BEREDNINGEN FÖR VÅRD OCH REHABILITERING Sammanträdesprotokoll 1 Plats och tid Stora Sessionssalen, tisdag den 29 april kl 09.00-14.00. Besök på hälsocentraler i Östersund kl 14.15-16.30 Beslutande Nina Fållbäck Svensson Marianne Larm Svensson Siv Lundqvist Ann Mari Johansson Christer Åkerlind Kjell Nilsson Elin Hoffner Kerstin Weimer Annelie Bengtsson Åke Westerlind Anders Silfverdal Owen Laws Arne Eskilsson ordf vice ordf för SvenÅke Draxten för Carina Akay för Bo Danielsson ej tjänstgörande ersättare ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagande Inger Lindholm 28 Utses att justera Justeringens plats och tid Anders Silfverdal Landstingets kansli den 9 maj 2003 Underskrifter Sekreterare Paragrafer 26-34 Ordförande Justerande Monica Drugge Hjortling Nina Fållbäck Svensson Anders Silfverdal BEVIS Justeringen har tillkännagivits genom anslag 2003 05 09 Organ: Beredningen för Vård och rehabilitering 2003 05 Datum för anslags uppsättande 2003 05 09 Förvaringsplats för protokollet Landstingets kansli, Fritzhemsgatan 1, Frösön Datum för anslags nedtagande 2003 05 19 Underskrift Monica Drugge Hjortling
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 2 (5) 26 Godkännande av föredragningslistan En preliminär föredragningslista över ärenden till sammanträdet hade utsänts till ledamöter och ersättare. BEREDNINGEN FÖR VÅRD OCH REHABILITERING BESLUTAR Den preliminära föredragningslistan fastställdes som slutlig föredragningslista 27 Tidigare protokoll En genomgång gjordes av tidigare protokoll. 28 Information från patientnämnden Patientnämnden är en fristående förvaltning med eget kansli. Kansliet har två handläggare/patientombud varav en av dessa även är kanslichef. Fem ledamöter och fem ersättare väljs till patientnämnden av landstingsfullmäktige varje mandatperiod. Patientnämnden har fem sammanträden/år och ca 500 ärenden. Alla kommuner är anslutna till nämndens verksamhet och man kan se att anhörigas problem är vanliga bland kommunernas förhållandevis få ärenden. Totalt sett har ärendena ökat märkbart, den dåliga tillgängligheten till primärvården men även organisationen och samordningen kring den enskilde patienten tros vara orsaken. Nationella likheter är att ortopedärendena är många och kommunärendena är få och i många landsting har man också gemensam nämnd för landsting och kommun. 29 Handling program för handikappfrågor Arbetsgruppen som jobbar med revidering av handlingsprogrammet för handikappfrågor skall vid nästa träff i arbetsgruppen uppdaterat sig på det aktuella programmet och förslag på förändringar skall föreslås. En jämförelse med Nationella handlingsplanen skall också göras. BEREDNINGEN FÖR VÅRD OCH REHABILITERING Beredningen beslutade att en skriftlig sammanställning med förslag från arbetsgruppen på förändringar i handlingsprogrammet för handikappfrågor skall lämnas till beredningen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 3 (5) 30 Motion angående rutiner kring remisshantering Folkpartiet har föreslagit i en motion att det skapas enhetliga regler kring remissers handhavande. De rutiner som finns är inte tillräckliga. I dialog med länssjukvårdens medicinska chef har beredningen kommit överens om att det finns skäl att se över sjukvårdsförvaltningarnas informationsrutiner i remisshanteringen. Vissa grundläggande övergripande principer kan läggas fast och förenkla för både patienter och verksamhet BEREDNINGEN FÖR VÅRD OCH REHABILITERING BESLUTAR Föreslå landstingsfullmäktige Beredningen instämmer i motionens intentioner och beslutar att bifalla motionen på så sätt - Att uppdra till primärvårdsförvaltningen och länssjukvårdsförvaltningen att se över informationsrutinerna i remisshantering och beakta revisionens tidigare utvärdering - Att sjukvårdsförvaltningarna arbetar fram gemensamma övergripande rutiner 31 Arbetsgrupperna rapporterar Europeiska handikappåret Arbetsgruppen planerar en temadag i oktober månads landstingsfullmäktige. Minnesanteckningar är utlämnade till beredningen. Nationella handlingsplanen. En presentation gjordes av de tio utvecklingsprojekt som skall genomföras inom ramen för arbetet med nationella handlingsplanen. Arbetsgruppens ledamöter har fördelat sig på de olika projekten. Minnesanteckningar är utlämnade till beredningen. Ambulansverksamheten En rapport gavs om ambulansutredningen, om det nödvändiga i en politisk målsättning för prio 1 larm och om IVPA - i väntan på ambulans samt socialstyrelsens krav på sjuksköterskebemanning av ambulansen. Minnesanteckningar är utlämnade till beredningen. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 4 (5) BEREDNINGEN FÖR VÅRD OCH REHABILITERING BESLUTAR Arbetsgruppen jobbar vidare med den politiska målsättningen men inga ytterligare åtgärder vidtas. Rapporten lämnas till landstingsstyrelsen. Samverkan med kommunerna Arbetsgruppen som följer samverkansfrågorna har informerats om nuläget vad gäller samverkansfrågor inom projektet med Nationella handlingsplanen. Äldrevården har ställts i fokus och samverkan på lokal nivå handlar till stor del om distriktssköterskor men även korttidsvård, läkar medverkan och anhörigstöd. Effektivare vårdkedja är ett projekt som Östersunds kommun genomför. Svagheter i vårdkedjan har konstaterats och modellen man tänker pröva sjösätts den 14 maj. Arbetsgruppen följer båda dessa insatser samt planerar möte med verksamhetschefer i PV och sociala samrådsgruppen. Minnesanteckningar är utlämnade till beredningen. 32 Rapport från deltagande i konferenser Christer Åkerlind har deltagit i en äldrekonferens i Umeå som arrangerats av Landstingsförbundet och Social styrelsen. Konferensen hade ett bra upplägg och handlade om personalrekrytering, samverkansfrågor och brist på läkar medverkan. BEREDNINGEN FÖR VÅRD OCH REHABILITERING BESLUTAR Muntlig och skriftlig rapport skall alltid lämnas till beredningen efter deltagande i konferens. 33 Kapitering Redovisningen från de politiska grupperna på förslaget om kapitering som presenterades i fullmäktige hade sänts ut till beredningens ledamöter för att diskuteras vid dagens sammanträde. Se bilaga Summering av diskussionen: - Ja till principen med kapitering och listning med hälsocentralen som bas - Begreppet bör utvecklas och ordet kapitering bör bytas ut - resursfördelningsmodell för primärvården - Införandet kan inte ske vid ett tillfälle och utan att servicen säkrats till medborgarna i glesbygden. Införandet måste ske successivt och vägas in i strukturberedningens arbete. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Jämtlands läns landsting Sammanträdesprotokoll 5 (5) Eventuellt kan ett område (Östersund) börja på prov - Privata vårdgivares roll skall beaktas - Användande av länssjukvård och utförande av länssjukvårds uppgifter skall vägas in - Eventuellt är kapiterings delen för stor om man skall klara grundåtagandet i glesbygd - Folkhälsoarbete och förebyggande arbete. Hur skapar man incitament för att stimulera detta? Miljöpartiets synpunkter redovisas i protokolls anteckning. Se bilaga 2 BEREDNINGEN FÖR VÅRD OCH REHABILITERING BESLUTADE Beredningen beslutade att redovisningen från de olika partierna och beredningens synpunkter skickas vidare till primärvårdsförvaltningen 34 Besök på några hälsocentraler i Östersund Beredningens ledamöter fördelade sig på några av Östersunds hälsocentraler där frågor om kapitering, fritt vårdval, tillgänglighet, psykosociala enheter, läkar medverkan och arbetsmiljöfrågor diskuterades med hälsocentralens representanter. Justerandes sign Utdragsbestyrkande
Bilaga 1 REDOVISNING OM KAPITERING Partigruppernas redovisning Socialdemokraterna Ann Marie Johansson Landstingets uppdrag är att erbjuda bra och säker vård för länets invånare oavsett bostadsort. Kapitering är en metod att fördela budget efter hur många länsinnevånare hälsocentralerna i länet ansvarar för. - Modellen har många fördelar med måste bearbetas och utvecklas ytterligare. - Tveksamt om så stor andel av resursfördelningen skall var i kapiteringsdelen - Folkhälso- och förebyggande arbete måste premieras och på någor sätt ingå i modellen - Nyttjandegradern av länssjukvård skall ingå - Hela budgeten för primärvården bör inte fördelasenligt den modell som föreligger med grundersättning, kapitering, rörlig ersättning och tilläggsersättning. Del av budgeten bör avsättas för politiska prioriteringar, ex HC i glesbygd - Förslaget om kapitering skall lämnas till den tillfälliga beredningen för landstingets verksamhet och organisation och ingå i underlaget för deras arbete. Det innebär att systemet tidigast kan tillämpas 1 januari 2005. Centerpartiet Bernt Söderman Modellen är värd att prövas Kapitering - ett svårt ord. Begreppet måste utvecklas Hur skall vi hålla servicenivån i de glesare delarna? Det aktiva valet riskerar att styra resurserna mot Östersund? Det kan bli svårare att rekrytera i glesbygd om resurserna går till Östersund Effektivare primärvård bör få resurser av länssjukvård om det blir mindre arbete där. Det måste finnas en uppföljningsplan Vänsterpartiet Runar Englund Stora förändringar för Strömsund och Härjedalen Om detta skall införas måste det vara en successiv förändring. Hänsyn måste tas till hur mycket länssjukvård/specialistsjukvård man själva utför inom primärvården Moderaterna Pär Jönsson Modellen värd att prövas men glöm inte att det i grunden är en budgetfördelningsmodell, det måste vara ett system som ger flexibilitet så att hänsyn tas till privata vårdgivare Infasningen är viktig.
Man bör få ersättning för faktiskt utförd ej beräknad insats, det bör finnas kontroll hur man utnyttjar systemet Vård konsumtionen av länssjukvård skall inbegripas Ersättning - glesbygdstillägg måste diskuteras om man vill ha en hälsocentral kvar fastän underlag ej finns. Att behålla en för liten HC är ett politiskt ställningstagande. En buffert för att kunna behålla en hälsocentral i glesbygd istället för en km ersättning? Hur hanteras samarbetet med Nordli, Sollefteå, Röros etc. Miljöpartiet Jan Olof Dahlin Vår grundinställning är att vi är skeptiska men vi är mottagliga för bra argument. Förslaget förutsätter dock tillgång till läkare. Hur stort behov av administration har modellen med listning? Kapiteringen är ett stadsorienterat behov där man har fler HC att spela med. Beräkningsgrunderna har svårigheter. Folkpartiet Finn Cromberger Vi är positiva i grunden men det finns mer att tänka på - det behövs tid för eftertanke. Det behövs fler människor i vården och inte fler bakom datorerna. Saknar könsperspektiv i förslaget Viktigt att säkerställa kvalitén Ett enkelt system, ej byråkrati Tar ej hänsyn till att en hälsocentral utför mer. Sjukvårdspartiet Åke Westerlind Utreda sjukvården för landsbygd och tätort. Måste vara en budgetmodell som går att justera Det är olika hur mycket specialistvård man gör på HC Krisdemokraterna Lars Olof Eliasson Landsbygd och glesbygd är förlorare, detta ger en stor osäkerhet. Hur gör man med de privata vårdgivarna? Frågetecken också vad gäller gränssnittet till kommunal vård.
Bilaga 2 Protokollsanteckning från miljöpartiet Kapitering kan vara ett bättre budgetinstrument för att fördela ekonomiska resurser men för att kunna fungera krävs bl.a tillgång på läkare. Dagens svåra läkarbrist gör att det inte känns meningsfullt att idag ägna tid åt kapitering. Därför vill miljöpartiet att landstinget tillsvidare inte satsar på kapitering. Owen Laws