LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland/Örebro/Västra Götaland

Relevanta dokument
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

Mörrumsån, Hur når vi målet god status?

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF

Syfte- att bidra till miljömålen

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021

Avvattningssystemet och klimatanpassning

Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust & skärgård Giftfri miljö Myllrande våtmarker

Vattenförvaltingen samråd

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Referensgruppsmöte JordSkog

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala Rune Hallgren LRF

16 Ett rikt växt- och djurliv

5 Stora. försök att minska övergödningen

LRF:s syn på åtgärdsprogrammen

Sveriges miljömål.

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med kronor för

Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I GÄVLEBORG

Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd

Bakgrundsinformation vattendirektivet

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

MILJÖBEDÖMNING AV AVFALLSPLAN FÖR BENGTSFORD, DALS-ED. FÄRGELANDA OCH MELLERUDS KOMMUNER

Så här fortsätter Greppa Näringen

Nossans regleringsföretag av år 1922

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Mörrumsån. Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Vattendirektivet 2000/60/EG

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Ny vattenlag kan få långtgående konsekvenser för samhällsutvecklingen Christer Jansson

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde (eller 2018?)

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

God bebyggd miljö - miljömål.se

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland

Hur ska vi förbättra våra vatten? Skellefteå 11 februari 2015

Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Utmaningar i Västra Götalands län hur når vi god status i våra vatten? Johan Andersson & Anna Dimming, Vattenavdelningen

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Lokala Åtgärdsprogram

Bilaga 1:38 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Sveriges miljömål.

Temagruppernas ansvarsområde

LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND LRF Skåne

Övervakningskommittén för landsbygdsprogrammet Möte 10 november 2008

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

Läget i Smålandskustens delområde. - utmaningar och pågående arbete

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Ingen övergödning. Gotländska delmål 94. Avgränsningar mot andra miljömål 94. Regionalt miljötillstånd 94. Hur når vi målen? 95

Disposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet

Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

KLARÄLVENS VATTENRÅD AÄ rende : Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

Kväveläckage från jordbruket

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

EKOLOGISK KOMPENSATION

Välkomna till Mittens rike

En svala gör ingen sommar

Förslag till länsstyrelsen på små vattendrag där strandskyddet bör upphävas eller ändras.

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet?

g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5

Strategiskt miljömålsarbete -att verka genom andra

ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Naturvård på Åstön

BILAGA 7 - MILJÖBEDÖMNING

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Detaljplan för Hamre 3:5 m.fl.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra Rune Hallgren LRF

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Principer för miljökvalitetsnormer och undantag

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Varför prioriterar Sverige. markbaserade anläggningar

Transkript:

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Östergötland/Örebro/Västra Götaland REMISSYTTRANDE Vätternvårdsförbundet LRFs remissyttrande gällande vattenvårdsplan för Vättern Vättern och dess tillflöden är viktiga ur många perspektiv för LRFs medlemmar, som dricksvattenreservoar, recipient för överskottsvatten, för rekreation, som en förutsättning för viss affärsverksamhet osv. Förbunden runt sjön sätter därför värde på att Vätternvårdsförbundet tar fram kunskap och beslutsunderlag som säkerställer Vätterns många värden. Det är viktigt att Vätternvårdsförbundets arbete inte blir en förlängning av myndighetsuppdrag, utan att förbundets oberoende ställningen kan vidmakthållas. Så länge som vetenskaplighet och oberoende råder utgör planen och arbetet i övrigt ett betydelsefullt underlag. LRF i Östergötland, Örebro län och Västra Sverige lämnar härmed nedanstående synpunkter på vattenvårdsplanen för Vättern. A. Begränsad klimatpåverkan Sid 20-21, delmål 1 Planen föreslår ekologiskt funktionella kantzoner och utrivning av dammar som åtgärder för att minska solinstrålningens inverkan på temperaturen i Vätterns tillflöden. Enligt den vägledning som HaV har tagit fram för hur ekologiskt funktionella kantzoner ska se ut kommer denna åtgärd får långtgående konsekvenser för jordbrukslandskapet. Stora arealer jordbruksmark kommer att tas i anspråk och ytterligare åkermark kommer på sikt inte att kunna brukas pga försumpning. Detta eftersom markavvattningen inte kommer att kunna underhållas, vilket också kan komma att leda till ökat närsaltläckage. SJV och HaV publicerade i somras en rapport (Nationell strategi för prioritering av vattenåtgärder i jordbruket) där de har studerat effekterna av ekologiskt funktionella kantzoner och myndigheternas slutsatser är att dessa får långtgående konsekvenser för jordbrukslandskapet. De föreslår därför i stor utsträckning undantag för kraftigt WOLGAST BROBERG, ÅSA, Asa.Wolgast.Broberg@lrf.se LRF Östergötland/Örebro/Södermanland Postadress Postnr Ort Besöksadress adress Tfn 0155-212494 Växel Tfn växel www.lrf.se Lantbrukarnas Ekonomi AB Säte Stockholm Org.nr SE556032926901

REMISSYTTRANDE 2(5) modifierade vatten i jordbrukslandskapet. LRF uppfattar heller inte att definitionen för hur ekologiskt funktionella kantzoner ska se ut är helt klarlagd. Eftersom miljömålet bedöms vara uppfyllt och att det råder mycket oklarheter om genomförande och effekter för jordbrukslandskapet anser LRF att åtgärden om ekologiskt funktionella kantzoner ska utgå i vattenvårdsplanen. B. Bara naturlig försurning Sid 33, utfall indikator 7 Det behöver förtydligas att indikatorn endast följer upp kalkning i vatten. Kalkning av jordbruksmark är omfattande, och om förslaget på obligatorisk strukturkalkning går igenom ökar verksamheten dessutom betydligt framöver. C. Giftfri miljö Sid 45-46, delmål 4 samt sid 50-51, delmål 8 Beskrivningarna stämmer inte överens och behöver därför utvecklas. Enligt beskrivningen under delmål 4 görs bedömningen att metallbelastningen i sedimenten är rimlig, medan delmål 8 beskriver ett tydligt miljöproblem med sedimenten i Norra Vättern. D. Ingen övergödning Sid 70, förslag till ny indikator Det är positivt att indikatorn använder jord- och skogsbruksmark som benämning. Det behöver dock i texten förtydligas att ytterligare svårigheter i uppföljningen är dels att modellberäkningarna innehåller osäkra antaganden och dels att läckaget i mycket hög utsträckning snarare samvarierar med vattenflödet än med brukningsmetoderna. sid 74, utfall indikator 7 De uppgifter som använts för att följa upp bedömningen är inte relevanta eller heltäckande. Det finns många fysiska åtgärder i landskapet som begränsar vattnets uppehållstid, t ex fleråriga vallar och betesmarker, annan vintergrön mark, skyddszoner, buskage, fördröjningsmagasin för vatten från hårdgjorda ytor, våtmarker, bevuxna trädor mm. Andra åtgärder kan vara mer relevanta för att begränsa näringsläckage, t ex optimering av gödselgivor, spridningsteknik för gödsel, strukturförbättrande åtgärder och underhåll av markavvattnings-

REMISSYTTRANDE 3(5) anläggningar. Anslutningen till miljöstöd spelar inte vad som sker i landskapet, varför indikatorn föreslås helt utgå från bedömningen. Den nya indikatorn, anlagda våtmarker, behöver dessutom omformuleras till att spegla hur mycket våtmark som finns, i stället för en siffra på nyanläggningen. sid 75, tabell 31, åtgärd 3 Åtgärden är genomförd, pågår löpande och bör kryssas. Greppa Näringen har stor spridning i främst Västra Götalands län och Östergötland, men finns även för företag i Örebro län och Jönköpings län. Även utan rådgivningskampanjens finansiering sker en löpande anpassning av gödselgivorna till grödans behov. Fokus för arbetet på gårdarna är att gödsling endast ska ske för grödans behov, så att läckaget till omgivande mark och vatten begränsas och fältinsatsen blir ekonomiskt optimerad. S 76, delmål 6 Indikator 7 bör utgå, se ovan. E. Levande sjöar och vattendrag S 78, delmål 1 Delmålet anger att en målsättning är att Vätterns vatten utgör en viktig dricksvattenresurs med god kvalitet. Målet bör omformuleras till: Vattnet i Vättern håller god dricksvattenkvalitet. Att vattnet är viktigt som dricksvattenresurs hör till bakgrundstexten och bör inte vara ett miljömål. Det är själva kvaliteten som är relevant att utvärdera och målet behöver renodlas. sid 80, delmål 2 Målet att skapa fria vandringsvägar för fisk i alla tillrinnande vattendrag är omdiskuterat och behöver i varje enskilt fall balanseras mot betydelsen av vandringshindret, nyttan av fiskens möjligheter och dessutom avvägas mot kostnaderna för att åtgärda hindret. LRF ställer sig tveksam till bedömningen att målet är nära. Enligt LRFs uppfattning behöver beskrivningen utvecklas med avseende på komplexiteten att åtgärda vandringshinder och dessutom behöver målet nyanseras. LRF föreslår följande omformulering: Merparten av vattendrag som nyttjas för uppvandrande fisk för fortplantning medger reproduktion upp till första naturliga vandringshindret.

REMISSYTTRANDE 4(5) sid 86, delmål 6 Tillgänglighet för friluftsliv hör inte hemma under Levande sjöar och vattendrag. Tillgängligheten utvärderas heller inte. Målet bör omformuleras till: De särskilda naturvärdena som finns i strandzonen utreds och får ej minska. sid 95 Vattenplanen bör även uppmärksamma vägsaltets betydelse för ökat fosforläckage från mark i närheten av saltade vägar. sid 96, åtgärd 4 Jord- och skogsbruket har kommit långt med att etablera skyddszoner mot vatten, dels genom frivilla miljöstödsåtaganden (bl a stöd till träda, skyddszoner och fånggrödor), dels åtgärder drivna av lagstiftning (minimum 2 meter gödslingsfri zon samt minst 6 meter sprutfri zon för åkermark som gränsar mot vatten) och dels åtgärder knutna till förekommande certifieingar (PEFC och FSC i skogen, IP-odling i trädgård, ekocertifieringar, Svenskt sigill osv). Åtgärden bör kryssas. sid 96, åtgärd 13 Åtgärden bör, enligt ovan, omformuleras till: Vägsaltning optimeras och åtgärder finns för att hindra vägsalt från att påverka Vättern, dess tillflöden samt strukturskada omgivande mark. sid 96, åtgärd 14 Åtgärden bör omformuleras till: Artificiella vandringshinder är karterade och inrättandet av fiskpassager underlättas. sid 97, delmål 1, 2 och 4 Målen bör omformuleras, se ovan. F. Ett rikt växt- och djurliv Sid 139, delmål 10 Delmål 10 täcks av övriga väl beskrivna och dokumenterade delmål i vattenplanen och bör därför utgå helt. Delmål 10 i vattenplanen föregår vattenmyndighetens beslut om önskad status i Vätterns bassänger. Det är t ex möjligt att beslutet kan komma att innehålla olika undantag. Delmålet är också

REMISSYTTRANDE 5(5) otydligt beskrivet, i avseende på vilken eller vilka områden som delmålet gäller. Därtill är målet alltför omfattande då det samlar en mängd parametrar och åtgärder i ett administrativt begrepp baserat på Naturvårdsverkets bedömningsgrunder och tjänstemäns expertutlåtanden. sid 141-142, delmål 12 Se ovan (s 80, delmål 2). Målet föreslås omformuleras till: Arter har sina livsmiljöer och merparten av spridningsvägarna säkerställda. LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Per Willén Peter Borring Sofia Karlsson LRF Örebro LRF Östergötland LRF Västra Götaland