Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad
Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar Krisländerna behöver återupprätta omvärldens förtroende Säkra hållbara offentliga finanser Ta tag i strukturella problem som medför svag konkurrenskraft Svensk ekonomi visar motståndskraft
Utvidgad roll för Europeiska centralbanken (ECB) ECB säkrar likviditet i italienska och spanska banksektorn Europeiska centralbankens fordringar på italienska och spanska banker. Miljarder euro Betydande skillnader i långsiktig upplåningskostnad Räntespread mot Tyskland för italienska och spanska tioåriga statsobligationer. Procentenheter Källor: Nationella centralbanker respektive Reuters Ecowin
Sverige har en stark position Ekonomin visar motståndskraft Stabila offentliga finanser Expansiv penningpolitik
Nyckeltal Prognosen i vårpropositionen i april inom parentes Årlig procentuell faktisk utveckling 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP 3,9 (3,9) 1,6 (0,4) 2,7 (3,3) 3,7 (3,7) 3,5 (3,6) 3,0 (3,2) Produktivitet näringslivet 1 2,5 (2,4) 2,4 (1,3) 2,2 (3,2) 2,6 (2,3) 1,8 (1,9) 2,1(2,0) Timmar 1 2,3 (2,3) 0,3 (-0,3) 0,6 (0,5) 1,5 (1,6) 1,5 (1,5) 0,8 (0,9) Sysselsättning 2,1 (2,1) 0,4 (-0,1) 0,4 (0,3) 1,3 (1,4) 1,7 (1,7) 0,8 (0,8) Arbetslöshet 2 7,5 (7,5) 7,6 (7,8) 7,5 (7,7) 6,7 (6,9) 5,5 (5,7) 5,2 (5,2) KPI 3 3,0 (3,0) 1,0 (1,2) 1,2 (1,3) 1,7 (1,6) 2,4 (2,5) 2,6 (2,8) KPIF 3 1,4 (1,4) 1,0 (1,0) 1,2 (1,3) 1,4 (1,4) 1,7 (1,7) 1,9 (1,9) BNP-gap 4-0,9 (-1,0) -1,4 (-2,7) -1,7 (-2,1) -0,4 (-0,9) -0,1 (-0,4) 0,0 (0,0) Anm.: 1 kalenderkorrigerad, 2 andel av arbetskraften 15-74 år, 3 årsgenomsnitt, 4 procent av potentiell BNP.
Stor osäkerhet om framtida konjunkturutveckling i omvärlden Stor osäkerhet kring utvecklingen i euroområdet Fortsatt oron på de finansiella marknaderna Oklart hur europeiska banksystemet skulle klara förvärrad ekonomisk utveckling Lång väg till hållbara offentliga finanser för många länder i Europa
Offentliga finanser Procent av BNP. Prognosen i vårpropositionen i april inom parentes 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Finansiellt sparande -0,1 0,1-0,3-0,6 0,3 1,7 2,5 (-0,1) (0,1) (-0,3) (0,3) (1,6) (3,0) (3,7) Strukturellt sparande 1,3 0,6 0,2 0,3 0,6 1,8 2,5 (1,3) (0,7) (1,2) (1,6) (2,1) (3,2) (3,7) Konsoliderad bruttoskuld 39,4 38,4 37,7 36,9 34,7 31,2 27,1 (39,4) (38,4) (37,7) (35,4) (31,8) (27,5) (22,5)
Minskande skuldsättning Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld. Procent av BNP 80 70 60 50 40 30 20 10 0 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014 2016 Källa: Ekonomistyrningsverket och egna beräkningar
Estland Bulgarien Luxemburg Rumänien Sverige Litauen Danmark Lettland Tjeckien Slovakien Finland Kroatien Slovenien Polen Nederländerna Österrike Malta Cypern Ungern Spanien Tyskland EU-27 Frankrike Storbritannien Euroområdet Belgien Portugal Irland Italien Grekland Sverige Finland Tyskland Luxemburg Bulgarien Italien Lettland Estland Ungern Malta Rumänien Tjeckien Belgien Österrike Polen Euroområdet Litauen Cypern EU-27 Danmark Slovenien Nederländerna Frankrike Portugal Slovakien Kroatien Spanien Storbritannien Grekland Irland Ordning och reda i offentliga finanser Finansiellt sparande 2012. Andel av BNP. Procent 0-1 -2-3 -4-5 -6-7 -8-9 -0,3-0,7-0,9-1,8-1,9-2,0-2,1-2,4-2,5-2,6-2,8-2,9-3,0-3,0-3,0-3,2-3,2-3,4-3,6-4,1-4,3-4,4-4,5-4,7-4,7-5,1-6,4-6,7-7,3-8,3 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Offentliga sektorns skuld 2012. Andel av BNP. Procent 70 74 75 77 79 81 82 86 50 51 51 55 55 35 36 40 41 44 44 18 20 10 91 91 92 101 114 116 124 161 Källa: EU-kommissionen 2012
Långsiktig hållbarhet Diagrammet visar hur stor permanent budgetförstärkning som fordras för att landets offentlig finanser ska vara långsiktigt hållbara, den s.k. S2-indikatorn. Procent av BNP 0 2 4 6 8 10 12 14 16 Sverige 0 Estland Danmark 1 1 Italien 2 Ungern Bulgarien 3 3 Finland Lettland 4 4 Frankrike Österrike Belgien Tyskland 5 5 5 5 Polen 6 EU-länderna Tjeckien 8 8 Malta Litauen 8 8 Nederländerna 9 Rumänien Storbritannien 10 10 Slovakien 10 Slovenien 11 Cypern Spanien 12 12 Luxemburg 14 Irland 15 Grekland 18 17 Källa: EU-kommissionen 2011. Långsiktig hållbarhet definieras som en situation där nuvärdet av samtliga framtida primärsaldon motsvarar den initiala skulden
Inriktning BP13: Investera för framtiden Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft Ökade investeringar i infrastruktur, forskning och innovation samt sänkt bolagsskatt och införandet av ett investeraravdrag Få fler i arbete med fokus på unga och utrikes födda Stabilare finansiellt system och stärkt konsumentskydd Välfärd för alla och jämnare fördelning
Nya marknader och nya utmaningar Genomsnittlig tillväxt senaste 30 åren. Procent Världens näst största ekonomi. BNP, miljarder USD Världens största exportland. Exportvolym, 1000-tals miljarder USD Världens största tillverkningssektor. BNP i tillverkningssektorn, miljarder USD Källa: Världsbanken 2012
Infrastruktursatsningar i BP13 Regeringen tillför ytterligare 100 miljarder kronor till infrastruktur 2014-2025 Sverige påbörjar en ny stambana Förbättrad infrastruktur för gruvindustrin Bidra till snabbare utbyggnad av t-banan till Nacka Kraftfull förstärkning av drift och underhåll
1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Ökade resurser till infrastruktur Totala anslag för väg och järnväg inklusive drift och underhåll. Miljarder kronor 60 50 40 30 20 10 0 Källa: Finansdepartementet och Trafikverket. Exklusive amorteringar, inklusive medfinansiering. Fasta priser med 2013 som basår
Ökade resurser till drift och underhåll Drift och underhåll på järnväg. Fasta priser. Miljarder kronor 30 25 27,0 28,5 28,5 20 20,5 15 15,8 17,1 10 11,4 5 0 Källa: Finansdepartementet. Beloppen är uttryckta i 2013 års priser och avser mandatperioder. Exempelvis avser 1994-1998 summan för åren 1995 till och med 1998
4 miljarder till forskning och innovation Miljoner kronor 2013 2014 2015 2016- Stärkta förutsättningar för universitet och högskolor 390 1075 1225 1600 - Direkta anslag till universitet och högskolor 0 600 600 900 - Spetsforskning 175 200 250 300 Life science 455 545 540 600 150 - SciLifeLab 150 150 200 Forskningsanläggningar 305 170 230 250 - European Spallation Source (ESS) 75 150 200 200 - MAX IV 0 20 30 50 Forskningsresultaten ska leda till nya produkter och tjänster 250 480 620 780 - Instrumentet strategiska innovationsområden 75 175 225 225 - Forskning för näringsliv och samhälle 50 100 150 300 Energiforskning m.m. 335 425 445 770 Summa 1735 2695 3060 4000
Sänkt skatt på investeringar Bolagsskattesats i EU, OECD och Sverige. Procent 34 32 30 EU 27 OECD Sverige 28 26 24 25,5 23,4 26,3 22 22,0 20 Källa: Taxation trends in the European Union 2012 och OECD Tax Database
Bättre förutsättningar för investeringar och företagande Bolagsskatten sänks till 22 procent Motverka skatteplanering med räntesnurror Möjligheten att göra ränteavdrag som i huvudsak syftar till att uppnå skattefördelar begränsas Genom förändringar i förslaget och förtydliganden förbättras förutsebarheten och rättssäkerheten utan att träffbilden försämras Stärkt rättssäkerhet i skattefrågor Investeraravdrag ökar tillgången till riskkapital
Fler vägar till jobb för unga Underlätta övergången från skola till arbetsliv och motverka att arbetslösheten biter sig fast Satsningar på lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar Fler platser inom reguljära utbildningssystemet Jobbpakten - Arbetet fortsätter under hösten Miljoner kronor 2013 2014 2015 2016 Underlätta ungas kontakter med arbetsgivare satsningar på lärlingsprogram och gymnasiala yrkesutbildningar 215 320 796 824 Rusta med kunskaper underlätta för unga att komplettera och stärka sin kompetens 90 156 59 38 Fler utbildningsplatser 1 799 1 752 1 095 525 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder 94 130 129 74 Summa 2 197 2 357 2 080 1 461
Fördelningspolitiska satsningar Höjt tilläggsbidrag för barn till studerande Höjt bostadstillägg för pensionärer Ändrad utformning av försörjningsstödet Fördelningseffekt av förslagen. Procentuell förändring av justerad disponibel inkomst i olika inkomstdeciler 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 Höjd grundnivå i föräldrapenning 0,10 0,00 1 6 2 12 3 15 4 18 5 21 6 24 7 26 8 29 9 33 10 61 Sänkt skatt för pensionärer Inkomstgrupp (justerad disponibel inkomst) Källor: SCB och egna beräkningar. Justerad disp. inkomst är hushållets sammanlagda inkomst justerad för försörjningsbörda. 2012 års prisnivå
Effekter av politik i BP13 Procentuell förändring av individuell disponibel inkomst för kvinnor och män. 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Män Kvinnor Källor: Statistiska centralbyrån och egna beräkningar.
Sammanfattning Värna Sveriges starka position Fortsatt behov av säkerhetsmarginaler Dämpa krisens effekter Investera för framtiden
Miljarder kronor 2013 2014 2015 2016 Bättre tillväxtförutsättningar och konkurrenskraft Infrastruktur 1,50 5,17 4,75 6,50 Forskning och innovation 1,74 2,70 3,06 4,00 Företagande och entreprenörskap 8,33 8,05 8,05 8,05 Bostäder 0,65 0,64 0,63 0,63 Fler i arbete Unga 2 2,20 2,36 2,08 1,46 Integration 0,88 1,28 0,98 0,77 Långtidsarbetslösa 0,95 0,66 0,33 0,32 Personer med funktionsnedsättning 0,10 0,17 0,17 0,14 Stärkt arbetslinje och tydligare krav -0,12 0,05-0,06-0,06 Välfärd för alla och jämnare fördelning Sjukvård och omsorg 0,22 0,73 0,56 0,56 Rättsväsende 1,50 1,50 2,00 2,10 Stöd till ekonomiskt utsatta 0,78 0,78 0,78 0,78 Sänkt skatt för pensionärer 1,15 1,15 1,15 1,15 Energi, klimat och miljö Insatser för klimat och miljö 3 0,56 0,55 0,61 0,83 Förändrade skatter på klimat- och energiområdet -0,26-0,35-0,44-0,53 Övriga utgiftsreformer 6,31 2,82 2,08 1,95 Övriga inkomstreformer -0,54-0,43-0,46-0,48 Summa reformer som inte påverkar finansiellt sparande 3,02 0,34 0,34 0,34 Försvagning av finansiellt sparande av förslagen i budgetpropositionen för 2013 22,7 27,2 25,6 27,3