Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige.

Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Jan Strid Sedan flera år har vi kunnat konstatera att radiolyssnandet har minskat i Sverige. Trots att vi fått fler kanaler att lyssna till och fler apparater att använda för radiolyssnandet. När man i lyssnarundersökningar frågar om radio handlar det som regel om lyssnande på olika kanaler. Eftersom det finns ett antal kanaler som sänder ut radioprogram har det traditionellt varit lyssnandet på dessa som varit det intressanta. Men via datorn kan man lyssna på ett nästan oändligt antal kanaler, man kan också ladda ner äldre radioprogram och även skapa sina egna program. Sådant fångas sällan upp i tillgängliga undersökningar, vilket i sin tur innebär att radiolyssnandet kan vara högre än när vi frågar om befintliga kanaler. Också i denna studie är det främst lyssnandet på de traditionella kanalerna som står i centrum, men avslutningsvis kommer även betydelsen av den förändrade tekniken att beröras. Det kan också vara svårt att tala om traditionella kanaler såvida vi inte enbart talar om Sveriges Radios kanaler. År 1993 fick vi lokala privata kanaler vid sidan om Sveriges Radio vilket innebar att vi i Göteborg fick fem kanaler till. Allt för att öka mångfalden i etern. Särskilt mycket till mångfald blev det nu inte utan de nya kanalerna blev musikkanaler så i viss mån kan man väl säga att det blev musikmångfald. De flesta kanalerna är idag samlade i nätverk. Vi har idag i princip bara tre ägargrupper inom svensk radio: Sveriges Radio med P1, P2, P3 samt P4, SBS Radio med Mix Megapol och The Voice samt MTG Radio med Rix/City, Lugna Favoriter, Bandit Rock samt NRJ (Energy). Därtill kommer några få kanaler med andra ägare (Radio- och TV-verket 2007). De privata kanalerna har således inte blivit särskilt lokala vare sig till ägande eller innehåll utan är liksom Sveriges Radio centraliserade till Stockholm. Detta har skett trots förändrade regelsystem med intentionen att stärka det lokala och mångfalden. De kanaler som sålunda ingår är förutom Sveriges Radios fyra kanaler, fem privata lokala kanaler samt en närradio där en del kan vara svåra att skilja från privata lokala kanaler och en del som är den gamla föreningsägda närradion. Det vi har sett i våra mätningar är att det trots stora förändringar på utbudssidan inte förändrat vanorna alls eller förändrat på ett sätt som inte var avsett. Ett sådant exempel är att såväl våra politiker som ägare av radio antog att lyssnarna skulle lyssna på fler kanaler när de 1993 fick fler kanaler att lyssna på. Men effekten blev snarare tvärtom lyssnarna tog del av färre kanaler när de fick fler. SOM-undersökningens huvudsakliga fråga om radiolyssnandet lyder: Hur ofta brukar du lyssna på följande radiokanaler? Frågan är densamma som vi använt sedan Strid, J (2010) Radiolyssnandet 2008 i Göteborg i Lennart Nilsson (red) En region blir till. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet. 377

Jan Strid 1986 men kanalerna har växlat under perioden. För att få en översiktlig bild av lyssnandet har vi valt en så kallad vanefråga, alltså en fråga inriktad på vilka kanaler allmänheten bruka lyssna på. En vanefråga missar däremot de kanaler som man mera tillfälligt råkar lyssna på, t ex i varuhus eller annan offentlig miljö. Vi får därför snarare en bild av hur lyssnarna orienterar sig i mediesystemet. Med tanke på att vi är intresserade av tendenser över tid är brukarfrågan rimligast, eftersom den förutsätter en viss orientering mot en kanal. Det bör dock påpekas att vanor utvecklas över tid och att ungdomares vanor därför inte är lika stabila som vuxnas något som möjligen kan göra att frågan kan uppfattas lite olika av unga människor jämfört med äldre. Radiolyssnandet 2008 För att få en bättre bild av lyssnandet har de svarande fått uppge hur ofta de brukar lyssna på respektive kanal. Ett problem kan möjligen vara att P4 I Sveriges Radio i detta fall också kallas radio Göteborg och radio Göteborg inte sänder på helgerna mer än med enstaka nyhetsinslag. Dessutom sänder de olika föreningarna i närradion inte varje dag vilket gör jämförelsen med övriga kanaler lite orättvis. Men med detta går vi över till situationen i oktober-december 2008. Tabell 1 Andel som brukar ta del av olika radiokanaler mer eller mindre regelbundet, Göteborg hösten 2008 (procent) 6-7 4-5 2-3 Någon Mer Antal Summa Kanal d/v d/v d/v g/v sällan Aldrig svar Procent P1 i Sveriges Radio 13 5 6 10 27 39 929 100 P2 i Sveriges Radio 3 2 3 8 28 56 929 100 P3 i Sveriges Radio 5 5 7 14 32 37 929 100 P4 i Sveriges Radio 18 10 8 14 21 29 929 100 Rix FM 3 5 5 10 23 54 929 100 Mix Megapol/Radio City 3 5 8 11 24 49 929 100 NRJ (Radio Energy) 2 3 4 9 24 58 929 100 Bandit Rock 5 7 5 6 9 68 929 100 The Voice 2 3 2 6 16 71 929 100 Närradio 2 3 3 7 18 67 929 100 Här kan vi se att det är framför allt två kanaler som dominerar det dagliga lyssnandet, P1 och P4. Bland de privata kanalerna är Bandit Rock den största trots att det är första året som den finns. Det är dock ett vanligt fenomen att en ny kanal får höga siffror i början, så var det för NRJ och så var det för Lugna Favoriter och ännu tidigare Radio City. Om vi däremot ser till lyssnandet någon gång per vecka så blir Mix Megapol den största och Rix FM lika stor som Bandit Rock. 378

Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Om vi jämför med siffrorna för tio år sedan, 1998, så har däremot siffrorna för de som aldrig lyssnar på Sveriges Radios kanaler sjunkit. Det innebär att det finns ett sporadiskt lyssnade som ökat vilket möjligen kan bero på att man lyssnar via datorn, telefonen eller liknande men detta får än så länge vara en spekulation (Strid 1998). Om vi jämför med radiolyssnandet i hela riket så lyssnar göteborgarna i lägre grad på Sveriges Radios samtliga kanaler även om skillnaden är liten när det gäller P1, P2 och P3 medan skillnaden är större när det gäller P4. Även när det gäller de övriga är lyssnandet lägre i Göteborg. Mönstret för Sveriges Radios kanaler har varit detsamma från 1994 och framåt medan mönstret för de nyare kanalerna har varierat också beroende på andra kanaler som funnits i Göteborg men ej i riket och tvärtom. Hur det ser ut vid ett givet tillfälle är kanske inte lika intressant som hur lyssnandet ser ut över tid och här är det tydligt att lyssnandet går ner. Tabell 2 visar hur det ser ut för det dagliga lyssnandet i olika kanaler. Tabell 2 Andel dagliga lyssnare på olika radiokanaler, Göteborg 1994-2008 Kanal 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2007 2008 P1 i Sveriges Radio 14 12 16 11 13 12 15 14 13 P2 i Sveriges Radio 8 3 4 2 3 2 3 2 3 P3 i Sveriges Radio 36 10 10 8 6 6 5 6 5 P4 i Sveriges Radio 14 24 22 20 24 23 22 17 18 Radio Rix - 2 3 3 4 3 3 3 3 Radio City 8 6 9 6 7 7 7 - - NRJ/Energy - 9 9 5 7 4 3 2 2 Mix Megapol - 2 4 8 5 4 2 7 3 Lugna Favoriter - - - 5 5 6 5 2 - The Voice - - - - - - - - 2 Bandit Rock - - - - - - - - 5 Kommentar: innebär att kanalen inte fanns. I huvudsak kan man se att Sveriges Radios kanaler har tappat lyssnare sedan 1992 då vi ju inte hade några andra kanaler med undantag för P1 som verkar hålla ställningarna. I fråga om de privata kanalerna så går mönstret upp och ner men i huvudsak tappar även de lyssnare. Om man ser sammantaget på de dagliga lyssnarna så var de 1994 68 procent medan de 2008 är 54 procent och då har vi en kanal mer 2008. Båda siffrorna innehåller dubbellyssnande men det är ungefär lika stort de båda åren så trenden om totalt sett minskat lyssnande är klart. Det är framför allt P3 som tappat lyssnare dels för att P3 konkurrerar med de privata kanalerna om musiklyssnarna dels att sporten lades över till P4. P1 och P4 ligger ganska stilla även om P4 har en liten minskning från 1994. P2 tappade från 1992 men ligger efter det ganska stilla. Samtliga Sveriges Radios kanaler ligger högre 379

Jan Strid sett till Sverige som helhet, särskilt P4 men detta senare kan förklaras med att hela landet inte täcks av de privata kanalerna. Det är framför allt de privata musikkanalerna som tappar lyssnare helt enkelt beroende på att det är de yngre som sviker musikradioradion. Om vi jämför med året efter det att vi fick privata kanaler då det dagliga lyssnandet sammantaget för dessa kanaler var 19 procent och jämför det med 2008 års siffra som är 10 med lika många kanaler så ser vi tydligt nedgången. Det stora problemet för radion är andelen som inte lyssnar alls. Dessa har hela tiden ökat och är nu uppe i ungefär en fjärdedel. I tabell 3 ser vi andelen som inte lyssnar minst två gånger per vecka (2 gånger på grund av skalan) över tid. Tabell 3 Andel som uppger att de inte lyssnat på radio minst 2 gånger per vecka 1992 till 2008. Göteborg 2008 Ej lyssnat 1992 1994 2001 2007 2008 Minst 2 ggr/v 9 12 19 21 28 Även om vi mäter dagligt lyssnande eller mera sporadiskt är trenden mycket tydlig. År 1992 var det 9 procent som inte lyssnade minst två gånger per vecka och idag är samma lyssnande tre gånger så högt eller 28 procent. För yngre personer mellan 15 och 30 år är motsvarande siffra för icke-lyssnandet 39 procent. Icke-lyssnandet är sannolikt en generationsfråga vilket torde innebära att icke-lyssnandet går allt högre upp i åldrarna samt ökar i de lägre åldrarna framöver. Lyssnandet i olika åldrar Ålder är den faktor som betyder mest när det gäller skillnader i radiolyssnandet. Unga människor vill ha musik i radion medan äldre också vill ha talad radio eller endast talad radio. Men det är sannolikt positionen i ålderscykeln som spelar roll. Lite tillspetsat kan vi säga att vi har två vattendelare en vid 30 år och en vid 50 år. Under 30 år är det nästan enbart musikkanaler som gäller, mellan 30 och 50 år är det musik och tal medan efter 50 år så dominerar talet i radiolyssnandet. Om vi räknar P3 till musikkanalerna så dominerar musikkanalerna helt upp till 30 år medan talkanalerna P1 och P4 dominerar nästan totalt från 50 år och uppåt. Om icke-lyssnandet är en generationsfråga så är också P2 det. Visserligen är andelarna små men nu är det endast enstaka procentandelar ända upp till 40 år vilket vi inte haft förut. Möjligen gäller detta också för P4 men knappast för P1. 380

Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Tabell 4 Andel dagliga lyssnare på olika radiokanaler efter ålder i Göteborg, hösten 2008 Station 15-19 20-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-75 76-85 P1 i Sveriges Radio 0 8 7 7 11 16 16 34 P2 i Sveriges Radio 0 1 1 1 3 4 3 15 P3 i Sveriges Radio 2 7 12 8 4 1 2 5 P4/Radio Göteborg 0 3 2 6 14 22 38 32 Radio Rix 4 4 4 2 6 2 1 0 The Voice 11 8 0 1 3 2 0 0 NRJ/Energy 4 4 0 2 3 2 0 0 Mix Megapol/City 2 4 3 3 4 5 1 0 Bandit Rock 9 8 7 8 6 5 1 0 Närradio 0 1 0 1 1 2 4 9 Skillnader i radiolyssnandet bland olika grupper I slutet av 1990-talet började vi se en skillnad mellan mäns och kvinnors lyssnande på så sätt att kvinnor (företrädesvis unga kvinnor) i högre utsträckning lyssnade på musikkanalerna medan män i högre utsträckning lyssnade på Sveriges Radios kanaler. Skillnaderna var inte stora med de var signifikanta (Strid 1998). Denna skillnad har nu helt försvunnit och vi hittar inte någon signifikant skillnad mellan mäns och kvinnors lyssnande. Radion har åter blivit det jämställda mediet. Vi hade en tanke att när kanalerna blev fler så skulle skillnaderna mellan mäns och kvinnors lyssnande öka. Och så blev det till en början men när nyhetens behag klingar ut så tycks vi återgå till ett mindre specialiserat lyssnande på radio. Tabell 5 Andelen dagliga lyssnare på olika radiokanaler i Göteborg uppdelat på kön och utbildning Låg Medellåg Medelhög Hög Station Man Kvinna utbildning utbildning utbildning utbildning P1 12 14 8 5 12 22 P2 4 2 1 0 4 5 P3 6 3 3 2 4 7 P4 18 17 37 18 10 13 Bandit Rock 4 6 5 7 4 5 Mix Megapol 2 3 3 5 1 1 NRJ 1 2 2 3 1 1 The Voice 2 2 2 4 1 1 Rix FM 3 3 3 4 2 2 Närradio 3 2 6 3 1 1 381

Jan Strid Den största skillnaden mellan män och kvinnor i deras radiolyssnande är P3. Denna skillnad är dock inte signifikant och om vi skulle se till lyssnandet på P3 4-5 dagar eller någon gång i veckan så upphör skillnaden. När det gäller utbildning i tabell 4 måste vi ha i åtanke att ålder och utbildning samvarierar på så sätt att äldre personer har lägre utbildning vilket spelar in då ju radion är så åldersberoende. Detta syns tydligt då närradion har en äldre publik och här kan vi se att publiken i högre grad är lågutbildad. Men om vi kontrollerar för ålder så återstår utbildningsskillnaderna för Sveriges Radios kanaler på så sätt att högutbildade lyssnar i högre grad på P1, P2 och P3 medan lågutbildade lyssnar i högre grad på P4. När det gäller musikkanalerna är det svårare att finna utbildningsskillnader. Möjligen att lågutbildade i något högre utsträckning lyssnar på musikkanalerna men skillnaderna är i så fall små. Att vi inte finner större skillnader torde bero på var vi lyssnar. Det är trots allt så att radiolyssnandet i huvudsak sker i hemmet, i bilen och på arbetsplatsen. I SOM:s riksundersökning 2008 uppger 43 procent att de dagligen lyssnar på radio i radioapparat, 26 procent uppger att de lyssnar på bilradio, 2 procent lyssnar i mobiltelefon, lika många i persondator och 1 procent i Mp3-spelare (Strid 2008). Även situationen i hemmet spelar roll. Så spelar det roll också för det egna lyssnandet om man har barn i hushållet eller ej. I åldern mellan 30 och 49 år föreligger inga skillnader i det dagliga lyssnandet på P1, P2 och närradion men lyssnandet är avsevärt högre på P3 och P4 om man har barn i hushållet. Lyssnandet är också mycket högre för samtliga musikkanaler om man i åldern 30-49 år har barn. Inte heller bland unga människor är det dagliga lyssnandet i de tre sistnämnda apparaterna särskilt omfattande. Fyra procent av unga mellan 15 och 30 år säger sig dagligen lyssna på radio via persondator, lika många via mobiltelefon och tre procent via Mp3-spelare. Tabell 5 Andelen dagliga lyssnare på olika radiokanaler bland svenska medborgare och medborgare i andra länder Svensk Medborgare Både svensk medborgare och Kanal medborgare i annat land medborgare i annat land P1 13 6 12 P2 3 4 5 P3 4 4 7 P4 19 15 5 Bandit Rock 5 4 5 Mix megapol 3 4 5 NRJ 1 6 2 The Voice 2 8 2 Rix FM 2 8 2 Närradio 2 4 2 Antal 2900 126 93 382

Radiolyssnandet 2008 i Göteborg När det gäller invandrare i Sverige får man förmoda att de i hög grad lyssnar på radiostationer i de länder de kommer ifrån men P2 sänder invandrarprogram, P4/ Radio Göteborg sänder program på finska och närradio har flera invandrarprogram. Vi har frågat om respondenterna är svenska medborgare, medborgare i annat land eller både och. Intressant att notera att P2 i Sveriges Radio som sänder program på andra språk varje dag har lika högt lyssnande som närradion där invandrargrupper endast sänder vissa dagar i veckan. Lyssnandet är lika högt även om vi ser till minst två dagar i veckan mellan P2 och närradion när det gäller medborgare i annat land. Samma mönster kan vi se i SOM:s riksundersökning och detta förhållande pekar på att nätbildningar bland invandrargrupper på olika platser i Sverige (på samma sätt som de privata lokala kanalernas nätverk) säkert skulle gynna närradiolyssnandet och invandrarprogrammen. I övrigt är det musikkanalerna som attraherar medborgare från andra länder jämfört med svenska medborgare särskilt NRJ, The Voice och Rix FM, vilket torde vara naturligt på grund av språket eftersom svensk musik inte precis är den mest dominerande i musikkanalerna. Förtroende för radion När det gäller radions tillförlitlighet så har vi mätt P4/Radio Göteborg och de privata lokalradiokanalerna varje år. Det kan naturligtvis tyckas märkligt att vi frågar om tillförlitlighet för musikkanaler men man har en del tal och lite nyheter. Tillförlitligheten för P4 ligger idag på 21 procent som anger mycket tillförlitlig och 39 procent ganska tillförlitlig. Motsvarande siffror 1997 var 17 och 41 och 2001 18 respektive 42. Tillförlitligheten har alltså knappast ändrats. Inte heller inställningen till de privata lokalradiostationerna har ändrats under de senaste tio åren. 1997 var siffran för mycket tillförlitlig 3 procent och ganska tillförlitlig 14 procent (detta gällde för de två privata kanalerna Rix och City). 1997 gällde frågan den privata lokalradion och siffrorna var 3 respektive 19 procent och 2008 4 respektive 17 procent. Med andra ord klart lägre än P4/radio Göteborg men varken ökning eller minskning. Som jämförelse kan nämnas att Göteborgs-Postens tillförlitlighet anses av 25 procent vara mycket tillförlitlig och av 49 procent vara ganska tillförlitlig. Om vi skulle sammanfatta resultaten och karaktärisera kanalerna med sina typiska lyssnare skulle vi få följande: P1: Man med hög utbildning, svensk medborgare i 70-årsåldern gift utan barn i hushållet. P2: Kvinna med hög utbildning, både svensk medborgare och medborgare i annat land i 70-årsåldern, änka utan barn i hushållet. 383

Jan Strid P3: Kvinna med hög utbildning, både svensk och medborgare i annat land i 25-30-årsåldern sambo utan barn i hushållet. P4: Kvinna med låg utbildning, svensk medborgare i 60-årsåldern utan barn i hushållet och änka. Bandit Rock: Man med medellåg utbildning, svensk och medborgare i annat land 15 till 19 år sambo utan barn i hushållet. Mix Megapol: Man med medellåg utbildning gift 50-59 år med barn i hushållet. Rix FM: Man med medellåg utbildning, ensamstående 40-49 år med barn i hushållet. The Voice: Man med medellåg utbildning ensamstående 15-19 år utan barn i hushållet. Närradio: Kvinna med låg utbildning, gift i 70-årsåldern änka utan barn i hushållet. Ett stort problem med att karaktärisera radion på det här sättet är att radion blivit mera oviktig dels på grund av att allt fler lyssnar allt mer sällan dels att underhållningsmomentet ökat med såväl musik som lättare tal även i mera seriösa kanaler som P1 (med t ex Lanz i P1). Därför får vi t ex högre ålder för Mix Megapol och Rix FM. Sammanfattning Resultaten visar klart att radiolyssnandet minskar trots att utbudet ökar. Minskandet kompenseras inte heller via andra apparater. Eftersom ålder är den faktor som förklarar mest av skillnaden mellan olika grupper och de unga sviker radion i högre grad blir detta problematiskt för radion och de kanaler som är utsatta för en generationseffekt. Under åren har vi haft en viss turbulens när det gäller de nya musikkanalerna vilket torde bero på dels att de är lika och vänder sig till samma grupper. År 2008 når ju endast en kanal fem procent av befolkningen i Göteborg och endast en musikkanal når över fem procent i Sverige som helhet. Den lilla skillnad som tidigare kunnat iakttas mellan kvinnors och mäns lyssnande har nu helt försvunnit och radion är åter det jämställda mediet. Däremot har vi funnit utbildningsskillnader när det gäller lyssnandet på Sveriges Radios kanaler men knappast när det gäller musikkanalerna. Förtroendet för de lokala radiokanalerna är naturligt nog högst för P4/Radio Göteborg men det mest intressanta är att förtroendet är detsamma som för tio år sedan. 384

Radiolyssnandet 2008 i Göteborg Referenser Radio- och TV-verket (2007): Närradio & när-tv i focus. Edita, Västerås 2007. Strid, Jan (1998): Radion det jämställda mediet. I Nilsson, L (red): Region i omvandling. Göteborg: SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Strid, Jan (2008): Radio i kris. I Holmberg, S & Weibull, L (red): Svensk höst. Göteborg. SOM-institutet. Göteborgs universitet. 385