Walking for Water Guide för gästföreläsare

Walking for Water Guide för gästföreläsare

Innehållsförteckning Förord... 3 Inledning... 4 Om Walking for Water... 4 Gästföreläsningen... 4 Förberedelser (i slutet av februari)... 5 Under dagen för lektionen... 5 Karaktärsdrag hos barn i åldrarna 10-13 år... 5 Lektionsplanen... 6 Typ av gästföreläsning... 6 Fakta om landet i vilket sponsors projektet tar plats... 6 Grundläggande information... 7 Vatten är nyckeln för att minska fattigdomen... 7 Ämnen... 8 Exempel: Situationen i Nederländerna... 8 Grundläggande information... 8 Frågor som ofta dyker upp under gästföreläsningarna... 8 Situationen i klassens projekt land... 9 Grundläggande information... 9 Avloppsvatten... 9 Hygien... 10 Vatten användning... 11 Millenniedeklarations målen... 12 Leta sponsorer... 12 Vatten och flaskor... 13 2

Förord Walking for water (Gå för vatten) är en insamlings och kunskapsbringande koncept, där skolelever i åldrarna 10 13 år går 6 kilometer, bärandes 6 liter vatten i ryggsäckar. Detta är den genomsnittliga distansen som flickor i utvecklingsländer måste gå varje dag vanligtvis bärandes 20 liter vatten. Skoleleverna samlar in pengar, vanligtvis bland vänner och familj. Detta är ett utmärkt samhällsinitiativ som inspirerar den yngre generationen att arbeta med den globala vattenkrisen. De pengar som samlas in används sedan för att finansiera vattenprojekt i utvecklingsländer, som eleverna sedan kan följa genom sitt skolarbete och via internet. Som inledning för marschen får eleverna föreläsningar kring vikten av rent vatten och fullvärdig hygien/renhållning/sanitet i utvecklingsländerna. Marschen i Nederländerna under mars 2009 inbringade en million Euro, till internationella vattenutvecklingsprogram, med låga organisationskostnader. Walking for Water startades för åtta år sedan, och sedan dess har vi varje år överträffat våra förväntningar. Från bara några hundra elever som gick första året, till att 18 000 elever från 380 skolor gick 2009. 2010 förväntas 30 000 elever från 640 nederländska skolor delta. Aqua for All har nu öppnat upp Walking for Water, som ett koncept som kan användas och bearbetas av andra organisationer runt om i världen, där man vill hålla ett eget Walking for Water evenemang. Organisationer så som kommuner, kyrkor eller Rotary klubbar kan fungera som support center, och kan organisera evenemang för en eller flera skolor. Spännande är också att de pengar som samlas kan nu användas till projekt som eleverna kan följa direkt genom uppdateringar på internet, genom partnern Akvo.org. På så vi kan eleverna få direktuppdateringar från det samhälle som de hjälper att utveckla. Jag hoppas att du ser det enkla och fantastiska med Walking for Water, jag själv och mina medarbetare ser fram emot att jobba med er alla, medan vi tydliggör vattenkrisen för eleverna, deras familjer och vänner. Sjef Ernes, direktör, Aqua for All. 3

Inledning Om Walking for Water Walking for Water är ett årligt evenemang som sker i samband med Världsvattendagen (22 mars). Mellanstadiebarn i åldrarna 10 13 år går 6 kilometer med 6 liter vatten på sin rygg, så som många barn i utvecklingsländerna gör dagligen. De pengar som samlas in går till vattenprojekt i utvecklingsländer. Marschen används också som en del i ett tema där klassen arbetar med dricksvatten och hygien/renhållning/sanitet samt det projekt som de sponsrar. Klassen får både arbetar med sin lärare och med gästföreläsare. Gästföreläsningen Du kommer att hålla en eller flera gästföreläsningar för elever i åldrarna 10-13 år. Eleverna deltar i projektet Walking for Water. Temat är uppdelat i tre delar En gästföreläsning En marsch på 6 km med 6 liter vatten i en ryggsäck Samla in pengar från sponsorer, till exempel från familjen och grannar Ett viktigt mål med Walking for Water är att utveckla barnens förståelse för det globala problemet med dricksvatten och sanitet. Som gästföreläsare spelar du en viktig roll i denna process. Ämnen som måste tas upp under gästföreläsningen är: Vatten och sanitets situationen i Sverige. Förutom den nationella så även den lokala, regionala situationen. Vatten och sanitets situationen i utvecklingsländer. Information om det projekt eleverna har valt att samla in pengar till Informera elevernas om hur deras arbete spelar roll i ett vidare perspektiv, tillsammans med tusentals elever som deltar i Walking for Water. I denna manual hoppas vi att du kommer att finna information och tipps som kan hjälpa dig genomföra en framgångsrik gästföreläsning. 4

Förberedelser (i slutet av februari) Gästföreläsaren håller tillsammans med en lärare från skolan ett möte där följande ämnen diskuteras: Diskutera de planerade aktiviteterna. Är eleverna vana vid grupparbete? I så fall, dra nytta av det. Låt eleverna arbeta i grupper för att öka deras inlärning. Diskutera storleken på elevgruppen. En grupp bör inte överstiga 50 elever. Annars kan det vara svårt att interagera med klassen. Vad kan skolan förbereda (pennor, papper, projektorer, video, tv etc.) Kartor Närvaron av lärare under lektionen (för kontroll av eleverna) Under dagen för lektionen Ta med: en klocka för att ha koll på tiden, foton, film, och artefakter relaterade till regionen som eleverna kommer att samlar in pengar till. Det är en fördel om fotona är åtminstone A4 stort. Kontrollera att det finns en närvarande lärare under lektionen och fråga om gruppens storlek. Var i tid så att du hinner tala med läraren. Fråga läraren om (sponsors) aktiviteter som gruppen kommit på. I vissa fall har gruppen diskuterat det innan. Karaktärsdrag hos barn i åldrarna 10-13 år Deras intresse och ambitioner varierar, allt från vetenskap till kultur. De har en förmåga att hålla sig uppmärksamma i 20-30 minuter. Se till att dela upp din lektion i block om 20 minuter. Håll inte en monolog, utan låt eleverna delta genom att fråga dem om deras tankar. De är ofta medvetna om problem i utvecklingsländer, men oftast intresserar det inte dem. De intresseras ofta av historier kring miljö och djur (men pojkar tenderar till att intressera sig för datorspel) De sedan tidigare vana vid att jobba i grupper, men kontrollera att det är så i detta fallet. I de flesta fall håller de inte tyst när någon talar inför klassen. De höjer oftast sin hand och börjar tala med en gång. Klargör med en gång iför klassen hur du vill ha det. Se till att använda ett anpassat språk deras språkutveckling är ännu begränsat. Verbal information ihågkoms begränsat (till 20 %), visuellinformation är något bättre. Att arbeta själva eller att diskutera med varandra med personliga exempel fungerar bäst. Gruppen är optimalt 25-30 elever. 5

Lektionsplanen Introduktion Introducera dig själv. Förklara ditt förhållande till Walking for Water. Förklara vad ni skall göra under lektionen och lektionsstrukturen. Tips! En bra inledning kan hjälpa till för att försäkra elevernas inledande uppmärksamhet. Börja till exempel med ett hej på det språk, eller ha på dig något klädesplagg, från det land som eleverna samlar in pengar till. Tips! Håll din presentation kort och koncis, med få teorier och använd dig av många exempel, gärna i kombination med visuellt material. Typ av gästföreläsning Gör ett val vilken typ av lektion du vill hålla: 1. Projekt lektion Gästföreläsning rörande det valda projektet 2. Vattentema lektion En vattenspecialist som talar om ämnet Typ 1 Projektlektion 5 min Introduktion 10-15 min Projektet (använd foton, filmer etc.) 10-15 min Problemet Vatten (lyssna och reagera), situationen i landet 10-15 min Övningar/ möjligheter (diskussioner) 5-7 min Millenniedeklarationsmålen, Walking for Water, sponsor-aktiviter. Avrunda Typ 2 Vatten lektion 5 min Introduktion 10 min Gruppdiskussioner 30 min Vattensituationen i landet (diskussioner, med tid för reflektion) Vattenstress. Hur får människor tillgång till vatten i sådana situationer? Walking for Water program (aktion) 5-7 min Millenniedeklarationsmålen, Walking for Water, sponsor-aktiviter. Avrunda Fakta om landet i vilket sponsors projektet tar plats Samla intressant och rolig information kring projektet och landet. Till exempel om storleken (jämför med Sverige), genomsnittsålder, huvudstaden, invånare i den drabbade staden/byn/landet, språk, tillgång till dricksvatten etc. Liknande fakta kan hittas på Internet. 6

Grundläggande information Övningar När du delar ut övningar, se till att du ger eleverna en tidsgräns. Det är bättre att avluta när 75% av eleverna är klar, än att vänta in de sista medan de övriga blir rastlösa och stökiga. Dela inte ut saker själv utan tilldela en elev eller läraren uppgiften medan du står kvar framför klassen. Om allt går bra kan du slappna av och sitta ner. Att arbeta in ett mindre tävlingsmoment kan fungera som ett dragplåster, det får dock inte bli det centrala (ta med något litet pris, eller tala med läraren om något passande pris). Vatten är nyckeln för att minska fattigdomen 1. Hur får människor i utvecklingsländer dricksvatten? 2. Vem behöver vatten? 3. Vart tar avloppsvatten vägen? 4. När är vatten smuttsigt och när är det farligt att dricka? 5. Finns det tillräckligt med vatten i världen? Hur fungerar det i landet som talaren kommer ifrån? Kultur/ Religion Pengar Hur fungerar det för eleverna? Hur mycket vatten behöver man? Vad kan man inte göra om man bara har två hinkar vatten per dag? Teknologi Beteende 6. Var kommer dricksvattnet ifrån där du bor? 7. Har din region ett dricksvatten problem? 8. Är det farligt att dricka vattnet där du bor? 9. Vad tar avloppsvatten vägen där du bor? 7

Ämnen Förklara skillnaden mellan vårt land och utvecklingsländerna i förhållande till tillgång på vatten. Här nedan kan ni se exempel på situationen i Nederländerna. Exempel: Situationen i Nederländerna Grundläggande information I Nederländerna finns det tillräckligt med vatten för att tillgodose alla invånare med dricksvatten. Där finns både grundvatten och ytvatten. Vem vet skillnaden? Ungefär 2/3 av dricksvattnet kommer från regnvatten (regnvatten som försvinner ner i grindvattnet). 1/3 kommer från Rehn och Maas ytvatten. Före vattnet blir drickbart måste det renas. <Förklara gärna hur reningen sker av vatten (gästföreläsare med bakgrund inom vattenrening kan berätta något om vattenrenings företag. Tips: Håll det enkelt)> Grundvattnet i Nederländerna håller en god kvalitet, så en elementär reningsteknik är oftast tillräcklig. Ytvatten är oftast mer förorenad, bland annat beroende på att farliga kemikalier släpps ut i vattnet. Detta vatten behöver mer omfattande rening. Till att börja med samlas vattnet i en stor tank. Vissa föroreningar sjunker till botten. Denna process kalls för-rening. Efter cirka 6 månader genomförs ytterligare en för-rening. Sedan när vattnet pumpas in genom sanddynerna genom ett rör system. Dynorna fungerar då dom ett stort filter. Efter två månader är vattnet så rent att det kan drickas. Frågor som ofta dyker upp under gästföreläsningarna 1. Varifrån kommer vattnet som eleverna dricker Ta reda på det innan du kommer till föreläsningen Eller gör det till en uppgift för eleverna att lösa 2. Är källan till vattnet som eleverna dricker förorenat? 3. Hur säkert (och rent) är dricksvattnet Fritt från bakterier och virus Försäkra eleverna om att när de öppnar kranen så är vårt vatten rent och fräscht. 4. Vad händer med händer med vårt avfalls vatten? Ta reda på det innan du kommer till föreläsningen Eller gör det till en uppgift för eleverna att lösa. 8

Situationen i klassens projekt land Grundläggande information I utvecklingsländerna finns det också grund- och ytvatten men på grund av det oregelbundna regnandet blir invånarna ofta tvungna att hålla till godo med små, tillfälliga vattenmängder. För att samla in detta vatten måste människorna ofta gå flera kilometer. Det är oftast kvinnor och barn som får hämta vattnet i floder, kanaler och brunnar. Till skillnad från här så är vattnet inte renat före det dricks. Dess utom så förorenar människor och djur det ännu mer genom att urinera och bajsa i det. Detta vatten är oftast förorenat. 1. Hur får människor i utvecklingsländer tillgång till vatten? Grundvattenpumpar kommer åt det ytliga vattnet, då genom spannar eller handpumpar. Djupa brunnar pumpar med hjälp av vindkraftverk eller diselpumpar. Från floder, längs kanterna/vallarna. Sjöar eller dammar. Regnvatten eller vatten från bergen. Från vattenförsäljare som kommer med åsnor, hinkar eller tankbilar. Vattenflyktingar, människor som letar vatten, nomader, offer för torka. 2. Vem behöver vatten? Människor för att dricka och laga mat. Hålla rent/tvätta (kläder, hushåll, duscha, tvätta händerna) Jordbruk, djurhållning, odling Industri, slakt, kemiskindustri, matindustrin Fiskare Rekreation, turism (som turist gör man av med 4 gånger så mycket vatten än hemma) Naturen, djuren Sjukhus, skolor och byggnader Energiverk För att producera en biff krävs det 250 hinkar med vatten. Krig om vatten, bråk kring vatten, problem med dammbyggen. Vem är viktigast? Vem får vatten först? Just nu har 1,2 biljarder (1,200,000,000,000) människor inte tillgång till dricksvatten. Det är en av fem. Avloppsvatten Genom att endast tillgodose dricksvatten till barn gör inte att de hålls friska. Särskilt i Afrika har många barn inte tillgång till toaletter och rent vatten att tvätta sina händer med, inte ens på skolan. Det är ofta smutsigt runt skolorna, detta för att eleverna behöver kissa och bajsa i buskarna runt skolan. Många barn blir sjuka på detta sätt och det är mycket farligt. Det är en av anledningarna till att inte så många barn går i skolan. Med pengarna som kommer in gör man bland annat latriner så att eleverna får säkra renhållning. Frågor Vem av er har någonsin använt av en latrin? Visa en bild på en latrin. Latriner, pottor Det rinner iväg genom öppna avlopp och regnvatten Orenat, flyter ner i floder, bäckar och sjöar. Industrier släpper ut orenat avfallsvatten. De utmynnar sedan i havet/sjöar där fiskar och koraller dör. WC står för Water Closet (alltså en potta som vatten spolar iväg avföringen). Toaletten populariserades av en engelsman för mer än 100 år sedan. Men det var kineserna som uppfann den för mer än 2000 år sedan. Så man kan ju undra vad den skulle ha hetat då? Förorenat vatten innehåller sjukdomar (malaria, diarré), infektioner (kolera, tyfus, dysenteri) och förstör naturen. Vissa avfall kan inte brytas ner och därmed bli en del av näringskedjan (fisk, gräs, växter, vatten). Varje dag dör 6000 barn på grund av farligt/ förgiftat vatten, vilket kan jämföras med att 12 Jumbo Jets skulle störta varje dag. 9

1. När är vatten smutsigt och när är det ohälsosamt? Regnvatten är smutsigt, grumligt, grått, varmt och smakar inget vidare, men det är inte farligt. Klart vatten som innehåller bakterier smakar bra och är klart, men mycket ohälsosamt. Poolvatten är smutsigt och smakar klor, men är säkert. En sluten brunn är mycket hälsosamt och innehåller säkert vatten. En brunn som både människor och djur har tillgång till är mycket ohälsosam och smutsig. Bakterier och virus, kemikalier och lösningsmedel kan man inte se men är mycket ohälsosamma. Partiklar så som kalcium, små djur i vattnet, sand och damm är oaptitligt, men inte ohälsosamt. Ett vattenfilter som inte rengörs regelbundet blir en källa till smuts och är ohälsosamt. En vattenkälla som är placerad när en plats där avföring är dumpad är väldigt ohälsosamt. Hygien Vuxna och barn behöver lära sig hur viktigt det är att hålla en god hygien. Tillexempel att tvätta sina händer efter att ha gått på latrinen och innan man äter för att döda bakterier. Att tvätta händerna minskar risken för att drabbas av diarré. Barn tycker om att tala om det de lär sig. I utvecklingsländerna använder vi oss av detta så att bröder, systrar, vänner och föräldrar får information och utvecklar en vana. Frågor Hur gör du för att hålla en god hygien? Borstar dina tänder två gånger om dagen, tvättar dina händer, kammar ditt hår, klipper dina naglar, duschar eller tvättar dig varje dag. 1. Finns det tillräckligt med vatten i världen? 70% av jordens yta besår utav vatten, men det är bara saltvatten. Mindre än 3 % består av sötvatten, men det mesta utav det är fruset i nord och sydpolen eller på bergstoppar. Så vi måste vara försiktiga med det vatten som vi har att tillgå. Vattnet är orättvist fördelat. De värst drabbade är de som bor i ökenområdena i norra Afrika och i Mellan östern, regioner som innehåller 1/20 av världens befolkning. I Afrika regnar det 3 ggr så mycket som i exempelvis Nederländerna. Men i Nederländerna regnar det oftare medan det i delar av Afrika endast regnar 2 ggr om året. Floder som flyter genom flera länder orsakar ofta konflikter. Landet som ligger vid utloppet får allt avfall och gifter, men oftast inte tillräckligt med vatten. Detta är en av de viktigaste vatten frågorna som världens ledare försöker att lösa. Vem äger regnvattnet? Det kommer uppifrån, är det lite så fångas det upp och får en ägare. Om det är för mycket vill ingen ha det. Kan man utvinna sötvatten från saltvatten? Ja det kan man men det är mycket dyrt, men det har varit möjligt i över 40 år. 10

Vatten användning För oss här är rent vatten en självklarhet. När vi öppnar våra kranar är det rent vatten vi förväntar oss rinner ut. Vi använder oss av rent vatten för att hålla oss och vår omgivning rena. Vi använder vatten till nästan allt vi producerar. På grund av att vi så lätt har tillgång till vatten använder vi stora mängder. Vi kan ta långa duschar, vattna våra trädgårdar eller till och med fylla en hel pool i trädgården. I Nederländerna använder man mer än 135 liter vatten om dagen. I USA använder genomsnittspersonen ännu mer cirka 700 liter. Det mesta vatten går åt till duschen och bad. Men går även åt en hel del vatten när vi tvätta kläderna och spola på toaletten. Fråga Här kan alla enkelt få tag på rent dricksvatten. Hur många procent kan inte detta i Afrika? Fråga barnen. Svar 38% 300 miljoner människor i Afrika har inte tillgång till rent dricksvatten. Utan får i stället använda sig av smutsigt vatten som orsakar sjukdomar. Övningar Låt eleverna räkna på hur mycket vatten som de brukar. Skriv ner på tavlan de olika aktiviteterna (detta kan förberedas av dig). Låt eleverna sedan komma fram och gissa hur många liter de tror varje aktivitet kräver. Hur ofta går du på toaletten? 4 liter för nr1, och 6-9 liter för nr2. Har skolan en vattensparande toalett? Hur mycket vatten används för att laga mat och dryck? Ca 5 liter. Hur mycket används för disken? Ca 5 liter Borsta tänderna? Ca 2 liter Tvätta händerna? Ca 1 liter Duscha? 50 liter Tvätta kläder, sporta, cykla, leka Tvätta bilen med trädgårdsslangen? 150 liter Städa? 20 liter Annat? ( Byta vatten i akvariet, byta vatten i poolen, läckande kranar) <se diagrammet på sista sidan> 1. Vattenbrist För att leva ett bra liv behöver alla cirka 80 liter vatten per dag. ¾ delar av världens har mindre än 50 liter om dagen. I vissa länder måste människor klara sig på några liter om dagen. Övningar Ge eleverna 2 spannar med vatten och be dem tänka sig att de bor i ett utvecklingsland. Vad skulle du sluta att göra? Hur ekonomisk kan de vara? 2. Tittat på bilder Övningar (Arbetet sker i mindre grupper.) Ge eleverna foton i A4 storlek, så att det är lätt att se. Låt dem titta på bilden och presentera vad de se och vad det kan betyda. 11

Millenniedeklarations målen 2000 kom 186 länder fram till att 2015 skulle saker se bättre ut. De kom överens om 8 konkreta mål på papper för att hjälpa till mot fattigdom, sjukdomar och svält. Dessa kallas millenniedeklarations målen. Fråga om eleverna vet vilka målen är. 1. Fattigdom och hunger ska halveras 2. Alla barn ska gå i grundskola 3. Jämställdheten ska öka och kvinnors ställning stärkas 4. Barnadödligheten ska minska med två tredjedelar 5. Mödradödligheten ska minska med tre fjärdedelar 6. Spridningen av hiv/aids, tbc, malaria och andra sjukdomar ska hejdas 7. Rent vatten och en miljömässigt hållbar utveckling ska säkerställas 8. Globalt samarbete genom ökat bistånd, rättvisa handelsregler och lättade skuldbördor i utvecklingsländerna Med de pengar som eleverna samlar in genom Walking for Water hjälper de till med mål 7. I mål 7 står det att antalet människor utan tent vatten och säkert vatten skall ha halverats under 2015 i jämförelse med antalet 1990. Runda av Du vet nu mera om de vattenproblem som folk i utvecklingsländerna möter, Genom att delta i Walking for Water hjälper ni till att lösa en del av problemen. Leta sponsorer Denna delen innehåller ett par råd som du kan delge eleverna i deras sökande efter sponsorer inför marschen. Tala med läraren först skolan kan tänkas ha en specifik plan redan utarbetad eller redan talat om det med eleverna. Tydliggör för eleverna hur viktigt det är med sponsorer, få eleverna exalterade och entusiastiska. Uppgift: Gör uppgiften konkret Att bygga en toalett/ pump kostar XXX Hur mycket tror du att ni att er skolan kan samla in? Det betyder att ni kan samla in för XXX pumpar och toaletter (fråga ert supportcenter)(för att kalkylera kan du räkan med att varje elev samla in cirka 30 Euro). Hur hittar eleverna sponsorer? I elevernas direkta närhet till exempel föräldrar, grannar och bekanta kan sponsra deras marsch på 6 km. Men var FÖRSIKTIG detta är inte en insamling utan en sponsring. Eleverna kan bara fråga människor hon/han känner. Från erfarenhet vet vi att ett barn samlar in cirka 325 kronor (30 Euro) genom marschen. Här kommer några exempel på sätt att få in pengar: Samla flaskor och burkar Fråga släktingar och deras vänner för hjälp Fråga dina föräldrar om deras kolleger vill hjälpa till Gå runt och samla in pengar under en släktings födelsedagsfest Spara dina fickpengar Tillverka och sälj, tillexempel kakor Fråga föräldrar till skolkamrater i andra årskurser på skolan Jobba Skriv artiklar i skoltidningen, lokaltidningen och be människor att sponsra Organisera en garageförsäljning/ loppis 12

Sponsorsprotokoll I sponsorsprotokollet sponsorer (de som sponsrar marschen) kan skriva på. Efter den sponsrade marschen skall eleverna samla in pengarna från sponsorerna och ge dem till skolan. Ifall ni så önskar kan föräldrarna följa med och samla in dem (föräldrar har uttryckt sin oro tidigare för att låta barnen gå runt med en så stor summa pengar). Skolan kommer att lämna in pengarna till supportcentret och uppge projekt och namnet på skolan. Vatten och flaskor Vid slutet av varje marsch finns det en möjlighet att tömma sina PET flaskor på vatten. På detta sätt kommer vattnet att komma tillbaka till naturen cykel. Avyttringen av PET-flaskorna skall också tas på allvar, detta då 6 1 literflaskor 30,000 barn är 180,000 plastflaskor. Tala med läraren om vad de bestämt sig för att göra med flaskorna. Vissa supportcenter väljer att fylla på flaskorna i sjöar eller dammar. Marschen Nämn datumet, platsen och tiden för marschen. <till gästföreläsaren> Förklaring för Walking for Water Vad är Walking for Water? Walking for Water är en sponsrad marsch för elever i åldrarna 10-13 i grundskolan. Barnen skall gå 6 kilometer med ryggsäckar i vilket de har 6 liter vatten. Ryggsäckarna kommer att ordnas från supportcentret, och de kan behålla dem efteråt. Målet är att göra eleverna skall få en erfarenhet av och en förståelse för vad människor får göra varje dag i utvecklingsländer och få in pengar till ett vattenprojekt. Var genomförs Walking for Water Marschen organiseras runtom i Sverige men även i andra länder. Rundan väljs ut av supportcentret. Vissa skolor väljer att genomföra marschen utan ett supportcenter och/ eller väljer sin egen runda. När genomförs Walking for Water? Walking for Water kommer att genomföras under veckan för World Water Day/Världsvattendagen (22 mars) World Water Day är ett globalt evenemang som lyfter den globala vattenkrisen. Initiativet växte fram ur 1992 års FN konferens om Environment and Development (UNCED) i Rio de Janeiro. FNs generalförsamling utsåg den 22 mars varje år till World Day for Water. Länder inbjöds delta i dagen genom att implementera i FNs rekommendationer i kapitel 18 (färskvatten resolutionen) av agenda 21, och genomföra konkreta lokala aktiviteter. 13

3 liter 7 liter 7 liter 26 liter 54 liter 38 liter 14