger på att möjliggöra en nedvandring för ålen förbi kraftverken i de vattendrag som är av störst betydelse vad avser produktionen av lekvandrande ål. 47. Länsstyrelserna ska särskilt verka för att andelen privatfinansierade åtgärder när det gäller efterbehandling av förorenade områden ökar. Länsstyrelserna ska översiktligt redovisa viktigare insatser i detta arbete. Länsstyrelsens strategi för tillsynsarbetet rörande förorenade områden har successivt lett till ett ökat antal åtgärder med privat finansiering. Huvuddelen av de stora industrianläggningarna i Skåne har påbörjat ett mer aktivt arbete med förorenade områden. Inledande undersökningar och i vissa fall även sanering av förorenade områden har inletts under året vid ett antal av länets pågående miljöfarliga verksamheter. Under året har föreläggande med krav på inventering enligt MIFO-metodik skickats ut till runt 70 anläggningar med aktiva verksamhetsutövare där ansvaret för tillsynen ligger under länsstyrelsen. Tre träffar med miljöinspektörer från kommunerna har anordnats under året som en viktig tillsynsvägledande insats. 48. Länsstyrelserna ska verka för att de av riksdagen beslutade miljökvalitetsmålen med tillhörande delmål och de sektorsmål som har beslutats inom särskilda politikområden såsom landsbygdspolitiken, livsmedelspolitiken, kulturpolitiken, skogspolitiken och transportpolitiken nås. Länsstyrelserna ska i bred förankring i länet utveckla regionala åtgärdsprogram för att nå miljökvalitetsmålen och i övrigt bedriva det regionala mål- och uppföljningsarbetet så att det ger underlag för ett sektorövergripande miljöarbete inom länsstyrelsen och länet. Länsstyrelserna ska särskilt 48

49 verka för att miljömålsarbetet, inklusive arbetet med naturvård, fiskevård, kulturmiljövård, friluftsliv samt natur- och kulturturism, samordnas med det regionala utvecklingsarbetet och med arbetet för energi omställning, verka för att samordningen mellan miljömålsarbete, tillsynsarbete och miljöövervakning utvecklas, samt- påbörja arbete med regionala landskapsstrategier med utgångspunkt i Naturvårdsverkets vägledning. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa Länsstyrelserna ska översiktligt redovisa viktigare insatser inom området. Nya skånska klimatmål i form av delmål under Begränsad klimatpåverkan har beslutats. De utgår ifrån de nationella målen i klimat- och energipolitiken vilken antogs i riksdagen i juni 2009 samt särskilda skånska förutsättningar och prioriteringar. Årsrapport och konferens om miljötillståndet i Skåne med nya bedömningar av måluppfyllelse har tagits fram. Utvecklingsprojekt för utveckling av metod för uppföljning av regionala åtgärder. Utvecklingsprojekt om hur miljömålen tillämpas i detaljplaner Åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Nytt program för regional miljöövervakning med tydlig koppling till miljömålen. Nyhetsbrev om miljömålsarbetet har skickats ut till en bredd målgrupp. Träffar med kommunernas miljösamordnare. Information på webb och som tryckt material på svenska och engelska om miljöstrategiskt arbete i Skåne och särskilt om klimatarbete med anknytning till Köpenhamnskonferensen Genomförande av åtgärder enligt handlingsprogrammet för miljömålen, exempelvis restaurering av flera vattenmiljöer Insatser inom ramen för havsmiljöanslaget som framtagande av planeringsunderlag för anläggande av våtmarker Tillsynsvägledningen till specifika branscher (täkter, tryckerier mm)har inom vissa områden förbättrats genom att berörda handläggare för en specifik bransch har kallat till årliga träffar inom länet där aktuella frågor kan diskuteras. insatser och resultat när det gäller att samordna miljömålsarbetet, inklusive arbetet med naturvård, fiskevård, kulturmiljövård, friluftsliv och natur- och kulturturism, det regionala utvecklingsarbetet, regionala landskapsstrategier och med arbetet för energiomställning, Ansvaret för miljökvalitetsmål och delmål är fördelat brett i organisationen som ett led i att integrera miljömålsarbetet i den övriga verksamheten. Ansvaret för Länsstyrelsens interna åtgärder i åtgärdsprogrammet för miljömålen är på samma sätt fördelat på medarbetare inom olika sektorer. Det betyder att arbetsuppgifterna inom olika verksamheter till stor del kan ses som en del i miljömålsarbetet. Ansvarig för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan är 49

50 samtidigt ansvarig för Länsstyrelsens energiarbete och nya skånska klimatmål, vilka inbegriper energifrågor. Klimatmålen har beslutats under Koppling till det regionala utvecklingsarbetet finns inte minst vad gäller biogasutveckling som är en viktig del i klimatarbetet. Ett exempel på där arbetet med miljömål och fiskevård samordnats med bland annat friluftsliv och natur- och kulturturism är en restaurering av en gammal fiskfälla för lax och öring. Projektet har samfinansierats med medel från fiskevård, kulturmiljövård och landsbygdsutvecklingsmedel. Projektet har inneburit att havsvandrande fisk gynnats samtidigt som en kulturmiljö renoverats och en fångstfälla i bruk kan visas för allmänheten vid ett par tillfällen per år. Länsstyrelsen i Skåne län var en av sju länsstyrelser som i regleringsbrevet 2006 fick i uppdrag att pröva regionala landskapsstrategier som ett nytt förhållnings- och arbetssätt. Tanken var att uppnå ett bevarande och hållbart brukande av naturresurser utifrån en helhetssyn på landskapsnivå. Arbetet finns beskrivet och utvärderat i Naturvårdsverkets publikation Landskapsstrategier i sju pilotlän Länsstyrelsen har dock ännu inte kunnat påbörja arbetet med Landskapsstrategier med utgångspunkt från Naturvårdsverkets vägledning då vägledningen inte är färdigställd. insatser för att utveckla arbetsformerna för samordning av miljömålsarbete med miljötillsynsarbete och miljöövervakning, samt Miljömålsarbetet på Länsstyrelsen är organisatoriskt sett samordnat med miljöövervakningen. Miljöövervakningen ses som en del i miljömålsuppföljningen, och målansvariga är därför också ansvariga för den miljöövervakning som är kopplad till respektive mål. Miljöövervakningsprojekt värderas alltid utifrån hur de bidrar till uppföljning av miljömålen. Miljömålen är också en viktig utgångspunkt i planeringen av miljötillsyn. Tillsynen prioriteras efter miljönytta d v s efter hur den bidrar till uppfyllande av miljömålen. Detta framgår i upprättad tillsynsplan. Ett exempel är projektet om miljöövervakning av grundvattennivåer som är integrerat i tillsynsarbetet genom kontroll av grundvattenuttag. Ett annat exempel är arbetet med tillsyn av låga vattennivåer, vilket integreras med miljömålsåtgärder inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram samt miljöövervakning av vattennivåer i värdefulla vattendrag. Ytterligare ett projekt gäller hur åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen kommer att påverka tillsyn och prövning framöver. Till sist kan projektet som rör miljömålet Giftfri miljö med koppling till avloppsreningsverken i kommunerna nämnas. Även Miljösamverkan Skånes verksamhet utgår i planeringen från miljömålen. De projekt som drivs i Miljösamverkan Skånes regi har en tydlig koppling till miljömål. väsentliga insatser rörande minskade risker vid användning av bekämpningsmedel inom jordbruks- och trädgårdsnäringen, minskadeväxtnäringsförluster, bevarande av biologiskt mångfald och för utveckling av ekologisk produktion. I Länsstyrelsens information till lantbruksnäringen tas bekämpningsmedelsfrågorna upp med syfte att minska användningen av bekämpningsmedel. Minskningen ska i synnerhet ske i anknytning till känsliga miljöer som vattendrag och öppna grundvattenmagasin och då särskilt i påverkansområdet för dricksvattentäkter. I sprutförarutbildningen har stora informationsinsatser gjorts om riskerna för spill och läckage till såväl ytvatten som grundvatten. Kurserna har haft totalt ett tusental deltagare. Vid upphandling av kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet har aktiviteter som syftar till att minska avdrift prioriterats. Väsentliga insatser rörande minskade växtnäringsförluster: 50

51 Åtgärdsprogrammet för att minska växtnäringsförlusterna inom jordbrukssektorn är sammansatt av fyra delar: lagstiftning, miljöersättningar, skatt på mineralgödsel och rådgivning. Åtgärdsarbetet har pågått under lång tid och har varit framgångsrikt, men har under de senaste åren haft en mindre positiv utveckling. Nedan anges ett antal insatser gjorda under år 2009: Odlingen av fånggröda sker i fortsatt stor omfattning 2009 men är sedan toppåret 2004 på tillbakagång. Anläggningen av våtmarker har tagit fart och förutspås en fortsatt positiv utveckling. Inom ramen för landsbygdsprogrammet har stöd lämnats till anläggande av många nya våtmarker vilket minskar belastningen på havsmiljön och gynnar den biologiska mångfalden. Därutöver har även arbetet med att utveckla planeringsunderlag för anläggande av våtmarker har fortsatt. Arbetet med att ta fram en studie för utveckling av metoder för miljöanpassad rensning av större, värdefulla vattendrag, vilket bland annat kan leda till minskade förluster av fosfor till vattenmiljön har påbörjats under året. Länsstyrelsen har även på olika sätt bidragit till restaurering av vattendrag t.ex. återmeandring av Saxån och Klingavälsån samt projekteringar inför restaurering av Tullstorpsån och Fyleån. I dessa projekt ingår t.ex. anläggande av skyddszoner och våtmarker vilket gynnar biologisk mångfald och minskar övergödningen. Rådgivningsprojektet Greppa Näringen fortgår om än med lite lägre intensitet än under de första åren. I november 2009 hade projektet 3045 rådgivningsmedlemmar i Skåne. Under året har hittills 959 rådgivningar utförts på de anslutna företagen. En nysatsning är nu på gång där även klimatfrågorna integreras i rådgivningen. Vid årsskiftet tas skatten på mineralgödsel bort vilket förväntas öka gödselanvändningen i jordbruket. Samtidigt skärps lagstiftningen på ett antal punkter och miljöersättningarna för åtgärder som odling av fånggröda och skyddszoner höjs. Denna höjning väntas tillsammans med nysatsningen inom Greppa Näringen ge goda förutsättningar för att vända de senaste årens negativa utveckling. Med medel inom havsmiljöanslaget har följande projekt startats: Uppdatering av rapporten "Transporter av fosfor och kväve från skånska vattendrag", en hjälp i att bedöma tillståndet och trender när det kommer till näringstransporter. Fosfor-projekt inom ett pilotområde i Skåne (och ett i Halland) för att få ökade kunskaper om fosforläckage och hitta en metod att peka ut fosfor-hot-spots på karta. Projekt/förundersökning tillsammans med SLU Alnarp om att minska växtnäringsläckage från odlingar med frilandsgrönsaker i Skåne. Detta rör också pilotområden. Väsentliga insatser rörande bevarande av biologisk mångfald: Arbetet som bedrivs för att bevara den biologiska mångfalden i Skåne har till största delen skett genom att skydda och sköta de värdekärnor för biologisk mångfald som finns kvar i landskapet. Men även genom arbetet med hotade arter och biotoper utanför dessa värdekärnor. Inom ramen för miljömålen har åtgärdsprogram tagits fram för att uppnå målen om biologisk mångfald och strategier för naturvården utarbetats. Följande insatser har bidragit väsentligt i bevarandet av biologisk mångfald: Ett regionalt åtgärdsprogram för Ett rikt växt- och djurliv har beslutats. 51

52 Ett program för det interna arbetet med biologisk mångfald har beslutats. Arbetet med att ta fram en naturvårdsstrategi har inletts. Arbete med en regional strategi för främmande arter har påbörjats. Under 2009 har åtgärder genomförts inom ett 50-tal av de Åtgärdsprogram som upprättats för hotade arter och biotoper som är i behov av riktade åtgärder (s.k. ÅGP). Av de 25 åtgärdsprogram där Skåne har nationellt ansvar, är 13 fastställda och 12 under framtagande. Åtgärdsprogram för bevarande av särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet har drivits i projektform och resultaten sammanfattas i en rapport. Cirka träd har inventerats inom projektet. Arbetet med skötsel- och restaureringsåtgärder för träden har inletts. Inom ramen för åtgärdsprogram för bevarande av rikkärr har en slutförd inventering av alla Skånes rikkärr sammanfattats i en rapport. Rapporten tillsammans med en broschyr har distribuerats till alla berörda markägare, kommuner m fl. Arbetet med skötsel- och restaureringsåtgärder av rikkärr har inletts. I de drygt 200 områden som är skyddade i Skåne har åtgärder genomförts, såsom betes- eller slåtterhävd, röjningar mm. Framförallt har omfattande restaureringar av dynmiljöer genomförts. Mycket av arbetet med våtmarker samt restaurering av vattendrag är också gynnsamt för den biologiska mångfalden. Detta arbete beskrivs närmare under rubriken Väsentliga insatser rörande minskade växtnäringsförluster. Kursverksamhet och individuell rådgivning till lantbrukare har genomförts inom ramen för landsbygdsprogrammet och bevarandet av biologiska värden i odlingslandskapet. Väsentliga insatser rörande utveckling av ekologisk produktion: Individuell rådgivning till lantbrukare, sker inom landsbygdsprogrammet och det genomförs ca 100/år. Kursverksamhet riktad mot primärproduktionen, sker inom Landsbygdsprogrammet. Seminarium för politiker tillsammans med Ekologisk Marknadscentrum (huvudman Region Skåne) för att stimulera upphandling av ekologiska produkter. 49. Länsstyrelsernas arbete med skydd och skötsel av värdefulla naturområden och hotade arter ska bedrivas så att biologisk mångfald bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt. Länsstyrelserna ska översiktligt redovisa viktigare insatser inom området. Under året har sju nya naturreservat bildats varav ett är kommunalt. Bestämmelser och gränser har reviderats i fyra statliga naturreservat, samt skötselplaner har beslutats för ytterligare två. Statliga naturvårdsavtal har upprättats för tre områden. Ett stort antal insatser har genomförts för hotade arter inom ramen för ÅGP. Som exempel kan nämnas kornsparven som, genom insatser inom ramen för ÅGP, på sin enda lokal kraftigt ökat sin population. En sammanställning med förslag till åtgärder för länets 154 rikkärr har publicerats. 52

53 Länsstyrelsen har haft ansvar för skötsel och förvaltning av fler än 200 naturreservat, tre nationalparker och ett stort antal djurskyddsområden och naturminnen. Verksamheten har bedrivits med egen personal (främst nationalparkerna), genom avtal med Skogsstyrelsen och ett flertal kommuner, samt genom upphandling av tjänster från lokala entreprenörer, markägare och brukare. Inom Klingavälsåns naturreservat har Länsstyrelsen medverkat i en fortsatt restaurering och återmeandring av ån tillsammans med Kävlingeåprojektet. Länsstyrelsen är också huvudman för tre naturum i länet; Kullaberg, Stenshuvud och Söderåsen, samt bidrar till verksamheten vid naturum Skrylle (Lunds kommun) och naturum Vattenriket (Kristianstads kommun). Den publika verksamheten vid naturum har varit rekordstor under 2009, vilket delvis kan anses bero på ökat utbud av aktiviteter och medieuppmärksamhet i samband med Naturens År -jubiléet. En ny naturumbyggnad på Kullaberg invigdes av landshövdingen i juni och byggandet av naturum Vattenriket i Kristianstad påbörjades under sommaren. Inom ramen för ÅGP-arbetet har också en omfattande inventering av skyddsvärda träd i kulturlandskapet avslutats under året. Drygt biologiskt värdefulla träd har nu kartlagts och dokumenterats i en databas. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa insatser i naturvårdsarbetet när det gäller stärkt dialog med medborgarna och ökad lokal delaktighet i skydd och skötsel av naturvärden, samt Arbete med områdesskydd bedrivs i nära samarbete med berörda markägare. Länsstyrelsen strävar efter att låta berörda markägare få ökat ansvar för vård och förvaltning av de skyddade områdena. Skötseln och förvaltningen har i stor utsträckning bedrivits med lokal delaktighet. Länsstyrelsen har bl.a. haft ett nära samarbete om skötsel av statliga reservat med flera kommuner (Vellinge, Höganäs, Båstad, Kristianstad, Simrishamn och Tomelilla) och med Region Skåne och dess stiftelser för friluftsliv och naturvård. Ett treårigt samarbetsavtal med Region Skåne och Naturvårdsverket gällande särskilda restaureringsåtgärder på Hallands Väderö, Bjärekustens naturreservat och Backafallen på Ven, har avslutats under Här har ett stort antal åtgärder genomförts genom avtal med lokala brukare, markägare (ofta samfälligheter) och Svenska Kyrkan (Hallands Väderö). Under året har också tecknats ett skötselavtal med Häckeberga gods rörande skötsel av de tre nya naturreservaten på godsets marker i Lunds kommun. Ett gott och nära samarbete finns också sedan länge med Försvarsmaktens och Fortifikationsverkets lokala representanter i länet, rörande skötseln av de Natura 2000-klassade militära övningsfälten (framförallt Revinge, Ravlunda, Rinkaby och Kabusa). Länsstyrelsen har under året varit aktiv tillsammans med bl.a. Lunds och Sjöbo kommun i arbetet med att initiera ett EU-projekt kring Ramsar- och Natura 2000-områdena i Klingavälsån/Vombsänkan, där markägare, brukare och medborgare ska medverka för att försöka skapa lokal delaktighet och konsensus kring områdets framtida skydd och skötsel. Länsstyrelsen har också under året bedrivit en pilotverksamhet rörande naturvårdstillsynen tillsammans med tre av Naturskyddsföreningens lokala kretsar. (Se nr 45) och i programråden för naturum finns representanter för lokala föreningar, turistbyråer m.fl. hur arbetet fortlöper med genomförandet av länsvisa strategier med utgångspunkt i den nationella strategin för formellt skydd av skog Till och med 31 augusti 2009 är ha produktiv skog inköpt eller intrångsersatt. Länsstyrelsens arealmål: ha skyddad skogsmark genom naturreservatsförordnande till Under 2010 har ytterligare ca 160 ha produktiv skog skyddats genom inköp/eller genom att 53

54 intrångsersättning betalats ut. Anslaget till inköp och utbetalningar av intrångsersättningar var väldigt lågt för 2009 jämfört med tidigare år. Detta har medfört att takten i överenskommelser minskat jämfört med de senaste åren. 50. Länsstyrelserna ska senast den 31 december 2011 ha genomfört arbetet med kompetenshöjande åtgärder för länsstyrelsernas hantering av rovdjursfrågor beträffande varg, järv, björn, lo och kungsörn. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som genomförts. Förekomsten av stora rovdjur ökar i Skåne Län. Preliminära rapporter indikerar att två lodjursföryngringar har skett i länet under Dessutom har en ensam vargindivid tillbringat större delen av hösten 2009 i Skåne. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att riktade informationsinsatser om stora rovdjur till allmänheten ska prioriteras. Detta för att skapa större förståelse för riksdagens rovdjurspolitik och undvika att rädsla och mytbildning breder ut sig i vårt rovdjursovana län. Som ett steg i detta arbete har Länsstyrelsen utvecklat och kompletterat hemsidan med aktuell information om rovdjur, tips om förebyggande åtgärder, akutinformation vid tamdjursangrepp mm. Stor vikt har lagts på öppenhet och nyanserad, saklig information. Länsstyrelsens besiktningsmän har fått instruktioner om ett snabbt och hjälpsamt bemötande när tamdjur har rivits av stora rovdjur. Mycket tid har även avsatts till mediekontakter och under hösten 2009 har Länsstyrelsen medverkat i ett 40-tal tidningsartiklar samt radio- och TV inslag rörande stora rovdjur och då främst varg. 51. Länsstyrelserna ska senast den 31 december 2014 ha avslutat översynen av det utvidgade strandskyddet inom respektive län. Länsstyrelserna ska redovisa sitt arbete med översynen. Arbetet med översynen av det utvidgade strandskyddet kommer att påbörjas under 2010 när Naturvårdsverket och Boverket är klara med sin handledning för arbetet. 52. För de kommuner där det fastställts eller tagits fram förslag till åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormer för luftkvalitet ska den berörda länsstyrelsen redovisa i vilken grad åtgärderna har genomförts. Det länsstyrelser och kommuner som omfattas är: Åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö stad Status juni 2009: Åtgärd Statushöjande åtgärder för cykeltrafik Genomförande av Malmös nya kollektivtrafik 2015 Införande av Smart Card Pendlarparkeringar utanför centrala Malmö Utredning om persontrafik på kontinentalbanan Utredning om spårbunden trafik i Malmö och regionen Ny resepolicy för Malmö stads anställda Utvidgad miljözon Miljökrav vid upphandling Effektivare varudistribution Mobility Management Ökad andel miljöbilar i offentliga verksamheter Status Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Pågående Genomförd Genomförd Pågående Pågående Genomförd 54

55 Motverka fri arbetsplatsparkering Mobility Management i omkringliggande kommuner Trafikdämpande åtgärder vid Stadens Entré / Värnhem Trafikdämpande åtgärder vid Amiralsgatan Trafikdämpande åtgärder vid S. Förstadsgatan Trafikdämpande åtgärder på Djäknegatan Riktad information till arbetsgivare om förmånsbeskattning för fri arbetsplatsparkering Pågående Genomförd Pågående Pågående Pågående Pågående Genomförd Det är i många fall svårt att utläsa om åtgärderna har lett till konkreta förändringar som har kunnat förbättra luftkvaliteten. Åtgärdernas effekt på kvävedioxidhalterna i centrala Malmö är hittills osäker och miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids fortfarande på flera ställen. De ursprungliga åtgärderna bedöms dock fortfarande vara relevanta och kostnadseffektiva, men är i behov av förtydligande vad gäller tidsramar, delåtgärdernas genomförande och uppföljning av åtgärderna och dess effekter. Den 28 oktober 2009 beslutades det om att en revidering av åtgärdsprogrammet för miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Malmö stad ska genomföras. Förslag till förtydligande av tidsplaner, delåtgärder och ansvar ska tas fram i samarbete mellan Malmö stad och Länsstyrelsen i Skåne län, samt i samråd med berörda myndigheter. Ett uppstartsmöte inför revideringen av åtgärdsprogrammet hölls med alla åtgärdsansvariga aktörer 23 november Förslag till reviderat åtgärdsprogram ska redovisas senast den 1 september Åtgärdsprogram för miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i Helsingborgs stad Status februari 2009 Åtgärd Ny cykelplan Bussvisionen för Helsingborg Ökad kapacitet/turutbud för regional tågtrafik Ny parkeringspolicy "Översyn av skyltning, styrning och kontroll av trafiken inkl hastighetssänkning Malmöleden" Trafikdämpande åtgärder Stenbocksgatan Trafikdämpande åtgärder Drottninggatan-Järnvägsgatan Miljözon tung trafik Miljökrav i upphandling av transporttjänster och arbetsmaskiner Lokalt handlingsprogram med beteendepåverkande åtgärder (mobility management) Status Pågående Pågående Pågående. Genomförd Pågående. Pågående Pågående Genomförd Genomförd Pågående Det är i många fall svårt att utläsa om åtgärderna har lett till konkreta förändringar som har kunnat förbättra luftkvaliteten. Åtgärdernas effekt på kvävedioxidhalterna i centrala Helsingborg är hittills osäker och miljökvalitetsnormen för kvävedioxid överskrids fortfarande på flera ställen. Åtgärdsprogrammet har därför reviderats under Revideringen innebär att delåtgärderna konkretiserats och tidsramarna justerats. Det reviderade programmet fastställdes den 15 oktober De ursprungliga huvudåtgärderna bedöms dock fortfarande vara relevanta och kostnadseffektiva. Någon uppföljning av delåtgärderna i det reviderade åtgärdsprogrammet har inte gjorts ännu. 55

56 Sakområde Lantbruk och landsbygd Länsstyrelsen arbetar för en utveckling av landsbygden i Skåne gemensamt med dem som bor och verkar där. Genom insatserna i jord- och skogsbruket har konkurrenskraften stärkts samtidigt som miljön, landskapet och livskvaliteten på landsbygden förbättras. De viktigaste prioriteringarna och insatserna är att handlägga och kontrollera de stöd som ingår i Länsstyrelsens uppdrag samt att i alla delar underlätta för lantbruks- landsbygdsföretagaren att bedriva sin verksamhet. Här ingår även att genomföra behörighetsutbildningar och att informera inom sakområdets alla verksamheter. Under årets har stora satsningar genomförts för att minska handläggningstiderna. Länsstyrelsen har förstärkt nödvändiga delar i sin verksamhet för att minska företagens/våra kunders sårbarhet som varit särskilt stor under året p.g.a. den finansiella krisen. Den finansiella krisen har påverkat Länsstyrelsens arbete genom att vi prioriterat den delen av ärendehandläggning som direkt påverkar företagaren. Extra resurser och insatser har medfört att företagsstöd och gårdsstödet har kunnat utbetalas i stort sett efter plan och i samma omfattning som tidigare år trots en ökad ärendemängd och nya regelverk att ta hänsyn till. Länsstyrelsen har genom åtgärder inom landsbygdsprogrammet stimulerat nyetablering och utveckling av landsbygdsföretagande på olika sätt. Företags- och projektstöden har bidragit till att stärka förutsättningarna på landsbygden. Under året har satsningar inom ärendehandläggning varit särskilt framträdande. Insatserna har medfört att de olika stöden utbetalats enligt plan och i samma omfattning som tidigare år trots en ökad ärendemängd och nya regelverk att ta hänsyn till. Länsstyrelsen har lyckats få till stånd en lyckad Leaderverksamhet. Bildandet av åtta Leaderområden har genomförts. Leaderverksamheten befinner sig fortfarande i uppbyggnadsfasen och kräver satsningar framöver. Visionen Sverige det nya matlandet har tydliggjorts främst genom prioriteringar i genomförandet av Landsbygdsprogrammet. Länsstyrelsen är också aktiva i det regionala utvecklingsarbetet för mat främst genom projektet och plattformen Smaka på Skåne samt även genom Skånes livsmedelsakademi. Merarbetet med den nya betesmarkdefinitionen har varit omfattande och löpte parallellt med kontrollarbetet. Genom miljöersättningarna bidrar också Länsstyrelsen till att uppnå miljömålen och minskad klimatpåverkan. Arbetet med att uppfylla Skånes miljömål har pågått genom ett tvärsektoriellt arbete mellan främst enheterna på Landsbygds- och Miljöavdelningen. Arbetet med att förbereda verksamhetsövergång från Blekinge län till Skåne län har genomförts under hösten. 56

57 Länsstyrelsen i Skåne län har under året intensifierat samarbetet med Länsstyrelsen i Västra Götaland. Länsstyrelsen har nått uppsatta mål med tillgängliga resurser trots uppkomna problem med ITstöd och Jordbruksverkets blockinventering. Övergången till den nationella IT-funktionen har till viss del stört verksamheten men har likväl bedrivits inom uppsatta tid- och kvalitetsmål. Under året har en gemensam brukarundersökning med nio andra länsstyrelser genomförts, bl.a. för ärendegrupp 602 Företagsstöd inom landsbygdsprogrammet, av 124 tillfrågade företag/organisationer har 96 svarat, en svarsfrekvens på 77 procent. Av de 96 svarade utgör 78 lantbruksföretag och 18 övriga företag. Exempel på områden där Länsstyrelsen får bra betyg är personalens bemötande, att personalen är engagerad, lyhörd och kompetent. Andra områden där Länsstyrelsen får bra betyg är att ge företagen den information de behöver, att det är lätt att förstå skriftliga beslut samt att Länsstyrelsen ger tydlig information kring vad som krävs av företagen vid beslut om beviljat stöd. Två områden där det finns förbättringspotential är handläggningstiden av ansökningar samt information vid de inledande kontakterna med Länsstyrelsen. 63A. Länsstyrelserna har för budgetåret 2009 tilldelats 98 miljoner kronor s.k. TA-medel (technical assistance) från landsbygdsprogrammet. Länsstyrelserna ska under 2009 öka effektiviteten i genomförandet av programmet. Särskild fokus ska ligga på att minska handläggningstiderna och arbete kopplat till den nya definitionen av stödberättigande betesmark. Länsstyrelserna ska redovisa följande: Kommentera de uppgifter om handläggningstider som Jordbruksverket tillhandahåller Färdigbearbetad data gällande handläggningstid för respektive stödform var under 2009 ytterst begränsad. Länsspecifik data har funnits tillgänglig i form av rådata. Efter förfrågning har det i början av 2010 tagits fram en rapport som definierar handläggningstiden utifrån aktuell frågeställning. Handläggningstiden som presenteras utgår från ansökan om stöd, exkluderat ansökan om utbetalning. Data är uppdelad på axel 1 till och med axel 4 men inte per stödform. I axel 2 (miljöinvesteringar) och 4 (Leader) ligger handläggningstiden i Skåne län strax över respektive strax under riksgenomsnittet. I axel 1 och 3 (projektstöd, kompetensutveckling (externt och internt) och företagsstöd) är bilden en annan. Skåne län ligger i ett genomsnitt, för 2009, på ungefär den dubbla handläggningstiden i förhållande till riket. Den långa handläggningstiden är en utmaning och under 2009 har arbetet intensifierats ytterligare. Extra resurser tillsammans med effektiviseringar har gett resultat. Andra halvan av 2009 visar på en handläggningstid som snabbt närmar sig riksgenomsnittet. Målet för 2010 är en handläggningstid (median) på 180 dagar. Skåne har under 2009 minskat handläggningstiden (median) med 214 dagar (-41 %) i axel 1 och 179 (-34 %) i axel 3. Skånes andel av beslutade ärende i axel 1 & 3 (457 st.) utgör 12,5 Statistiken som finns tillgänglig från SJV kommer i form av rådata, kräver bearbetning för att man ska erhålla genomströmningstider och handläggningstider. Jordbruksverket tillhandahåller även redskapet/databasen DAWA, som dessvärre har följts av många barnsjukdomar vilket medfört att förtroendet för statistik presenterad via databasen DAWA är lågt. Redovisa vilka särskilda insatser länsstyrelsen vidtagit för att minska handläggningstiderna för ansökningar om beslut om stöd och ansökningar om utbetalningar. I redovisningen ska ingå insatser riktade mot programmets målgrupp i 57

58 syfte att förebygga fel och behov av kompletteringar till ansökningarna. Redovisningen ska avgränsas till programmets axel 1, 3 och 4 (Leader) samt Utvald Miljö (axel 2). Identifierade problem, nya riktlinjer, utvecklingsarbete och extra resurser har resulterat i en säkrare handläggningsprocess och snabbare handläggning. Nedan följer en sammanfattning av vidtagna åtgärder. Historiskt har inkomna ansökningar varit av varierad kvalitet. För att säkerhetsställa ett komplett och tydligt underlag, har Länsstyrelsen tagit fram ett antal verktyg som ska underlätta för den sökande i sin ansökningsprocess. Detta har inneburit att inkomna ansökningar är av bättre kvalitet och att förutsättningarna för en kvalitetssäkrad handläggning ökat. I detta arbete ligger också att löpande samla in erfarenheter för att, vid behov, utveckla nya redskap som kan vara till hjälp i Länsstyrelsens kvalitetssäkring. Leaderområdena använder sig av liknande verktyg, vilka är anpassade till projektägare inom Leader. På den gemensamma Leaderhemsidan skriver Länsstyrelsen kontinuerligt in administrativa tips och nyheter för att höja kvaliteten på handläggningen. Upprättande av arbetsbeskrivningar har gjorts enligt gällande regelverk, SJVFS 2007:6, GAR. Detta innebär att ansvarsområden förtydligats och rutin för information angående ändringar av regelverk och tolkningar snabbare når berörda handläggare. Riskerna med de löpande ändringarna av regelverk och prioriteringar samt uppdateringar av regionala prioriteringar har på så sätt reducerats. Kvalitetskontroll sker vid fastlagda möten så kallade Temamöten, där projekt- respektive företagsstödsgruppernas personal inklusive Leaderhandläggare, samt närmast chef deltar. Vid dessa tillfällen diskuteras ärenden som kräver extra granskning och eventuella problem som uppkommit i samband med handläggningen av specifika ärenden. På detta sätt skapas en samsyn och möjligheten till en effektiv och objektiv bedömning stärks samtidigt som riskfaktorer uppmärksammas. Länsstyrelsen har regelbundet dialogträffar med verksamhetsledningen för Leaderområdena där handläggning och gemensamma problemställningar tas upp. Chefen för den berörda verksamheten på Länsstyrelsen deltar i merparten av dialogmötena för att säkerställa kvaliteten, identifiera problem och skapa samsyn. Byte av verksamhetsledare i ett Leaderområde innebär ett stort och kännbart kunskapsbortfall. För att minimera effekterna av många byten av verksamhetsledare skriver Länsstyrelsen på den gemensamma Leaderhemsidan kontinuerligt in administrativa tips och nyheter för att höja kvaliteten på handläggningen. Alla besvarade frågor finns kvar och kan nyttjas av andra områden alternativt en ny verksamhetsledare. Trots att handläggningen internt kan utföras av flera personer finns alltid en huvudansvarig handläggare som sköter all kommunicering ut mot kund. Detta minskar risken för att missförstånd ska uppstå. Ingen handläggare har arbetsuppgifter som inte någon annan handläggare är insatt i. Alla mallar, checklistor med mera finns tillgängligt för alla på gemensam server. Alla akter och dokumentation förvaras i arkiv. Temamöten säkerställer att en hög och jämn kunskapsnivå hålls inom respektive temagrupp. Under året har ett flertal resursförstärkningar gjorts för att minska handläggningstiden per ärende. Gällande statistik visar att handläggningstiden minskar stadigt och indikerar att flera av de 58

59 uppsatta målen för handläggningstid är möjliga att nå till årsskiftet 2009/2010 samt halvårsskiftet För att öka kunskapen hos dem som ansöker om utbetalning har Länsstyrelsen under året initierat regelbundna informationsträffar där regelverk och krav runt utbetalningsprocessen av projektstöd lyfts. Detta är ett sätt att öka kvaliteten på inkomna ansökningar om utbetalning och därmed säkra handläggningsarbetet. Företagsstöd, projektstöd och Leader har med hjälp av extra resurser förstärkt handläggningen av utbetalningar. Arbetet med utbetalningar har centrerats till ett mindre antal handläggare. Syftet med att renodla arbetet med utbetalningar är att arbeta upp en spetskompetens inom detta område. Vidare skapas en ökad objektivitet när ansökan om stöd, respektive ansökan om utbetalning, handläggs av olika personer. För att förebygga fel och behov av kompletteringar har vi för de åtgärder som var nya 2008, förutom Mångfaldsträda, utformat informationsblad som skickats med ansökningarna. Där listas bland annat det vi vill att ansökan ska innehålla. Några mindre frågetecken kring blanketterna och anvisningarna till dessa har funnits, och detta har meddelats Jordbruksverket. Miljöinvestering för anläggande och restaurering av våtmark och miljöersättning för skötsel av våtmark: i de ärenden där både miljöinvestering och miljöersättning är aktuellt handläggs dessa ärenden samtidigt av en handläggare för att minska handläggningstiden. Samma handläggare har också hand om miljöbalksprövningen. Redovisa vilka åtgärder som har låg anslutning i länet, översiktligt analysera orsakerna till detta samt redovisa vilka särskilda insatser länsstyrelsen vidtagit under 2009 för att öka anslutningen till dessa åtgärder för att besluten och utbetalningarna kopplade till programmet ska vara i fas och att de relevanta resultatmål och omfattningsmål som finns fastställda i programmet är uppnådda vid utgången av Inom axel 3 har ett flertal åtgärder låg anslutning. De åtgärder som har lägst anslutning i Skåne län är Byutveckling, Kultur och Naturvärden samt Service. Samarbetsåtgärden inom axel 1 är även den en åtgärd med låg anslutning. Dålig kännedom om möjligheterna, okunskap samt visionen om en byråkratisk och mycket svår ansökningsprocess är identifierade hinder mellan oss och vår målgrupp. Byutvecklingsåtgärden kommer att vara i fas sett över hela programperioden utan några förändrade insatser eftersom merparten av dessa medel kommer att hanteras inom Leader Skåne. Hela Skåne är idag täckt av Leaderområden som under 2009 på allvar inlett sin verksamhet. Genom en fullsatsning kommer varje Leaderområde att genomföra intressanta insatser kopplade till åtgärden Byutveckling. Under 2009 har Länsstyrelsen fokuserat på att förenkla och effektivisera handläggningsförfarandet för alla åtgärder och stödformer inom landsbygdsprogrammet. Handläggningstiderna har bitvis varit mycket långa. Förstärkningar har tillsats och 2009 visar på säkrare och i flera fall mer än halverade handläggningstider. Med de långa handläggningstiderna som utgångsläge i början på 2009 valde vi att koncentrera oss på att minska dessa handläggningstider samtidigt som servicen till dem som redan hittat till Länsstyrelsen blev avsevärt förbättrad. För att synliggöra de åtgärder med låg anslutning behövs marknadsföring. Under hösten har större och mindre insatser inom berörda åtgärder lyfts fram som goda exempel och som idéinspiratörer på Länsstyrelsens hemsida samt i de skrifter som Länsstyrelsen ger ut i länet. 59

60 Denna typ av insatser samt aktiv information till målgrupperna har förberetts under senhösten och kommer att intensifieras våren Det har funnits en förhållandevis stor budget för återskapande av Alléer och intresset för insatsen har inte varit lika stor vilket har medfört extra informationsinsatser kopplat till denna åtgärd. Insatserna fick dessvärre inte önskat genomslagskraft. Med anledning av detta har Länsstyrelsen inför 2010 höjt ersättningen för plantering av Pil i Allé till samma ersättning som för övriga trädslag samt fört över en del av budgeten till åtgärder som ersättning till Fågelåkrar och en för Skåne ny ersättning, trädgärdsgårdar. Inom miljöersättningarna är det två åtgärder som har en anslutning som inte ligger i den nivå som borde vara möjlig, skyddszoner och miljöskyddsåtgärder. Anslutningen av skyddszoner minskade drastiskt i och med reduktionen av ersättningsbeloppet Då sänktes ersättningen från kronor till kronor per hektar. Brukarna tolkade det som att de fick en lägre ersättning. I själva verket fick de en högre ersättning än vid inträdet i skyddszonsstödet. Då Gårdsstödet infördes 2005 fick de även detta för skyddszonerna. Under 2009 har Länsstyrelsen skickat en skrivelse till Jordbruksdepartementet och framfört synpunkter kring ersättningar för skyddszoner. Från 2010 höjs ersättningen för skyddszoner åter till kronor per hektar. Tillsammans med Gårdsstöd innebär detta att ersättningen kan uppgå till närmare kronor per hektar för skyddszonerna. Anslutningen förväntas att öka under Inom stödet för Miljöskyddsåtgärder ses inte några tendenser till ett ökat intresse. Det vanligaste argumentet från brukare att inte ansluta sig rör kravet på jordartsanalys. Brukaren ser ingen relevans i detta krav då det i få fall tillför brukaren någon för jordbruket relevant information. Ett annat argument är att ersättningen är för låg. Länsstyrelsen har under 2009 inte gjort några insatser för att öka anslutningen. Under 2010 kommer ersättningen att höjas något vilket kan medföra att anslutningen ökas. Redovisa hur länsstyrelsen arbetat för att förenkla och effektivisera arbetet med landsbygdsprogrammet, både för programmets målgrupp och för myndigheter. I redovisningen ska ingå hur länsstyrelsen arbetat för att utveckla samarbetsformer med andra länsstyrelser t.ex. avseende Leader (axel 4) och hantering av ansökningar vars verksamhet omfattar delar av andra län. I redovisningen ska ingå hur länsstyrelsen har samarbetat med de s.k. LAG-grupperna för att förenkla och effektivisera arbetet med Leader (axel 4). Flertalet förenklingar och effektiviseringar, såväl internt som externt, har genomförts under Samarbetet med Västra Götaland har etablerats och fördjupats och ger sig uttryck i erfarenhetsutbyte, samordning och kompetensutveckling, både på tjänstemanna- och chefsnivå. Nära samarbete med Region Skåne i form av deltagande representant vid temagruppsmöten där berörda projekt berörs och diskuteras. Starkt närverk finns mellan Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne. Inom projektet Främja kvinnors företagande är tillväxtverket en viktig samarbetspartner. Under 2009 har Leader Skåne träffats varje månad tillsammans med Länsstyrelsen för att stämma av olika problemområden. Under dessa träffar har andra aktörer, bl.a. Region Skåne, bjudits in. Webbsidan är en viktig del av Leaderverksamheten eftersom samtliga Leader Skåneområden är kopplade till denna. Den är en viktig del i informationsflödet mellan Länsstyrelsen, Leader och allmänheten. Länsstyrelsen skapar administrationsnyheter kontinuerligt på hemsidan för att förenkla och effektivisera arbetet med Leader. Utbildning i webbverktyget samt hantering av övrig service kopplat till hemsidan har kontinuerligt pågått. 60

61 Ett antal rutiner kring handläggning av Leaderprojekt och Leaderrekvisitioner har skapats. Leaderområdena har utformat en egen Leaderlayout för de kundanpassade broschyrer som projektstödsgruppen skapat tidigare under året. Dessutom har under året anordnats kontinuerliga informationsträffar gällande rekvisition för LAG och övriga Leaderprojekt. Under hösten 2009 arrangerades i samarbete med Leader Skåne ett uppskattat dialogmöte med externa aktörer för att informera och skapa kontakter. Senare under hösten träffades även samtliga LAG i Leader Skåne där Länsstyrelsen och Jordbruksverket deltog. Mötet stärkte LAGmedlemmarna och förenklar därmed arbetet med målinriktningen i Leaderområdenas strategier. Redovisa hur länsstyrelsen i programmets genomförande beaktat möjligheten att utnyttja programmet för att motverka de negativa effekterna av konjunkturnedgången. Länsstyrelsen har i 2009 års upphandlingsprocess avseende kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet tagit en större andel av budgeten i anspråk jämfört med om medlen hade fördelats över de resterande åren. Avtal på olika kompetensutvecklingsåtgärder på landsbygden är nu skrivna och som grundar sig på den utökade budgeten. Avtalen omfattar aktiviteter som kommer att genomföras under hösten -09 och våren -10. Det svenska landbygdsprogrammet under åren är ett viktigt verktyg i arbetet med att begränsa konjunkturnedgångens effekter för den svenska ekonomin. Programmet finansieras till 50 % med EU-medel (resten är nationella pengar) och syftar till att stärka och utveckla den svenska landsbygden. På ett övergripande plan genomsyras programtexten av satsningar på sysselsättning och konkurrenskraft hos företag med landsbygdskoppling. När det gäller att utveckla landsbygden har Länsstyrelsen i Skåne län strategiskt arbetat med att bevilja stöd till projekt som långsiktigt syftar till att skapa arbetstillfällen. Vidare försöker vi uppmuntra till innovativa idéer som kan skapa framgångsrika företag på sikt. I det sammanhanget arbetar vi dock tydligt med att företagen ska ha konkret marknadsfokus och vi betonar hela tiden att marknadsnyttan ska vara i centrum. Vi vill betona att även inom åtgärder som inte direkt har ett sysselsättnings- eller företagsinriktat fokus, t ex bevarande och uppgradering av natur- och kulturarv eller byutveckling, prioriteras sysselsättning och företagsamhet i ett långsiktigt perspektiv. Programmet ska också stärka de aktiviteter på landsbygden som fungerar bra idag. Här handlar det främst om att bevilja stöd till företag som har rätt fokus utifrån den politik som bedrivs på nationell nivå och inom EU i stort. Landsbygden är viktig för Sveriges framtida ekonomi, inte minst eftersom den är vårt skafferi och matfrågorna betonas alltmer i både politiska och mediala sammanhang. I detta avseende arbetar Länsstyrelsen i Skåne län med att stimulera produktion, kompetensutvecklingsinsatser m.m. utifrån de behov som finns. Detta innebär att vi också stöttar företag som drabbas av konjunkturnedgången, men som sedan kan fortsätta att bidra till landsbygdens konkurrenskraft på sikt. Därmed används stöden i Landsbygdsprogrammet för att begränsa de negativa effekterna och underhålla viktiga aktörers arbete så att de förblir värdefulla resurser även framtiden. Under programperiodens gång har Länsstyrelsen i Skåne län arbetat fram ett antal egna prioriteringar för att förstärka de satsningar som nämns ovan. Ett viktigt syfte med dessa prioriteringar är att förstärka en linje vårt arbete. Ett annat är att tydligt kommunicera våra ambitioner med intressenter i omvärlden. Länsstyrelsen avser att arbeta fram flera prioriteringar som ytterligare stärker denna inriktning under de fyra år som återstår av programperioden. 61

62 Redovisa hur länsstyrelsen arbetat för att dels höja kvaliteten i åtagandeplaner vid revidering av dessa som en följd av de ändrade definitionerna av ersättningsberättigande betesmarker och slåtterängar, dels säkerställa en korrekt klassificering av markerna. Länsstyrelsen i Skåne län ska revidera 1650 åtagandeplaner, vilket omfattar 4058 block, till följd av den ändrade definitionen av ersättningsberättigande betesmarker och slåtterängar. Klassificeringen av dessa följer resultatet från blockinventeringen. I övrigt höjs kvaliteten vid nysökning genom att grunden för beslut om särskilda värden revideras genom ett fältbesök under sommarhalvåret. Redovisa antalet åtagandeplaner inom miljöersättningarna som har upprättats respektive reviderats under 2009 samt en uppskattning av hur många av dessa som har upprättats respektive reviderats till följd av de ändrade definitionerna av ersättningsberättigande betesmarker och slåtterängar. Antalet ansökningar 2009 var 248 vilket motsvarar 739 block. Länsstyrelsen anser att antalet ansökningar inte påverkats av den ändrade definitionen. Redovisa omfattningen av de arealer betesmarker respektive slåtterängar som har erhållit en annan klassificering än tidigare eller som har tagits bort, i samband med upprättande eller revideringar av åtagandeplaner inom miljöersättningarna under Med anledning av den ändrade definitionen har ca 93 ha betesmarker och slåtterängar erhållit annan klassificering (miljöstödsblock) än tidigare. Uppgifterna är dock något osäkra eftersom all handläggning inte är klar än. Areal som tagits bort går för tillfället inte att ta fram uppgifter om. 62

63 Sakområde Fiske Länsstyrelsen har aktivt medverkat i omställningen av det pelagiska fisket genom att medverka till att regional hänsyn tas vid införandet av överförbara kvoter inom det pelagiska fisket. Vidare har Länsstyrelsen medverkat i arbetet med att utforma föreskrifterna för torskfisket på så vis att utkasten kommer att minimeras under Inom ramen för genomförandet av återhämtningsplanen för ål har åtgärder i kraftverken projekterats och medel för ålutsättningar tagits fram och omsatts i en utsättning av ål för över kr i Skåne. I samarbete med kommunerna i östra Skåne och västra Blekinge har etablerats ett så kallat fiskeområde. Ett fiskeområde är ett område som erhåller särskilda stödmöjligheter i det nya EU-stödprogrammet. Ett avtal om samverkan mellan Länsstyrelsens fisketillsyn och Fiskeriverkets fiskerikontroll har tecknats vilket innebär att fiskerikontrollanterna kommer att utöva fisketillsyn under perioder då landningarna är begränsade. Länsstyrelsen har verkat för en samverkan mellan länsstyrelserna och med centrala verk genom insatser som: yrkesföreningen för länsfiskekonsulenter övervakningskommittén för det operativa programmet för fiskerinäringen nationella gruppen sälar & fiske Formerna för den interna ledningskontrollen vad avser hanteringen av stöd från Europeiska fiskefonden har fastställts. Ett förslag till rutin/dokumentation finns nu som avses följas upp årligen. 67. Länsstyrelserna ska redovisa hur de främjat och bidragit till den nationella offentliga finansieringen av det operativa programmet för fiskerinäringen i Sverige Länsstyrelsen har inom EFF-området Hållbara fiskeområden medverkat till att berörda kommuner ställt sig positiva till att stå för medfinansieringen i programmet. Vidare finns inom EFF-området akvatiska resurser, omfattande belopp i form av nationell medfinansiering i projekt som är högt prioriterade. För att nyttja dessa medel krävs dock att tillgängliga medel från EFF omfördelas från de områden där den bristande tillgången på nationell medfinansiering medför att EFF-medlen inte kan nyttjas. För övrigt är möjligheterna att regionalt finna medel som kan nyttjas som nationell medfinansiering mycket begränsade i Skåne. 68. Länsstyrelserna ska redovisa hur de bidragit till arbetet med omprövning av vattendomar. Arbetet med omprövning av vattendomar vid Länsstyrelsen i Skåne län sker integrerat inom fiske- och vattenvårdsarbetet. Det är en prioriterad uppgift mot bakgrund av att länets sjöar och vattendrag generellt sett är hårt exploaterade av olika former av verksamheter. Det rör sig främst om utvinning av vattenkraft samt om markavvattning. Vattenkraftsanläggningarna består i huvudsak av mindre anläggningar av äldre datum. Dessa anläggningar saknar ofta skriftliga tillstånd eller har tillstånd som är mycket bristfälliga ur miljösynpunkt. Markavvattningen är mycket omfattande. Som exempel kan nämnas att det finns mellan fem och sex tusen dikningsföretag i Skåne län. I stort sett är länets samtliga vattendrag berörda av markavvattning och de flesta av länets sjöar och våtmarker är avsänkta. På motsvarande sätt som för 63

64 vattenkraftsanläggningarna rör det sig oftast om gamla tillstånd enligt äldre lagstiftning, med inga eller mycket bristfälliga miljövillkor. Länsstyrelsens arbete med vattendomar Länsstyrelsen arbetar integrerat med miljömålsanknuten vattenvård, biologiskt återställningsarbete efter kalkning, fiskevård samt med vattenförvaltningen enligt Vattendirektivet. Länsstyrelsen deltar även i olika sammanhang i nationellt samarbete mellan länsstyrelser och andra myndigheter beträffande omprövningsfrågor. Omprövning av vattendomar är i många fall en grundläggande förutsättning för att kunna uppnå de uppsatta målen för dessa verksamheter. I samband med planering av vattenmiljö- och fiskevårdsåtgärder samt som ett resultat av tillsynsarbetet framkommer behov av ändrade villkor för vattenföretag. Länsstyrelsen prioriterar i första hand de sjöar och vattendrag som är utpekade som nationellt värdefulla eller nationellt särskilt värdefulla eller är av stor betydelse ur fiske och fiskevårdssynpunkt. I nästa skede görs en utredning om vilka miljöförbättrande åtgärder som är aktuella och hur de juridiska förutsättningarna ser ut i det aktuella fallet. Därefter tas en kontakt med verksamhetsutövaren som i bästa fall resulterar i en omprövning på basis av en frivillig överenskommelse. Länsstyrelsen kan på egen hand driva enklare omprövningsärenden. Vid större och mer komplicerade omprövningar krävs dock stöd från exempelvis Kammarkollegiet och Fiskeriverket. Länsstyrelsens arbete med förberedelser och omprövning bekostas i huvudsak med de medel som finns att tillgå för länsstyrelsens vatten och fiskevårdsarbete, t ex fiskevårdsmedel, medel från EU:s fiskefond, medel från anslaget för biologisk mångfald, medel för biologisk återställning efter kalkning samt länsstyrelsens ramanslag (personalkostnader). I de fall omprövning sker i Kammarkollegiets regi brukar dessa även stå för merparten av utredningskostnaderna. Grundläggande för omprövningsarbetet är olika former av utredningar om åtgärdsbehov och om juridiska förutsättningar för att vidta åtgärder. Som exempel på några genomförda utredningar kan nämnas: Analys av ål och smoltpåverkan i Torsebro kraftverk i Helge å Utredning av åtgärder för förbättrad fiskvandring förbi dämmen med kraftverk i Vramsån Konsekvensbeskrivning av ändrade tappningsförhållanden vid Ebbarps kraftverk i Bäljane å Begränsad rättsutredning beträffande pågående vattenverksamheter i Bivarödsån och Vramsån Hydrotekniska utredningar inför omprövning av dikningsföretag, t ex för Pinnån i Rönneåns vattensystem Beträffande omprövning har följande åtgärder gjorts: Länsstyrelsen har nyligen låtit ompröva vattendomen för Ebbarps kraftverk i Bäljane å, Rönneåns vattensystem. Omprövningen genomfördes som ett stämningsmål med stöd av den s k restvattenlagen (Lag 1998:812 med särskilda bestämmelser för vattenverksamhet). Syftet var att ändra vattenhushållningsbestämmelserna för kraftverket så att korttidsreglering och nolltappning ej längre blev tillåtet. Omprövningen som föregicks av en frivillig uppgörelse med verksamhetsutövaren, utföll till fullo enligt Länsstyrelsens yrkande. 64

65 Förberedelser har påbörjats för omprövning av villkoren i vattendomen för sjön Immelns reglering. Villkorsändringen avser skadekompenserande fiskutsättningar i Immeln och Edre ström. Omprövningen kommer att ske i samverkan med Kammarkollegiet och Fiskeriverket. Förberedelser har också påbörjats för omprövning av dikningsföretag i Pinnån, Rönneåns vattensystem. Omprövning sker för att möjliggöra hållbara restaureringsinsatser i vattendraget. 65

66 Sakområde Social omvårdnad I Länsstyrelsens övergripande verksamhetsplan för 2009 har en prioritering gjorts av följande uppdrag och arbetsuppgifter inom social omvårdnad. Förstärkt tillsyn enligt regeringsbeslut av den sociala barn- och ungdomsvården, missbruksoch beroendevården, insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning, socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld, äldreomsorgen samt tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. Fortsatt länsstyrelsegemensamt arbete för en ökad enhetlighet i bedömningar av tillstånd för enskild verksamhet samt aktiv uppföljning av beviljade tillstånd. Fortsatt arbete med utveckling av länsstyrelsegemensamma riktlinjer, metoder, rutiner och mallar samt system för kunskaps- och erfarenhetsutbyte genom deltagande i projektet Social Samverkan Sverige. Förberedelsearbete dels för att överföra den sociala tillsynen till Socialstyrelsen från 2010, och dels för att finna lämpliga former för ledning och organisation av frågor inom det sociala området på Länsstyrelsen. Arbetet har genomförts enligt plan. Bedömning av Länsstyrelsens arbete och resultat Regeringsbesluten om förstärkt tillsyn inom flera områden har inneburit behov av rekrytering av sju nya medarbetare som snabbt kunnat introduceras i sin nya tillsynsroll. Fram till vecka 51 har en stor mängd tillsynsbesök genomförts varje vecka trots parallellt arbete med flyttförberedelser. Den sociala barn- och ungdomsvården Genomförda tillsynsinsatser beskrivs närmare nedan under punkt 75. Länsstyrelsens bedömning är att tillsynen har lett till att lagstiftningen med dess mål och syften har bättre efterföljts. Detta gäller framför allt i de kommuner och verksamheter där Länsstyrelsen har kommit tillbaka vid ett flertal tillfällen för att se om konstaterade brister har åtgärdats. Socialtjänsten framför ofta önskemål om dialog, och en bra dialog har stor betydelse för om tillsynsresultatet kommer att efterföljas. Generellt har kommunerna en tydlig ambition att vilja åstadkomma förbättringar i sin verksamhet genom att exempelvis utreda fler barn och prata med barn i sina förhandsbedömningar. Däremot är en ökad arbetsbelastning en tydlig orsak till att kommunerna inte alltid gör som de säger sig vilja göra. Stora brister i dokumentation/systemen för dokumentation är ett sådant exempel. Några kommuner (Burlöv, Skurup, Ängelholm) har fått utökade personella resurser efter Länsstyrelsens tillsyn. Tillsynen av HVB för barn och unga har bland annat resulterat i att påpekanden om brister i lokaler åtgärdats och att flera HVB utvecklat rutiner för att öka de ungas delaktighet. Även insatser för att åtgärda britser som gäller dokumentationssystemen har vidtagits men inom detta område kvarstår det brister. 66

67 Missbruks- och beroendevården Under året har sex medarbetar på hel- eller deltid utövat tillsyn inom missbruks- och beroendevården. Länsstyrelsens bedömning är att tillsynen har varit framgångsrik och att brister som uppmärksammats har åtgärdats. Tillsynen har lett till att handläggarna uppdaterat sina kunskaper om lagstiftning och föreskrifter inom området. Riktlinjer för dokumentation har tagits fram eller uppdaterats. På basplanet har man fokuserat på det praktiska arbetet som fungerat bra. Kvalitetsarbetet har däremot prioriterats bort på grund av hög arbetsbelastning och avsaknad av ledningssystem. Brukarna är emellertid överlag nöjda med insatserna och barnen synliggörs bättre. Exempelvis skickas kopia på anmälningar avseende vuxna missbrukare som har barn till barn/ungdomsgruppen för kännedom. Många kommuner har med stöd av projektmedel byggt upp barngruppsverksamhet och många erbjuder även föräldrastödsprogram. Brister som uppmärksammats är att behandlingslokaler i stor utsträckning inte är tillgängliga för personer med fysisk funktionsnedsättning. En annan iakttagelse är att LVM används i mycket begränsad omfattning i Skåne. Personer med utländsk bakgrund/andra kulturtillhörigheter kan ha svårt att få tillgång till behandling. I Skåne är 12- stegsbehandling vanligt och då använder man vanligtvis inte tolk och tar inte emot personer som inte talar svenska. Tillsynen har förutom i enskilda tillsynsbeslut hittills dokumenterats i tre rapporter: "Jag har fått ett nytt liv" (tillsyn av öppenvåren), "Är det lönt att anmäla?" (granskning av anmälningar) och "Kunskapsbaserad Vård" (granskning av vilket genomslag Socialstyrelsens riktlinjer för missbruks- och beroendevård fått i kommunerna). Insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Med nationellt framtagna bedömningskriterier som stöd har en omfattande tillsyn skett i fem kommuner. Varje tillsynsbesök har dokumenterats i ett tillsynsbeslut/rapport "Kommunernas insatser för personer med funktionsnedsättning" med respektive kommuns namn. Resultaten av tillsynen har återförts till kommunen vid en dialog med ledningen för verksamheten och rapporterna har mottagits positivt av kommunerna. Rapporterna blir utgångspunkten för kommunernas kommande utvecklingsarbete och kan gälla allt från t ex vilket utbud av insatser som erbjuds till synsätt och värdegrund för verksamheten. Socialtjänstens stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Inom ramen för det nationella tillsynsuppdraget har tillsyn skett i åtta kommuner och därefter i ytterligare tre kommuner. Tillsynen har skett med utgångspunkt från nationella bedömningskriterier som täcker merparten av socialtjänstens ansvar inom området våld i nära relationer. Kriterierna har på så sätt också fungerat som information och ledning för vad som förväntas av kommunerna utifrån lagstiftning, föreskrifter och förarbeten. Många kommuner har tagit fasta på tillsynsresultat och ansökt om projektmedel från Länsstyrelsen för att utveckla sin verksamhet. Resultat från tillsyn inom ramen för det nationella uppdraget har presenterats dels i en nationell rapport "Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld - Alla kommuners ansvar" och dels i en regional rapport "Våldsutsatta kvinnor - Hur kommunerna arbetar med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld i Skåne län". Äldreomsorg Länsstyrelsen har aktivt medverkat i arbetet med att på regeringens uppdrag sammanställa den länsstyrelsegemensamma rapporten "Socialtjänsten och de äldre". I rapporten redogörs för de iakttagelser som länsstyrelserna gjort i sin tillsyn av äldreomsorgen under Under de senaste två åren har många kommuner i Skåne ändrat på formen för handläggning och beslut. Syftet med förändringen är att erbjuda ett mer flexibelt stöd och att öka brukarnas valfrihet 67

68 av vilka insatser som ska utföras från dag till dag. Utvecklingen har gått mot så kallad förenklad handläggning och från detaljerade till allt mer vida beslut. Dessutom har det konkreta innehållet i biståndsbeslutet alltmer kommit att bestämmas av utförarna. Mot bakgrund av denna utveckling har Länsstyrelsen valt att fokusera på två tematillsyner under 2009, dels om rättssäkerhet och dels om ledningssystem för kvalitet. Resultatet har presenterats informationsbladet "Tillsyn av rättssäkerheten för äldre personer " respektive i rapporten "Ledningssystem för kvalitet i kommunens äldreomsorg" Tillsyn enligt alkohol - och tobakslagen Tillsyn sker enligt en treårig tillsynsplan och under 2009 har elva kommuner besökts. I samband med tillsynen sker även viss rådgivning och brister samt områden som behöver mer uppmärksamhet lyfts upp på handläggarträffar. Tillsynen har i flera kommuner inneburit en resursförstärkning alternativt att tillsynsfrågorna fått ökat fokus. En särskild redovisning för Länsstyrelsens tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen under 2009 har lämnats till Statens Folkhälsoinstitut i november. Tillståndsärenden Tillståndsärenden prioriteras och tar tidvis mycket resurser i anspråk. En svårighet i arbetet är den svaga normeringen. I syfte att kompensera för detta och skapa enhetlighet över landet har länsstyrelserna uppdaterat sina gemensamma riktlinjer för tillståndsgivning för enskild verksamhet enligt SoL respektive LSS. Inför verksamhetsövergången till Socialstyrelsen har Länsstyrelsen uppdaterat merparten av tillstånden för enskild verksamhet. Totalt har Länsstyrelsen handlagt 298 tillståndsärenden under året och därutöver hjälpt både Kronobergs och Blekinge län med en handfull tillståndsärenden. Social Samverkan Sverige Projektet Social Samverkan Sverige avslutades under våren 2009 och Länsstyrelsens medarbetare har vid ett utbildningstillfälle fått ta del av och diskutera framtagna dokument. Medarbetarna, och särskild de nyanställda, har upplevt att de haft gott stöd av framtagna rutiner, mallar och definitioner/kriterier. Förberedelsearbete för verksamhetsövergång respektive ny enhet på Länsstyrelsen Året har präglats av att förbereda överflyttningen av den sociala tillsynen och tillståndsprövningen till Socialstyrelsen. Medarbetarna har på olika sätt aktivt deltagit i förberedelsearbetet på såväl nationellt plan, exempelvis genom vidareutveckling av diarie- och handläggningssystem (DHS), som på regionalt plan. Totalt flyttar 24 medarbetare över till Socialstyrelsen vilket gör att kompetens inom socialtjänst och kunskap om läget i länet kunnat föras över till Socialstyrelsen. Parallellt med förberedelsearbetet för verksamhetsövergången har Länsstyrelsen successivt byggt upp en ny enhet för frågor som rör den sociala dimensionen av hållbar utveckling. I enheten för social hållbarhet sammanförs frågor som handlar om mänskliga rättigheter, antidiskriminering, barnperspektiv, integration, folkhälsa, jämställdhet, våld i nära relationer samt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete inklusive tillsyn enligt alkohol- och tobakslagen. 71. Länsstyrelserna ska redovisa i vilken omfattning tillsynen har samordnats med tillsynen av hälso och sjukvården under året samt insatser som genomförts för att tillsynen ska bli mer likvärdig över landet, t.ex. framtagande av bedömningskriterier. Social Samverkan Sverige 68

69 För att göra tillsynen mer likvärdig över landet har länsstyrelserna gemensamt under åren genomfört metod- och kvalitetsutvecklingsprojektet Social Samverkan Sverige. Inom ramen för projektet har bland annat gemensamma ansöknings- och beslutsmallar tagits fram, begrepp har definierats och kriterier har tagits fram för bedömning av när kritik respektive allvarlig kritik kan ges. I mars deltog samtliga socialkonsulenter i en tvådagars utbildning för genomgång och implementering av material framtaget inom ramen för Social Samverkan Sverige. Tillsyn av missbruks- och beroendevården Regeringen har gett både Länsstyrelsen och Socialstyrelsen i uppdrag att öka antalet tillsynsinsatser samt utveckla tillsynen av missbruks- och beroendevården. Arbetet har skett på det nationella planet där de båda myndigheterna har tagit fram en gemensam planering. Länsstyrelsen i Skåne län genomförde flertalet deluppdrag under Dessutom har Länsstyrelsen tillsammans med Socialstyrelsen s regionala tillsynsenhet genomfört tillsyn inom delprojekt Öppenvård där följande tio verksamheter besökts: - Gränsgården HVB - Maria Malmö - Dubbeldiagnosmottagningen Malmö - Citymottagningen Helsingborg - Aldro Process Malmö - Ringsjöhemmet Höör - Cupolen Höör - Björkviks Vårdhem Höör - Kvarngårdens Vårdhem Hörby - Alkoholmottagningen Vellinge Tillsynen har skett med hjälp av nationellt framtagna intervju- och granskningsformulär och ett antal nyckelfrågor har besvarats. Länsstyrelsens beslut har skrivits enligt den modell som arbetats fram inom Social Samverkan Sverige. Tillsyn av barn- och ungdomsvården (barnuppdraget) Regeringens uppdrag att utveckla den förstärkta tillsynen av den sociala barn- och ungdomsvården har fortsatt under 2009 (se nedan). Ingen del av tillsynen inom barnuppdraget har samordnats med tillsynen av hälso- och sjukvården. Inför revideringen av de nationella bedömningskriterierna för hem för vård eller boende har en länsstyrelsegemensam arbetsgrupp satts samman. En socialkonsulent från Länsstyrelsen i Skåne län har ingått i gruppen. Tillsyn av socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnad våld På regeringens uppdrag har länsstyrelserna september 2008 mars 2009 genomfört en nationell tillsyn av socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. I Skåne omfattade den nationella tillsynen åtta kommuner och därefter har Länsstyrelsen granskat ytterligare tre kommuner. Ingen del av tillsynen har varit aktuell att samordna med tillsyn av hälso- och sjukvården. En socialkonsulent har ingått i den nationella arbetsgrupp, med representanter från länsstyrelserna och Socialstyrelsen, som sammanställt resultatet från den nationella tillsynen i slutrapporten Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Alla kommuners ansvar. Samma socialkonsulent har deltagit i den arbetsgrupp som tagit fram nationella bedömningskriterier för tillsyn av socialtjänstens arbete med våldsutsatta kvinnor och deras barn. 69

70 Tillsyn av kommunernas insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning Regeringen har gett länsstyrelserna i uppdrag att förstärka tillsynen av socialtjänstens verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning. Tillsynen syftar till att på både lokal och nationell nivå ge en aktuell bild av kommunernas stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Tillsynen genomförs av samtliga länsstyrelser tillsammans med Socialstyrelsen. Med stöd av nationellt framtagna bedömningskriterier har Länsstyrelsen i Skåne län besökt och gjort en granskning av verksamheten i fem kommuner Trelleborg, Hässleholm, Svedala, Kävlinge och Höganäs. I tre av dessa kommuner har Socialstyrelsen regionala tillsynsenhet granskat tio hälsooch sjukvårdsjournaler rörande samma personer som varit aktuella för Länsstyrelsens granskning av socialtjänstens handläggning och dokumentation. Några gemensamma tillsynsbesök har inte skett. Tillsyn av LSS-verksamhet Länsstyrelsen och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet har under vintern 2008 och första halvåret 2009 gjort gemensamma tillsynsbesök på LSS-boenden i Trelleborg, stadsdelen Limhamn-Bunkeflo i Malmö, Hässleholm samt Klippan. Två boenden i vardera kommunen har besökts vilket gör att totalt åtta boenden genomgått tillsyn. Uppföljning av brister avseende fyra av boendena har skett under hösten Tillsyn inom äldreomsorgen Länsstyrelsen och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet har gjort gemensamt tillsynsbesök i en kommun (Kävlinge) för att följa upp effekterna av de stimulansmedel som Socialstyrelsen beviljat. En socialkonsult har, tillsammans med representanter från andra länsstyrelser och Socialstyrelsen, under året medverkat i en nationell arbetsgrupp med uppdraget att ta fram nationella bedömningskriterier för tillsyn inom äldreomsorgen avseende samverkan vid utskrivning från slutenvården. Klagomålsärenden I ett tiotal klagomålsärenden har samråd skett mellan Länsstyrelsen och Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet. Detta har skett när klagomålen gällt både socialtjänst och hälso- och sjukvård. I ett par ärenden har det också blivit aktuellt att göra ett gemensamt tillsynsbesök. Den generella erfarenheten är att socialtjänstens tillsyn i regel har en bredare ansats (hur brukarnas/barnens/de äldres vardagsliv ser ut) än vad granskning enligt hälso- och sjukvårdslagen har. Tillsyn av den medicinska delen kan oftast ske genom att kontrollera att fastställda kriterier är uppfyllda. Däremot bygger tillsyn av socialtjänst i högre grad på samtal med enskilda personer, genom observationer och genom intervjuer av personal för att få en uppfattning av kvalitet och innehåll i verksamheten. Tillsynen sker således med olika metoder och tar olika lång tid. Detta ställer krav på planering så att de personella resurserna används på det mest effektiva sättet. 72. Länsstyrelserna ska i den ordinarie tillsynsverksamheten uppmärksamma hur kommunerna efterlever socialtjänstlagens olika bestämmelser om samverkan med organisationer och/eller föreningar och redovisa gjorda insatser och iakttagelser. För att få information om hur kommunerna efterlever socialtjänstlagens olika bestämmelser om samverkan med organisationer och/eller föreningar, har Länsstyrelsen valt att skicka ut en enkät till samtliga skånska kommuner. Enkäten omfattar frågor om samverkan på kommunövergripande nivå samt inom områdena individ- och familjeomsorg, omsorg om personer med funktionsnedsättning samt äldreomsorg. Resultatet av enkäten redovisas i rapporten "Kommunernas samverkan med organisationer och/eller föreningar". 70

71 Länsstyrelsen konstaterar att det finns en tydlig politisk vilja till samverkan i två tredjedelar av kommunerna och stadsdelarna. I dessa kommuner och stadsdelar har politiska mål antagits för samverkan med organisationer och/eller föreningar. I något mer än hälften av kommunerna finns skriftliga rutiner för samverkan och det är vanligast förekommande inom äldreomsorgen. Avtal för samverkan mellan kommunen och organisationer eller föreningar finns i fler än hälften av kommunerna. Även här är det främst förekommande inom äldreomsorgen. I minst omfattning finns sådana överenskommelser på kommunövergripande nivå. Generellt är kommunerna bra på att regelbundet informera organisationer och föreningar, men ofta brister det i arbetet med att utveckla rutiner för att göra dem delaktiga i arbetet med att utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. I nuläget är det knappt hälften av kommunerna som arbetar utefter detta synsätt. Samverkan med organisationer och föreningar i den uppsökande verksamheten förekommer i mindre än hälften av kommunerna. Detta behöver utvecklas och då framförallt inom omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Även om Länsstyrelsen kan konstatera att det finns många goda exempel på samverkan i kommunerna i Skåne, ser Länsstyrelsen ett fortsatt behov av att utveckla socialtjänsten genom att tillämpa den lagstiftning och de föreskrifter som finns kring samverkan med den ideella sektorn. Detta bedöms ge stora gemensamma vinster för kommunerna, dess invånare och den ideella sektorn. 73. Länsstyrelserna ska redovisa vilka bestämningsfaktorer för hälsan inom folkhälsopolitiken som man anser som särskilt viktiga samt även ange inom vilka områden och på vilka beslutsunderlag man genomfört hälsokonsekvensbedömningar (HKB). Första delen av redovisningen fokuserar på de bestämningsfaktorer för hälsa inom folkhälsopolitiken som Länsstyrelsen i Skåne län anser särskilt viktiga. I del två redovisas inom vilka områden Länsstyrelsen har arbetet med hälsokonsekvensbedömningar (HKB). Länsstyrelsens arbete med HKB redovisas även i rapporten HKB i MKB till vägprojekt. Ett samverkansprojekt mellan Vägverket Region Skåne och Länsstyrelsen i Skåne län som Länsstyrelsen och Vägverket Region Skåne gemensamt tagit fram. 1. Särskilt viktiga bestämningsfaktorer för hälsan inom folkhälsopolitiken Sambanden mellan Länsstyrelsens verksamhet och folkhälsa kartlades år 2005 och slutredovisades med rapporten Länsstyrelsens roll inom folkhälsoområdet ett regeringsuppdrag. Redovisningen är fortfarande aktuell och en slutsats från rapporten är att Länsstyrelsen i Skåne län tar ställning för att arbetet för en socialt hållbar utveckling bör ta sin utgångspunkt från de strukturella nationella folkhälsomålen. Detta innebär i sig en positionering av vilka folkhälsomål och bestämningsfaktorer som Länsstyrelsen prioriterar, dvs. de målområden som rör sysselsättnings-, delaktighets-, jämställdhets-, tillgänglighets-, integrationsoch mångfaldsfrågor samt alkohol- och drogfrågor. Vidare anser Länsstyrelsen att bestämningsfaktorer för hälsan inte ska studeras enskilt utan i en helhet där de utgör varandras förutsättningar. Länsstyrelsen är särskilt lämpad att arbeta med hälsans bestämningsfaktorer utifrån ett helhetsperspektiv då myndigheten i sina skiftande uppdrag kommer i kontakt med samtliga faktorer. 71

72 Länsstyrelsen ser dock att övergången av den sociala tillsynen till Socialstyrelsen kommer att göra det svårare att tillhandahålla kunskap om levnadsförhållanden, och att uppmärksamma de grupper som är mest utsatta för ohälsa. I samband med att den sociala tillsynen flyttas från myndigheten försöker Länsstyrelsen skapa andra möjligheter för att samordna och utveckla arbetet inom folkhälsopolitiken. Detta görs bland annat genom bildandet av enheten för social hållbarhet. Enheten samlar samtliga medarbetare inom de socialt inriktade uppdrag som myndigheten har fortsatt ansvarar för. Målsättningen är därigenom att tydliggöra den sociala dimensionen i begreppet hållbar utveckling och att markera Länsstyrelsens uppdrag att vara drivande i arbetet mot en hållbar utveckling. 2. HKB, som delunderlag till MKB - ett samverkansprojekt med Vägverket I syfte att vidga perspektiven och konkretisera användningsområdet för HKB har Länsstyrelsen och Vägverket Region Skåne, som en del i ett samverkansavtal, prövat att inkludera hälsokonsekvenser inom ramen för miljökonsekvensbedömningar. Studien innebar att komplettera en MKB-handling för en aktuell vägutredning för väg 109 mellan Ekeby och Kågeröd med HKB. Som en del i arbetet prövades det HKB-verktyg som Folkhälsoinstitutet utvecklat. Nedan återges några viktiga slutsatser från studien. Olika professioner och verksamheter har ofta skilda definitioner och förhållningssätt till begreppet hälsa. Det framgår redan vid en jämförelse av hur Plan- och bygglagen respektive Miljöbalken förhåller sig till hälsobegreppet. En MKB utgår vanligtvis från ett miljö- eller biomedicinskt hälsoperspektiv vilket omfattar buller, luftkvalitet, dricksvatten och elektromagnetiska fält mm. HKB tar sin utgångspunkt från den nationella folkhälsopolitiken som syftar till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen på lika villkor. Det innebär att HKB syftar till att minska skillnader i hälsa vilket kräver en metodik som kan identifiera bredare sociala aspekter som rör socioekonomiska skillnader, jämställdhet och delaktighet. På grund av att MKB och HKB har skilda syften och ändamål är det inte lämpligt att kombinera metoderna eller att komplettera MKB med HKB. Däremot anser Länsstyrelsen att MKB bättre bör belysa och redovisa vilka effekter en vägdragning kan innebära i ett vidare hälsoperspektiv. Det finns ett omfattande underlag med riktlinjer för hur MKB ska genomföras. Länsstyrelsen anser att dessa underlag (MKB-Handboken samt Effektsambanden) generellt sett bör utvecklas och kompletteras. Detta för att bättre beskriva och lyfta fram folkhälsopolitiken och vikten av att samhällsplaneringen på ett strukturellt plan även omfattas av den sociala dimensionen i arbetet för en hållbar utveckling. Den matrismetod för HKB som företräds av Statens Folkhälsoinstitut (FHI), är inte anpassad till det övergripande underlag som Vägverket utgår ifrån när de bearbetar och analyserar vägdragningens effekter och konsekvenser. Detta märks särskilt på de indikatorer som finns tillgängliga för analys. HKB-metoden i sig upplevs inte som ett realistiskt alternativ sett till de resurser i form av tid som metoden kräver. Även om HKB skulle genomföras inom ramen för MKB anser Länsstyrelsen att HKB sannolikt inte kommer att vara ett avgörande underlag för beslut kring vilken dragning en väg ska få. När enskilda intressen ställs mot samhällsintressen och samhällsvinster kommer eventuella negativa hälsokonsekvenser för en enskild person eller en grupp människor inte att vara avgörande. HKB bör introduceras redan i vägutredningens inledningsskede eller ännu tidigare, exempelvis i en förstudie. Det skapar också förutsättningar för att HKB blir ett underlag för övergripande strategisk planering. I samband med en sådana generell konsekvensbedömning anser 72

73 Länsstyrelsen att möjligheten bör utredas om dessa kan genomföras inom ramen för en hållbarhetskonsekvensanalys. Det är i kommunens översiktsplan som mark reserveras för väg. Översiktsplanen är därmed också ett centralt verktyg för att markera att HKB ska tillämpas i den fortsatta utredningen kring föreslagen väg. När Vägverket sedan studerar vägreservat och analyserar olika miljökonsekvenser ökar sannolikheten för att Vägverket kommer att göra analyser och dra slutsatser som omfattar sociala hälsofaktorer. Materialet för att göra dessa analyser kommer från kommunerna och därmed är deras engagemang avgörande för möjligheterna att analysera hälsoeffekter ur ett socialt perspektiv. Det är också företrädare inom kommunen som har bäst förutsättningar att skapa delaktighet och inflytande från de invånare som berörs av exempelvis en föreslagen vägdragning. 75A. Länsstyrelserna ska fortsätta att utveckla den förstärkta tillsynen av den sociala barnoch ungdomsvården. Länsstyrelserna ska särskilt följa upp brister och missförhållanden i tidigare bedriven tillsyn och kontrollera vad som åtgärdats. Det gäller särskilt socialtjänstens arbete med att följa upp placeringar av barn i familjehem samt tillsynen av hem för vård eller boende (HVB) som tar emot barn och unga eller familjer. Uppdraget ska bedrivas i nära samarbete med Socialstyrelsen som ska överta uppdraget från och med den 1 januari Uppdraget finansieras via anslaget 6:2 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. utgiftsområde 9. Beviljade medel fördelas enligt bilaga 12 och rekvireras genom en skrivelse till regeringen (Socialdepartementet) senast den 1 september Medel som inte har förbrukats under 2009 för avsett ändamål ska återbetalas till regeringen (Socialdepartementet) senast den 1 mars Redovisning av hur rekvirerade medel har använts ska rapporteras i årsredovisningen för Förstärkt tillsyn av den sociala barn- och ungdomsvården (barnuppdraget) Barnuppdraget omfattar i princip hela vårdkedjan från ansökan/anmälan till genomförande av beslutade insatser, inklusive hur kommunerna planerar för att tillgodose behov. Uppdraget har genom strukturerad och operativ tillsyn genomförts av Länsstyrelsen sedan år I tillsynen har kvalitet och säkerhet granskats samt att tidigare påpekade brister åtgärdats. Tillsynen har omfattat såväl offentlig som enskild verksamhet. Inledningsvis under 2006 och 2007 granskades handläggning av barnavårdsutredningar och dokumentation i samtliga 33 kommuner inklusive Malmö stads tio stadsdelar. Fokus för granskningen var att bedöma om handläggningen skedde på ett rättssäkert sätt, att barn gavs möjlighet att uttrycka sin uppfattning och att socialtjänsten gjorde deras röster hörda. Denna del av tillsynen genomfördes i form av kollegiegranskning där varje kommun/stadsdel lät en kollega till utredaren granska tio utredningar i syfte att bedöma i vad mån utredningarna uppfyllde uppsatta kriterier. Två av utredningarna granskades av Länsstyrelsen för att säkra kvaliteten av bedömningarna. Länsstyrelsens bedömning var att majoriteten av utredningarna höll god kvalitet och att barnen kom till tals i större utsträckning än vad som kommit fram i tidigare tillsyner. Vissa områden såsom exempelvis pappornas förmåga att tillgodose barnens behov bedömdes vara ett utvecklingsområde. Metodiken med kollegiegranskning togs emot väl och bidrog till att man i kommunerna påbörjade en diskussion och ett utvecklingsarbete om hur utredningar kan förbättras. Under åren 2006 och 2007 genomfördes även fördjupad tillsyn i sju kommuner. Denna var inriktad på hur anmälningar om barn som misstänks fara illa handläggs och bedöms, handläggning inom familjehemsvården inklusive rekrytering av familjehem och uppföljning av barn placerade i familjehem samt hur kommunerna planerar för att tillgodose att det finns resurser för barn i behov av samhällets insatser. 73

74 Under 2008 genomfördes fördjupad tillsyn avseende anmälningar och familjehemsvård i sex kommuner. Under år 2009 har fördjupad tillsyn av kommunernas handläggning av anmälningar och familjehemsvård genomförts i sammanlagt elva kommuner. I en av dessa ledde tillsynen till allvarlig kritik på grund av att kommunen i strid mot lagstiftningen underlåtit att överväga familjehemsplaceringar varje halvår. I övriga kommuner har Länsstyrelsen funnit brister med eller utan kritik. Uppföljning av tidigare beslut, där Länsstyrelsen har funnit brister och begärt att kommunerna ska redovisa planerade eller genomförda åtgärder, har skett i nio kommuner under året. Länsstyrelsen bedömer det som angeläget att den fördjupade tillsynen kan fortsätta och omfatta även länets resterande 18 kommuner/stadsdelar liksom att uppföljning kan ske i de elva kommuner som varit föremål för tillsyn under HVB-uppdraget Under år 2007 inleddes tillsynen av HVB-verksamheter med stöd av nationella bedömningskriterier. Kriterierna utgår från barns rätt att få sina individuella behov tillgodosedda samt att det råder god kvalitet och säkerhet i verksamheten. Fram till början av 2009 hade totalt 32 verksamheter omfattats av denna tillsyn varav 27 gällde HVB i enskild regi och fem var kommunalt drivna. Resultatet av tillsynen blev att tio uppfyllde samtliga bedömningskriterier på ett godtagbart sätt medan beslutet för åtta verksamheter innehöll förslag om förbättringsåtgärder. I tre verksamheter riktades krav på redovisning av vilka åtgärder som skulle vidtas eller redan hade vidtagits med anledning av tidigare konstaterade brister. Resterande elva HVBverksamheter hade inga krav på åtgärder utan endast påpekanden eller synpunkter på förbättringsområden inom frågor om säkerhet och delaktighet. I dessa fall har Länsstyrelsen gjort uppföljande tillsyn hos merparten. Under 2009 har fortsatt tillsyn skett av fem nystartade HVB-verksamheter vilka inte omfattats av den tidigare tillsynen, samt av tre verksamheter som inkommit med redovisning av åtgärdsplan. Dessutom har två nya tillstånd följts upp enligt vedertagen rutin om uppföljning sex månader efter beslut om nytt tillstånd. Vid uppföljning av en av de nystartade verksamheterna visade det sig att det fanns en rad brister i verksamheten som ledde till att en mer omfattande tillsyn behövde ske. Denna fördjupade tillsyn ledde till ett föreläggande om att verksamheten skulle åtgärda en lång rad allvarliga brister och ägaren begärde själv att tillståndet skulle återkallas. Verksamheten lades ner på grund av ekonomiska svårigheter innan Länsstyrelsen kunde fatta beslut med anledning av föreläggandet. För ett annat relativt nystartat HVB har Länsstyrelsen beslutat om föreläggande om förbud att skriva in nya barn eftersom verksamheten saknar föreståndare. Ärendet ligger i Kammarrätten för prövning. Tillsynen inom barnuppdraget finns dokumenterad i rapporter från 2007 och De gäller kartläggning av kommunernas öppenvård (2007), barnavårdsutredningar (2007) samt HVBtillsynen (2009). Sammanfattningsvis Resultatet av tillsyn inom ramen för barnuppdraget/hvb-uppdraget kan sammanfattas enligt följande: Rutiner gällande säkerhet och delaktighet har setts över inom många HVB-verksamheter. Brister i uppföljning av familjehemsvård på grund av resursskäl har åtgärdats genom resursförstärkning i någon kommun medan problemet kvarstår i flera kommuner. 74

75 Införandet av BBIC i 30 av Skånes 33 kommuner har skapat förutsättningar för en tydligare struktur i utredningarna och därmed ett bättre underlag för bedömningar i barnavårdsärenden. Förstärkt tillsyn av socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Parallellt med barnuppdraget har under åren 2008 och 2009 har det pågått tillsyn inom det nationella tillsynsuppdraget - Förstärkt tillsyn av socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Den nationella tillsynen som har omfattat åtta kommuner/stadsdelar avslutades i mars Därefter har motsvarande tillsyn skett i ytterligare tre kommuner. Alla kommuner som varit föremål för tillsyn har bedömts ha brister som de ska åtgärda. Återrapporter har inkommit från kommunerna men någon uppföljning har inte hunnits med. Det är angeläget att genomföra uppföljande tillsyn samt att utvidga tillsynen till fler kommuner. 75

76 Sakområde Jämställdhet Länsstyrelserna ges möjlighet att för sakområdet kortfattat och översiktligt redovisa en bedömning av länsstyrelsen arbete redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året (max fem stycken) redovisa en kortfattad och översiktlig bedömning av länsstyrelsens resultat Länsstyrelsen har under året byggt upp en enhet för Social hållbarhet som utöver jämställdhet rymmer frågor som integration, mänskliga rättigheter, barnperspektiv, folkhälsa samt antidiskriminering och likabehandling. Genom att föra samman dessa verksamhetsöverskridande frågor till en enhet är förhoppningen att uppnå synergieffekter och att tydliggöra frågornas betydelse för en socialt hållbar utveckling. Uppstart och utveckling av projekt ESF Jämt inklusive rekrytering av projektstödjare för Skåne och Blekinge har också haft hög prioritet under året. Internt har en viktig insats varit att lägga grunden för ett arbete som innebär att jämställdhet tillsammans med andra verksamhetsöverskridande perspektiv förhoppningsvis ska kunna integreras på ett naturligt sätt i Länsstyrelsens ledningssystem. Länsstyrelsen har kunnat genomföra prioriterade insatser enligt plan och har goda möjligheter att under 2010 vidareutveckla jämställdhetsarbetet såväl externt som internt. 78. Länsstyrelserna ska redovisa vilka insatser som gjorts för att övergripande stödja viktiga aktörer i länet när det gäller jämställdhetsintegrering, samt omfattningen och resultatet av dessa insatser. Länsstyrelsen i Skåne län har under 2009 fortsatt att erbjuda stöd och utbildning i strategiskt arbete med jämställdhetsintegrering till viktiga aktörer i länet, såsom kommuner, statliga myndigheter och Region Skåne m.fl. Arbetet sker främst genom samverkan inom JämSyd, med de övriga sydlänen (Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Skåne). Stöd ges i arbetet med programmet för Kvinnors företagande och i Partnerskapet för kvinnors företagande inom tillväxtprogrammet Länsstyrelsen har deltagit i ESF-projektet (förprojektering) Utvecklande möten som lyfter fram likabehandling som drivkraft för verksamhetsutveckling. Region Skåne är projektägare och förutom Länsstyrelsen deltar även Malmö högskola och Malmö stad i projektet. Målsättningen har varit att utveckla ett nätbaserat verktyg som ska fungera som stöd för chefer vid arbetsplatsträffar. Verktyget ska öka förståelsen för hur diskriminering sker, öka sakkunskap om lagstiftning och stimulera ökad handlingsberedskap hos medarbetare. Verktyget innehåller filmade fallbeskrivningar, fakta och frågor som underlag för värderingsdiskussioner samt forum för utbyte av idéer och kunskap. I projektet ingick fokusgrupper vilka fungerat som ett stöd i utvecklingen av verktyget. Grupperna har varit sammansatta av medarbetare från samtliga samverkansparter och under projektet har tre träffar genomförts. Deltagarna har varit personer med lednings- och personalansvar, nyckelpersoner (ex. personalhandläggare), fackliga representanter och övriga medarbetare. Även arbetsplatsträffar har genomförts. Projektet avslutades den 30 november Diskussioner pågår nu kring möjligheten att gå vidare med en ansökan om ett genomförandeprojekt. 76

77 Den tydligaste delen av detta uppdrag är Skånes jämställdhetsråd som består av representanter för Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen, ESF-rådet Region Syd, Lunds universitet, Malmö Högskola, Högskolan i Kristianstad och Malmö stad. Rådet leds av Länsstyrelsen och syftet är att samlas kring frågeställningar relaterade till jämställdhetsintegrering och som är av regionalt intresse och strategisk natur. Under 2009 har Jämställdhetsrådet i Skåne haft tre möten, 2 juni, 4 september och 21 oktober. Rådet har fått information och diskuterat aktuella satsningar på jämställdhetsområdet med koppling till arbetet med jämställdhetsintegrering inom verksamheterna och i länet i stort. Samarbetsprojekt och samverkan mellan medlemmarna i rådet diskuteras och planeras. Planeringen för år 2010 inbegriper en ny Jämställdhetsstrategi för Skåne, samt jämställdhetsträffar vår och höst i vart och ett av Skånes fyra hörn. Länsstyrelsen har deltagit i samrådsmöten med Tillväxtverket och Region Skåne om projektmedel till Resurscentrumverksamhet i Skåne. Den första omgången inkluderade en ansökan medan den andra innehöll fyra stycken. Diskrimineringsombudsmannen har samverkat med Länsstyrelsen i genomförandet av en konferens om DO:s Växthusmetod. Konferensen ägde rum den 2 november Växthuset är en enkel metod för att kartlägga förekomsten av diskriminering och trakasserier, eller risk för diskriminering, på arbetsplatserna. Metoden fungerar som en väckarklocka och en inspirationskälla för att utveckla arbetsplatsen samt skapa ett arbetsklimat där allas kompetens tas tillvara. Länsstyrelsen medverkade den 9 juni i arrangemanget Makten över maten, en jämställdhetssatsning från Skånska Livsmedelsakademin. Karolinska Institutet var värd för den sjunde nationella jämställdhetskonferensen för universitet och högskolor. Konferensen hade titeln Förändring i fokus. Länsstyrelsen i Skåne län och projektet ESF Jämt bidrog till en plenarföreläsning och en workshop. Länsstyrelsen deltog även i Sommarskolan Jämställdhet i Arbetslivet som hölls den augusti Sommarskolan arrangerades i samarbete mellan Vinnova, JÄMI och Högskolan i Halmstad. Den 11 september anordnade Föreningen Resurscentrum för kvinnor i Skåne en konferens. Länsstyrelsens sakkunnige i jämställdhet deltog som föreläsare. Projekt ESF Jämt Är ett länsstyrelsegemensamt projekt inom ramen för Europeiska Socialfondens områden under perioden ESF Jämt bistår sökande eller beviljade projekt i arbetet med jämställdhetsintegrering genom basutbildningar i jämställdhet, utbildningar i metoder för jämställdhetsintegrering, enskild handledning samt support via e-post och telefon. ESF Jämts operativa projektorganisation består av en nationell koordinator som är placerad på Länsstyrelsen i Örebro län, samt åtta projektstödjare som arbetar gentemot målgruppen med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Skåne län har sedan maj månad en projektstödjare anställd. Denne är verksam i NUTS-område Sydsverige vilket innebär Skåne och Blekinge län. ESF Jämts syfte Ökad kvalitet och bättre måluppfyllelse i projekt inom Europeiska Socialfonden Lyfta fram positionerna för jämställdhetsarbetet från sidoordnad till huvudordnad verksamhet i projekten. 77

78 Stödet ska vara kvalitetssäkrat och gemensamt nationellt. ESF Jämts mål 95 procent av dem som deltar i utbildningsinsatser ska vara nöjda. Minst fyra utbildningstillfällen per utlysningstillfälle erbjuds i varje region. Minst 50 potentiella eller beviljade projekt ska få enskild handledning varje år. Resultat Region Sydsverige Under 2009 har fyra utbildningstillfällen anordnats. Sammanlagt 51 personer har deltagit på utbildningarna. Tiotalet olika kommuner, Kommunförbundet Skåne, landstinget Blekinge, Polismyndigheten, Folkuniversitetet, Studieförbundet, stiftelse, ekonomisk förening, folkhögskola, kooperativ, ideella föreningar med flera har deltagit. 100 procent av dem som deltagit i utbildningsinsatserna är nöjda Ett 30-tal olika projekt har fått enskild handledning. Projektstödjaren har deltagit i flertalet kompetensutvecklings- samt metodutvecklingsinsatser inom ESF Jämts ramar för att tillgodose ett kvalitetssäkrat och målgruppsanpassat stöd. Samverkan har skett med relevanta aktörer, främst ESF-rådet Sydsverige, Region Skåne samt HSO. Under 2010 kommer arbetet i huvudsak att vara inriktat mot beviljade och pågående projekt då antalet utlysningstillfällen blir färre framöver och därmed antalet nya projekt. Viktigaste delresultatet under året kan sägas vara: Stödet till länet gällande jämställdhetsintegrering har närmast fördubblats genom att en projektstödjare anställts på heltid inom projektet ESF Jämt för att stödja verksamheter i Skåne och Blekinge. 78

79 Sakområde Integration Länsstyrelsen har goda förutsättningar att arbeta med integrationsuppdraget i rollen som länets samordnare och motor i detta tvärsektoriella uppdrag. Många aktörer är inkluderade och samverkar för att möjliggöra en snabb och effektiv etablering för nyanlända i Skåne. Regional överenskommelse för Skåne län om samverkan kring utvecklingen av introduktionen för asylsökande, flyktingar och andra invandrare (RÖK) syftar till att kraftsamla och samordna aktörernas gemensamma åtaganden för att säkra en effektiv introduktion för asylsökande och nyanlända i länet. Genom aktiv dialog, etablerade kommunikationskanaler och genom projekt Partnerskap Skåne fångas verksamheternas behov av metodutveckling, kunskapsöverföring och kompetensutveckling upp för att kvalitetssäkra arbetet för nyanlända i kommunerna. Länsstyrelsen arbetar för ett regionalt mottagande som utjämnar obalansen mellan kommunerna i Skåne. De flesta kommunerna har avtal om flyktingmottagande och allt fler engagerar sig även i mottagandet av ensamkommande barn. Länsstyrelsen är representerad i den nationella samverkansdelegationen som verkar för en nationell samverkan utifrån regeringens integrationspolitik. De viktigaste prioriteringarna och insatserna har varit att: revidera den regionala överenskommelsen för att bland annat förbättra det kommunala och mellankommunala arbetet med mottagande och introduktion genomföra delprojekten Samhälls- och hälsokommunikatörer och Integration i förening inom ramen för projektet Partnerskap Skåne. upprätthålla en dialog med kommunerna inför förnyade avtal samt med inspiration från Kanada genomföra en stor dialogkonferens den 8-9 juni med rubriken Inkluderande mottagande. Ett effektivt mottagande av nyanlända är en viktig strategisk fråga för länets utveckling. De strukturer och den samverkan som byggts upp med stöd av Länsstyrelsen bidrar till goda förutsättningar för ett fortsatt arbete för ett inkluderande mottagande av nyanlända i länet. 79. Länsstyrelserna ska redovisa hur arbetet med att skapa god beredskap och kapacitet i länet för att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd har bedrivits. Redovisningen ska lämnas med en enhetlig struktur enligt bilaga 9. Bilaga 9. Anvisningar om redovisning av arbetet med mottagandet av skyddsbehövande Länsstyrelserna ska enligt återrapporteringskrav 80 under Integration redovisa hur arbetet med att skapa god beredskap och kapacitet i länet för att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd har bedrivits. Redovisningen ska lämnas i en enhetlig struktur och enligt nedanstående omfattning. Eventuella förändringar eller kompletteringar i strukturen för redovisningen görs efter anvisningar från Länsstyrelsen i Kronobergs län. 79

80 Redovisningen ska omfatta hinder för mottagande a) bostadsbrist b) arbetsmarknadssituationen c) färre anvisade/placerade än beräknat d) annan orsak Dialog om förnyade överenskommelser vad gäller flyktingmottagande har förts i samtliga kommuner. Alla kommuner utom Bjuv förnyar eller förlänger sitt avtal. En ny variabel för kommunerna har varit att teckna överenskommelser om mottagande av ensamkommande barn och ungdomar. Fortfarande är frågan om bostäder den största utmaningen för kommunerna jämte den svåra arbetsmarknadssituationen i samband med konjunkturnedgången. Fortfarande är efterfrågan på kommunala platser oförändrad trots den neråtgående prognosen för 2009, som förvisso återigen tycks vända efter oroligheterna i Somalia. de väsentligaste insatserna från länsstyrelsen för att främja beredskapen att ta emot skyddsbehövande som erhållit uppehållstillstånd (konferenser, besök i kommunerna etc.), Länsstyrelsen har under året medverkat i en rad konferenser i syfte att samla kunskap och sprida information om introduktionsarbetet i Skåne. Målgrupperna har varit såväl chefer och handläggare bland inkluderade/involverade aktörer, men även intresseorganisationer, allmänhet, andra regionala aktörer och länsstyrelser. Därutöver har även de skyddsbehövande själva varit en målgrupp. Det regionala introduktionsarbetet i Skåne har även uppmärksammats av grannlandet Finland och resulterade i medverkan vid en konferens i Vasa. Under året har Länsstyrelsen utöver de direkta kommunala kontakterna också, via kommunala kontaktpersoner i beredningsgruppen för den regionala överenskommelsen, ytterligare förstärkt kontakterna med integrationsnätverken i de fyra hörnen i Skåne. Möten under hösten har syftat till att föra en kontinuerlig regional dialog för att uppnå samverkan och utveckling av introduktionsinsatserna för nyanlända i kommunerna. Med inspiration från Kanada genomfördes den 8-9 juni en stor dialogkonferens - Inkluderande mottagande - med brett deltagande från organisationer, myndigheter, idéburna sektorn, näringsliv och introduktionsdeltagare. hur samverkan mellan myndigheter, kommuner och andra aktörer bedrivits och utvecklats för att genomföra introduktionsprogram som leder till snabbare arbetsmarknadsetablering, Arbetet med revideringen av Regional överenskommelse för Skåne län om samverkan kring utvecklingen av introduktionen för asylsökande, flyktingar och andra invandrare (RÖK) har pågått under året. En fördjupad dialog om mål och definitioner har resulterat i att målgruppen kan omfatta även barn och att nya aktiviteter förts in under de fyra fokusområdena arbete, hälsa, boende och språk. Samverkan med övriga länsstyrelser i syd har under året resulterat i gemensamma konferenser och projekt. Till exempel kan projektet JobBo tillsammans med Malmö stad nämnas. om nya angreppssätt eller metoder prövats för att öka engagemanget i länet för att ta emot och introducera nyanlända invandrare, samt Redan hösten 2007 kunde Länsstyrelsen konstatera att det fanns en kommunal efterfrågan på ett operativt och strategiskt metod- och processtöd i syfte att stödja det kommunala flyktingmottagandet i Skåne. Våren 2008 tog Länsstyrelsen initiativ till ett utvecklingsarbete om att etablera en regional plattform för ett inkluderande mottagande i syfte att säkra en snabb självförsörjningsprocess av nyanlända och asylsökande i Skåne. Arbetet sker i samverkan med 80

81 kommuner, regionala myndigheter och organisationer samt den idéburna sektorn. Utifrån en samsyn om gemensamt ansvar skapar projektet Partnerskap Skåne hållbara strukturella förutsättningar genom tvärsektoriella och tidiga insatser. Exempel på insatser är delprojektet Samhälls- och hälsokommunikatörer där grundläggande samhälls- och hälsoinformation förmedlas på modersmålet till nyanlända och asylsökande i Skåne. Ytterligare ett exempel är en reell samverkan med det samlade föreningslivet i Skåne genom delprojekt Integration i förening. Genom Partnerskap Skåne tar Länsstyrelsen ansvar för metodutveckling, inkludering av regionalt strategiskt viktiga frågor och övergripande styrning av utveckling och delprojekt. Utvecklingsprojektet finansieras för närvarande av 13 samverkansparter med stöd av Europeiska flyktingfonden. Ytterligare tre samverkansparter tillkommer januari Under perioden juli 2008 till och med juni 2011 kommer insatser och delprojekt att erbjudas nyanlända i samtliga skånska kommuner med flyktingmottagande samt de asylsökande som vistas i eget boende i kommunerna. Under året har förberedelser skett för ytterligare delprojekt inom metodutveckling. en särskild redovisning om barns situation i mottagandet och introduktionen Länsstyrelsen har via en enkät bett kommunerna att svara på ett antal frågor om hur de arbetar med barn och unga i introduktionen. Frågorna handlar bland annat om huruvida det finns särskilda introduktionsplaner eller arbetsmetoder, om samverkan förekommer såväl internt i kommunen som externt med andra kommuner, om erfarenheter, hinder och behov. Av enkätsvaren framgår till exempel att det finns ett visst behov av länsövergripande erfarenhetsutbyte och samverkan när det gäller exempelvis metoder, riktlinjer och rutiner. 81

82 Övrig rapportering 82. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att genomföra myndighetens antidiskrimineringsstrategi och hur den nya diskrimineringslagen (2008:567) har beaktats i detta arbete. Vid behov ska länsstyrelserna samråda med Diskrimineringsombudsmannen under genomförandet av strategin. Länsstyrelserna driver sedan maj 2009 ett gemensamt projekt inom området antidiskriminering. Syftet är att ta fram och påbörja genomförandet av en för länsstyrelserna gemensam handlingsplan för lika rättigheter och möjligheter för Målet är att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter och insatser mot diskriminering. I uppdraget ingår också att ta fram ett utbildningspaket för länsstyrelsernas behov, att utveckla metoder för verksamhetsintegrering och instrument för uppföljning samt att lämna förslag på en mottagande förvaltningsorganisation för handlingsplanen. En projektledare har anställts för att samordna och organisera arbetet. Arbetet bedrivs i fyra arbetsgrupper. En grupp med personalchefer som svarar för område A, en grupp med informatörer som svarar för område C och en utbildningsgrupp med sakkunniga som svarar för framtagande av utbildningspaket. Slutligen finns en kärntrupp som fungerar som styrgrupp för projektet och som ansvarar för område B. Kärntruppen består av sakkunniga och sammankallande i övriga arbetsgrupper från sju länsstyrelser (Jämtland, Skåne, Stockholm, Södermanland, Västernorrland, Västra Götaland och Östergötland). Totalt är tolv länsstyrelser representerade i arbetsgrupperna. Ytterligare en arbetsgrupp för uppföljning bestående av sakkunniga är under bildande. Varje länsstyrelse har en särskild kontaktperson för antidiskrimineringsuppdraget som ansvarar för att informera sin organisation, förankra beslut samt organisera det regionala arbetet. Aktiviteter under 2009 Arbetsgrupperna har tidigare inventerat och analyserat länsstyrelsernas arbete, inom sina respektive områden, ur ett antidiskrimineringsperspektiv samt utifrån vad som kan göras i samverkan mellan länsstyrelserna. Resultatet har under 2009 tagits tillvara av varje grupp vilket resulterat i en handlingsplan samt i en, till denna kopplad, utbildningsplan. Den tidigare antagna antidiskrimineringsstrategin har utgjort en ram och en mall för arbetet med handlingsplanen. Handlingsplanen följer strategins indelning i tre områden; A. Organisation och arbetsliv, B. Sakområden samt C. Information. Handlingsplanen kommer att remitteras till samtliga länsstyrelser i början av 2010 för beslut under våren Arbetsgruppen med personalchefer (område A) har under året sammanställt och analyserat den enkät (gällande insatser mot diskriminering och för mänskliga rättigheter) som Länsstyrelserna genomförde under Sammanställningen har utgjort ett underlag till förslag om mål och åtgärder för område A i handlingsplanen. Gruppen har i länsstyrelsernas personalchefsnätverk regelbundet informerat om pågående arbete. Vidare har gruppen arbetat med införande av ett antidiskrimineringsperspektiv i den nya länsstyrelsegemensamma chefsutbildningen. Under vår och höst 2008 gjorde varje länsstyrelse en kartläggning av risker för diskriminering utifrån utvalda verksamhetsområden (område B). Tio ärendekategorier valdes ut och fördelades av länsrådsgruppen på Länsstyrelserna. Berörda handläggare genomförde kartläggningen med stöd av sin länsstyrelses kontaktperson för antidiskrimineringsuppdraget. Under 2009 har en fördjupad analys av kartläggningen genomförts. Resultatet tyder på att det inom de kartlagda verksamheterna finns situationer där risk för diskriminering kan förekomma. Exempelvis är den externa informationen sällan utformad utifrån olika gruppers behov. Risker 82

83 lyfts även vad gäller lokaler och tillgänglighet samt i enstaka fall vid upphandling. De grunder för diskriminering som identifierats är oftast funktionshinder, etnicitet, kön och/eller ålder. Mer sällan ses en diskrimineringsrisk utifrån könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning samt religion eller annan trosuppfattning. Behovet av utbildning och verktyg uttrycks ofta. Kartläggningen har också fångat upp tips och goda exempel på antidiskrimineringsarbete bland länsstyrelserna. Den fördjupade analysen har utgjort underlag vid framtagandet av handlingsplanen. Informationsgruppen (område C) har föreslagit mål till handlingsplanen för hur länsstyrelsernas kommunikation, såväl externt som internt, ska utformas för att vara fri från diskriminering. Förslagen omfattar utbildning, webbinsatser samt information i text, bild och ljud. Gruppen har regelbundet informerat länsstyrelsernas informatörer om det pågående arbetet. Man har också genomfört en del kompetenshöjande insatser bland annat har Handisam anlitats för föredrag om tillgänglig information. Vidare har en kommunikationsplan för projektet för åren tagits fram. Informationsgruppen har också skapat en gemensam projektsida om antidiskriminering på Infoportalen (länsstyrelsernas gemensamma sharepointportal). En arbetsgrupp för tillgänglighet bestående av informatörer har bildats för att bistå arbetsgruppen för länsstyrelsernas gemensamma webbplattform. Gruppen har samordnat inköp av uppläsningstjänst för samtliga länsstyrelsers webbplatser och intranät samt upphandling av tillgänglighetskonsult. Medel har sökts för ett särskilt informationsprojekt som innebär att genomföra föreslagna åtgärder för område C i kommande handlingsplan. Utbildningsgruppen har under 2009 tagit fram förslag till en utbildningsplan och ett underlag till basutbildningspaket för länsstyrelserna. Utbildningsinsatserna syftar till att stödja länsstyrelsernas arbete med att förebygga diskriminering både på arbetsplatsen och i verksamheten. Insatserna har utformats som tre olika delar. Grundläggande utbildning som en introduktion till ämnet kring lagstiftning och värderingar, utbildning för nyckelgrupper samt metoder och redskap för verksamhetsintegrering. Förslaget ska vidareutvecklas och färdigställas under våren Under processen med framtagande av handlingsplan med tillhörande utbildningspaket har Diskrimineringsombudsmannen (DO), Handisam och Delegationen för mänskliga rättigheter medverkat kontinuerligt på olika sätt, samt deltagit i två nationella arbetsseminarier med kontaktpersoner och arbetsgrupper. Till den grundläggande utbildningen har DO bidragit med material om den nya diskrimineringslagen och Delegationen för mänskliga rättigheter med material om mänskliga rättigheter. DO och Handisam har också tillfrågats för granskning av framtaget material och synpunkter på kommande handlingsplan kommer att inhämtas ytterligare från samtliga externa samverkansaktörer. Länsstyrelserna har medverkat vid DO:s sju regionala växthuskonferenser. Konferenserna har hållits i Malmö, Falun, Östersund, Göteborg, Norrköping, Luleå och Växjö. Ytterligare konferenser planeras under Målet var att stärka det regionala arbetet för lika rättigheter och möjligheter och att motverka diskriminering och trakasserier på arbetsplatsen. Konferenserna riktade sig till personalchefer, HR-ansvariga, jämställdhets- och mångfaldshandläggare, fackliga företrädare, skyddsombud, arbetsmiljöansvariga med flera. Ytterligare en målgrupp för konferenserna var intresseorganisationer som med den nya lagen har fått en starkare roll. Konferenserna blev ett tillfälle att stärka befintliga regionala antidiskrimineringsnätverk och i vissa fall ett startskott för nya nätverk. Slutligen har under året ett stort antal arbetsgruppsmöten samt två nationella förankringsmöten med kontaktpersoner, arbetsgrupper och externa samverkanspartners ägt rum. Vidare har alla arbetsgrupper deltagit i en skrivarverkstad för att ta fram handlingsplanen. 83

84 83. Länsstyrelserna ska inom området mänskliga rättigheter kortfattat och översiktligt redovisa de viktigaste prioriteringarna och insatserna under året samt en bedömning av resultatet av dessa. Sedan den 1 juli 2009 finns det vid Länsstyrelsen i Skåne län en ny enhet för social hållbarhet. Enhetens uppdrag är bland annat att analysera, implementera och stödja förändringsprocesser som bidrar till en socialt hållbar utveckling med utgångspunkt i delaktighet och inflytande, mångfald samt social och fysisk trygghet. I enheten samlas frågor och uppdrag som ryms inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Det handlar om mänskliga rättigheter, antidiskriminering, barnperspektiv, integration, folkhälsa, jämställdhet, våld i nära relationer samt alkohol- och narkotikaförebyggande arbete. En enhet för social hållbarhet innebär en positiv markering av att sociala frågor är en central aspekt i arbetet för en hållbar samhällsutveckling och att Länsstyrelsen har ett viktigt uppdrag att värna och bevaka frågor som rör trygghet, välfärd och delaktighet. Som ett led i bildandet av denna nya enhet har en särskild tjänst skapats för samordning av frågor med bäring på mänskliga rättigheter inklusive antidiskriminering samt barnperspektiv. Enligt 5 (sektorsövergripande uppgifter) i länsstyrelseinstruktionen ska Länsstyrelsen i sin verksamhet integrera jämställdhetsperspektiv, ta hänsyn till konsekvenserna för barn, verka för tillgänglighet/delaktighet för personer med funktionsnedsättning samt beakta de mänskliga rättigheterna. Länsstyrelsen ska även beakta folkhälsan på olika områden, förenkla för företag samt verka för att miljökvalitetsmålen uppnås. För att kunna beakta de sektorsövergripande områdena samlat och mer enhetligt, har Länsstyrelsen initierat ett systematiskt arbete med att ta fram en gemensam metod/modell för att verksamhetsintegrera de sektorsövergripande områdena i berednings- och beslutsprocesser vid myndigheten. Utgångspunkten är att ta tillvara och vidareutveckla fungerande processer och rutiner för att beakta sektorsövergripande områden. Arbetet kommer att innefatta en omfattande kartläggning av ärenden/ärendegrupper där sektorsövergripande områden ska beaktas. Utifrån kartläggningen ska en prioritering och analys genomföras liksom metod- och kompetensutveckling. Arbetet är ett prioriterat samarbetsområde i Länsstyrelsens verksamhetsplan för För att bevaka frågor om likabehandling i verksamheten har under 2009 ett arbete påbörjats med att ombilda en likabehandlingsgrupp bestående av ett antal nyckelpersoner (information/kommunikation, controller, folkrättsjurist, fackliga representanter, sakkunniga i mänskliga rättigheter och jämställdhet samt personalhandläggare). Genom en bred sammansättning av en arbetsgrupp på detta område kan samordningsvinster nås i organisationen. En sådan arbetsgrupp är också nyckeln till god förankring och ökad medvetenhet kring frågorna i olika delar av verksamheten. Arbetsgruppens mandat, uppgifter och inriktning har utformats under En särskild plan för likabehandling har tagits fram för Planen omfattar mål och insatser för arbetet med lika rättigheter och möjligheter inom områdena arbetsmiljö, kompetensutveckling, ledningsstöd och kommunikation. En kommande arbetsuppgift för likabehandlingsgruppen blir att uppdatera och utveckla planen ytterligare. Länsstyrelsen har deltagit i ESF-projektet (förprojektering) utvecklande möten som lyfter fram likabehandling som drivkraft för verksamhetsutveckling. Region Skåne är projektägare och förutom Länsstyrelsen deltar även Malmö högskola och Malmö stad i projektet. Målet har varit att utveckla ett nätbaserat verktyg som ska fungera som stöd för chefer vid arbetsplatsträff. 84

85 Verktyget ska öka förståelsen för hur diskriminering sker, öka sakkunskap om lagstiftning och stimulera till ökad handlingsberedskap hos medarbetare. Verktyget innehåller filmade fallbeskrivningar, fakta och frågor som underlag för värderingsdiskussioner samt forum för utbyte av idéer och kunskap. I projektet har tre fokusgruppsträffar genomförts. Fokusgrupperna har fungerat som stöd i utvecklingen av verktyget och har varit sammansatta av medarbetare från samtliga samverkansparter. Det har varit personer med lednings- och personalansvar, nyckelpersoner (ex. personalhandläggare), fackliga representanter och övriga medarbetare. Även arbetsplatsträffar har genomförts. Projektet avslutades den 30 november 2009 och diskussioner pågår kring möjligheten att gå vidare med en ansökan om ett genomförandeprojekt. Diskrimineringsombudsmannen (DO) har samverkat med Länsstyrelsen i genomförandet av en konferens om DO:s Växthusmetod. Konferensen ägde rum den 2 november Växthuset är en enkel metod för att kartlägga förekomsten av diskriminering och trakasserier, eller risk för diskriminering, på arbetsplatserna. Metoden fungerar som en väckarklocka och en inspirationskälla för att utveckla arbetsplatsen och skapa ett arbetsklimat där allas kompetens tas tillvara. Länsstyrelsen i Skåne län deltar i ett nationellt nätverk för mångfald och mänskliga rättigheter. Deltagare i nätverket är kommuner, landsting, länsstyrelser, fackförbund och SKL. Integrationsoch jämställdhetsdepartementet deltar också genom delegationen för mänskliga rättigheter. Nätverket syftar till att deltagarna ska utveckla metoder och utbyta idéer och erfarenheter för att främja mångfald och tillvaratagandet av mänskliga rättigheter. Nätverket ska också bidra med kunskapsspridning till andra intresserade. Nätverket arrangerar tre till fyra träffar per år. Den november 2009 arrangerade Länsstyrelsen i Skåne län tillsammans med Lunds kommun en nätverksträff. Temat var nationella minoriteter med fokus på romer. 84. Länsstyrelserna ska redovisa hur man i genomförandet av sin verksamhet har beaktat 5 punkt 3 i förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion om att inför beslut eller andra åtgärder som kan röra barn analysera konsekvenserna för dem och därvid ta särskild hänsyn till barns bästa. Det finns också en lång tradition på Länsstyrelsen av att arbeta utifrån ett barnperspektiv, inte minst inom den sociala tillsynen. Sedan 2002 har flera kompetenshöjande insatser om barns rättigheter, behov och utveckling genomförts inom myndigheten. Bedömningen utifrån det arbete som hittills genomförts är att Länsstyrelsens personal i relevant utsträckning har kunskap om barns behov och utveckling. Detta gäller till exempel personal på Länsstyrelsens sociala enhet, miljöavdelningens enheter (vatten-, naturskydds- och landskapsenheten samt enheten för miljöskydd/hälsa), enheten för samhällsplanering samt enheten för samhällsskydd och beredskap. Däremot är inte kunskapen om barns rättigheter och metoder för att praktiskt tillämpa FN:s konvention om barnets rättigheter, gäller framförallt barnkonsekvensanalyser, lika stor. Någon fördjupad kompetensinventering som omfattar personalens kunskap, utbildning eller arbetslivserfarenhet med anknytning till barn har hittills inte genomförts. För att säkerställa att barnkompetensen fortlever inom relevanta verksamheter togs under hösten 2008 en promemoria fram med förslag på kompetensutvecklingsinsatser under I promemorian finns också förslag på insatser för att systematisera arbetet med barnkonsekvensanalyser. Promemorian har förankrats i ledningsgruppen under våren 2009 men Länsstyrelsen har valt att avvakta med att genomföra föreslagna insatser bland annat mot bakgrund av bildandet av en ny enhet för social hållbarhet. 85

86 Under 2009 bildades en enhet för social hållbarhet. I enheten samlas frågor och uppdrag som ryms inom den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Det handlar om mänskliga rättigheter, antidiskriminering, barnperspektiv, integration, folkhälsa, jämställdhet m.m. Bildandet av enheten har stärkt bilden av att det finns ett behov av att arbeta med gemensamma insatser för att integrera dessa frågor i verksamheten, däribland barnperspektivet. Tydliga samordningsvinster har identifierats. Länsstyrelsen har under hösten 2009 initierat ett systematiskt arbete med att ta fram en gemensam metod/modell för att verksamhetsintegrera de sektorsövergripande uppgifterna i berednings- och beslutsprocesser vid myndigheten. De sektorsövergripande uppgifterna, enligt 5 länsstyrelseinstruktionen, är bland annat att Länsstyrelsen i sin verksamhet ska integrera ett jämställdhetsperspektiv, ta hänsyn till konsekvenserna för barn, beakta de mänskliga rättigheterna och folkhälsan inom olika områden. Arbetet kommer att innefatta en bred kartläggning av ärenden/ärendegrupper där sektorsövergripande områden ska beaktas. En prioritering och analys utifrån kartläggningen är tänkt att genomföras, liksom metod- och kompetensutveckling. Arbetet är ett prioriterat samarbetsområde i Länsstyrelsens verksamhetsplan för Tillsyn av socialtjänsten utförs den av socialkonsulenter som har socionomexamen eller motsvarande utbildning. Utöver denna generella teoretiska kompetens har nästan alla lång erfarenhet från kommunal tjänst innebärande specialisering inom olika arbetsområden med kontinuerlig fortbildning. Fortbildning sker exempelvis genom konferenser och seminarier där möjlighet ges att ta del av nya forskningsrön och metodutveckling. På Länsstyrelsen upprättas individuella kompetensutvecklingsplaner i samband med de årliga utvecklingssamtalen. Inom den sociala tillsynen finns också en kontinuerligt pågående dialog om hur barnens situation och perspektiv kan synliggöras. I det länsstyrelsegemensamma uppdraget om förstärkt tillsyn av missbruks- och beroendevården har nyckelfrågor med syfte att uppmärksamma barnens situation formulerats för de olika deluppdragen. Som stöd för tillsynen av socialtjänstens insatser för våldsutsatta kvinnor och barn har nationellt framtagna bedömningskriterier använts där flera av dessa kriterier fokuserar på barnens förhållanden. Inom det så kallade psykiatriuppdraget används kriterier för att kartlägga insatser för barn till föräldrar med psykisk funktionsnedsättning. Tillsynen enligt det så kallade barnuppdraget har som huvudfokus att granska hur verksamheterna tillgodoser barnens behov, och samtal med barn sker regelmässigt vid tillsynsbesök. När brister konstateras följs dessa upp, allt i syfte att värna barnens trygghet och skapa goda förutsättningar för barnens utveckling. Även i bedömningen av klagomålsärenden tas det hänsyn till barnperspektivet vid val av vilken tillsynsinsats som ska göras. Genom Länsstyrelsens fördelning av statsbidrag för tidiga insatser för barn ges socialtjänsten möjlighet att utveckla metoder för att bland annat synliggöra barnen och deras behov, och för att utforma olika former av förebyggande verksamhet. I enlighet med länsstyrelsernas regleringsbrev för budgetåret 2009 ska länsstyrelserna, enligt uppdrag 79, redovisa hur arbetet har bedrivits med att skapa god beredskap och kapacitet i länet för att ta emot skyddsbehövande som beviljats uppehållstillstånd. Bland annat ska en särskild redovisning göras om barns situation i mottagandet och i introduktionen. Med anledning av detta uppdrag har Länsstyrelsen via en enkät bett kommunerna att svara på ett antal frågor om hur de arbetar med barn och unga i introduktionen. Frågorna handlar bland annat om huruvida det finns särskilda introduktionsplaner eller arbetsmetoder, om samverkan förekommer såväl internt i kommunen som externt med andra kommuner, om erfarenheter, hinder och behov. Detta för att kunna få en så bra bild som möjligt över hur barns situation i mottagandet och i introduktionen ser ut i Skåne. 86

87 Länsstyrelsen har fått fin respons på enkäten. Hälften av kommunerna som fick enkäten har besvarat den. Av enkätsvaren framgår bland annat att det finns ett visst behov av länsövergripande erfarenhetsutbyte och samverkan när det gäller exempelvis metoder, riktlinjer och rutiner. Under 2010 kommer Länsstyrelsen att sammanställa svaren och återkoppla till kommunerna. Länsstyrelsen kommer därefter att ta ställning till hur man ska gå vidare med resultatet av enkäten. En heldagsutbildning arrangerades den 20 augusti om barnperspektivet för samhälls- och hälsokommunikatörerna i Länsstyrelsens utvecklingsprojekt Partnerskap Skåne. BRIS anlitades för att stå för utbildningen som avhandlade barnperspektivet, FN:s konvention om barnets rättigheter och svensk lagstiftning, barns utveckling samt vuxnas roll och ansvar. Undervisningen varvades med teori och praktiska övningar. Skåne och Västra Götalands län har tillsammans fått medel från Naturvårdsverket (utvecklingsprojekt inom miljöövervakning) för att genomföra ett pilotprojekt kring barns fysiska miljö i förskolan. Syftet är att ta fram en metod för en integrerad miljömedicinsk bedömning av barns fysiska miljö i förskolan. En stad/stadsdel och en landsbygdskommun från varje län ska ingå. Resultatet av bedömningen ska i första hand återföras på kommunnivå och ge en samlad bild som sedermera ska ligga till grund för förbättringsarbete. Resultatet ska också kunna sammanställas och följas på nationell nivå och bidra till utvärdering av miljömålsuppfyllelse, uppfyllelse av riktvärden etc. Därutöver ska resultatet också kunna återföras till den enskilda förskolan. En enkät har skickats ut till berörda kommuner i respektive län under maj månad Projektet pågår till mars Utförare av projektet är avdelningen för arbets- och miljömedicin i Göteborg (Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet) och Lund (Universitetssjukhuset i Lund, Region Skåne). 87

88 Organisationsstyrning 85. Länsstyrelserna ska redovisa hur man arbetar för att minska sjukfrånvaron, vilka effekter detta arbete har haft, och vilka mål länsstyrelsen har satt upp för detta arbete. Arbetet med att få ner sjukfrånvaron på myndigheten kännetecknas av ett långsiktigt arbete med tidiga insatser. Under 2009 har samtliga chefer med personalansvar inom myndigheten genomgått en arbetsmiljöutbildning med avslutande Arbetsmiljöcertifiering. En personalutvecklare på myndigheten har särskilt ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering och arbetar såväl stödjande i dessa frågor gentemot cheferna som operativt i enskilda rehabiliteringsärenden. Till myndigheten är en företagshälsovård knuten. Bland annat utför denna utökade hälsokontroller vartannat år. Sjukfrånvaron har sjunkit de senaste åren och trots redan låga siffror utgör inte förhållandet mellan 2008 och 2009 något undantag. Totalt har sjukfrånvaron minskat från 2,1 % av den sammanlagda ordinarie arbetstiden 2008 till 1,8 % för I nedanstående tabell kan man även utläsa att långtidssjukskrivningarna (sjukfrånvaro 60 dagar och längre i förhållande till total sjukfrånvaro) var 40 % för 2009 jämfört med 33 % för En förklaring till den minskade andelen korttidssjukfrånvaro av den totala sjukfrånvaron kan förklaras med de åtgärder som vidtagits under 2009 för att minimera konsekvenserna av viruset A(H1N1) svininfluensan. Det finns även andra tänkbara anledningar till minskningen i sjukfrånvaron. En kan vara att en bred informationssatsning om smittokällor samt placering av handsprit på samtliga toaletter inom myndigheten kan ha påverkat insjuknandet i andra sjukdomar är A(H1N1). Som en särskild insats för att stävja svininfluensan uppmanades personalen vid myndigheten dessutom att stanna hemma vid känningar av influensasymptom. För att ytterligare understryka allvaret med svininfluensan fick man som anställd möjlighet att ta flexledigt och/eller semester istället för sjukskrivning. Denna åtgärd har med stor sannolikhet haft inverkan på siffrorna för korttidssjukfrånvaro under Redovisning av personalstatistik: Antal anställda och sjukfrånvaron Sjukfrånvaron i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid, fördelat på kön, åldersgrupp och sjukfrånvarons längd. Sjukfrånvaron definieras i Förordning 2000:605 om årsredovisning och budgetunderlag, kapitel 7. Se också ESV s cirkulär 2003:3, kapitel 7. Kön Ålder Antal anställda Sjukfrånvaro Total 60 dagar och sjukfrånvaro i längre i förhållande till förhållande till sammanlagd total ordinarie sjukfrånvaro arbetstid (%) (%) Antal anställda Total sjukfrånvaro i förhållande till sammanlagd ordinarie arbetstid (%) Sjukfrånvaro 60 dagar och längre i förhållande till total sjukfrånvaro (%) ,0 % ,9 % ,1 % ,9 % - Män ,2 % 36,8 % 96 2,3 % 78,9 % Alla 224 1,6 % 36,8 % 226 1,4 % 78,9 % ,3 % ,4 % ,3 % 14,7 % 212 2,1 % 15,6 % Kvinnor ,9 % 16,8 % 144 1,7 % 8,1 % Alla 375 2,4 % 31,5 % 401 2,0 % 23,7 % ,2 % ,0 % ,8 % 10,7 % 326 1,6 % 11,0 % Samtliga ,7 % 22,2 % 240 1,9 % 29,0 % Alla 599 2,1 % 33,0 % 627 1,8 % 40,0 % 88

89 86. Länsstyrelserna ska redovisa genomförda insatser och uppnådda resultat av sitt arbete med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i sin verksamhet. Arbetet med att enligt 5 i länsstyrelseinstruktionen integrera ett jämställdhetsperspektiv i Länsstyrelsens verksamhet under 2009 har bedrivits på olika plan. Det har erbjudits två öppna basutbildningar i jämställdhet för Länsstyrelsens personal. Den ena hölls under maj månad i Kristianstad och den andra i Malmö under september. Därutöver har Staben genomgått en basutbildning i jämställdhet den 16 december. Sakkunnig i jämställdhet har deltagit i beredningen av ansökningarna om medel för trygga stadsmiljöer som Boverket administrerar genom satsningen Trygg jämt. Det mest genomgripande i arbetet med jämställdhetsintegrering under 2009 har dock varit förberedelsearbetet för att parallellt med andra sektorsövergripande perspektiv integrera jämställdhet i det interna ledningssystemet. Enligt 5 (sektorsövergripande uppgifter) i länsstyrelseinstruktionen ska Länsstyrelsen i sin verksamhet integrera jämställdhetsperspektiv, ta hänsyn till konsekvenserna för barn, verka för tillgänglighet/delaktighet för personer med funktionsnedsättning samt beakta de mänskliga rättigheterna. Länsstyrelsen ska även beakta folkhälsan på olika områden, förenkla för företag samt verka för att miljökvalitetsmålen uppnås. Länsstyrelsen har under året initierat ett systematiskt arbete med att ta fram en gemensam metod/modell för detta. Syftet har varit att mer samlat och enhetligt kunna föra in de sektorsövergripande perspektiven i berednings- och beslutsprocesser vid myndigheten. Utgångspunkten är att ta tillvara och vidareutveckla fungerande processer och rutiner. Arbetet kommer att innefatta en omfattande kartläggning av ärenden/ärendegrupper där sektorsövergripande områden ska beaktas. En prioritering och analys utifrån kartläggningen är tänkt att genomföras, liksom metod- och kompetensutveckling. Arbetet är ett prioriterat samarbetsområde i Länsstyrelsens verksamhetsplan för Länsstyrelsen har som nämnts ovan under rubriken antidiskriminering deltagit i ett ESF-projekt (förprojektering) benämnt Utvecklande möten. Projektet lyfte fram likabehandling som drivkraft för verksamhetsutveckling. Region Skåne var projektägare och förutom Länsstyrelsen deltog även Malmö högskola och Malmö stad. Projektet avslutades den 30 november Diskussioner pågår kring möjligheten att gå vidare med en ansökan om ett genomförandeprojekt. Inom Länsstyrelsen har en likabehandlingsgrupp bildats bestående av olika nyckelpersoner. Förutom att erbjuda utbildning i jämställdhet har särskilt sakkunnig i jämställdhet varit en resurs för Länsstyrelsens olika enheter. Arbetet har rört sig om allt från svar på enstaka frågor till deltagande i möten, remissvar och planering av verksamhet. Det viktigaste delresultatet kan sägas vara: Jämställdhet ingår som en av de centrala delarna i det för hela Länsstyrelsen prioriterade samarbetsområde, som syftar till att integrera tvärgående perspektiv i ledningssystemet. Inom området våld i nära relationer har Länsstyrelserna arbetat med flera regeringsuppdrag som kan sammanfattas i följande punkter: Regional samverkan: i november undertecknade Länsstyrelsen tillsammans med Region Skåne, Kommunförbundet Skåne, Polismyndigheten i Skåne, Åklagarkamrarna i Skåne och Kriminalvården Regions Syd en regional överenskommelse om samverkan för att motverka våld i nära relationer. 89

90 Fördelning av medel för lokal samverkan: målsättningen är att alla kommuner ska ingå i ett nätverk för samverkan och kvalitetsutveckling av stödet till våldsutsattta. Fördelning av utvecklingsmedel till länets kommuner i syfte att utveckla förebyggande insatser och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnar våld: det kan ske i egen regi eller genom samverkan med kvinnojourer eller andra kommuner. Fördelning av statsbidrag för förebyggande insatser när det gäller våld och förtryck i hederns namn, exempelvis har ett startpaket med relevant information tagits fram och distribuerats till länets högstadie- och gymnasieskolor. I samverkan med övriga storstadslän fördela medel för att skapa skyddade boenden för unga personer som riskerar att utsättas för våld och förtryck i hederns namn; i nuläget har Skåne fyra skyddade boenden med olika inriktning. Kunskapsuppbyggnad och kunskapsspridning: bland annat genom att anordna seminarium för erfarenhetsutbyte och bjuda in till konferenser. Därutöver har Länsstyrelsen haft i uppdrag att fördela medel till insatser som bidrar till att motverka prostitution och handel med människor för sexuella ändamål. För att öka medvetenheten om frågan har bjöd Länsstyrelsen i december månad in hotell-, restaurang- och taxinäringen till ett seminarium om trafficking. Internt har uppdraget inom våld i nära relationer hanterats med stöd av en arbetsgrupp som utöver ansvariga handläggare bestått av sakkunniga inom jämställdhet, integration, barnperspektiv, funktionsnedsättning, äldreomsorg och individ- och familjeomsorg. 90

91 Personaluppgifter Enligt kraven i FÅB 3 kap 3 ska myndigheter redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att fullgöra de uppgifter som avses i 1 första stycket. I redovisningen ska det ingå en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. (F. 2008:747) Redovisa en bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till fullgörandet av dessa uppgifter. Kompetensförsörjning vidtagna åtgärder Fokus på kompetenser genomsyrar myndighetens rekryteringsprocess från behovsanalys till framtagande av kravprofil och bedömning av de sökandes meriter. Genom att ge de nyanställda en god introduktion med kunskaper kring gemensamma värden, uppdrag och styrning ges en trygg bas för det fortsatta arbetet. Samsyn är också viktigt för att ge individen en förståelse för helheten. En bra start ger goda möjligheter att levandegöra gemensamma värden i det fortsatta arbetet. För att säkerställa en strukturerad introduktion för både medarbetare och chefer, har nya rutiner och en tydligare rollfördelning arbetats fram. Introduktionsprogrammet består av grundläggande förvaltningsutbildning, workshop kring rollen som statstjänsteman samt etik och värderingar i arbetet. Verktyg och stöd för cheferna i introduktion är bland annat introduktionsschema, instruktioner inklusive beskrivning av rollfördelningen mellan ansvarig chef, fadder och personalsektion. Myndigheten har under året uppdaterat processen för introduktion av nya medarbetare och chefer. Bland annat har ett webb-baserat s.k. Ledarskapsår tagits fram. Ledarskapsåret visar på vad under året som förväntas av dig som chef/ledare på olika nivåer inom myndigheten (allt ifrån arbetsmiljöfrågor, utvecklingssamtal, lönesättande samtal, verksamhetsplanering, tertialuppföljning osv.) Processen för utvecklingssamtal (och personliga utvecklingsplaner) har setts över, som en viktig byggsten i arbetet med verksamhets- och kompetensutveckling. Dessa har också än tydligare kopplats till myndighetens uppdaterade planeringsprocess (och de lönesättande samtalen). Den s.k. Länsstyrelsedagen (tidigare benämnd Medarbetardagen), som genomförs årligen och vars övergripande syftet är att ta upp viktiga gemensamma verksamhetsfrågor och få inspiration till utveckling av myndighetens verksamhet, fick detta år skjutas fram på pga pågående pandemi/nya influensan. B: Genomförda insatser inom kompetensförsörjning Länsstyrelsen har under 2009 satsat på utvecklingsinsatser inom följande områden. Chefsutbildningar Ledarskapsutveckling - Det finns många nyanställda chefer på Länsstyrelsen och fokus under 2009 har därför varit att styrka dessa chefer i deras chefskap/ledarskap. Som ett led i detta har fem chefer deltagit i sydlänens länsstyrelsegemensamma utvecklingsprogram för att på detta sätt skapa nätverk, byta erfarenheter och få en större trygghet i sitt ledarskap. Tre chefer har också deltagit i de länsstyrelsegemensamma ledarskapsutbildningarna som bland annat berörde: kommunikation och konflikthantering, ledarskap i förändring, grupp och individ samt två dagars 91

92 besök på Arbetsgivarverket. Myndigheten har medvetet avvaktat det nationella länsstyrelsegemensamma ledarutvecklingsprogram som påbörjas i januari 2010 och därför inte tagit nya initiativ för att starta upp nya ledarskapsprogram. Redan påbörjade individuella chefs/ledarskapsutbildningar har fullföljts. Utifrån medarbetarundersökningen 2008 arrangerades under våren -09 workshops för ansvariga chefer som resulterade i att initiera ett så kallat lärande chefsnätverk för första linjens chefer. Under 2009 har detta förberetts, bland annat genom fokusgrupper som inneburit att medverkarna i nätverket själva bygger sin agenda för nätverksträffarna. Nätverket kommer att starta upp vintern Ledningsgruppen vid myndigheten har genomgått en workshop omfattande en heldag angående "strategi och inriktning i ett tre-års-perspektiv". Arbetet mynnade ut i ett förnyat s.k. inriktningsdokument Genomgång av förordningen av intern styrning och kontroll inklusive övningar i utarbetande av riskanalyser har genomförts. Lönepolitik och lönesättning - Länsstyrelsen har arrangerat en utbildning i lönepolitik och lönesättande samtal där alla Länsstyrelsens chefer har fått möjlighet att medverka. Utbildningens syfte var att ge chefer utökad kunskap om det centrala löneavtalet, lokal lönebildning, lönesättning, löneprinciper vid lönerevision, lönesättande samtal etc. Syftet var även att skapa en gemensam plattform gällande lönepolitik och lönesättning för alla chefer på Länsstyrelsen i Skåne. Arbetsmiljöutbildning - Under året har samtliga chefer genomgått en utbildning i arbetsmiljö. Syftet var att ge en grundläggande kunskap i systematiskt arbetsmiljöarbete och gällande lagstiftning på området samt tydliggöra vad det innebär för respektive chef att ha ett delegerade arbetsmiljöansvar. Deltagarna har efter genomgången utbildning fått genomföra en tentamen för att bli diplomerade inom arbetsmiljö utifrån sitt delegerade arbetsmiljöansvar. Medieutbildning - Länsstyrelsens arbete uppmärksammas ofta i media av olika slag. För att få träning i intervjuteknik och kunskap i hur media och journalistik fungerar har tolv av Länsstyrelsens chefer genomgått medieträning under Introduktions- och förvaltningsutbildningar Syftet med all introduktion är att ge en grundläggande information som är nödvändig för den nyanställde att navigera rätt i ett nytt sammanhang. En bra introduktion gör att ingången till arbetet underlättas och att den nyanställde känner sig trygg i sin roll, både jobbmässigt och socialt. Inte minst viktigt är att arbetstagaren förstår sitt arbete och den nya situation som denne ställs inför. Att arbeta i staten innebär att man arbetar under andra förhållande än när man arbetar privat och kommunalt. Förvaltningsutbildning är ett led i att säkerställa att den nyanställda får vissa grundläggande kunskaper i offentlighetsprincipen, förvaltningslagen mm. Introduktionsutbildningarna har således ett mycket viktigt syfte både ur professionell- och social synvinkel. De arrangemang som genomförts under året har varit Agressoutbildning för nyanställda, sex tillfällen (fokus på tidredovisningsmodulen) Intern förvaltningsutbildning, två tillfällen med totalt 70 deltagare Besök på residenset med information om statsmannarollen samt lunch och möjlighet att träffa landshövding, länsöverdirektör och personalchef, två tillfällen med totalt 70 deltagare. 92

93 Miljöutbildning/insatser En miljövänlig arbetsplats - Som ett led i Länsstyrelsens miljöarbete har det under året genomförts en del seminarier på området. Ett sådant exempel har varit frukostseminarium där miljöfrågor har belysts ur ett möjlighetsperspektiv. Fokus har legat både på arbetsplatsen och på samhället i stort. I samband med detta presenterades också den nya rese- och mötespolicyn som bl.a. betonar vikten av att välja det mest miljövänliga färdmedlet. Klimatkonferensen i Köpenhamn (COP15, Conference of the Parties) - Sju medarbetare från Länsstyrelsen har under en vecka i december erbjudits möjlighet att delta vid Klimatkonventionens partskonferens i Köpenhamn. De har arbetat som en förstärkning till regeringskansliet i administrativa göromål på EU:s paviljong. Syftet var att (utöver att fungera som en avlastning för regeringskansliet i administrativa uppgifter) ge medarbetarna möjlighet att delta vid en stor miljöpolitisk händelse samt att på ledig tid få möjlighet att delta vid olika seminarier gällande miljö- och klimatfrågor. Arbetsmiljöutbildningar Skyddsombudens roll - Samtliga skyddsombud har genomgått en utbildning inom arbetsmiljöområdet. Syftet med utbildningen var att ge skyddsombuden utökade kunskaper inom arbetsmiljöfrågor samt en ökad förståelse för sin roll som skyddsombud. Hjärt- och lungräddning - Vid två tillfällen under året har det hållits utbildning i hjärt- och lungräddning med halv-automatisk defibrillator som Länsstyrelsen köpt in till varje arbetsplats. Målet med utbildningen var att så många som möjligt skall våga agera om någon blir akut sjuk och känna sig trygg med att använda defibrillator. Detta är ett steg i Länsstyrelsens målsättning att skapa en trygg arbetsmiljö för såväl anställda som besökare. Första hjälpen och kriser - En dags utbildning har genomförts för medarbetarna på våra nationalparker i första hjälpen och krishantering. Hot och våld - Djurskydd och veterinärenheten har under en halvdag genomgått en utbildning i Verbal Judo. Syftet med utbildningen var att lära sig att kommunicera med människor under pressade situationer för att undvika att hot och våld uppstår. Rökfri arbetstid Länsstyrelsen har fattat beslut om att införa rökfri arbetstid from juli Stöd för att bli fri från nikotinberoende tillhandahålls. Friskvård - Alla medarbetare har rätt till att utöva friskvård 1 timme per vecka, härutöver kan den anställde även få ersättning med 50 % av kostanden dock max kronor per år för aktivitet på fritiden. För att aktivera friskvården har särskilda s.k. friskvårdscoacher utsetts. Rehabiliteringsfrågor - Länsstyrelsen arbetar aktivt med rehabilitering av långtidssjukskrivna, och har en låg sjukfrånvaro. Uppföljning av den aktuella sjukfrånvaron lämnas regelbundet till länsledningen. Internt finns goda rutiner och stöd för cheferna i deras arbete med rehabiliteringsfrågor. Projektledarutbildning Projektil - Projektilutbildning har genomförts två gånger under 2009 med drygt 25 deltagare. Projektil - att leda utan att vara chef, är en projektledarutbildning vars syfte är att ge utvecklingsinriktade medarbetare, projektledare, gruppledare och samordnare för olika mindre uppdrag och projekt ett antal verktyg som kan användas för ett strukturerat arbetssätt. Utbildningen och de praktiska övningarna bygger på tankarna i Länsstyrelsens projektmodell PROJEKTiL 93

94 IT och datautbildningar - Under året har en grundläggande utbildning och en fortsättningsutbildning i Excel genomförts med sammanlagt 15 deltagare. En utbildning i Access med fokus på databasuppbyggnad har genomförts med sju deltagare. Webbutbildning för interna webbpublicister har genomförts under året. Verksamhetsinriktade utbildningar/utvecklingsinsatser inom sakområden Bullerseminarium - Ett 40-tal personer från miljöavdelningen har deltagit i ett seminarium om buller. Seminariet handlade bland annat om hur man mäter och beräknar ljud, hur bullerproblematiken ska hanteras i en tillståndsansökan samt hur uppmärksammande mål i miljödomstolen ska tolkas. Syftet var att ge en ökad kunskap bland länsstyrelsens medarbetare som arbetar med bullerutredningar. Markavvattningsutbildning - Delar av fiske- och vattenvårdsenheten har varit på en markavvattningsutbildning som arrangerades av Naturvårdsverket. Två medarbetare har även varit på utbildning om restaurering av vattenmiljöer som hölls av samma arrangör. Förvaltning och åtgärder enligt vattendirektivet - Vattenstrategiska enheten har varit på två dagars utbildning i förvaltning och åtgärder enligt Vattendirektivet. Dialogutbildning - Naturskyddsenheten har deltagit i en endags dialogutbildning. Utbildningen handlade om hur man för en bättre dialog med externa kontakter så som markägare, arrendatorer, intresseorganisationer, kommuner och övriga myndigheter. Kreativ landsbygd - Landsbygdsavdelningen har varit två dagar på Sveriges jordbruksverk. Här fanns det möjlighet att gå på diverse seminarium med anknytning till landsbygdens utveckling. Syftet var att medarbetarna skulle se kopplingen mellan sitt eget arbete och landsbygdens utveckling med fokus på kunden. Länsstyrelsegemensamma konferenser - Har under året arrangerat nationella konferenser inom de stora sakområdena kameraövervakning, stiftelser och överförmyndare samt bevakning där medarbetare från förvaltningsjuridiska enheten har deltagit vid olika tillfällen. Syftet är att alla länsstyrelser ska ha möjlighet att nätverka med varandra i dessa frågor. PBL-utbildningar - Under året har flera utvecklingsinsatser kring plan- och bygglagen (PBL) genomförts: Statliga intressen och hållbar utveckling, under denna utbildningsdag har ett 30-tal medarbetare från miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen medverkat. Dialog kring nationella värden, under denna utbildningsdag har ett 40-tal medarbetare från miljöavdelningen och enheten för samhällsplanering deltagit. Syftet med utbildningen var att lyfta hur länsstyrelsen kan arbeta för att samordna nationella värden kopplade till plan och bygglagen på ett proaktivt och konstruktivt sätt. Dialog stat och kommun, under denna utbildning har 17 personer från enheten för samhällsplanering deltagit. Syftet var att ge en ökad kunskap kring dels de lagreglerade processerna och dels kring den proaktiva dialogerna som många kommuner efterlyser från länsstyrelsen. Miljöbalksutbildning - Grundläggande miljöbalksutbildning, anordnades vid ett tillfälle med 30 deltagare. 94

95 Övriga utbildningar/insatser Vardagseffektivitet i arbetslivet - Länsstyrelsen har arrangerat ett seminarium i vardagseffektivitet med syfte att ge kunskap och inspiration kring hur man bättre hanterar verktyg som Outlook arbetet. Vidare gavs information kring hur hjärnan hanterar och uppfattar information och hur vi fungerar under stress. Ca 80 medarbetare har deltagit i denna utbildning. Antidiskriminering Länsstyrelsen har tillsammans med övriga länsstyrelser deltagit aktivt i utvecklingen av en nationell antidiskrimineringshandlingsplan. Syftet med handlingsplanen är att antidiskrimineringsperspektivet ska genomsyra länsstyrelsens organisation och verksamhet. Det handlar om att utveckla kompetensen i organisationen kring hur vi kan förebygga och motverka att diskriminering förekommer i verksamheten, på vår arbetsplats samt i vår kommunikation mot medborgare och företag. Ambitionen är att skicka ut ett utkast till handlingsplan på remiss till samtliga länsstyrelser i januari Länsstyrelsen har deltagit i ESF-projektets (förprojektering) utvecklande möten som lyfter fram likabehandling som drivkraft för verksamhetsutveckling. Region Skåne är projektägare och förutom Länsstyrelsen deltar även Malmö högskola och Malmö stad i projektet. Målet med projektet har varit att utveckla ett nätbaserat verktyg som ska fungera som stöd för chefer i arbetsplatsträffen. Verktyget ska öka förståelsen för hur diskriminering sker, öka sakkunskap om lagstiftning och stimulera ökad handlingsberedskap hos medarbetare. Länsstyrelsen har samverkat med Diskrimineringsombudsmannen i genomförandet av en konferens om DO:s Växthusmetod. Konferensen ägde rum den 2 november Växthuset är en enkel metod för att kartlägga förekomsten av diskriminering och trakasserier, eller risk för diskriminering, på arbetsplatserna. Metoden fungerar som en ögonöppnare och en inspirationskälla för att utveckla arbetsplatsen och skapa ett arbetsklimat där allas kompetens tas tillvara. Utveckling av kommunikationsförmågan - Förmågan till god extern kommunikation utvecklas ständigt i arbetet genom att Länsstyrelsens medarbetare medverkar i och arrangerar en mängd olika utbildningsinsatser och seminarier för externa och interna deltagare. Exempel på detta är Miljöövervakningsdagarna och den årliga Miljömålskonferensen. C: Uppföljning av genomförda insatser Medarbetarundersökning från Som ett led i arbetet med att säkerställa myndighetens förmåga att attrahera, utveckla och behålla för verksamheten viktig kompetens genomfördes en medarbetarundersökning Syftet med medarbetarundersökningen var att ta reda på hur medarbetare upplever myndighetens arbetsklimat. Undersökningens resultat fungerar som underlag för arbetet med att utveckla myndighetens verksamhet och arbetsklimat. Medarbetarundersökningen hade fokus på den psykosociala arbetsmiljön och behandlade områden som till exempel lärande i arbetet, effektivitet, målkvalitet, ledarskap samt stress och arbetsrelaterad utmattning. Under 2009 arbetade chefer tillsammans med medarbetare (i olika konstellationer) utifrån resultatet från undersökningen fram förankrade åtgärdsprogram. Det kan konstateras i facklig samverkan att planerad medarbetarundersökning hösten 2009 skulle skjutas på till 2010 så att dels föreslagna åtgärder/insatser fick genomslag innan en ny medarbetarundersökning genomfördes samt nödvändigheten och behovet av att jämföra sig med motsvarande Länsstyrelser i landet. Detta har inneburit att Länsstyrelserna i storstadslänen d.v.s. Västra Götaland, Stockholm och Skåne under 2009 har arbetat fram ett gemensamt 95

96 upphandlingsunderlag i syfte att under 2010 gå in i en medarbetarundersökning som bättre ger förutsättningar för jämförelser. Uppföljning av rekryteringar under året - Personalrörligheten vid Länsstyrelsen har varit omfattande under 2009 och under året har 36 tillsvidareanställda lämnat sin anställning och nyrekryteringen för dessa tillsammans med ett antal nytillkomna befattningar har uppgått till 67 personer. Vid utlysning av anställningar erhålls nästan alltid en förhållandevis stor mängd ansökningar. Rent generellt hoppas vi att detta visar på att Länsstyrelsen uppfattas som en intressant och attraktiv arbetsplats. D: Analys och bedömning Att rörligheten varit låg under 2009 beror till stor del på att läget på rådande konjunkturläge och därmed en ansträngd arbetsmarknad. En faktor som normalt påverkar rörligheten är att Länsstyrelsen vid nyrekryteringar anställer förhållandevis många yngre medarbetare och en mindre andel med längre erfarenhet. Ett skäl till detta är att lönenivån inom det statliga området ligger påtagligt under andra sektorer på arbetsmarknaden varför det hittills varit svårt att attrahera personer med längre erfarenhet. Om Länsstyrelsen till följd av en icke konkurrenskraftig lönenivå tvingas rekrytera i huvudsak nyexaminerade personer ökar risken för hög personalomsättning under goda tider eftersom en relativt nyexaminerad medarbetare ofta vill pröva på andra verksamheter efter ca 3-4 år. Detta gäller i synnerhet om andra arbetsmarknadssektorer dessutom kan erbjuda högre lönenivåer. Länsstyrelsen är observant på detta faktum och kommer fortsättningsvis att försöka uppnå en bättre balans i åldersfördelningen vid nyrekryteringar. Länsstyrelsen ser dock vissa svårigheter att uppnå ett sådant mål med de alltjämt marginella anslagsuppräkningar och begränsade ekonomiska resurser som finns till förfogande för länsstyrelserna. 96

97 Tabeller per sakområde Tabell B.1 - Verksamhetskostnader , totalt och förvaltningsanslaget 5:1 VÄS- KOD Sakområden och myndighetsövergripande verksamhet Tkr Tkr Tkr Tkr kostnader totalt 3) Varav finansieras av kostnader totalt kostnader totalt ansl 5:1 3) Övrig förvaltning Yrkesmässig trafik Körkort och trafikföreskrifter m.m Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Regional tillväxt Infrastrukturplanering Hållbar samhällsplanering och boende Stöd till boende Omställning av energisystemet Kulturmiljö Krishantering, skydd mot olyckor och civilt försvar Övergripande och gemensamt för naturvård och miljöskydd Skydd av områden och arter, förvaltning och skötsel av skyddade områden Prövning och tillsyn för skydd av naturen Vattenverksamhet Mineral- och torvfyndigheter Miljöfarlig verksamhet Övrigt miljö- och hälsoskydd Förorenade områden, efterbehandling Restaurering

98 60 Lantbruk Rennäring m.m.(enbart Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län) Fiske Skogsbruk (endast Gotlands län) 70 Social omvårdnad Jämställdhet Integration SUMMA PRODUKTION Myndighetsövergripande verksamhet Administration och intern service SUMMA VERKSAMHETSKOSTNADER EXKL RESURSSAMVERKAN Resurssamverkan 1) TOTALSUMMA VERKSAMHETENS KOSTNADER ENL RESULTATRÄKNINGEN 2) ) Den del av kostnader för resurssamverkan som ska belasta länsstyrelsen fördelat på respektive tvåsifferkod 2) Totalsumma verksamhetskostnader ska överensstämma med verksamhetskostnader enligt resultaträkningar 3) Skillnaden mellan de två kolumnerna ska utgöra kostnader som finansieras av andra anslag, avgifter, bidrag Kommentar Tabell B.1 Den totala kostnaden har ökat mellan 2008 och 2009 med ca 34 Mkr, kostnadsökningen hänför sig främst till följande verksamheter; Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor (28), en kostnadsökning på drygt 9 Mkr, vilket hänför sig till Djurskyddsverksamheten som Länsstyrelsen övertog vid årsskiftet från kommunerna. Körkort och trafikföreskrifter (25), en kostnadsökning på drygt 5 Mkr, vilket hänför sig till att extra resurser har satts in för att arbeta av höga ärendebalanser och förberedelser inför övergången till Transportstyrelsen. Social omvårdnad (70), kostnadsökning ca 5 Mkr, vilket hänför sig främst till extra medel för förstärkt tillsynsverksamhet. Kostnaden för intjänade semesterdagar uppgår till ca 3 Mkr, vilket inte redovisades föregående år. 98

99 Tabell B 3 Representation Kostnader för representation (tkr) Intern representation (undergrupp 496 i baskontoplanen) Extern representation (undergrupp 552 i baskontoplanen) Kommentar Tabell B.3 Inom integrationsområdet genomförs ett omfattande projekt Partnerskap i Skåne. Inom ramen för projektet har det genomförts metodutvecklingsseminarium som bl.a. omfattat erfarenhetsutbyte med representanter från Kanada. I summan för extern representation ingår 198 tkr för detta arrangemang. I övrigt kan nämnas att under 2009 har det genomförts omfattande externa arrangemang för pandemiplaneringen samt diverse olika arrangemang inom ramen för Baltic Master. Tabell B 4 Lokaler Lokaler och service Lokalkostnader residens (tkr) Lokalyta residens (m 2 ) Lokalkostnad per m 2 i residenset Lokalkostnad exkl. residenset varav lokalkostnader för kontorslokaler inkl. biytor Lokalyta exkl. residens (m 2 ) varav lokalyta för kontorslokaler inkl. biytor Lokalkostnad per m 2 exkl. residens Lokalkostnad per m 2 för kontorslokaler inkl. biytor Lokalkostnad per årsarbetskraft exkl. residenset (tkr) 42,2 48,4 47,8 Lokalkostnad per årsarbetskraft för kontorslokaler inkl. biytor 37,4 42,9 42,3 Lokalyta per årsarbetskraft (m 2 ) för kontorslokaler inkl biytor 26, Kostnader för lokalvård exkl. residens (kostnad ingår ovan) Driftskostnader för larm och bevakning samt säkerhetsåtgärder i länsstyrelsens lokaler. (kostnad ingår ovan) Kommentar Tabell B.4 Antal årsarbetskrafter uppgår till 497 stycken. Den ökade kostnaden på residenset beror i huvudsak på installering av nytt låssystem och uppgraderat säkerhetsskydd. Redogör för följande: I vilken regi lokalvården bedrivs (egen eller entreprenad). Länsstyrelsens lokalvård är utlagd på entreprenad Kommentera ev. större avvikelser/förändringar jämfört med tidigare år. Myndighetens Malmökontor genomgick en större ombyggnad under året. Renoveringen skedde i hyresvärdens regi och hyresnivån kommer att vara bibehållen. Kostnaden för nya golv och viss inredning i receptionen kommer dock att betalas av Länsstyrelsen via lånefinansiering (3 137 tkr) I samband med lokalombyggnaden har det genomförts omfattande omflyttningar i lokalerna. Kostnaderna har uppgått till ca 685 tkr utöver ovannämnda kostnader. Renoveringen av de större åtgärderna är följande: Nytt storrum på plan 2 Ny entré med ny receptionsdisk och nya konferensutrymmen Hörsalen öppnas upp och får nytt fönster Ny ventilation med komfortkyla på hela kontoret 99

100 Nya golv i korridorer och kontorsrum Alla väggar målas, fasadrenovering Ny skyltning Ny hisskorg i huvudtrappan Omklädningsrum i anslutning till motionslokalerna har renoveras Nya arkiv skapas Brandcellsgränser och utrymningsvägar åtgärdas. Ny utrymningsskyltning monteras Uppdaterad fysisk säkerhet, med nytt nyckelsystem till skalskyddet och nya skalskyddsgränser inne i byggnaden Planerade större lokalförändringar. Inga större förändringar är planerade Tabell B.5 Avgifter och andra inkomster i övrigt Avgifter m.m. Ingående Utgående Antal Intäkter, Kostnader, Netto, resultatområde/ärendegrupp balans balans beslutade ärenden tkr tkr (inkl. OH) Ärenden enl. stiftelseförordningen tillsyn registrering Ärenden enl. förordning om bevakningsföretag Kameraövervakning Pantbanksärenden Lönegarantiärenden Kommentar Tabell B.5 Stiftelser: Alla registrerade stiftelser ska erlägga en årlig registerhållningsavgift. Alla stiftelser som är skyldiga att upprätta årsredovisning ska betala en årlig tillsynsavgift, undantag finns för de med begränsad tillsyn. Avgifterna debiteras i efterskott. Länsstyrelsen i Skåne län hade vid 2009 års början 2142 registrerade stiftelser och vid årets slut var 2149 stiftelser registrerade. Att in- och utgående balans är noll beror på att avgifterna ärendehandläggs och avslutas under begränsade perioder varje år (under 2009 debiterades avgifterna endast vid ett tillfälle i december, på grund av problem med Agresso). Bevakningsföretag: Sökanden betalar ansökningsavgift för auktorisation av bolag och godkännande av personal. Det finns 27 auktoriserade bevaknings- och utbildningsföretag med säte i Skåne län. Dessa företag hade totalt drygt 800 anställda vid årsskiftet 2009/2010. Därutöver arbetar i Skåne ytterligare ca 1700 anställda vid bevakningsföretag auktoriserade i annat län. Kameraövervakning: Sökanden ska betala anmälningsavgift eller ansökningsavgift för tillstånd. Avgift aviseras även för ansökan om förlängning, utvidgning och undantag från upplysningsplikten. I Skåne län sker kameraövervakning efter anmälan i ca fall och det finns cirka tillstånd till allmän kameraövervakning. Pantbank: I länet finns åtta pantbanker, varav fem är filialer till bolag med säte i Stockholm. De tre pantbankerna med säte i Skåne betalar årlig tillsynsavgift. Lönegarantieärenden: Under år 2009 har det handlagts 450 lönegarantiärenden, 280 under 2008), som omfattat löntagare (2843 löntagare 2008). Utbetalning av lönegarantin har under år 2009 uppgått till 275 Mkr (172,5 Mkr under 2008). Utöver handläggningen har 76 ärenden avslutats i diariet under året. tkr 100

101 Tabell C - Kostnader och årsarbetskrafter 2009 per sakområdesindelning VÄS- KOD Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter 2009 för Övrig förvaltning Kostnader (tkr) Årsarb totalt Varav Kvinnor Varav Män 200 Allmänt och övergripande inom övrig förvaltning (totalt för 200 = tkr/3,98 åa) ,23 1,06 1, Övergripande planering och samordning omr ,23 1,20 0, Extern och intern information inom omr ,40 0,21 0, Kompetensutveckling inom områdena 20 och ,12 0,05 0, Allmänna val (totalt 201 = tkr/1,97 åa) 382 0,54 0,52 0, Röstsammanräkning ,17 0,85 0, Efterträdarval 54 0,10 0,09 0, Indelning i valdistrikt och valkretsar 87 0,16 0,14 0, Medborgarskap 119 0,26 0,22 0, Överförmyndare 387 0,64 0,38 0, Begravningsfrågor (totalt 204 = 260 tkr/0,43 åa) 8 0,02 0,02 0, Begravningsplatser och gravsättning 217 0,35 0,06 0, Begravningsombud 35 0,07 0,01 0, Näringsrättsliga frågor (totalt 205 = 519 tkr/0,87 åa) 3 0,00 0,00 0, Pantlåneverksamhet 26 0,04 0,00 0, Frågor enligt aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar m.fl 127 0,23 0,10 0, Tillsyn penningtvättdirektiv 248 0,37 0,00 0, Bostadsrättsfrågor 13 0,02 0,02 0, Auktorisation av bilskrot 102 0,19 0,07 0, Stiftelser (totalt 206 = 851 tkr/1,74 åa) 8 0,01 0,01 0, Registrering inom område ,86 0,85 0, Tillsyn inom område ,87 0,82 0, Lönegaranti ,34 1,73 1, Deponering, administration och fördelning av medel, allmänna arvsfonden m.m (totalt 208 = 428 tkr/0,66 åa) 27 0,05 0,03 0, Deponerade medel 376 0,56 0,34 0, Allmäna arvsfonden 25 0,05 0,04 0, Bygdeavgifter 0 0,00 0, Åborätten och allmänningar 0 0,00 0, Allmän kameraövervakning (totalt 211 = 830 tkr/1,57) 7 0,01 0,00 0, Anmälningar allmän kameraövervakning 59 0,12 0,03 0, Ansökningar allmän kameraövervakning 680 1,31 0,31 1, Tillsyn allmän kameraövervakning 84 0,12 0,02 0, Bevakningsföretag m.m (totalt 212 = tkr/1,44 åa) 4 0,01 0,01 0, Auktorisation av bevakningsföretag, utbildningsföretag 235 0,44 0,04 0,4 101

102 VÄS- KOD Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter 2009 för Övrig förvaltning Kostnader (tkr) Årsarb totalt Varav Kvinnor Varav Män 2122 Godkännande av väktare 539 1,22 1,13 0, Tillsyn av bevakningsföretag m.m ,30 0,02 0, Godkännande av skyddsvakt 114 0,26 0,24 0, Ärenden enligt ordningslagen m.m överklaganden av polismyndighetens beslut (totalt 213 = 70 tkr/0,1 åa) 6 0,01 0,01 0, Lokala föreskrifter skydda människor mot fara 6 0,01 0,01 0, Kommunala ordningsföreskrifter 53 0,08 0,07 0, Överklaganden av polismyndighets beslut 5 0,01 0,01 0, Delgivning, viten, diverse förordnanden (totalt 214: 1075 tkr/1,38 åa) 132 0,27 0,05 0, Delgivning 456 0,56 0,24 0, Diverse förordnanden, vigselförrättare, notarius publicus mm 487 0,55 0,53 0, Lotterier, bingo m.m (totalt 215: 223 tkr/0,43 åa) 74 0,15 0,00 0, Tillstånd lotteri och bingo m.m 144 0,27 0,23 0, Tillsyn lotteri och bingo m.m 5 0,01 0,01 0, Jakt och viltvård (totalt 218: 1429 tkr/173 åa) 111 0,21 0,06 0, Tillstånd jakt och viltvård 238 0,45 0,43 0, Viltvårdsområden 15 0,03 0,03 0, Licensområden (även älgskötselområden) 416 0,68 0,68 0, Älgvårdsfonden bidrag 17 0,00 0,00 0, Viltskador 631 0,35 0,32 0, Tillsyn jakt och viltvård 1 0,00 0,00 0, Ärenden om vapen och andra officiella beteckningar 1 0,00 0,00 0, Totalt Övrig förvaltning exkl OH Andel av myndighetsöverrgripande kostnader (10+11) Totalt Övrig förvaltning inkl OH ,33 13,27 8,

103 Tabell D.1 Redovisning av vissa ärenden uppdelat på kvinnor, män och juridiska personer Det är avsändare/mottagare som avgör till vilken kategori i tabellen som ett ärende registreras. A C E G Sakområde och del av sakområde Antal inkomna ärenden under 2009 Jur. Kvinnor Män pers. Antal beslutade ärenden under 2009 Kvinnor Män Antal överklagade ärenden under 2009 Jur. pers. Kvinnor Män Jur. pers. Kommunikationer (24-25, 34), exklusive s.k. gröna ärenden Regional tillväxt (30) Kommentar Tabell D.1 Redovisningen avser ärenden som registrerats i Diabas. Ärenden som registrerats i Platina finns inte med i redovisningen eftersom systemet idag inte är utvecklat för att kunna få fram ovanstående uppgifter. TABELLER - YRKESMÄSSIG TRAFIK, KÖRKORT OCH TRAFIKFÖRESKRIFTER Tabell E.1 Länsfakta för sakområdet Antal fordon i trafik (enligt bilregistret) Antal körkortsinnehavare Antal innehavare av taxiförarlegitimation Antal taxitillstånd Antal busstillstånd Antal godstillstånd Kommentar Tabell E.1 Samtliga siffror avser verksamhet registrerad inom yrkesmässig trafik. Antal körkortsinnehavare har ökat med nästan innehavare. Antalet tillstånd för taxi, buss och gods har minskat något under Tabell E.2 Försöksverksamhet med villkorlig körkortsåterkallelse Antal beslutade ärenden Intäkter, tkr Kostnader tkr (inkl. OH) Netto, tkr Kostnad per ärende inkl. Kostnad per ärende exkl. OH OH Sökande (25311) Deltagande (25312) Summa Kommentar Tabell E.2 Intäkterna har ej bokförts fördelat på sökande och deltagande, totala intäkter uppgår till 331 tkr 103

104 Tabell E.3 Ärendetyp (avser endast de ärenden som finansieras via ansökningsavgifter) Antal beslutade ärenden Intäkter, tkr Kostnader, tkr (inkl. OH) Netto, tkr Kostnad per ärende Kostnad per ärende Ansökan om inkl. OH exkl. OH Förhandsbesked för taxiförarlegitimation, Tillstånd för taxiförarlegitimation Körkortstillstånd i annat fall, 25100, Körkortstillstånd efter återkallelse, Förhandsbesked för körkortstillstånd Utbyte av utländska körkort, Förlängning enl. 3 kap. 12 kkl (1998:488), Dispenser Ansökan om traktorkort före fyllda 16 år (särskilda skäl) Summa Kommentar Tabell E.3 I angivna kostnader har utöver löne- och OH-kostnader även inräknats hittills erlagda avgifter till Transportstyrelsen på utvecklings- och avskrivningskostnader för e-handläggning samt länets andel för kostnader avseende körkortstjänsten vid Länsstyrelsen i Örebro län. Bokförd kostnad för uppsägningslöner (332 tkr) har ej inräknats i ovan angivna kostnader. TABELL LIVSMEDELSKONTROLL, DJURSKYDD OCH ALLMÄNNA VETERINÄRA FRÅGOR Tabell F.1 Länsfakta inom Livsmedelskontroll, djurskydd och allmänna veterinära frågor Länsfakta Antalet verksamma veterinärer i länet varav män/kvinnor Antal inspektörer inom djurskyddskontroll, st/åa 22/ varav män/kvinnor Kommentar Tabell F.1 Vid överföringen av djurskyddskontrollen från kommunerna till länstyrelsen den 1 januari 2009 minskade antalet djurskyddsinspektörer. Antalet verksamma veterinärer är beräknat utifrån hur många veterinärer i arbetsför ålder som är bosatta i länet. Utöver dessa kan finnas ett okänt antal veterinärer som är bosatta i utomlands men som är verksamma inom länet. 104

105 TABELLER REGIONAL TILLVÄXT Tabell G.1 Fördelning av beslut per ändamål 2009 (tkr) Regionalt investeringsstöd Regionalt bidrag till företagsutveckling Stöd till kommersiell service Sysselsättningsbidrag Såddfinansiering Regional projektverksamhet (totalt) varav regionala tillväxtprogram eller motsvarande varav EG:s strukturfondsprogram varav kommersiell service varav övrigt 7. Uppföljning och utvärdering Totalt Ändamål 1-5 (företagsstöd). Beslut som avser avser medfinansiering EG:s strukturfondsprogram Med beslut avses beslut som fattas under året och som betalas ut under året eller något av de påföljande åren. Uppgifter fylls endast i avseende ändamål för vilka respektive länsstyrelse disponerar medel. Under regional projektverksamhet anges den totala summan beslut samt andel av den totala summan som avser medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram och regionala tillväxprogram eller motsvarande näringslivsorienterade program inom den regionala tillväxtpolitiken samt projektmedel till kommersiell service (ej ändamål 3) och eventuella övriga områden (exklusive ändamål 7). Kommentar Tabell G.1 Anslaget 1:1, Regionala tillväxtåtgärder omfattade år kr varav kr utbetalts under året. Tabell G.2 Fördelning av beslut fattade mot bemyndigande avseende stöd till ekonomiska föreningar (t.ex. kooperativ verksamhet) (tkr) Företagsstöd Regional projektverksamhet Totalt Redovisade belopp skall inkludera ev. medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram Kommentar Tabell G.2 Under 2009 har inga stöd utbetalats/beslut fattats om att ge stöd till ekonomiska föreningar. Tabell G.3 Fördelning av beslut fattade mot bemyndigande avseende stöd till lokala och regionala resurscentra för kvinnor (tkr) Lokala och regionala resurscentra för kvinnor Kommentar Tabell G.3 Ansvaret för regionala resurscentra för kvinnor ligger under Region Skåne. 105

106 Tabell G.4 - Kostnader för strukturfondsadministrationen Strukturfondsadministration (tkr) Ramanslag (5:1) Övrig finansiering Årsarbetskrafter Totala kostnader och årsarbetskraft för ,18 strukturfondsadministration - beredningssekretariat förvaltningsmyndighet utbetalande myndighet urvalskontroll Tabell G.5 länsfakta inom EU-stöd Utbetalade bidrag, summa (tkr) Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut varav Artikel 33 (inom mål 1-området) Bidrag, vilka länsstyrelsen inte fattar beslut om, men betalar ut Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Jordbruksverket har gjort utbetalningen varav Mål varav Leader varav miljöersättningar varav kompensationsbidrag varav startstöd varav investeringsstöd varav gårdsstöd Kommentar Tabell G Total utbetalning av direktstöden (gårdsstöd, energigrödestöd, kvalitetcertifieringsstöd, proteingrödestöd och stärkelsepotatisstöd) år 2009 är kr, d.v.s. direktstöden förutom gårdsstöd var Siffrorna för startstöd och investeringsstöd avseende 2007 och 2008 har reviderats p.g.a. bättre och mer tillförlitlig data. 106

107 TABELLER HÅLLBAR SAMHÄLLSPLANERING OCH BOENDE Tabell H.1 Tillsyn enligt plan- och bygglagen (PBL) Antal tillsynsobjekt i länet Antal tillsynsobjekt som varit föremål för tillsyn Antal tillsynsobjekt med allvarliga brister som inte åtgärdats 1) Sakområde och del av sakområde Tillsyn över planväsendet enligt PBL (404) Tillsyn över byggnadsväsendet enligt PBL (404) Summa Definitioner till tabell H.1: 1. brister som återrapporteras i tabellen skall avse brister i tillsynen där länsstyrelsen beslutat att rikta kritik. Kommentar Tabell H.1 Länsstyrelsen inledde under 2008 en serie tillsynsbesök med inriktning på hur kulturmiljövärden och naturvärden (särskilt riksintressen och landskapsbildsskydd) beaktas i samband med planering och byggande. Under 2009 har arbetet fortsatt genom uppföljning för de fyra kommuner som besöktes Uppföljningen har inneburit handläggning av separata tillsynsärenden och diskussioner om lämpliga åtgärder för att säkerställa värden. I Höganäs genomfördes ett uppföljningsbesök i oktober Det resulterade i att kommunen åtog sig att ta fram en planprioritering/åtgärdslista för att riksintresset kulturmiljö inom delar av Mölle ska tillgodoses via detaljplanering. Två nya tillsynsbesök har under 2009 genomförts med samma tema. Satsningen förväntas leda till en ökad medvetenhet hos byggnadsnämnder och kommunstyrelser om de värden de förvaltar och vikten av att ha rätt kompetens i förvaltningen, vilket i sin tur förväntas ge bättre hänsynstagande till kulturmiljövärden och landskapsbildsvärden i kommande lov- och planärenden. De 6 kommuner som omfattats av denna granskande tillsyn är: Båstad Klippan Simrishamn Höganäs Landskrona Ystad Dessutom öppnas tillsynsärenden efter anmälningar. Anmälningsärendena är av mycket olika karaktär men leder i vissa fall till en mer omfattande granskning av kommunens arbete. Så har fallet varit när det gäller RI kulturmiljö i Lunds kommun (planväsende) och när det gäller RI, Natura 2000, delegationsordning mm i Vellinge kommun (plan- och byggnadsväsende). När det gäller enkelt avhjälpta hinder har HSO Skåne inkommit med anmälningar rörande Malmö och Åstorp som föranlett en närmare granskning (byggnadsväsende). Anmälningsärenden har förekommit i många fler kommuner men har då inte varit av samma övergripande karaktär. 107

108 Tabell H.2 Bidrag för vilka länsstyrelsen har fattat beslut, men där annan myndighet har gjort utbetalningen (tkr) Boverket: Engångsbidrag Boverket: Periodiska bidrag totalt Totalt varav Boverket: Nyutbet. periodiska bidrag respektive år Kommentar Tabell H.2 Engångsbidrag är tillfälliga stöd. Av de 354 miljonerna avsåg utbetalning av stödet för energieffektivisering av offentliga lokaler (OFROT) en stor del - 36 %. Detta stöd prioriterades för utbetalning under Stödet till energieffektiva fönster och stödet för energieffektivisering av offentliga lokaler avslutades under år Periodiska bidrag är ett räntebidrag, är sedan 2007 under avtrappning för att slutligen upphöra år Den procentuella bidragsandelen minskar för varje år, vilket även gör att det utbetalade beloppet för nyutbetalade ärenden minskar samtidigt som antal nyutbetalade ärenden minskar Tabell H.3 Genomsnittlig genomloppstid för första beslutet Kompletta Nybeviljade bidrag för ny- och ombyggnader enl års regelsystem (dgr) % 0 % 95 % Andel ärenden med genomloppstid > 60 kalenderdagar (%) Nybeviljade investeringsbidrag till hyresbostäder (dgr) % 0 % 100 Andel ärenden med genomloppstid > 60 kalenderdagar (%) Nybeviljade investeringsstimulans till hyres-/studentbostäder (dgr) % 0 % 100 % Andel ärenden med genomloppstid > 60 kalenderdagar (%) Kommentar Tabell H.3 Tabellen skall redovisa genomloppstid för första beslut om räntebidrag, investeringsbidrag och investeringsstimulans där ansökningar varit kompletta. Det mindre antal ärende som erhållit beslut under 2008 har ej varit kompletta, varför någon redovisning ej sker här. 108

109 Tabell H.4 Beslut om stöd (antal första beslut) Reguljära stöd Räntebidrag nybyggnad, 1993 års regelsystem Räntebidrag ombyggnad, 1993 års regelsystem Radonbidrag egnahem Tillfälliga stöd Konvertering från direktverkande elvärme Konvertering från oljevärme Bidrag till solvärme Investeringsstimulans till studentbostäder Solvärme till kommersiella lokaler Investeringsbidrag till hyresbostäder Investeringsstimulans till hyresbostäder Stöd för energieffektivisering m.m. (OFFROT) Investeringsstöd äldrebostäder Stöd för installation av energieffektiva fönster och biobränsleeldade uppvärmningssystem i småhus Övriga beslut Beslut om omprövning Beslut om avslag/avskrivning Beslut om återkallande Beslut om utbetalning Beslut om omprövning efter utbetalning Kommentar Tabell H.4 Året har präglats av hög arbetsbelastning och behov av stödinsatser till stödet för energieffektiva fönster och stödet till energieffektivisering mm (OFROT). Båda dessa stöd har under sista kvartalet 2009 både beviljats och utbetalts och därmed avslutats. Samtliga ansökningar om stöd handläggs minst två gånger - preliminärt och slutligt beslut. Ett nytt stöd har tillkommit - stöd till solceller. Beslut om avslag har till största delen avsett stödet till energieffektiva fönster som ej uppfyllt gällande krav Tabell H.5 - Prövning enligt plan- och bygglagen (PBL) A B C D E F G H I J K Del av sakområde Ingående varav Utgående varav balans upphävda balans antal beslut ändrade Antal inkomna/ initierade ärenden under 2009 Antal beslutade ärenden under 2009 enligt PBL 12:3 (F=B+C- D) Antal överklagade ärenden under 2009 Antal överklagade ärenden som avgjorts i högre instans Genomsnittlig genomströmningstid (dagar) 1 Prövning av kommunens beslut enligt PBL 12:1 (402) Överklagande av beslut om detaljplan och områdesbestämmelser enl. PBL (403) Överklagande av beslut om bygglov och förhandsbesked enl. PBL (403) Kommentar Tabell H.5 Andelen av de antagna planerna som prövats av Länsstyrelsen enligt PBL 12 kap har de senaste åren legat mellan 2 % och 3 %. Av de tre detaljplanerna som hävdes genom prövningen hävdes två med hänvisning till riksintressen och en med hänvisning till hälsa och säkerhet. Antal ej beslutade ärenden, äldre än två år. 109

110 En förklaring till att handläggningstiden för prövade planer minskat från 182 dagar till 128 dagar mellan 2008 och 2009 kan vara att Länsstyrelsen under 2009 hade tillräckligt med resurser för att arbeta med planärenden. TABELLER KULTURMILJÖ Tabell I.1 Länsfakta kulturmiljö Antal registrerade fornlämningar (exkl. marina) Antal byggnadsminnen enligt 3 kap kulturminneslagen Antal kyrkobyggnader enligt 4 kap kulturminneslagen Riksintresseområden för kulturmiljövården, antal yta (ha) Kulturreservat, antal yta (ha) Andel av länets kommuner som har 30 % 30 % 30 % kulturmiljöprogram (%) Kommentar Tabell I.1 Registrerade fornlämningar: Enligt FMIS Har av misstag inte tidigare uppdaterats. Byggnadsminnen: Lönsboda korgfabrik har tillkommit. Tabell I.2 Utbetalade bidrag för kulturmiljö, summa (tkr) Bidrag, vilka länsstyrelsen fattar beslut om och betalar ut Bidrag, vilka länsstyrelsen har fattat beslut om, men där Riksantikvarieämbetet har gjort utbetalningen Kommentar tabell I.2 Anslag 7:2 kulturmiljöbidrag Under 2009 var utrymmet för fördelning till länsstyrelserna tillfälligt minskat med tkr. Länsstyrelsen har i februari 2009 erhållit tkr till fördelning och utbetalning under I denna summa ingår tidigare års bemyndigandebeslut som ska betalas ut 2009, men inte de bemyndigande som Länsstyrelsen beslutar om 2009 och utbetalar kommande år. Under 2009 har Länsstyrelsen vid Riksantikvarieämbetets omfördelningsbeslut erhållit ytterligare 330 tkr för projektet Skog och historia som Regionmuseet Kristianstad driver samt 80 tkr till återställande av fornlämningar vid Gylstorp efter stormskador. 110

111 TABELLER NATURVÅRD, SAMT MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD Tabell J.1 Tillsyn inom Naturvård och miljöskydd Sakområde och del av sakområde Antal tillsynsobjekt i länet 1) Antal tillsynsobjekt som varit föremål för tillsyn Antal tillsynsobjekt med allvarliga brister som inte åtgärdats 2) Naturvård och miljöskydd totalt (5) varav tillsyn av områdesskydd (515) varav tillsyn av vattenskyddsområden (516) varav tillsyn av dispenser och tillstånd avseende områdesskydd (526) varav tillsyn av skydd för djur- och växtarter (527) Ej mätbart 43 1 varav tillsyn av övrig prövning avseende naturskydd (528) (samråd) 0 0 varav tillsyn av vattenverksamhet (535) Ca Ca varav tillsyn av miljöfarlig verksamhet (555) varav tillsyn av kemiska produkter och biotekniska organismer (565) varav tillsyn av avfall och producentansvar (566) varav tillsyn av övrigt miljö- och hälsoskydd (567) varav tillsyn av förorenade områden och miljöriskområden (575) Summa Definitioner till tabell J.1 1) med tillsynsobjekt avses verksamheter, produkter eller anläggningar, dvs. de enheter som är föremålet för tillsyn enligt av staten fastställda normer. I de fall där tillsyn görs över andra tillsynsorgan (vanligtvis kommuner) kan tillsynsobjekt avse kommun. I övriga fall skall tillsynsobjekt EJ avse kommun eller kommundel, då denna är att betrakta som objektansvarig, dvs. den som ansvarar för att tillsynsobjektet uppfyller statens krav. 2) brister som återrapporteras i tabellen skall avse brister i tillsynen där länsstyrelsen beslutat förelägga om rättelse. Kommentar Tabell J.1 Tillsyn av vattenverksamhet (535): Under året har det inkommit 458 nya ärenden och 434 ärenden har beslutats. Eftersom en del ärenden gäller samma tillsynsobjekt har en uppskattning gjorts att ca 400 tillsynsobjekt har varit föremål för tillsyn, vilket är lika många som år Antal tillsynsobjekt med allvarliga brister är något färre än förra året. Under år 2009 har förelägganden bland annat gällt krav på skyddsåtgärder i samband byggandet av Hallandsåstunneln, krav på återställning efter överträdelse av skyddsföreskrifter för vattentäkt och åtgärder efter att vattendrag har rensats för djupt Tillsynen inom 565 sker integrerat med den tillsyn som sker inom 555 varför det är/blir mer rättvisande att redovisa det på detta sätt. Förra året redovisades endast 2 tillsynsobjekt i länet inom 565 vilket inte är bra av flera anledningar. I de pågående REACH-utredningarna m.m. får man en bild av att länsstyrelsen inte bedriver någon tillsyn inom 565. Antalet tillsynsobjekt inom 575 (förorenade områden) har minskat något eftersom kommunerna övertagit tillsynsansvar. 111

112 TABELL FISKE Tabell K.1 Länsfakta inom fiskeområdet Antal fiskevårdsområden Antal yrkesfiskelicenser Antal fartygstillstånd Antal inkomna ansökningar om stöd ur strukturfondsprogram Kommentar Tabell K.1 Den under 2009, jämfört med närmast föregående år, Den relativt stora minskningen mellan åren 2008 och 2009, av antalet yrkesfiskelicenser, tros bero på att ovanligt många licensers giltighetstid gått ut under året och att därmed en omprövning av dessa skett. Att många fiskare inte klarat omprövningen eller inte sökt ny licens är säkerligen föranlett av låg lönsamhet i fisket. Skåne utgör tillsammans med Blekinge och ostkusten de områden i Sverige där antalet fiskare minskat mest och överlag är det småskaliga fisket med fartyg understigande 12 meter som har den största nedgången. TABELLER SOCIAL OMVÅRDNAD Tabell L.1 Verksamhetskostnader och årsarbetskrafter 2009 för Social omvårdnad Tabellen skall innehålla verksamhetskostnader enligt resultaträkningen. Fakta i tabellen skall endast redovisas för senaste räkenskapsår (dvs. 2009). Kostnader och årsarbetskrafter för Social omvårdnad Kostnader tkr) Årsarbetskrafter Totala kostnader Social tillsyn (exkl. OH) ,39 varav Allmänt och övergripande inom social ,74 omvårdnad (700) varav Tillsyn och rådgivning m.m. (701, 709) ,33 varav Enskild vårdverksamhet (702) 676 1,13 varav Individärenden (703) 144 0,21 varav Fördelning av statsbidrag (704) ,71 varav Alkoholärenden (705) 799 1,27 Verksamhetsgrenens andel av myndighetsövergripande kostnader ( ) Totala kostnader Social omvårdnad (inkl. OH) Kommentar Tabell L.1 Kostnader för tillsyn har ökat kraftigt jämfört med föregående år, en rimlig följd av att regeringen gett länsstyrelserna flera uppdrag om förstärkt tillsyn av socialtjänsten. Även antal tillståndsärenden i enskild vårdverksamhet har jämfört med 2008 ökat med 40 procent som en följd av att även öppenvård kräver tillstånd och p.g.a. att det sker ständiga förändringar, som exempelvis ägarbyten och byte av föreståndare, inom verksamhet i enskild regi. När det gäller individärenden har det varit något färre yttranden till domstol i ärenden angående ej verkställda beslut under 2009 jämfört med

113 Fördelning av statsbidrag har det jämfört med 2008 varit något mindre tid p.g.a. färre typer av statsbidrag att hantera (inga nya medel för anhörigstöd under 2009). Även tillsyn enligt Tobakslagen redovisas under 705 Alkoholärenden och under 2009 har insatser gjorts för att utveckla denna tillsyn. Förberedelsearbete för överföring av social tillsyn och tillståndsprövning av enskild verksamhet till Socialstyrelsen från uppskattas till att motsvara drygt en årsarbetskraft. Det handlar om att delta i nationella arbetsgrupper (exempelvis för utveckling av diarie- och ärendehanteringssystem, system för inrapportering av ej verkställda beslut), i regionala arbetsgrupper, i avdelningsmöten mm. Tabell L.2 Social omvårdnad - antal tillsynsobjekt Sakområde och del av sakområde Antal tillsynsobjekt i länet 1) Antal tillsynsobjekt av dessa som varit föremål för någon form av verksamhetstillsyn Antal tillsynsobjekt där lst lämnat kritik i verksamhetstillsynen Antal ggr när lst beslutat om en tidsplan för när påtalade brister ska vara åtgärdade Äldreomsorg Handikappomsorg Individ och familjeomsorg varav barn och familj missbruk ekonomiskt bistånd familjerätt familjerådgivning Summa: Definition till tabell L.2 1 Med ett tillsynsobjekt avses t.ex. en institution (HVB), en särskild boendeform, en daglig verksamhet eller en öppenvårdsverksamhet i offentlig eller privat regi som länsstyrelsen har tillsyn över, oavsett om verksamheten står under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där verksamheten bedrivs. Med ett tillsynsobjekt avses även myndighetsutövningen inom ekonomiskt bistånd, missbruk, familjer och barn samt familjerätt inom området individ- och familjeomsorg inom en kommun, en kommundel eller en stadsdel. Dessutom avses myndighetsutövningen inom handikappomsorg eller äldreomsorg i en kommun, en kommundel eller en stadsdel som ett objekt. Men inom de olika omsorgsgrenarna räknas verksamheter som egna objekt. Varje äldreboende är ett objekt, varje gruppbostad ett objekt, hemtjänsten i en kommun eller en kommundel ett objekt, ekonomiskt bistånd i en kommun ett objekt o.s.v. Med tillsynsobjekt avses däremot inte ett individärende. Kommentar Tabell L.2 Antal tillsynsobjekt bygger på inventering sammanställd 2008/2009. Åtgärdsplan förutsätter att det finns en brist. Alla brister leder däremot inte till kritik (enligt definitioner framtagna inom Social Samverkan Sverige). 113

114 Tabell L.3 Social omvårdnad - antal inspektioner/kontroller Nedanstående tabell svarar mot de krav på återrapportering avseende Social omvårdnad. Observera att det är antal inspektioner som ska anges - inte antalet tillsynsobjekt. Kommuner avser kommuner där länsstyrelsen mer ingående granskat ett eller flera områden. Genomförda granskningar Med inriktning barn och unga Med inriktning missbruk Med inriktning psykosociala problem Antal granskade hem för vård Privata eller boende (HVB) Offentliga Oanmälda besök Genomförda granskningar Äldre Funktionshindrade varav psykiskt Antal granskade särskilda boendeformer Antal granskningar funktionshindrade Privata a) 19 Offentliga b) 10 d) Oanmälda besök c) Hemtjänstenheter 24 Boendeserviceenheter 5 5 Missbruk Barn och unga Äldreomsorg Stöd och service till funktionshindrade Antal granskade kommuner Antal granskade kommundelar Under oanmälda besök anges antal oanmälda besök, inte antal HVB eller särskilda boendeformer där man gjort oanmälda besök Kommentar Tabell L.3 a) I siffran 59 ingår 7 besök i korttidsboende/korttidstillsyn enligt LSS samt 5 besök i dagverksamhet/daglig verksamhet. b) I siffran 26 ingår 1 besök i korttidsboende/korttidstillsyn enligt LSS samt 7 besök i dagverksamhet/daglig verksamhet. c) I siffran 10 ingår 2 besök i korttidsboende/korttidstillsyn enligt LSS. d) I siffran 10 ingår 6 besök i dagverksamhet I många kommuner har flera olika verksamhetstillsyner varit aktuella exempelvis kan inom området Barn och unga tillsyn av Anmälningar, Familjehemsvård och socialtjänsten insatser för Våldsutsatta kvinnor varit aktuella. Tabell L.4 Personal som arbetar med tillsyn, rådgivning, information och tillstånd inom de olika områdena Ekonomiskt bistånd Missbruk Barn och unga Familjerätt Äldreomsorg Stöd och service till funktionshindrade Antal personal * 6* 5* * 7 5 varav antal på heltid varav antal mer än 50 procent Kommentar Tabell L.4 Under året har 23 socialkonsulenter (motsvarande 22,5 årsanställningar) arbetat med tillsyn, rådgivning, information och tillstånd. Av dessa har 7 finansierats med särskilda medel för förstärkt tillsyn. 114

115 * Inom individ och familjeomsorgen har 11 socialkonsulenter delat på uppgifter som hänfört sig sakområdet varav 6 varit mer inriktade mot missbruks- och beroendevården och 5 mot barn- och ungdomsvården. Ärenden om ekonomiskt bistånd och familjerätt har fördelats mellan gruppens medarbetare. En uppskattning är att tid för handläggning av ekonomiskt bistånd motsvarar runt en halvtid medan det för familjerätten rör sig om mindre tid. Utöver socialkonsulenterna tillkommer 2,5 administrativa assistenter, varav 1.0 för hantering av verkställda beslut, samt enhetschef. TABELL JÄMSTÄLLDHET Tabell M.1 Kostnader/intäkter för sakområde Jämställdhet Verksamhetskostnader inkl. OH 1 (tkr) varav ramanslag 5:1, netto (tkr) varav övrig finansiering (tkr) ,67 % 0,70 % 1,00 % Andel av länsstyrelsens totala verksamhetskostnader (%) Verksamhetsintäkter [1] Med OH avses Myndighetsövergripande verksamhet (10+11) 115

116 Sammanställning över väsentliga uppgifter Sammanställningen skall göras enl. 2 kap. 4 Förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag Låneram beviljad utnyttjad Kontokredit hos RGK beviljad max. utnyttjad Räntekonto räntekostnader ränteintäkter Totala avgiftsintäkter mynd. disponerar (ktogrupp 31-34, 7) mynd. ej disponerar Jämförelse med beräknade avgiftsintäkter (ktogrupp 31-34, 7) enl. regleringsbrev Anslagskredit beviljad utnyttjad Summa utg. reservationer (anslag) Summa anslagssparande 01: Summa anslagssparande Övriga anslag 19: därav intecknat av åtaganden med stöd av reservationer och anslagssparande Bemyndiganden tilldelat summa åtaganden Årsarbetskrafter (åa) 1 497* Medelantalet anställda Driftkostnad per åa Årets kapitalförändring Balanserad kapitalförändring 3 402** Mätmetod skall finnas dokumenterad. * Antalet årsarbetskrafter har beräknats via lönesystemet vilket motsvarar 200 dagar/åa. Härutöver har utnyttjats i genomsnitt fem årsarbetskrafter inhyrda från bemaningsföretag. ** Övergångseffekten med anledning av kostnadsmässig anslagsavräkning har inneburit att tkr har flyttats till avräkning med statsverket. IT-verksamhet har flyttats till Länsstyrelsen i Västra Götaland 287 tkr. Delsumma som minskar övergångseffekten var för hög, justerad med 114 tkr. 116

117 Finansiell redovisning RESULTATRÄKNING (Tkr) Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Not Intäkter av avgifter och andra ersättningar Not Intäkter av bidrag Not Finansiella intäkter Not SUMMA Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Not Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Not Avskrivningar och nedskrivningar SUMMA Verksamhetsutfall Uppbördsverksamhet Intäkter av avgifter m.m. samt andra intäkter som inte disponeras av myndigheten Intäkter av uppbörd Medel som tillförts statsbudgeten från uppbördsverksamhet SALDO 0 0 Transfereringar Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Not Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Not Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Not Finansiella kostnader Avsättning till/upplösning av fonder m.m. för transfereringsändamål Not Lämnade bidrag Not SALDO Årets kapitalförändring Not

118 BALANSRÄKNING (Tkr) TILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar Not 12 Rättigheter och andra immateriella anlägg ningstillgångar SUMMA Materiella anläggningstillgångar Not 13 Förbättringsutgifter på annans fastighet Maskiner, inventarier, installationer m.m SUMMA Utlåning Utlåning Not SUMMA Varulager m.m. Varulager och förråd 4 4 Pågående arbeten Fastigheter SUMMA Fordringar Kundfordringar Fordringar hos andra myndigheter Not Övriga fordringar SUMMA Periodavgränsningsposter Not 16 Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter SUMMA Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket Not SUMMA Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga tillgodohavanden i Riksgäldskontoret Kassa, postgiro och bank SUMMA SUMMA TILLGÅNGAR

119 BALANSRÄKNING (Tkr) KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Not Kapitalförändring enligt resultaträkningen SUMMA Fonder Fonder SUMMA Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser Not SUMMA Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Not Skulder till andra myndigheter Leverantörskulder Övriga skulder Depositioner SUMMA Periodavgränsningsposter Not 21 Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter 0 0 SUMMA SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

120 ANSLAGSREDOVISNING (Tkr) Redovisning mot anslag Anslag Ingående Årets tilldel- Omdisp Uttnyttjad Totalt dis- Utgående överförings- ning enligt anslags- del av medg Indrag- ponibelt Utgifter överföringsbelopp regler.brev belopp överskridande ning belopp belopp 01:05: Länsstyrelserna mm, Skåne län (ram) Not * :01:001:010 Regionala tillväxtåtgärder Länsstyrelsen i Skåne län (ram) :01:004:024 Övergångseffekter av kostnads mässig anslagsavräkning Länsstyrelsen i Skåne län (ram) Not 22 Summa * Övergångseffekten för högt beräknad, anslaget har krediterats med 114 tkr och semesterlöneskulden är minskad med tkr Redovisning mot inkomsttitel Inkomsttitel Beräknat Inkomst Inkomster belopp delpost 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter Expeditions- och ansökningsavgifter Miljöskyddsavgift Miljöskyddsavgift Täktavgift Täktavgift Övriga offentligrättsliga avgifter Avgifter enligt stiftelseförordningen, tillsyn och prövningsavgift Registerhållningsavgift och registreringsbevis, stiftelseförordning Avgifter enligt avfallsförordningen (Lst) Övriga avgifter vid länsstyrelserna (Lst) Sanktionsavgifter m.m Sanktionsavgifter enligt arbetsmiljölagen Överlastavgift Avgifter enligt socialtjänstlagen m.m Avgifter m.m. enligt plan- och bygglagen Övriga inkomster av statens verksamhet Övriga inkomster 671 Summa

121 ANSLAGSREDOVISNING (Tkr) Redovisning mot bemyndiganden i årsredovisning Anslag/anslags- Tilldelad be- Ingående Utestående Utestående åtagandenas fördelning benämning myndiganderam åtaganden åtaganden (infrianden) per år :01: Regionala tillväxtåtgärder Andra finansiella villkor Anslag/Benämning Bemyndigande/Villkor Medgivet Utnyttjat 01:05: Anslagskredit Länsstyrelserna mm, Anslagsbehållning från 2008 som får disponeras 3% 731 Skåne län Kredit på räntekonto Låneram för anläggningstillg :01: Anslagskredit 90 0 Regionala tillväxtåtgärder Anslagsbehållning från 2008 som får disponeras 3% 0 121

122 KOMMENTARER OCH NOTER Tilläggsupplysningar, redovisnings- och värderingsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605) och ESV:s föreskrifter. För reparations- och underhållskostnader avseende annans fastighet tillämpas avskrivning när beloppet överstiger kr vid varje reparations-/ underhållsaktivitet (se nedan). Fordringar Kortfristiga fordringar beräknas till det värde de beräknas inflyta. Fordran på räntestödslån är värdereglerad med 80 % vad gäller fordringar där företagen avvecklats (avser fd M-län) och med 100 % i vissa fall (avser fd L-län). Fordringar på konkursgäldenär på grund av utbetald lönegaranti är värdereglerad till 100 %. Länsstyrelsen har valt 100 % eftersom återvinningen (utdelningen) fortfarande är låg i förhållande till utbetalda belopp och dessutom varierar kraftigt år från år. Från 1 januari 2009 är all utbetald lönegaranti i ett konkursärende en oprioriterad fordran. Avskrivningstider för immateriella anläggningstillgångar Avskrivningstid 3 år Avskrivningstider för anläggningstillgångar Avskrivningstid max 7 år Förbättringsutgifter på annans fastighet Avskrivningstid 5 år Möbler, kameror Avskrivningstid 4 år Bilar och övriga transportmedel Maskiner Avskrivningstid 3 år Datorer och kringutrustning Leasingavtal Beloppsgränser Förbättringsutgifter Ringa värde kr kr 122

123 KOMMENTARER OCH NOTER Ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare inom myndigheten Landshövdingen, länsöverdirektören samt ledamöterna i Länsstyrelsens insynsråd har under 2009 haft följande skattepliktiga ersättningar och andra förmåner hos Länsstyrelsen. Därutöver anges för var och en uppdrag som styrelse- eller rådsledamot i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamot i aktiebolag. Namn Ersättning/förmån, kr Landshövding Göran Tunhammar Utbetald ersättning Förmån av bostad i residenset Förmån av garage Förmån av telefon Förmån av TV-avgift Förmån av Canal Digital Övriga uppdrag: Ordförande i AMF Pension (tom maj 2009) Ordförande i Arbetsgivarverket Ordförande i Ideonfonden AB Ordförande i Luftfartsverket (tom juni 2009) Ordförande i Skånes Djurpark Ordförande i Tage Ludvig Sylvans Lantbruksinstitut, Bollerup Ordförande i von Reiserska Stiftelsen Ledamot i styrelsen för Pensionsgaranti (tom maj 2009) Ledamot i Riksdagens arvodesnämnd Länsöverdirektör Björn Risinger Utbetald ersättning Annan förmån Övriga uppdrag: Ledamot i rådet för samverkan vid Statens Jordbruksverk Medlem av Miljörådet Särskild utredare för gränsskogsutredningen 123

124 KOMMENTARER OCH NOTER Namn Ersättning/förmån, kr Ledamöter av Insynsrådet: Gertrud Elisabet Bohlin Arvode Övr uppdrag Ordförande i Apptus Technologies AB Helene Fritzon Arvode Karl-Erik Grevendahl Arvode Övr uppdrag Styrelseledamot i Högestad & Christinehof Fidekommiss AB Styrelseledamot i Karl-Erik Grevendahl Development AB Lotta Lundgren Arvode Stephan Müchler Arvode Övr uppdrag Styrelseledamot för Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Styrelseledamot i Färs & Frosta Sparbank Styrelseledamot i Ideon Center AB Lennart Olausson Arvode Carl Piper Arvode Övr uppdrag Styrelseledamot i Barsebäcksföretagen AB Styrelseledamot i Högestad & Christinehof Fidekommiss AB Styrelseledamot i Högestad & Christinehof Förvaltnings AB Styrelseledamot i Tretorp AB Margareta Pålsson Arvode Reseersättning

125 KOMMENTARER OCH NOTER (Tkr) NOTER TILL RESULTATRÄKNING Not 1 Intäkter av anslag Länsstyrelserna mm Skåne län Regionala tillväxtåtgärder 53 0 Summa Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar Körkortsadministration Förprövning av djurstallar Villkorlig körkortsåterkallelse Handledarskap körkortsförordn Naturvårdsobjekt Avgifter enl 4 avgiftsförordningen Övriga intäkter Summa Not 3 Intäkter av bidrag Arbetsförmedlingen Banverket Boverket ESF-rådet Fiskeriverket Kammarkollegiet Krisberedskapsmyndigheten Länsstyrelserna Migrationsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Naturvårdsverket Regeringskansliet Riksantikvarieämbetet SIDA Skogsstyrelsen Socialstyrelsen Statens energimyndighet Statens folkhälsoinstitut Statens Jordbruksverk Statens Räddningsverk Valmyndigheten Verva Vägverket Övriga statliga bidrag Summa Övriga bidrag Summa Not 4 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter - ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret Räntekostnader - ränta på lån hos Riksgäldskontoret ränta på räntekonto hos Riksgäldskontoret

126 KOMMENTARER OCH NOTER (Tkr) Not 5 Kostnader för personal Lönekostnader exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal Ökningen kan främst förklaras med lönerevision per 1 jan 2009 samt att Länsstyrelsen tillförts medel för djurskyddsfrågorna. Vidare har Länsstyrelsen tilldelats ökade resurser för frågor bl.a. inom områdena för vindkraft, PBL, strandsskyddstillsyn, kontrollverksamhet inom EU-stöden. Not 6 Medel som erhållits från statsbudgeten för finansiering av bidrag Länsstyrelserna mm Skåne län Kommunala samverksansorgan Regionala tillväxtåtgärder Summa Not 7 Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag Fiskeriverket Kammarkollegiet Migrationsverket Naturvårdsverket Regeringskansliet Riksantikvarieämbetet Socialstyrelsen Övriga myndigheter 0 35 Summa Not 8 Övriga erhållna medel för finansiering av bidrag Återbetalning i företagsrekonstruktioner Utdelning i konkurs Övrigt Summa Not 9 Avsättning till/upplösning av fonder m.m. Älgvårdsfonden Intäkter Kostnader Erhållna medel Lämnade bidrag Upplösning av/avsättning till fond Summa Bygdemedel Intäkter 0 0 Kostnader 0 0 Erhållna medel 34 0 Lämnade bidrag 0-32 Upplösning av/avsättning till fond Summa

127 Not 10 KOMMENTARER OCH NOTER Lämnade bidrag (Tkr) Lämnade bidrag till enskilda personer (Lönegaranti) Not 11 Årets kapitalförändring Årets kapitalförändring består huvudsakligen av periodiseringsdifferenser mellan de kostnader/intäkter Länsstyrelsen redovisar och de inkomster som tillgodogörs från statsbudgeten Amortering, lån hos Riksgäldskontoret Amortering, finansiell leasing Avskrivningar Alkolås Djurskydd Handledare Körkortsadministration avg förordningen Seminarier Semesterlöneskuld Periodiseringsposter Värderegl av lönegaranti Årets kapitalförändring NOTER TILL BALANSRÄKNING Not 12 Immateriella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde utrangering 0 0 Årets inköp 0 0 Ackumulerad avskrivning utrangering 0 0 Årets avskrivning UB Not 13 Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet Anskaffningsvärde utrangering Årets inköp Ackumulerad avskrivning utrangering Årets avskrivning UB Bilar, båtar Anskaffningsvärde utrangering Årets inköp Ackumulerad avskrivning utrangering Årets avskrivning UB

128 KOMMENTARER OCH NOTER (Tkr) Datorer Anskaffningsvärde utrangering Årets inköp Ackumulerad avskrivning utrangering Årets avskrivning UB Övriga inventarier Anskaffningsvärde utrangering Årets inköp Ackumulerad avskrivning utrangering Årets avskrivning UB Finansiella leasingavtal Anskaffningsvärde utrangering Årets anskaffning 0 0 Ackumulerad avskrivning utrangering Årets avskrivning UB 0 0 Not 14 Utlåning Lånefordringar IB Värdereglering 0 0 Amortering Avskrivning/eftergift 0 0 UB Not 15 Fordringar hos andra myndigheter Lönegarantifordran på Kammarkollegiet är 24,4 milj, vilket är 1 milj mer än motsvarande period i fjol. Not 16 Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyror Övriga förutbetalde kostnader Totalt Upplupna bidragsintäkter Fiskeriverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Regeringskansliet Statens jordbruksverk Statens naturvårdsverk Övriga myndigheter Övriga upplupna bidragsintäkter Totalt

129 KOMMENTARER OCH NOTER (Tkr) Not 17 Avräkning med statsverket Uppbörd Ingående balans Redovisat mot inkomsttitel Uppbördsmedel som betalats i icke räntebärande flöde Medel från räntekonto som tillförts inkomsttitel 0 0 Skulder avseende Uppbörd Anslag i icke räntebärande flöde Ingående balans 0 0 Redovisat mot anslag Medel hänförbara till transfereringar mm som betalats till icke räntebärande flöde Fordringar avseende anslag i icke räntebärande flöde Anslag i räntebärande flöde Ingående balans Redovisat mot anslag Anslagsmedel som tillförs räntekonto Skulder avseende anslag i räntebärande flöde Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto i Riksbanken Ingående balans Inbetalningar i icke räntebärande flöde Utbetalningar i icke räntebärande flöde Betalningar hänförbara till anslag och och inkomsttitlar Saldo Belopp under utredning Övriga fordringar på statens centralkonto i Riksbanken Summa Avräkning med statsverket

130 KOMMENTARER OCH NOTER (Tkr) Not 18 Balanserad kapitalförändring Myndighetskapital Statskapital Balanserad kapitalförändring Avgiftsfinansierad verksamhet Periodiseringar Totalt Balanserad kapitalförändring avseende Uppskattad anslagsavräknad semesterlöneskuld Avsättning för pensioner 2368 Övriga avsättningar 2274 Amortering som ej motsvarat avskr Upplupna löner o resor 682 Upplupna kostn f varor och tjänster 444 Upplupna intäkter -222 Har flyttats till avräkning med statsverket Delsumma som minskar övergångseffekten var för hög, balanserad kapitalförändr debiteras -114 IT-verksamhet flyttas till V Götaland 287 Förändring av balanserad kapitalförändring Omfördelning av balanserad kapitlaförändring från periodiseringar till avgiftsfinansierad verksamhet avser avgiftsfinansierad verksamhet från L-län 95/ Nya värden för Balanserad kapitalförändring Avgiftsfinansierad verksamhet Periodiseringar Totalt Årets kapitalförändring Avgiftsfinansierad verksamhet Periodiseringar Totalt Not 19 Avsättningar Pensionsavsättningar (delpension) Ingående avsättning Årets pensionskostnad Årets pensionsutbetalningar Utgående avsättning Not 20 Lån i Riksgäldskontoret Länsstyrelsen disponerar en låneram på tkr i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar för förvaltningsändamål IB Nyupplåning Amortering UB

131 KOMMENTARER OCH NOTER (Tkr) Not 21 Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader (större poster) Upplupna löne- o sem löneskulder inkl soc avg Övriga upplupna kostnader Totalt Oförbrukade bidrag avs andra myndigh Arbetsförmedlingen Banverket Boverket Energimyndigheten Fiskeriverket Kammarkollegiet Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Uppsala län Myndigheten för samhällsskydd och beredskap inkl sammansl my Regeringskansliet Riksantikvarieämbetet Socialstyrelsen Statens folkhälsoinstitut Statens Jordbruksverk Statens Naturvårdsverk Vägverket Övriga myndigheter Övriga oförbrukade bidrag Kommuner Företag Övriga Totalt Av ovanstående oförbrukade bidrag är det mesta redan intecknat. Av det som återstår kommer avtal att tecknas och beslut fattas under NOTER TILL ANSLAGSREDOVISNING Not 22 Redovisning mot anslag Beslut om indragning anslagspost 01:05: , tkr enligt regeringsbeslut Dnr Fi2009/4428 Beslut om medgivet överskridande anslagspost 26:01: , tkr enligt regeringsbeslut , Dnr Fi2009/

132

133 Östra Boulevarden 62 A, Kristianstad Kungsgatan 13, Malmö Tel 044/ , Fax 044/ Epost